MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD"

Transkript

1 MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD & , Vasa SLUTRAPPORT 1 S ida

2 SAMMANFATTNING Projektet Medibothnia står inför en betydande utmaning då en regional enhet för utbildning, forskning och utveckling inom social- och hälsovård ska förverkligas. Det centrala målet är att Vasa yrkeshögskolas samt Yrkeshögskolan Novias utbildningsenheter inom social- och hälsovård ska förenas inom snar framtid i ett campus på Brändö i Vasa. Som stöd för planeringsarbetet inrättades ett i Finland unikt medborgarråd för yrkeshögskolestuderande, ett s.k. studeranderåd. Studeranderådet baseras på en amerikansk demokratisk innovation och skiljer sig därmed märkbart från traditionella sätt att delta. Till studeranderådet valdes 24 studerande som bildade en miniatyruppsättning av social- och hälsovårdsutbildningen i Vasa. Rådet sammankom under tre dagar ( ), då rådets medlemmar diskuterade under ledning av gruppledare som hörde sakkunnigvittnen och till slut sammanställde rådet ett offentligt uttalande om temat som behandlats i rådet. Rådet presenterade att offentligt uttalande vid ett informationstillfälle Representanter för Medibothniaprojektet, beslutsfattare och lärare från de två yrkeshögskolorna samt en medlem av stadsfullmäktige, som representerade kommunen, var närvarande vid informationstillfället. Samtliga betonade betydelsen av studeranderådet för det kommande planeringsarbetet för Medibothnia. Studeranderådet fick fram synnerligen väsentlig kunskap vilken kan användas som stöd för arbetet med Medibothniaprojektet. Projektet förband sig till att beakta studeranderådets synpunkter i sina kommande funktioner. Genom rådet kunde studerandena påverka den framtida högskoleutbildningen inom social- och hälsovård i Vasa. "Mina uppfattningar/kunskaper förändrades definitivt under efter deltagande i rådet. Att involvera studerande i planingen av mb-projektet är nödvändigt." "Oli todella suuri ilo olla mukana tässä raadissa, mielestäni näitä tulisi olla lisää." 2 S ida

3 Medibothnias studeranderåd 3 S ida

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Medborgarråd som ett nytt sätt att påverka 5 2. Medibothnias studeranderåd Medibothnia-projektet Temat för studeranderådet Medlemmarna i studeranderådet Dagsprogrammet i studeranderådet 8 3. Studeranderådets offentliga uttalande Mot en genuin påverkan 13 BILAGOR Bilaga 1. Studeranderådets styrgrupp 14 Bilaga 2. Studeranderådets flyer 15 Bilaga 3. Studeranderådets anmälningsblankett 16 Bilaga 4. Studeranderådets sammansättning 17 Bilaga 5. Studeranderådets medlemmar 18 Bilaga 6. Studeranderådets dagsprogram 19 Bilaga 7. Studeranderådets facilitatorer 20 Bilaga 8. Sakkunnigvittnen som hörts av studeranderådet 21 Kontaktuppgifter 22 Bilder från rådsdagarna 23 4 S ida

5 1. MEDBORGARRÅD SOM ETT NYTT SÄTT ATT PÅVERKA Det finländska samhället kommer i framtiden att möta allt mer komplicerade, mångtydiga och värdeladdade problem. Kanske är det mest centrala exemplet den oundvikliga frågan om det finska välfärdssamhällets fortlevnad. Hur ska man i framtiden få tillräckligt kunnig arbetskraft för att producera välfärdstjänster? Då behovet att prioritera tjänster uppstår, hur ska prioriteringen genomföras? Hur ska man bemöta utmaningen som den åldrande befolkningen medför? Dessa är endast några exempel på problematiska frågor som inte har några slutliga lösningar eller som enskilda experter kan svara på 1. Det är skäl att betona att problemen kommer att kräva större delaktighet från medborgarna. Medborgarna är experter på det liv de själva levt och känner således till realiteten för dessa problem 2. Deras syn fördjupar förståelsen för problemens karaktär och ger insikter om hur man kan lösa dem. Då man beaktar delaktighetens kultur i dagens Finland, framstår läget ändå rätt dystert. Det förefaller som om den finländska demokratin är tandlös då det gäller att på lång sikt ta itu med utmaningarna som de komplexa samhällsproblemen ger upphov till. Delaktighetens kultur i Finland bör förändras och en verklig delaktighet återinföras. För att detta ska ske behövs nya former av delaktighet. Det gäller att övergå från snabbdemokrati till långsam demokrati 3. Snabbdemokrati kan likställas med snabbt beslutsfattande som baseras på expertkunskap där ingen tid ges för att tänka och överväga saker på djupet. Till skillnad från ovanstående utgör långsam demokrati ett alternativ för medborgarna att diskutera med beslutsfattarna och övriga medmänniskorna. Genom omfattande diskussioner, tillgång till mångsidig information samt genom att bemöta och till slut godkänna ärendet bildas en fast förankrad åsikt hos folket. På så vis uppstår en gemensam förståelse för den verkliga karaktären kring problemen som behandlas samt en strävan till att finna möjliga lösningar. Långsam demokrati kan jämställas med deliberativ demokrati 4 d.v.s. en form av demokrati i vilken alla har lika möjligheter att delta och i vilken varje deltagare kan framföra sina egna synpunkter och argument. Inom deliberativ demokrati fästs inte uppmärksamheten vid statusen hos den person som presenterar argumentet utan vid argumentets förtjänster. Förutom att deliberativ demokrati stärker legitimiteten i beslutsfattandet och frambringar goda, rättvisa lösningar på samhällsproblem med sikte på det gemensamma goda, bygger 1 Till exempel Raisio H. (2010). Embracing the wickedness of health care: Essays on reforms, wicked problems and public deliberation. Väitöskirja. Acta Wasaensia 228, Sosiaali- ja terveyshallintotiede 5. Vaasa: Vaasan yliopistopaino 2 Clarke, M. & Stewart, J. (2000). Handling the Wicked Issues. Teoksessa C. Davies, L. Finlay & A. Bullman (toim.). Changing Practice in Health and Social Care. Lontoo: Sage Schlesinger, A. B. (2009).The Death of "Why?": The Decline of Questioning and the Future of Democracy. San Francisco: Berrett-Koehler S ida

6 den också ett aktivare medborgarsamhälle och minskar bristen på empati människor emellan. I dagens Finland är det dock ytterst krävande att skapa förutsättningar för idealiska deliberativa omständigheter. Att förändra delaktighetens kultur sker inte på ett ögonblick utan för att öka delaktighet behövs aktiva och långsiktiga åtgärder. På olika håll i Finland har man antagit utmaningen och börjat inrätta medborgarråd i enlighet med det deliberativa idealet. Medborgarråden är demokrati-innovationer som närmar sig delaktighetens tematik ur en helt annan synvinkel än vad som är vanligt i Finland. Rådens sammankomster räcker längre och diskussionen är av högre kvalitet. Medborgarråden stävar till att återskapa en målgrupp, t.ex. en kommun, i miniatyrformat. I jämförelse med sedvanliga gallupar och medborgarhöranden möjliggör medborgarråden utveckling av människors preferenser. Framför allt går riktningen från illusionen av delaktighet mot äkta påverkan/medverkan. Sammanfattningsvis är medborgarråden: 1. Tidsmässigt längre Grundlig behandling av svåra saker kräver tid. 2. Mer representativa Får till stånd en ståndpunkt som representerar hela gruppen, inte bara de mest högljudda, aktiva och välbeställda. 3. Diskussionen i råden håller högre kvalitet Utbildade facilitatorer säkerställer att ett diskussionsklimat skapas där alla är jämlika och kan uttrycka sin åsikt och bli hörda. 4. Mer inflytelserika Deltagandet är inget självändamål utan syftet är att på ett genuint sätt föra medborgarrådets resultat vidare. 5. Eventuella nyskapare av preferenser Medborgarnas statiska åsikter, som är resultatet av gallupar, ifrågasätts. Människors uppfattningar kan förändras då saker behandlas ur många olika synvinklar, får mångsidig information och får diskutera med många olika slags människor. 6 S ida

7 2. MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD Studeranderådet är en tillämpning av deliberativ demokrati. Ett medborgarråd kan förverkligas på lokal nivå (en kommun), regional nivå (ett landskap) och nationell nivå (Finland i miniatyrformat) eller på organisatorisk nivå vilket gäller för ett studeranderåd. Studeranderådet består precis som namnet anger, av studerande. Medibothnias studeranderåd bestod av yrkeshögskolestuderande inom social- och hälsovård i Vasa. Studeranderådets syfte är att på genuint sätt göra studerandena delaktiga i behandlingen av saker som är viktiga för dem Projektet Medibothnia Huvudaktörerna i Medibothniaprojektet, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt godkände i februari 2009 projektplanen för Medibothnia. Planens mål är att skapa modeller och förutsättningar för en regional enhet för utbildning, forskning och utveckling inom social- och hälsovård framtid på Brändö i Vasa. Det primära målet är att kvalitativt utveckla yrkeshögskoleutbildningen inom socialoch hälsovård så att man skapar förutsättningar för ett fysiskt och innehållsmässigt samarbete mellan Vasa yrkeshögskola Ab och Yrkeshögskolan Novia. Utvecklingsarbetet sker delvis inom yrkeshögskolornas egen undervisning och forskning samt delvis genom utveckling av samarbetskonceptet då aktörerna bidrar med sitt kunnande till utvecklingsarbetet, i verksamhetens inledningsskede samt i samband med själva verksamheten Temat för studeranderådet Information om Medibothnias utvecklingsarbete har samlats in från många olika håll och med hjälp av många olika metoder. Förutom de sedvanliga metoderna t.ex. enkäter och arbetsgrupper bestämde man sig för att i Medibothniaprojektet även genomföra mer innovativa planeringsprocesser. Valet av tillvägagångssätt föll på ett för i Finland unikt medborgarråd bestående av yrkeshögskolestuderande, ett studeranderåd. Omedelbart i inledningsskedet tillsattes en styrgrupp för studeranderådet (se bilaga 1). Styrgruppens uppgift bestod i att vara rådgivare för studeranderådets ledare i betydelsefulla frågor, t.ex. i valet av sakkunnigvittnen och i bestämningen av ett tema för rådet. Dessutom stärkte den mångsidiga styrgruppen studeranderådets legitimitet genom att övervaka hela processen. I styrgruppens diskussioner utformades rådets tema till att bli följande: 5 7 S ida

8 Hurdana visioner har ni angående inlärningsmiljön som ni skulle vilja studera i? 2.3. Medlemmarna i studeranderådet Studerande vid Vasa yrkeshögskola samt Yrkeshögskolan Novia utbildningsprogram inom social- och hälsovård fick anmäla sig till rådet. Frivilliga deltagare samlades ihop genom omfattande marknadsföring. Marknadsföringsstrategierna bestod bl.a. av presentationstillfällen, utskickning av e-postmeddelanden samt utdelning av flygblad (se bilaga 2). Studerande kunde anmäla sig genom att fylla i en pappersblankett (se bilaga 3) eller elektronisk blankett. Till studeranderådet anmälde sig 52 personer. De 24 deltagarna i studeranderådet valdes slumpmässigt av de 52 anmälda. Det här innebär att rådets sammansättning var förutbestämd så att det slutliga studeranderådet så exakt som möjligt skulle motsvara den målgrupp det representerade. Den förutbestämda sammansättningen av rådet i förhållande till de utvalda medlemmarna av rådet presenteras i bilaga 4. I bilagans tabell ser man hur målgruppen bestämts utifrån bakgrundsfaktorer och i olika kategorier. Trots att fyra personer var förhindrade att delta, p.g.a. av väl motiverade skäl, och en deltagare insjuknade under rådets sammankomst, representerad studeranderådet sin målgrupp synnerligen väl (se bilaga 5). 2.4 Dagsprogrammet i studeranderådet Studeranderådet sammanträdde i tre dagar ( ). Veckan efter att rådet sammanträtt ordnades också ett informationstillfälle ( ). Studeranderådets tidsschema finns presenterat i detalj i bilaga 6. Rådets första dag avslutades med ett gemensamt kvällsprogram på ett konferenshotell vilket betraktades som en neutral plats. Förutom rådsmedlemmarna deltog även facilitatorerna (se bilaga 7), två sakkunniga vittnen samt Vasa yrkeshögskolas rektor (se bilaga 8). Avsikten med kvällsträffen var förutom att skapa en gemenskapskänsla också att ge studeranderådets medlemmar mer kunskap om rådets tema och medborgarrådskonceptet. Rådets andra och tredje dag ordnades i Vasa universitets utrymmen. Den andra dagens program bestod huvudsakligen av att höra sakkunnigvittnen. Som avslutning på dagen fick rådsdeltagarna också diskutera i smågrupper under ledning av facilitatorerna. Alla medlemmar av rådet fick tala sitt eget modersmål medan facilitatorerna vid behov fungerade som tolkar. Under den tredje dagen låg tyngdpunkten på att författa ett offentligt uttalande. Rådsmedlemmarna arbetade först i smågrupper och sedan tillsammans med hela rådet för att författa ett offentligt uttalande som alla skulle godkänna. Rådsmedlemmarnas pliktkänsla inför sitt åtagande belystes väl av det faktum att trots att den avsatta tiden tog 8 Sida

9 slut innan arbetet var färdigt stannade rådsmedlemmarna kvar ytterligare en timme för att färdigställa det offentliga uttalande. Två rådsmedlemmar presenterade det offentliga uttalande i sin helhet på både finska och svenska vid studeranderådets informationstillfälle. Vid tillfället fick rådsmedlemmarna omedelbar respons av projektledaren för Medibothniaprojektet, Vasa yrkeshögskolas rektor och prefekt samt av en medlem i Vasa stadsfullmäktige. Mottagandet var ytterst positivt och i kommentarerna som gavs betonades starkt åtagandet att föra uttalande vidare. "Jag var öppen för tvåspråkigheten redan innan gruppen träffades, mina upplevelser har bara varit positiva, det har varit roligt att prata finska!" "Kaksikielisyys oli hyvä asia. Tietenkin se toi haasteita ja tulkkaukseen kului aikaa mutta se oli ehdottomasti vaivan arvoista. Aluksi minua ehkä hieman mietitytti kuinka kaikki tulee toimimaan, mutta olen hyvin tyytyväinen opiskelijaraadin kommunikaatioon. Samalla se myös rohkaisu minua ruotsin kielen suhteen ja innosti käyttämään sitä." 9 S ida

10 3. STUDERANDERÅDETS OFFENTLIGA UTTALANDE Inledning Syftet med Medibothnia är att de studerande inom social- och hälsovårdsbranschen i Vasa ska ha möjlighet att utveckla sin språkliga kompetens på ett naturligt, lätt och angenämt sätt och framför allt att förena utbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen i Vasa för att skapa en inlärningsmiljö där flera branscher finns representerade och samarbetet är omfattande redan innan inträdet i arbetslivet. Syftet med Medibothnia är alltså inte enbart att skapa ett gemensamt campus för svensk- och finskspråkiga studerande inom social- och hälsovårdsområdet för att de ska kunna lära sig det andra inhemska språket. VISION 1. Språken som styrka och samarbetet mellan Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan Novia Beskrivning: Möjlighet att studera över språkgränserna och att välja kurser från båda yrkeshögskolorna (på finska och svenska). Alla ska ha rätten att studera på sitt modersmål men Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan Novia ska ha ett gemensamt utbud av fritt valbara studier i vilket även tvåspråkiga kurser ingår. Även utbudet av engelskspråkiga kurser ökar. Samarbetet mellan yrkeshögskolorna ökas genom gemensamma evenemang, projektarbeten (i vilka finsk- och svenskspråkiga studerande deltar). Laborationstimmar är ett bra tillfälle att lära sig det andra språket. VISION 2. Medibothnia är en föregångare i Finland inom alla dess utbildningsområden Beskrivning: Alla utbildningsområden, speciellt estenomutbildningen, är före sin tid. De studerande medverkar i utvecklingen av läroplanerna. VISION 3. Ett gemensamt Medibothnia Beskrivning: Användningen av Vasa yrkeshögskolas och yrkeshögskolan Novias gemensamma resurser möjliggör gemensamma anskaffningar av de nyaste hållbara materialen. Man satsar på att anlita gästföreläsare av hög kvalitet samt ett gemensamt datanätverk. VISION 4. Arbetslivsrelaterat samarbete Beskrivning: I Medibothnia finns en vårdmottagning där alla utbildningsområden finns representerade och som fungerar som samarbetsgrund mellan högskolorna och 10 S ida

11 allmänheten/arbetslivet. Studerandena får arbeta med autentiska patienter och klienter i en trygg miljö under uppsikt av lärare/ansvarsperson. Vårdmottagningen fungerar som plats för kursernas examinationstillfällen. En fungerande vårdmottagning (t.ex. en egen klinik) som bedrivs av yrkeshögskolorna kräver god planering och tillräckligt ekonomiskt underlag. Potentiella patienter/klienter ska kartläggas. VISION 5. De studerande står i centrum och undervisningen sker genom flerformsstudier Beskrivning: Kommunikationen mellan lärarna och koordineringen av kurserna ska fungera både inom och mellan högskolorna. Medibothnia ska möjliggöra flerformsstudier och studierna ska omfatta olika slags undervisnings- och inlärningsmetoder sam inlärningsstilar. Förutom numerisk bedömning ingår även muntlig och/eller skriftlig respons i undervisningen. De studerande har möjlighet att påverka undervisningen och på så sätt skapas balans mellan t.ex. grupparbeten och individuella arbeten. Undervisningen ska byggas upp så att en naturlig växelverkan mellan lärare och studerande uppstår. Vuxenstuderandes livssituation och behov ska beaktas. VISION 6. Miljön stöder ansvarstagande, inlärning och gemenskap Beskrivning: Medibothnias miljö ska uppmuntra till studier samt gemenskap mellan studerandena. De studerande har tillgång till en levande och öppen miljö som uppmuntrar ansvarstagande. Detta möjliggörs genom att de studerande har egna nyckelkort. Säkerhetsaspekterna ska smälta in i miljön och de sociala utrymmena ska vara välmöblerade. Miljön är trivsam och gör det möjligt att göra hemuppgifter i skolan. Utrymmen för självstudier, grupputrymmen samt tysta utrymmen önskas. Miljön är som en studerandes vardagsrum i skolan. VISION 7. Mångprofessionalitet Beskrivning: Möjlighet att delta i mångprofessionellt arbete redan under studietiden. Olika kampanjer och mässor arrangeras tillsammans med olika aktörer. På undervisningskliniken utförs mångprofessionellt arbete. Temadagar i vilka studerande från alla utbildningsområden kan delta kan t.ex. ordnas. VISION 8. Samarbete mellan studentföreningarna Beskrivning: För studentföreningarna reserveras gemensamma utrymmen med egna kanslier. Utrymmen för social samvaro t.ex. i källaren är gemensamma för ALLA studerande (t.ex. för sitser). Studentföreningarna ordnar motionsprogram och annat program. 11 S ida

12 Studeranderådet kräver att två representanter från rådet (en från vardera skolan) med personliga ersättare väljs till arbetsgruppen för det fortsatta planeringsarbetet med Medibothnia. "Opiskelijaraati vaikuttaa hyvältä ja mielenkiintoiselta väylältä vaikuttaa, toivottavasti ajatukset ja visiot oikeasti otetaan huomioon jatkossa. Jos näkemykseni jotenkin muuttuivat, niin positiivisempaan ja toiveikkaampaan suuntaan, kun miettii opiskelijoiden vaikuttamismahdollisuuksia amkien kehittämisessä." "Det väckte mycket tankat och uppfattningar. Jag vill ännu en gång säga att jag är superglad över att jag fick medverka! Jag visste inte riktig vad rådet var före jag själv deltog." "Jag blev positivt överraskad över hur fina visioner och tankar alla hade! Det var många saker som jag inte själv hade tänkt på som andra lyfte fram studeranderåd är GREAT, mera sånt!" 12 S ida

13 4. MOT GENUIN PÅVERKAN Påverkan är ett av de centrala kriterierna för medborgarrådsformatet och tillämpningen av det i form av ett studeranderåd. Det är i det här fallet inte fråga om att bara föra en dialog utan en verklig strävan till att försöka lösa saken eller problemet som är föremål för dialogen. För att råden ska kunna påverka krävs det att lösningar, utvecklingsförslag eller visioner som kommit fram i diskussionerna även verkställs. Politiska beslutsfattare och tjänsteinnehavare befinner sig här i en nyckelposition. Idealet är att man i medborgarråden eller studeranderåden alltid skulle begära respons eller någon form av ställningstagande från beslutsfattarna angående hur förslagen som råden framlagt kommer att beaktas. Om slutresultatet t.ex. innehåller många förslag tar beslutsfattarna ställning till vilka förslag som kommer att genomföras och vilka inte. Betydelsen av att kunna påverka syns tydligt i rådsmedlemmarnas kommentarer: Stora tankar, kommer de att lyckas? Lyssnar de verkligen på studerande? För studeranderådet för Medibothnia förefaller möjligheten att påverka rätt lovande vilket kommentarerna som framfördes vid informationstillfället visade. I synnerhet har Vasa yrkeshögskolas åtagande att följa studeranderådets offentliga uttalande varit exemplariskt. Dessutom har man inom projektet redan fattat beslut relaterade till det offentliga uttalande t. Studeranderådets offentliga uttalande kommer även att vara temat för ett mer omfattande seminarium som anordnas av Medibothnia-projektet. I sin feedback betonade rådet betydelsen av studeranderådet och uttryckte en önskan om att ordna flera motsvarande råd. Cynism bör bekämpas genom att utveckla nya former av sätt att göra studerandena delaktiga i frågor som är viktiga för dem. Annars finns faran att attityden varför deltog jag om jag ändå inte kan påverka något bara ökar ytterligare. I en tid då det blir allt viktigare att agera tillsammans försöka lösa gemensamma problem genom att föra dialog, skulle en sådan utveckling vara mycket skadligt ur samhällelig synvinkel. "Raatilaisena avautui konkreettinen mahdollisuus vaikuttamiseen." "Det är ett ypperligt bra sätt att aktivera studerande till utvecklings arbete. Vem vet bäst om hur skolmiljön bör vara för att lyfta fram bästa inlärningsmiljön än studerandena själva?" 13 S ida

14 Bilaga 1. Studeranderådets vägledningsgrupp Yvonne Hilli (ordförande), projektchef, Medibothnia Karola Lytts (sekreterare), planerare, Medibothnia Harri Raisio (föredragare), forskardoktor, Vasa universitet Tytti Hyttilä-Huhta, lektor, Vasa yrkeshögskola Ritva Lehtonen, lektor, Vasa yrkeshögskola Ann-Helen Sandvik, lektor, Yrkeshögskolan Novia Petri Varvas, representant för studentkåren, VAMOK Kristoffer Skrivars, representant för studentkåren, Novium 14 S ida

15 Bilaga 2. Studeranderådets flyer/flygblad 15 S ida

16 Bilaga 3. Studeranderådets anmälningsblankett 16 S ida

17 Bilaga 4. Studeranderådets sammansättning Demografiska och attitydbaserade faktorer Yrkeshögskola (hälsovård och det sociala området) Kön Årskurs Kulturell bakgrund Utbildningsområde Utbildningsform Förtroendeuppdrag Alternativ Helhetsantal Procenta ndel VYH NOVIA Man Kvinna 5. Finsk Finlandssvensk Annan Det sociala området Vårdbranschen Estenom Ungdomsstadiet Vuxenutbildning Innehar Har inte % 49 % 92 % 8 % 26 % 29 % 20 % 19 % 6 % 30 % 66 % 4 % 88 % 12 % Antal * Fyra personer hade förhinder att delta, p.g.a. giltiga orsaker. Dessutom insjuknade en deltagare under rådsdagarna. Det offentliga uttalandet utformades av 19 studerande Valda* S ida

18 Bilaga 5. Studeranderådets medlemmar Simone Blom Ulrika Brännbacka Joanna Forsman Alexandra Greco Morgan Hortans Camilla Jofs Katariina Kangasaho Mira Kaukonen Jenny Kiviniemi Teresa Korkala Nea Kuusisto Sabrina Lackman Anita Laitala Ville Lyytinen Laura-Maria Markus Therése Nisula Martina Snellman Sonja Virkkala Susanna Wikman 18 S ida

19 Bilaga 6. Studeranderådets dagsprogram Onsdag , kl , Hotel Vallonia Garden Rektorernas välkomsttal Presentation av studeranderådet Var och en presenterar sig kort, och bekantar sig med varandra i samband med middagen Första sakkännarpresentationen (Sakkännare Yvonne Hilli. Ämnet: Medibothniakonceptet) Andra sakkännarpresentationen (sakkännare Kaarlo Viljanen. Ämnet: Arkitektensvision) Paus Tentning av sakkännare Avslutning av dagen Torsdag , kl , Technobothnia TF Kaffe Tredje sakkännarpresentationen (Sakkännare Hanna-Leena Melender. Ämnet: Lärandet av evidensbaserad praxis inom social- och hälsovården) (20 min. presentation, 25 min. tentning) Fjärde sakkännarpresentationen (Sakkännare Malin Wiik och Petri Varvas. Ämnet: Studerandes syn på temat) Diskussion i hela gruppen under ledning av facilitatorerna Lunch Femte sakkännarpresentationen (Sakkännare Erkki Penttinen och Arja Tuomaala. Ämnet: Arbetslivsrepresentanternas syn på temat) Sjätte sakkännarpresentationen (Sakkännare Miia Lammi. Ämnet: Muovas syn på temat) Paus Diskussion i smågrupper Sammandrag i hela gruppen Fredag , kl , Technobothnia TF Kaffe Diskussion i smågrupper (sammanställning av uttalande t) Sammandrag i hela gruppen Lunch Utformandet av uttalande t i olika gruppsammansättningar (ca kaffe) Avslutning av dagarna och förberedelse inför presentationen av utlåtandet vid presstillfället Torsdag , kl , Wolffskavägen Välkommen Projekt konceptet Presentation av utlåtandet (2-3 valda rådmedlemmar) Överenskomna anföranden/kommentarer Ca Ordet fritt 19 S ida

20 Bilaga 7. Studeranderådets facilitatorer Susann Sjöström, projektkoordinator, Vasa universitet Ann-Helen Sandvik, lektor, Yrkeshögskolan Novia Heidi Blom, timlärare i huvudsyssla, Vasa yrkeshögskola Kaarina Reini, utvärderingskoordinator, THL:n Vaasan toimipiste Harri Raisio, forskardoktor, Vasa universitet (i huvudsak i bakgrunden) 20 S ida

21 Bilaga 8. Sakkunniga vittnen som hörts av studeranderådet Tauno Kekäle, Rektor för Vasa yrkeshögskola, närvarande hela den första kvällen Örjan Andersson, Rektor för Yrkeshögskolan Novia, förhindrad att delta Yvonne Hilli, projektchef för Medibothnia Kaarlo Viljanen, arkitekt Hanna-Leena Melender, överlärare vid Vasa yrkeshögskola Malin Wiik, representant för studentföreningen Novium Petri Varvas, representant för studentföreningen VAMOK Erkki Penttinen, Chef för resultatområdet för socialarbete och familjeservice i Vasa stad Arja Tuomaala, ledande överskötare vid social- och hälsovårdsverket i Vasa stad Minna Lammi, utvecklingsdirektör för Västra Finlands designcenter 21 S ida

22 KONTAKTUPPGIFTER Yvonne Hilli Projektchef, Medibothnia Harri Raisio Forskardoktor Social- och hälsovårdsadministration Vasa universitet (06) S ida

23 BILDER FRÅN RÅDSDAGARNA 23 S ida

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

SOS Från marginaliserad till socialt integrerad genom socialt arbete. Styrgruppens möte Mötesprotokoll 2/2012

SOS Från marginaliserad till socialt integrerad genom socialt arbete. Styrgruppens möte Mötesprotokoll 2/2012 SOS Från marginaliserad till socialt integrerad genom socialt arbete SOS Österbottens delprojekt Styrgruppens möte Mötesprotokoll 2/2012 Tid: 29.05.2012 kl. 13:00-15:15 Plats: Vasa socialcenter/mötesrum

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Överlärare Pia Liljeroth PD, barnmorska Innehåll

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi 1.10.2012 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund En samkommun för de 16 kommunerna i

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER

estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER 1(9) estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER INNEHÅLL: STUDIETJÄNSTER i estudiebyrån... 2 Browser-krav... 2 Registrering i portalen... 2 Kom ihåg att uppdatera ändringar i din egen information... 3 Virtual YH:s utbildningsutbud

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder.

Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder. Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder. Behandlats av Röda Korsets styrelse 22.5.2015 INITIATIV 1 Infopaket för nya

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA FINLANDS LÄN Social- och hälsoavdelningen 13.5.2009 Till de i distributionen nämnda Länsstyrelsen i Västra Finlands län och samarbetsgruppen NÅVÅ arrangerar RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi

Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi AVTAL OM TRITONIA 0. Tritonias uppgift Tritonia är ett gemensamt bibliotek och lärocenter för nedan

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Bilaga 1. Prioriterade åtgärder

Bilaga 1. Prioriterade åtgärder Bilaga 1 Prioriterade åtgärder Innehåll 1 Inledning... 3 2 Fokusområden... 4 2.1 Jämlikhet och icke diskriminering... 4 2.2 Rätten att bli sedd och få förståelse för sin situation... 5 2.3 Allas rätt att

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

KYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013

KYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013 KYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013 QUESTIONNAIRE: FSD2872 NATIONAL USER SURVEY OF FINNISH UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES LIBRARIES 2013 Tämä

Läs mer

Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013

Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013 Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013 Informatiker Jonna Hahto 16.7.2013 Innehåll 1 De svarande... 3 2 Bibliotekstjänsternas inverkan... 4 3 Gapanalys och bedömningsskala...

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

2013-02-15 13/35. Samtliga nämnder/styrelser Kommunala bolag/stiftelser Landstinget Länsstyrelsen

2013-02-15 13/35. Samtliga nämnder/styrelser Kommunala bolag/stiftelser Landstinget Länsstyrelsen 2013-02-15 13/35 Samtliga nämnder/styrelser Kommunala bolag/stiftelser Landstinget Länsstyrelsen Engelska för kommun och offentlig sektor Utveckla ditt ordförråd i engelska med inriktning på kommun och

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia Bästa lärare, Dimensioneringsramen för nätbaserade studier är ett verktyg för planeringen av nätbaserad undervisning. Med hjälp av dimensioneringsramen kan du planera din nätbaserade undervisning så att

Läs mer

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 1 of 11 2012-10-10 09:37 Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 Helena Petrini Number of evaluated questionnaires: Question Result n Frågor om dina förväntningar på dina studier vid

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas. Fyra sätt. att påverka i Vanda

Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas. Fyra sätt. att påverka i Vanda Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas Fyra sätt att påverka i Vanda Varför delta? I kommunen görs beslut i många saker som påverkar din vardag: de kan till exempel gälla skolor, bibliotek,

Läs mer

Strategi för Corax medlemsrekrytering

Strategi för Corax medlemsrekrytering Strategi för Corax medlemsrekrytering Verksamhetsåret 2014-2015 Fastställt av Corax styrelse den 19 november 2014. 1 Strategi för Corax medlemsrekrytering Bakgrund S edan dess att kårobligatoriet avskaffades

Läs mer

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55. Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55. Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60 Paragrafer: 50 60 Sidan 1 av 6 Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55 Plats: Hotell Elvira, Eckerö Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60 Folke

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City:

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City: Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2015 2016 Guldarrangör, max sex 100 000 kr Silverarrangör, max sex 50 000 kr Bronsarrangör 25 000 kr Partner Uppsats 25 000 kr Partner Minecraft

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning Protokoll fört vid sammanträde med enheten för Lärarutbildningens styrelse 01-02-06 kl. 13.00 17.00 RBU_Torpet Heberg Närvarande: Lars-Peder Alingfeldt,

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten

Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten Attitude 2012 Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten deltog. Totalt 1094 svar. Av de svarande var

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 1 Val av inriktning fö r dig söm ga r Hötell- öch turismprögrammet Efter examen från Hotell- och turismprogrammet ska du

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Framtidens skola i Norrtälje kommun Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Bo Nilsö, SACT, sammanhållande och sekreterare

Bo Nilsö, SACT, sammanhållande och sekreterare SACT och SAASDC arrangerade 2013-03-02-03 Squaredans-seminariet 2013. Detta är seminariegruppens rapport om planering, genomförande, innehåll, feedback och kommentarer för vårt arbete. Bakgrund Squaredansseminariet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #1

FLASKPOST. Virtu-projektets nyhetsbrev #1 FLASKPOST Virtu-projektets nyhetsbrev #1 FLASKPOST -VIRTU-projektets nyhetsbrev I detta nummer: Att skapa nya serviceformer inom social- och hälsovård VIRTU kanalen ger stimulans och glädje i vardagen

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se Do It Yourself 2013 Stockholm, 5-9 augusti stockholm.viunga.se anton.ljungh@viunga.se Vad är Do It Yourself? Projektet ägs och drivs av Vi Unga Stockholms län. Tillsammans med Leader Uross och Studieförbundet

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Antaget av direktionen den 18 december 1997, 49 Revidering fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige och som träder i kraft den 1 juli

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 BESKRIVNING AV IKINÄ-MODELLEN OCH IMPLEMENTERING AV DEN IN0M PARGAS STADS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING 1. Bakgrund Ett system för

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare KUST Kurser Under ST Jenita Nilsson Projektledare Projektets sammanhang SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Lägesrapport för Malmö Live. 2014-01-24 Vår referens. Anders Spjuth Projektsekreterare Malmö Live-projektet. Anders.Spjuth@malmo.

Tjänsteskrivelse. Lägesrapport för Malmö Live. 2014-01-24 Vår referens. Anders Spjuth Projektsekreterare Malmö Live-projektet. Anders.Spjuth@malmo. SIGNERAD 2014-01-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-01-24 Vår referens Anders Spjuth Projektsekreterare Malmö Live-projektet Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se Lägesrapport för Malmö Live

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier.

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier. Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Att lära sig något nytt kan ses som en resa från där jag är idag till en ny plats. Rita två bilder av dig själv utifrån temat jämställdhet : - hur ser jag på

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer