MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD

Transkript

1 MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD & , Vasa SLUTRAPPORT 1 S ida

2 SAMMANFATTNING Projektet Medibothnia står inför en betydande utmaning då en regional enhet för utbildning, forskning och utveckling inom social- och hälsovård ska förverkligas. Det centrala målet är att Vasa yrkeshögskolas samt Yrkeshögskolan Novias utbildningsenheter inom social- och hälsovård ska förenas inom snar framtid i ett campus på Brändö i Vasa. Som stöd för planeringsarbetet inrättades ett i Finland unikt medborgarråd för yrkeshögskolestuderande, ett s.k. studeranderåd. Studeranderådet baseras på en amerikansk demokratisk innovation och skiljer sig därmed märkbart från traditionella sätt att delta. Till studeranderådet valdes 24 studerande som bildade en miniatyruppsättning av social- och hälsovårdsutbildningen i Vasa. Rådet sammankom under tre dagar ( ), då rådets medlemmar diskuterade under ledning av gruppledare som hörde sakkunnigvittnen och till slut sammanställde rådet ett offentligt uttalande om temat som behandlats i rådet. Rådet presenterade att offentligt uttalande vid ett informationstillfälle Representanter för Medibothniaprojektet, beslutsfattare och lärare från de två yrkeshögskolorna samt en medlem av stadsfullmäktige, som representerade kommunen, var närvarande vid informationstillfället. Samtliga betonade betydelsen av studeranderådet för det kommande planeringsarbetet för Medibothnia. Studeranderådet fick fram synnerligen väsentlig kunskap vilken kan användas som stöd för arbetet med Medibothniaprojektet. Projektet förband sig till att beakta studeranderådets synpunkter i sina kommande funktioner. Genom rådet kunde studerandena påverka den framtida högskoleutbildningen inom social- och hälsovård i Vasa. "Mina uppfattningar/kunskaper förändrades definitivt under efter deltagande i rådet. Att involvera studerande i planingen av mb-projektet är nödvändigt." "Oli todella suuri ilo olla mukana tässä raadissa, mielestäni näitä tulisi olla lisää." 2 S ida

3 Medibothnias studeranderåd 3 S ida

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Medborgarråd som ett nytt sätt att påverka 5 2. Medibothnias studeranderåd Medibothnia-projektet Temat för studeranderådet Medlemmarna i studeranderådet Dagsprogrammet i studeranderådet 8 3. Studeranderådets offentliga uttalande Mot en genuin påverkan 13 BILAGOR Bilaga 1. Studeranderådets styrgrupp 14 Bilaga 2. Studeranderådets flyer 15 Bilaga 3. Studeranderådets anmälningsblankett 16 Bilaga 4. Studeranderådets sammansättning 17 Bilaga 5. Studeranderådets medlemmar 18 Bilaga 6. Studeranderådets dagsprogram 19 Bilaga 7. Studeranderådets facilitatorer 20 Bilaga 8. Sakkunnigvittnen som hörts av studeranderådet 21 Kontaktuppgifter 22 Bilder från rådsdagarna 23 4 S ida

5 1. MEDBORGARRÅD SOM ETT NYTT SÄTT ATT PÅVERKA Det finländska samhället kommer i framtiden att möta allt mer komplicerade, mångtydiga och värdeladdade problem. Kanske är det mest centrala exemplet den oundvikliga frågan om det finska välfärdssamhällets fortlevnad. Hur ska man i framtiden få tillräckligt kunnig arbetskraft för att producera välfärdstjänster? Då behovet att prioritera tjänster uppstår, hur ska prioriteringen genomföras? Hur ska man bemöta utmaningen som den åldrande befolkningen medför? Dessa är endast några exempel på problematiska frågor som inte har några slutliga lösningar eller som enskilda experter kan svara på 1. Det är skäl att betona att problemen kommer att kräva större delaktighet från medborgarna. Medborgarna är experter på det liv de själva levt och känner således till realiteten för dessa problem 2. Deras syn fördjupar förståelsen för problemens karaktär och ger insikter om hur man kan lösa dem. Då man beaktar delaktighetens kultur i dagens Finland, framstår läget ändå rätt dystert. Det förefaller som om den finländska demokratin är tandlös då det gäller att på lång sikt ta itu med utmaningarna som de komplexa samhällsproblemen ger upphov till. Delaktighetens kultur i Finland bör förändras och en verklig delaktighet återinföras. För att detta ska ske behövs nya former av delaktighet. Det gäller att övergå från snabbdemokrati till långsam demokrati 3. Snabbdemokrati kan likställas med snabbt beslutsfattande som baseras på expertkunskap där ingen tid ges för att tänka och överväga saker på djupet. Till skillnad från ovanstående utgör långsam demokrati ett alternativ för medborgarna att diskutera med beslutsfattarna och övriga medmänniskorna. Genom omfattande diskussioner, tillgång till mångsidig information samt genom att bemöta och till slut godkänna ärendet bildas en fast förankrad åsikt hos folket. På så vis uppstår en gemensam förståelse för den verkliga karaktären kring problemen som behandlas samt en strävan till att finna möjliga lösningar. Långsam demokrati kan jämställas med deliberativ demokrati 4 d.v.s. en form av demokrati i vilken alla har lika möjligheter att delta och i vilken varje deltagare kan framföra sina egna synpunkter och argument. Inom deliberativ demokrati fästs inte uppmärksamheten vid statusen hos den person som presenterar argumentet utan vid argumentets förtjänster. Förutom att deliberativ demokrati stärker legitimiteten i beslutsfattandet och frambringar goda, rättvisa lösningar på samhällsproblem med sikte på det gemensamma goda, bygger 1 Till exempel Raisio H. (2010). Embracing the wickedness of health care: Essays on reforms, wicked problems and public deliberation. Väitöskirja. Acta Wasaensia 228, Sosiaali- ja terveyshallintotiede 5. Vaasa: Vaasan yliopistopaino 2 Clarke, M. & Stewart, J. (2000). Handling the Wicked Issues. Teoksessa C. Davies, L. Finlay & A. Bullman (toim.). Changing Practice in Health and Social Care. Lontoo: Sage Schlesinger, A. B. (2009).The Death of "Why?": The Decline of Questioning and the Future of Democracy. San Francisco: Berrett-Koehler S ida

6 den också ett aktivare medborgarsamhälle och minskar bristen på empati människor emellan. I dagens Finland är det dock ytterst krävande att skapa förutsättningar för idealiska deliberativa omständigheter. Att förändra delaktighetens kultur sker inte på ett ögonblick utan för att öka delaktighet behövs aktiva och långsiktiga åtgärder. På olika håll i Finland har man antagit utmaningen och börjat inrätta medborgarråd i enlighet med det deliberativa idealet. Medborgarråden är demokrati-innovationer som närmar sig delaktighetens tematik ur en helt annan synvinkel än vad som är vanligt i Finland. Rådens sammankomster räcker längre och diskussionen är av högre kvalitet. Medborgarråden stävar till att återskapa en målgrupp, t.ex. en kommun, i miniatyrformat. I jämförelse med sedvanliga gallupar och medborgarhöranden möjliggör medborgarråden utveckling av människors preferenser. Framför allt går riktningen från illusionen av delaktighet mot äkta påverkan/medverkan. Sammanfattningsvis är medborgarråden: 1. Tidsmässigt längre Grundlig behandling av svåra saker kräver tid. 2. Mer representativa Får till stånd en ståndpunkt som representerar hela gruppen, inte bara de mest högljudda, aktiva och välbeställda. 3. Diskussionen i råden håller högre kvalitet Utbildade facilitatorer säkerställer att ett diskussionsklimat skapas där alla är jämlika och kan uttrycka sin åsikt och bli hörda. 4. Mer inflytelserika Deltagandet är inget självändamål utan syftet är att på ett genuint sätt föra medborgarrådets resultat vidare. 5. Eventuella nyskapare av preferenser Medborgarnas statiska åsikter, som är resultatet av gallupar, ifrågasätts. Människors uppfattningar kan förändras då saker behandlas ur många olika synvinklar, får mångsidig information och får diskutera med många olika slags människor. 6 S ida

7 2. MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD Studeranderådet är en tillämpning av deliberativ demokrati. Ett medborgarråd kan förverkligas på lokal nivå (en kommun), regional nivå (ett landskap) och nationell nivå (Finland i miniatyrformat) eller på organisatorisk nivå vilket gäller för ett studeranderåd. Studeranderådet består precis som namnet anger, av studerande. Medibothnias studeranderåd bestod av yrkeshögskolestuderande inom social- och hälsovård i Vasa. Studeranderådets syfte är att på genuint sätt göra studerandena delaktiga i behandlingen av saker som är viktiga för dem Projektet Medibothnia Huvudaktörerna i Medibothniaprojektet, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt godkände i februari 2009 projektplanen för Medibothnia. Planens mål är att skapa modeller och förutsättningar för en regional enhet för utbildning, forskning och utveckling inom social- och hälsovård framtid på Brändö i Vasa. Det primära målet är att kvalitativt utveckla yrkeshögskoleutbildningen inom socialoch hälsovård så att man skapar förutsättningar för ett fysiskt och innehållsmässigt samarbete mellan Vasa yrkeshögskola Ab och Yrkeshögskolan Novia. Utvecklingsarbetet sker delvis inom yrkeshögskolornas egen undervisning och forskning samt delvis genom utveckling av samarbetskonceptet då aktörerna bidrar med sitt kunnande till utvecklingsarbetet, i verksamhetens inledningsskede samt i samband med själva verksamheten Temat för studeranderådet Information om Medibothnias utvecklingsarbete har samlats in från många olika håll och med hjälp av många olika metoder. Förutom de sedvanliga metoderna t.ex. enkäter och arbetsgrupper bestämde man sig för att i Medibothniaprojektet även genomföra mer innovativa planeringsprocesser. Valet av tillvägagångssätt föll på ett för i Finland unikt medborgarråd bestående av yrkeshögskolestuderande, ett studeranderåd. Omedelbart i inledningsskedet tillsattes en styrgrupp för studeranderådet (se bilaga 1). Styrgruppens uppgift bestod i att vara rådgivare för studeranderådets ledare i betydelsefulla frågor, t.ex. i valet av sakkunnigvittnen och i bestämningen av ett tema för rådet. Dessutom stärkte den mångsidiga styrgruppen studeranderådets legitimitet genom att övervaka hela processen. I styrgruppens diskussioner utformades rådets tema till att bli följande: S ida

8 Hurdana visioner har ni angående inlärningsmiljön som ni skulle vilja studera i? 2.3. Medlemmarna i studeranderådet Studerande vid Vasa yrkeshögskola samt Yrkeshögskolan Novia utbildningsprogram inom social- och hälsovård fick anmäla sig till rådet. Frivilliga deltagare samlades ihop genom omfattande marknadsföring. Marknadsföringsstrategierna bestod bl.a. av presentationstillfällen, utskickning av e-postmeddelanden samt utdelning av flygblad (se bilaga 2). Studerande kunde anmäla sig genom att fylla i en pappersblankett (se bilaga 3) eller elektronisk blankett. Till studeranderådet anmälde sig 52 personer. De 24 deltagarna i studeranderådet valdes slumpmässigt av de 52 anmälda. Det här innebär att rådets sammansättning var förutbestämd så att det slutliga studeranderådet så exakt som möjligt skulle motsvara den målgrupp det representerade. Den förutbestämda sammansättningen av rådet i förhållande till de utvalda medlemmarna av rådet presenteras i bilaga 4. I bilagans tabell ser man hur målgruppen bestämts utifrån bakgrundsfaktorer och i olika kategorier. Trots att fyra personer var förhindrade att delta, p.g.a. av väl motiverade skäl, och en deltagare insjuknade under rådets sammankomst, representerad studeranderådet sin målgrupp synnerligen väl (se bilaga 5). 2.4 Dagsprogrammet i studeranderådet Studeranderådet sammanträdde i tre dagar ( ). Veckan efter att rådet sammanträtt ordnades också ett informationstillfälle ( ). Studeranderådets tidsschema finns presenterat i detalj i bilaga 6. Rådets första dag avslutades med ett gemensamt kvällsprogram på ett konferenshotell vilket betraktades som en neutral plats. Förutom rådsmedlemmarna deltog även facilitatorerna (se bilaga 7), två sakkunniga vittnen samt Vasa yrkeshögskolas rektor (se bilaga 8). Avsikten med kvällsträffen var förutom att skapa en gemenskapskänsla också att ge studeranderådets medlemmar mer kunskap om rådets tema och medborgarrådskonceptet. Rådets andra och tredje dag ordnades i Vasa universitets utrymmen. Den andra dagens program bestod huvudsakligen av att höra sakkunnigvittnen. Som avslutning på dagen fick rådsdeltagarna också diskutera i smågrupper under ledning av facilitatorerna. Alla medlemmar av rådet fick tala sitt eget modersmål medan facilitatorerna vid behov fungerade som tolkar. Under den tredje dagen låg tyngdpunkten på att författa ett offentligt uttalande. Rådsmedlemmarna arbetade först i smågrupper och sedan tillsammans med hela rådet för att författa ett offentligt uttalande som alla skulle godkänna. Rådsmedlemmarnas pliktkänsla inför sitt åtagande belystes väl av det faktum att trots att den avsatta tiden tog 8 Sida

9 slut innan arbetet var färdigt stannade rådsmedlemmarna kvar ytterligare en timme för att färdigställa det offentliga uttalande. Två rådsmedlemmar presenterade det offentliga uttalande i sin helhet på både finska och svenska vid studeranderådets informationstillfälle. Vid tillfället fick rådsmedlemmarna omedelbar respons av projektledaren för Medibothniaprojektet, Vasa yrkeshögskolas rektor och prefekt samt av en medlem i Vasa stadsfullmäktige. Mottagandet var ytterst positivt och i kommentarerna som gavs betonades starkt åtagandet att föra uttalande vidare. "Jag var öppen för tvåspråkigheten redan innan gruppen träffades, mina upplevelser har bara varit positiva, det har varit roligt att prata finska!" "Kaksikielisyys oli hyvä asia. Tietenkin se toi haasteita ja tulkkaukseen kului aikaa mutta se oli ehdottomasti vaivan arvoista. Aluksi minua ehkä hieman mietitytti kuinka kaikki tulee toimimaan, mutta olen hyvin tyytyväinen opiskelijaraadin kommunikaatioon. Samalla se myös rohkaisu minua ruotsin kielen suhteen ja innosti käyttämään sitä." 9 S ida

10 3. STUDERANDERÅDETS OFFENTLIGA UTTALANDE Inledning Syftet med Medibothnia är att de studerande inom social- och hälsovårdsbranschen i Vasa ska ha möjlighet att utveckla sin språkliga kompetens på ett naturligt, lätt och angenämt sätt och framför allt att förena utbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen i Vasa för att skapa en inlärningsmiljö där flera branscher finns representerade och samarbetet är omfattande redan innan inträdet i arbetslivet. Syftet med Medibothnia är alltså inte enbart att skapa ett gemensamt campus för svensk- och finskspråkiga studerande inom social- och hälsovårdsområdet för att de ska kunna lära sig det andra inhemska språket. VISION 1. Språken som styrka och samarbetet mellan Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan Novia Beskrivning: Möjlighet att studera över språkgränserna och att välja kurser från båda yrkeshögskolorna (på finska och svenska). Alla ska ha rätten att studera på sitt modersmål men Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan Novia ska ha ett gemensamt utbud av fritt valbara studier i vilket även tvåspråkiga kurser ingår. Även utbudet av engelskspråkiga kurser ökar. Samarbetet mellan yrkeshögskolorna ökas genom gemensamma evenemang, projektarbeten (i vilka finsk- och svenskspråkiga studerande deltar). Laborationstimmar är ett bra tillfälle att lära sig det andra språket. VISION 2. Medibothnia är en föregångare i Finland inom alla dess utbildningsområden Beskrivning: Alla utbildningsområden, speciellt estenomutbildningen, är före sin tid. De studerande medverkar i utvecklingen av läroplanerna. VISION 3. Ett gemensamt Medibothnia Beskrivning: Användningen av Vasa yrkeshögskolas och yrkeshögskolan Novias gemensamma resurser möjliggör gemensamma anskaffningar av de nyaste hållbara materialen. Man satsar på att anlita gästföreläsare av hög kvalitet samt ett gemensamt datanätverk. VISION 4. Arbetslivsrelaterat samarbete Beskrivning: I Medibothnia finns en vårdmottagning där alla utbildningsområden finns representerade och som fungerar som samarbetsgrund mellan högskolorna och 10 S ida

11 allmänheten/arbetslivet. Studerandena får arbeta med autentiska patienter och klienter i en trygg miljö under uppsikt av lärare/ansvarsperson. Vårdmottagningen fungerar som plats för kursernas examinationstillfällen. En fungerande vårdmottagning (t.ex. en egen klinik) som bedrivs av yrkeshögskolorna kräver god planering och tillräckligt ekonomiskt underlag. Potentiella patienter/klienter ska kartläggas. VISION 5. De studerande står i centrum och undervisningen sker genom flerformsstudier Beskrivning: Kommunikationen mellan lärarna och koordineringen av kurserna ska fungera både inom och mellan högskolorna. Medibothnia ska möjliggöra flerformsstudier och studierna ska omfatta olika slags undervisnings- och inlärningsmetoder sam inlärningsstilar. Förutom numerisk bedömning ingår även muntlig och/eller skriftlig respons i undervisningen. De studerande har möjlighet att påverka undervisningen och på så sätt skapas balans mellan t.ex. grupparbeten och individuella arbeten. Undervisningen ska byggas upp så att en naturlig växelverkan mellan lärare och studerande uppstår. Vuxenstuderandes livssituation och behov ska beaktas. VISION 6. Miljön stöder ansvarstagande, inlärning och gemenskap Beskrivning: Medibothnias miljö ska uppmuntra till studier samt gemenskap mellan studerandena. De studerande har tillgång till en levande och öppen miljö som uppmuntrar ansvarstagande. Detta möjliggörs genom att de studerande har egna nyckelkort. Säkerhetsaspekterna ska smälta in i miljön och de sociala utrymmena ska vara välmöblerade. Miljön är trivsam och gör det möjligt att göra hemuppgifter i skolan. Utrymmen för självstudier, grupputrymmen samt tysta utrymmen önskas. Miljön är som en studerandes vardagsrum i skolan. VISION 7. Mångprofessionalitet Beskrivning: Möjlighet att delta i mångprofessionellt arbete redan under studietiden. Olika kampanjer och mässor arrangeras tillsammans med olika aktörer. På undervisningskliniken utförs mångprofessionellt arbete. Temadagar i vilka studerande från alla utbildningsområden kan delta kan t.ex. ordnas. VISION 8. Samarbete mellan studentföreningarna Beskrivning: För studentföreningarna reserveras gemensamma utrymmen med egna kanslier. Utrymmen för social samvaro t.ex. i källaren är gemensamma för ALLA studerande (t.ex. för sitser). Studentföreningarna ordnar motionsprogram och annat program. 11 S ida

12 Studeranderådet kräver att två representanter från rådet (en från vardera skolan) med personliga ersättare väljs till arbetsgruppen för det fortsatta planeringsarbetet med Medibothnia. "Opiskelijaraati vaikuttaa hyvältä ja mielenkiintoiselta väylältä vaikuttaa, toivottavasti ajatukset ja visiot oikeasti otetaan huomioon jatkossa. Jos näkemykseni jotenkin muuttuivat, niin positiivisempaan ja toiveikkaampaan suuntaan, kun miettii opiskelijoiden vaikuttamismahdollisuuksia amkien kehittämisessä." "Det väckte mycket tankat och uppfattningar. Jag vill ännu en gång säga att jag är superglad över att jag fick medverka! Jag visste inte riktig vad rådet var före jag själv deltog." "Jag blev positivt överraskad över hur fina visioner och tankar alla hade! Det var många saker som jag inte själv hade tänkt på som andra lyfte fram studeranderåd är GREAT, mera sånt!" 12 S ida

13 4. MOT GENUIN PÅVERKAN Påverkan är ett av de centrala kriterierna för medborgarrådsformatet och tillämpningen av det i form av ett studeranderåd. Det är i det här fallet inte fråga om att bara föra en dialog utan en verklig strävan till att försöka lösa saken eller problemet som är föremål för dialogen. För att råden ska kunna påverka krävs det att lösningar, utvecklingsförslag eller visioner som kommit fram i diskussionerna även verkställs. Politiska beslutsfattare och tjänsteinnehavare befinner sig här i en nyckelposition. Idealet är att man i medborgarråden eller studeranderåden alltid skulle begära respons eller någon form av ställningstagande från beslutsfattarna angående hur förslagen som råden framlagt kommer att beaktas. Om slutresultatet t.ex. innehåller många förslag tar beslutsfattarna ställning till vilka förslag som kommer att genomföras och vilka inte. Betydelsen av att kunna påverka syns tydligt i rådsmedlemmarnas kommentarer: Stora tankar, kommer de att lyckas? Lyssnar de verkligen på studerande? För studeranderådet för Medibothnia förefaller möjligheten att påverka rätt lovande vilket kommentarerna som framfördes vid informationstillfället visade. I synnerhet har Vasa yrkeshögskolas åtagande att följa studeranderådets offentliga uttalande varit exemplariskt. Dessutom har man inom projektet redan fattat beslut relaterade till det offentliga uttalande t. Studeranderådets offentliga uttalande kommer även att vara temat för ett mer omfattande seminarium som anordnas av Medibothnia-projektet. I sin feedback betonade rådet betydelsen av studeranderådet och uttryckte en önskan om att ordna flera motsvarande råd. Cynism bör bekämpas genom att utveckla nya former av sätt att göra studerandena delaktiga i frågor som är viktiga för dem. Annars finns faran att attityden varför deltog jag om jag ändå inte kan påverka något bara ökar ytterligare. I en tid då det blir allt viktigare att agera tillsammans försöka lösa gemensamma problem genom att föra dialog, skulle en sådan utveckling vara mycket skadligt ur samhällelig synvinkel. "Raatilaisena avautui konkreettinen mahdollisuus vaikuttamiseen." "Det är ett ypperligt bra sätt att aktivera studerande till utvecklings arbete. Vem vet bäst om hur skolmiljön bör vara för att lyfta fram bästa inlärningsmiljön än studerandena själva?" 13 S ida

14 Bilaga 1. Studeranderådets vägledningsgrupp Yvonne Hilli (ordförande), projektchef, Medibothnia Karola Lytts (sekreterare), planerare, Medibothnia Harri Raisio (föredragare), forskardoktor, Vasa universitet Tytti Hyttilä-Huhta, lektor, Vasa yrkeshögskola Ritva Lehtonen, lektor, Vasa yrkeshögskola Ann-Helen Sandvik, lektor, Yrkeshögskolan Novia Petri Varvas, representant för studentkåren, VAMOK Kristoffer Skrivars, representant för studentkåren, Novium 14 S ida

15 Bilaga 2. Studeranderådets flyer/flygblad 15 S ida

16 Bilaga 3. Studeranderådets anmälningsblankett 16 S ida

17 Bilaga 4. Studeranderådets sammansättning Demografiska och attitydbaserade faktorer Yrkeshögskola (hälsovård och det sociala området) Kön Årskurs Kulturell bakgrund Utbildningsområde Utbildningsform Förtroendeuppdrag Alternativ Helhetsantal Procenta ndel VYH NOVIA Man Kvinna 5. Finsk Finlandssvensk Annan Det sociala området Vårdbranschen Estenom Ungdomsstadiet Vuxenutbildning Innehar Har inte % 49 % 92 % 8 % 26 % 29 % 20 % 19 % 6 % 30 % 66 % 4 % 88 % 12 % Antal * Fyra personer hade förhinder att delta, p.g.a. giltiga orsaker. Dessutom insjuknade en deltagare under rådsdagarna. Det offentliga uttalandet utformades av 19 studerande Valda* S ida

18 Bilaga 5. Studeranderådets medlemmar Simone Blom Ulrika Brännbacka Joanna Forsman Alexandra Greco Morgan Hortans Camilla Jofs Katariina Kangasaho Mira Kaukonen Jenny Kiviniemi Teresa Korkala Nea Kuusisto Sabrina Lackman Anita Laitala Ville Lyytinen Laura-Maria Markus Therése Nisula Martina Snellman Sonja Virkkala Susanna Wikman 18 S ida

19 Bilaga 6. Studeranderådets dagsprogram Onsdag , kl , Hotel Vallonia Garden Rektorernas välkomsttal Presentation av studeranderådet Var och en presenterar sig kort, och bekantar sig med varandra i samband med middagen Första sakkännarpresentationen (Sakkännare Yvonne Hilli. Ämnet: Medibothniakonceptet) Andra sakkännarpresentationen (sakkännare Kaarlo Viljanen. Ämnet: Arkitektensvision) Paus Tentning av sakkännare Avslutning av dagen Torsdag , kl , Technobothnia TF Kaffe Tredje sakkännarpresentationen (Sakkännare Hanna-Leena Melender. Ämnet: Lärandet av evidensbaserad praxis inom social- och hälsovården) (20 min. presentation, 25 min. tentning) Fjärde sakkännarpresentationen (Sakkännare Malin Wiik och Petri Varvas. Ämnet: Studerandes syn på temat) Diskussion i hela gruppen under ledning av facilitatorerna Lunch Femte sakkännarpresentationen (Sakkännare Erkki Penttinen och Arja Tuomaala. Ämnet: Arbetslivsrepresentanternas syn på temat) Sjätte sakkännarpresentationen (Sakkännare Miia Lammi. Ämnet: Muovas syn på temat) Paus Diskussion i smågrupper Sammandrag i hela gruppen Fredag , kl , Technobothnia TF Kaffe Diskussion i smågrupper (sammanställning av uttalande t) Sammandrag i hela gruppen Lunch Utformandet av uttalande t i olika gruppsammansättningar (ca kaffe) Avslutning av dagarna och förberedelse inför presentationen av utlåtandet vid presstillfället Torsdag , kl , Wolffskavägen Välkommen Projekt konceptet Presentation av utlåtandet (2-3 valda rådmedlemmar) Överenskomna anföranden/kommentarer Ca Ordet fritt 19 S ida

20 Bilaga 7. Studeranderådets facilitatorer Susann Sjöström, projektkoordinator, Vasa universitet Ann-Helen Sandvik, lektor, Yrkeshögskolan Novia Heidi Blom, timlärare i huvudsyssla, Vasa yrkeshögskola Kaarina Reini, utvärderingskoordinator, THL:n Vaasan toimipiste Harri Raisio, forskardoktor, Vasa universitet (i huvudsak i bakgrunden) 20 S ida

21 Bilaga 8. Sakkunniga vittnen som hörts av studeranderådet Tauno Kekäle, Rektor för Vasa yrkeshögskola, närvarande hela den första kvällen Örjan Andersson, Rektor för Yrkeshögskolan Novia, förhindrad att delta Yvonne Hilli, projektchef för Medibothnia Kaarlo Viljanen, arkitekt Hanna-Leena Melender, överlärare vid Vasa yrkeshögskola Malin Wiik, representant för studentföreningen Novium Petri Varvas, representant för studentföreningen VAMOK Erkki Penttinen, Chef för resultatområdet för socialarbete och familjeservice i Vasa stad Arja Tuomaala, ledande överskötare vid social- och hälsovårdsverket i Vasa stad Minna Lammi, utvecklingsdirektör för Västra Finlands designcenter 21 S ida

22 KONTAKTUPPGIFTER Yvonne Hilli Projektchef, Medibothnia Harri Raisio Forskardoktor Social- och hälsovårdsadministration Vasa universitet (06) S ida

23 BILDER FRÅN RÅDSDAGARNA 23 S ida