MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD"

Transkript

1 MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD & , Vasa SLUTRAPPORT 1 S ida

2 SAMMANFATTNING Projektet Medibothnia står inför en betydande utmaning då en regional enhet för utbildning, forskning och utveckling inom social- och hälsovård ska förverkligas. Det centrala målet är att Vasa yrkeshögskolas samt Yrkeshögskolan Novias utbildningsenheter inom social- och hälsovård ska förenas inom snar framtid i ett campus på Brändö i Vasa. Som stöd för planeringsarbetet inrättades ett i Finland unikt medborgarråd för yrkeshögskolestuderande, ett s.k. studeranderåd. Studeranderådet baseras på en amerikansk demokratisk innovation och skiljer sig därmed märkbart från traditionella sätt att delta. Till studeranderådet valdes 24 studerande som bildade en miniatyruppsättning av social- och hälsovårdsutbildningen i Vasa. Rådet sammankom under tre dagar ( ), då rådets medlemmar diskuterade under ledning av gruppledare som hörde sakkunnigvittnen och till slut sammanställde rådet ett offentligt uttalande om temat som behandlats i rådet. Rådet presenterade att offentligt uttalande vid ett informationstillfälle Representanter för Medibothniaprojektet, beslutsfattare och lärare från de två yrkeshögskolorna samt en medlem av stadsfullmäktige, som representerade kommunen, var närvarande vid informationstillfället. Samtliga betonade betydelsen av studeranderådet för det kommande planeringsarbetet för Medibothnia. Studeranderådet fick fram synnerligen väsentlig kunskap vilken kan användas som stöd för arbetet med Medibothniaprojektet. Projektet förband sig till att beakta studeranderådets synpunkter i sina kommande funktioner. Genom rådet kunde studerandena påverka den framtida högskoleutbildningen inom social- och hälsovård i Vasa. "Mina uppfattningar/kunskaper förändrades definitivt under efter deltagande i rådet. Att involvera studerande i planingen av mb-projektet är nödvändigt." "Oli todella suuri ilo olla mukana tässä raadissa, mielestäni näitä tulisi olla lisää." 2 S ida

3 Medibothnias studeranderåd 3 S ida

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Medborgarråd som ett nytt sätt att påverka 5 2. Medibothnias studeranderåd Medibothnia-projektet Temat för studeranderådet Medlemmarna i studeranderådet Dagsprogrammet i studeranderådet 8 3. Studeranderådets offentliga uttalande Mot en genuin påverkan 13 BILAGOR Bilaga 1. Studeranderådets styrgrupp 14 Bilaga 2. Studeranderådets flyer 15 Bilaga 3. Studeranderådets anmälningsblankett 16 Bilaga 4. Studeranderådets sammansättning 17 Bilaga 5. Studeranderådets medlemmar 18 Bilaga 6. Studeranderådets dagsprogram 19 Bilaga 7. Studeranderådets facilitatorer 20 Bilaga 8. Sakkunnigvittnen som hörts av studeranderådet 21 Kontaktuppgifter 22 Bilder från rådsdagarna 23 4 S ida

5 1. MEDBORGARRÅD SOM ETT NYTT SÄTT ATT PÅVERKA Det finländska samhället kommer i framtiden att möta allt mer komplicerade, mångtydiga och värdeladdade problem. Kanske är det mest centrala exemplet den oundvikliga frågan om det finska välfärdssamhällets fortlevnad. Hur ska man i framtiden få tillräckligt kunnig arbetskraft för att producera välfärdstjänster? Då behovet att prioritera tjänster uppstår, hur ska prioriteringen genomföras? Hur ska man bemöta utmaningen som den åldrande befolkningen medför? Dessa är endast några exempel på problematiska frågor som inte har några slutliga lösningar eller som enskilda experter kan svara på 1. Det är skäl att betona att problemen kommer att kräva större delaktighet från medborgarna. Medborgarna är experter på det liv de själva levt och känner således till realiteten för dessa problem 2. Deras syn fördjupar förståelsen för problemens karaktär och ger insikter om hur man kan lösa dem. Då man beaktar delaktighetens kultur i dagens Finland, framstår läget ändå rätt dystert. Det förefaller som om den finländska demokratin är tandlös då det gäller att på lång sikt ta itu med utmaningarna som de komplexa samhällsproblemen ger upphov till. Delaktighetens kultur i Finland bör förändras och en verklig delaktighet återinföras. För att detta ska ske behövs nya former av delaktighet. Det gäller att övergå från snabbdemokrati till långsam demokrati 3. Snabbdemokrati kan likställas med snabbt beslutsfattande som baseras på expertkunskap där ingen tid ges för att tänka och överväga saker på djupet. Till skillnad från ovanstående utgör långsam demokrati ett alternativ för medborgarna att diskutera med beslutsfattarna och övriga medmänniskorna. Genom omfattande diskussioner, tillgång till mångsidig information samt genom att bemöta och till slut godkänna ärendet bildas en fast förankrad åsikt hos folket. På så vis uppstår en gemensam förståelse för den verkliga karaktären kring problemen som behandlas samt en strävan till att finna möjliga lösningar. Långsam demokrati kan jämställas med deliberativ demokrati 4 d.v.s. en form av demokrati i vilken alla har lika möjligheter att delta och i vilken varje deltagare kan framföra sina egna synpunkter och argument. Inom deliberativ demokrati fästs inte uppmärksamheten vid statusen hos den person som presenterar argumentet utan vid argumentets förtjänster. Förutom att deliberativ demokrati stärker legitimiteten i beslutsfattandet och frambringar goda, rättvisa lösningar på samhällsproblem med sikte på det gemensamma goda, bygger 1 Till exempel Raisio H. (2010). Embracing the wickedness of health care: Essays on reforms, wicked problems and public deliberation. Väitöskirja. Acta Wasaensia 228, Sosiaali- ja terveyshallintotiede 5. Vaasa: Vaasan yliopistopaino 2 Clarke, M. & Stewart, J. (2000). Handling the Wicked Issues. Teoksessa C. Davies, L. Finlay & A. Bullman (toim.). Changing Practice in Health and Social Care. Lontoo: Sage Schlesinger, A. B. (2009).The Death of "Why?": The Decline of Questioning and the Future of Democracy. San Francisco: Berrett-Koehler S ida

6 den också ett aktivare medborgarsamhälle och minskar bristen på empati människor emellan. I dagens Finland är det dock ytterst krävande att skapa förutsättningar för idealiska deliberativa omständigheter. Att förändra delaktighetens kultur sker inte på ett ögonblick utan för att öka delaktighet behövs aktiva och långsiktiga åtgärder. På olika håll i Finland har man antagit utmaningen och börjat inrätta medborgarråd i enlighet med det deliberativa idealet. Medborgarråden är demokrati-innovationer som närmar sig delaktighetens tematik ur en helt annan synvinkel än vad som är vanligt i Finland. Rådens sammankomster räcker längre och diskussionen är av högre kvalitet. Medborgarråden stävar till att återskapa en målgrupp, t.ex. en kommun, i miniatyrformat. I jämförelse med sedvanliga gallupar och medborgarhöranden möjliggör medborgarråden utveckling av människors preferenser. Framför allt går riktningen från illusionen av delaktighet mot äkta påverkan/medverkan. Sammanfattningsvis är medborgarråden: 1. Tidsmässigt längre Grundlig behandling av svåra saker kräver tid. 2. Mer representativa Får till stånd en ståndpunkt som representerar hela gruppen, inte bara de mest högljudda, aktiva och välbeställda. 3. Diskussionen i råden håller högre kvalitet Utbildade facilitatorer säkerställer att ett diskussionsklimat skapas där alla är jämlika och kan uttrycka sin åsikt och bli hörda. 4. Mer inflytelserika Deltagandet är inget självändamål utan syftet är att på ett genuint sätt föra medborgarrådets resultat vidare. 5. Eventuella nyskapare av preferenser Medborgarnas statiska åsikter, som är resultatet av gallupar, ifrågasätts. Människors uppfattningar kan förändras då saker behandlas ur många olika synvinklar, får mångsidig information och får diskutera med många olika slags människor. 6 S ida

7 2. MEDIBOTHNIAS STUDERANDERÅD Studeranderådet är en tillämpning av deliberativ demokrati. Ett medborgarråd kan förverkligas på lokal nivå (en kommun), regional nivå (ett landskap) och nationell nivå (Finland i miniatyrformat) eller på organisatorisk nivå vilket gäller för ett studeranderåd. Studeranderådet består precis som namnet anger, av studerande. Medibothnias studeranderåd bestod av yrkeshögskolestuderande inom social- och hälsovård i Vasa. Studeranderådets syfte är att på genuint sätt göra studerandena delaktiga i behandlingen av saker som är viktiga för dem Projektet Medibothnia Huvudaktörerna i Medibothniaprojektet, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt godkände i februari 2009 projektplanen för Medibothnia. Planens mål är att skapa modeller och förutsättningar för en regional enhet för utbildning, forskning och utveckling inom social- och hälsovård framtid på Brändö i Vasa. Det primära målet är att kvalitativt utveckla yrkeshögskoleutbildningen inom socialoch hälsovård så att man skapar förutsättningar för ett fysiskt och innehållsmässigt samarbete mellan Vasa yrkeshögskola Ab och Yrkeshögskolan Novia. Utvecklingsarbetet sker delvis inom yrkeshögskolornas egen undervisning och forskning samt delvis genom utveckling av samarbetskonceptet då aktörerna bidrar med sitt kunnande till utvecklingsarbetet, i verksamhetens inledningsskede samt i samband med själva verksamheten Temat för studeranderådet Information om Medibothnias utvecklingsarbete har samlats in från många olika håll och med hjälp av många olika metoder. Förutom de sedvanliga metoderna t.ex. enkäter och arbetsgrupper bestämde man sig för att i Medibothniaprojektet även genomföra mer innovativa planeringsprocesser. Valet av tillvägagångssätt föll på ett för i Finland unikt medborgarråd bestående av yrkeshögskolestuderande, ett studeranderåd. Omedelbart i inledningsskedet tillsattes en styrgrupp för studeranderådet (se bilaga 1). Styrgruppens uppgift bestod i att vara rådgivare för studeranderådets ledare i betydelsefulla frågor, t.ex. i valet av sakkunnigvittnen och i bestämningen av ett tema för rådet. Dessutom stärkte den mångsidiga styrgruppen studeranderådets legitimitet genom att övervaka hela processen. I styrgruppens diskussioner utformades rådets tema till att bli följande: 5 7 S ida

8 Hurdana visioner har ni angående inlärningsmiljön som ni skulle vilja studera i? 2.3. Medlemmarna i studeranderådet Studerande vid Vasa yrkeshögskola samt Yrkeshögskolan Novia utbildningsprogram inom social- och hälsovård fick anmäla sig till rådet. Frivilliga deltagare samlades ihop genom omfattande marknadsföring. Marknadsföringsstrategierna bestod bl.a. av presentationstillfällen, utskickning av e-postmeddelanden samt utdelning av flygblad (se bilaga 2). Studerande kunde anmäla sig genom att fylla i en pappersblankett (se bilaga 3) eller elektronisk blankett. Till studeranderådet anmälde sig 52 personer. De 24 deltagarna i studeranderådet valdes slumpmässigt av de 52 anmälda. Det här innebär att rådets sammansättning var förutbestämd så att det slutliga studeranderådet så exakt som möjligt skulle motsvara den målgrupp det representerade. Den förutbestämda sammansättningen av rådet i förhållande till de utvalda medlemmarna av rådet presenteras i bilaga 4. I bilagans tabell ser man hur målgruppen bestämts utifrån bakgrundsfaktorer och i olika kategorier. Trots att fyra personer var förhindrade att delta, p.g.a. av väl motiverade skäl, och en deltagare insjuknade under rådets sammankomst, representerad studeranderådet sin målgrupp synnerligen väl (se bilaga 5). 2.4 Dagsprogrammet i studeranderådet Studeranderådet sammanträdde i tre dagar ( ). Veckan efter att rådet sammanträtt ordnades också ett informationstillfälle ( ). Studeranderådets tidsschema finns presenterat i detalj i bilaga 6. Rådets första dag avslutades med ett gemensamt kvällsprogram på ett konferenshotell vilket betraktades som en neutral plats. Förutom rådsmedlemmarna deltog även facilitatorerna (se bilaga 7), två sakkunniga vittnen samt Vasa yrkeshögskolas rektor (se bilaga 8). Avsikten med kvällsträffen var förutom att skapa en gemenskapskänsla också att ge studeranderådets medlemmar mer kunskap om rådets tema och medborgarrådskonceptet. Rådets andra och tredje dag ordnades i Vasa universitets utrymmen. Den andra dagens program bestod huvudsakligen av att höra sakkunnigvittnen. Som avslutning på dagen fick rådsdeltagarna också diskutera i smågrupper under ledning av facilitatorerna. Alla medlemmar av rådet fick tala sitt eget modersmål medan facilitatorerna vid behov fungerade som tolkar. Under den tredje dagen låg tyngdpunkten på att författa ett offentligt uttalande. Rådsmedlemmarna arbetade först i smågrupper och sedan tillsammans med hela rådet för att författa ett offentligt uttalande som alla skulle godkänna. Rådsmedlemmarnas pliktkänsla inför sitt åtagande belystes väl av det faktum att trots att den avsatta tiden tog 8 Sida

9 slut innan arbetet var färdigt stannade rådsmedlemmarna kvar ytterligare en timme för att färdigställa det offentliga uttalande. Två rådsmedlemmar presenterade det offentliga uttalande i sin helhet på både finska och svenska vid studeranderådets informationstillfälle. Vid tillfället fick rådsmedlemmarna omedelbar respons av projektledaren för Medibothniaprojektet, Vasa yrkeshögskolas rektor och prefekt samt av en medlem i Vasa stadsfullmäktige. Mottagandet var ytterst positivt och i kommentarerna som gavs betonades starkt åtagandet att föra uttalande vidare. "Jag var öppen för tvåspråkigheten redan innan gruppen träffades, mina upplevelser har bara varit positiva, det har varit roligt att prata finska!" "Kaksikielisyys oli hyvä asia. Tietenkin se toi haasteita ja tulkkaukseen kului aikaa mutta se oli ehdottomasti vaivan arvoista. Aluksi minua ehkä hieman mietitytti kuinka kaikki tulee toimimaan, mutta olen hyvin tyytyväinen opiskelijaraadin kommunikaatioon. Samalla se myös rohkaisu minua ruotsin kielen suhteen ja innosti käyttämään sitä." 9 S ida

10 3. STUDERANDERÅDETS OFFENTLIGA UTTALANDE Inledning Syftet med Medibothnia är att de studerande inom social- och hälsovårdsbranschen i Vasa ska ha möjlighet att utveckla sin språkliga kompetens på ett naturligt, lätt och angenämt sätt och framför allt att förena utbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen i Vasa för att skapa en inlärningsmiljö där flera branscher finns representerade och samarbetet är omfattande redan innan inträdet i arbetslivet. Syftet med Medibothnia är alltså inte enbart att skapa ett gemensamt campus för svensk- och finskspråkiga studerande inom social- och hälsovårdsområdet för att de ska kunna lära sig det andra inhemska språket. VISION 1. Språken som styrka och samarbetet mellan Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan Novia Beskrivning: Möjlighet att studera över språkgränserna och att välja kurser från båda yrkeshögskolorna (på finska och svenska). Alla ska ha rätten att studera på sitt modersmål men Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan Novia ska ha ett gemensamt utbud av fritt valbara studier i vilket även tvåspråkiga kurser ingår. Även utbudet av engelskspråkiga kurser ökar. Samarbetet mellan yrkeshögskolorna ökas genom gemensamma evenemang, projektarbeten (i vilka finsk- och svenskspråkiga studerande deltar). Laborationstimmar är ett bra tillfälle att lära sig det andra språket. VISION 2. Medibothnia är en föregångare i Finland inom alla dess utbildningsområden Beskrivning: Alla utbildningsområden, speciellt estenomutbildningen, är före sin tid. De studerande medverkar i utvecklingen av läroplanerna. VISION 3. Ett gemensamt Medibothnia Beskrivning: Användningen av Vasa yrkeshögskolas och yrkeshögskolan Novias gemensamma resurser möjliggör gemensamma anskaffningar av de nyaste hållbara materialen. Man satsar på att anlita gästföreläsare av hög kvalitet samt ett gemensamt datanätverk. VISION 4. Arbetslivsrelaterat samarbete Beskrivning: I Medibothnia finns en vårdmottagning där alla utbildningsområden finns representerade och som fungerar som samarbetsgrund mellan högskolorna och 10 S ida

11 allmänheten/arbetslivet. Studerandena får arbeta med autentiska patienter och klienter i en trygg miljö under uppsikt av lärare/ansvarsperson. Vårdmottagningen fungerar som plats för kursernas examinationstillfällen. En fungerande vårdmottagning (t.ex. en egen klinik) som bedrivs av yrkeshögskolorna kräver god planering och tillräckligt ekonomiskt underlag. Potentiella patienter/klienter ska kartläggas. VISION 5. De studerande står i centrum och undervisningen sker genom flerformsstudier Beskrivning: Kommunikationen mellan lärarna och koordineringen av kurserna ska fungera både inom och mellan högskolorna. Medibothnia ska möjliggöra flerformsstudier och studierna ska omfatta olika slags undervisnings- och inlärningsmetoder sam inlärningsstilar. Förutom numerisk bedömning ingår även muntlig och/eller skriftlig respons i undervisningen. De studerande har möjlighet att påverka undervisningen och på så sätt skapas balans mellan t.ex. grupparbeten och individuella arbeten. Undervisningen ska byggas upp så att en naturlig växelverkan mellan lärare och studerande uppstår. Vuxenstuderandes livssituation och behov ska beaktas. VISION 6. Miljön stöder ansvarstagande, inlärning och gemenskap Beskrivning: Medibothnias miljö ska uppmuntra till studier samt gemenskap mellan studerandena. De studerande har tillgång till en levande och öppen miljö som uppmuntrar ansvarstagande. Detta möjliggörs genom att de studerande har egna nyckelkort. Säkerhetsaspekterna ska smälta in i miljön och de sociala utrymmena ska vara välmöblerade. Miljön är trivsam och gör det möjligt att göra hemuppgifter i skolan. Utrymmen för självstudier, grupputrymmen samt tysta utrymmen önskas. Miljön är som en studerandes vardagsrum i skolan. VISION 7. Mångprofessionalitet Beskrivning: Möjlighet att delta i mångprofessionellt arbete redan under studietiden. Olika kampanjer och mässor arrangeras tillsammans med olika aktörer. På undervisningskliniken utförs mångprofessionellt arbete. Temadagar i vilka studerande från alla utbildningsområden kan delta kan t.ex. ordnas. VISION 8. Samarbete mellan studentföreningarna Beskrivning: För studentföreningarna reserveras gemensamma utrymmen med egna kanslier. Utrymmen för social samvaro t.ex. i källaren är gemensamma för ALLA studerande (t.ex. för sitser). Studentföreningarna ordnar motionsprogram och annat program. 11 S ida

12 Studeranderådet kräver att två representanter från rådet (en från vardera skolan) med personliga ersättare väljs till arbetsgruppen för det fortsatta planeringsarbetet med Medibothnia. "Opiskelijaraati vaikuttaa hyvältä ja mielenkiintoiselta väylältä vaikuttaa, toivottavasti ajatukset ja visiot oikeasti otetaan huomioon jatkossa. Jos näkemykseni jotenkin muuttuivat, niin positiivisempaan ja toiveikkaampaan suuntaan, kun miettii opiskelijoiden vaikuttamismahdollisuuksia amkien kehittämisessä." "Det väckte mycket tankat och uppfattningar. Jag vill ännu en gång säga att jag är superglad över att jag fick medverka! Jag visste inte riktig vad rådet var före jag själv deltog." "Jag blev positivt överraskad över hur fina visioner och tankar alla hade! Det var många saker som jag inte själv hade tänkt på som andra lyfte fram studeranderåd är GREAT, mera sånt!" 12 S ida

13 4. MOT GENUIN PÅVERKAN Påverkan är ett av de centrala kriterierna för medborgarrådsformatet och tillämpningen av det i form av ett studeranderåd. Det är i det här fallet inte fråga om att bara föra en dialog utan en verklig strävan till att försöka lösa saken eller problemet som är föremål för dialogen. För att råden ska kunna påverka krävs det att lösningar, utvecklingsförslag eller visioner som kommit fram i diskussionerna även verkställs. Politiska beslutsfattare och tjänsteinnehavare befinner sig här i en nyckelposition. Idealet är att man i medborgarråden eller studeranderåden alltid skulle begära respons eller någon form av ställningstagande från beslutsfattarna angående hur förslagen som råden framlagt kommer att beaktas. Om slutresultatet t.ex. innehåller många förslag tar beslutsfattarna ställning till vilka förslag som kommer att genomföras och vilka inte. Betydelsen av att kunna påverka syns tydligt i rådsmedlemmarnas kommentarer: Stora tankar, kommer de att lyckas? Lyssnar de verkligen på studerande? För studeranderådet för Medibothnia förefaller möjligheten att påverka rätt lovande vilket kommentarerna som framfördes vid informationstillfället visade. I synnerhet har Vasa yrkeshögskolas åtagande att följa studeranderådets offentliga uttalande varit exemplariskt. Dessutom har man inom projektet redan fattat beslut relaterade till det offentliga uttalande t. Studeranderådets offentliga uttalande kommer även att vara temat för ett mer omfattande seminarium som anordnas av Medibothnia-projektet. I sin feedback betonade rådet betydelsen av studeranderådet och uttryckte en önskan om att ordna flera motsvarande råd. Cynism bör bekämpas genom att utveckla nya former av sätt att göra studerandena delaktiga i frågor som är viktiga för dem. Annars finns faran att attityden varför deltog jag om jag ändå inte kan påverka något bara ökar ytterligare. I en tid då det blir allt viktigare att agera tillsammans försöka lösa gemensamma problem genom att föra dialog, skulle en sådan utveckling vara mycket skadligt ur samhällelig synvinkel. "Raatilaisena avautui konkreettinen mahdollisuus vaikuttamiseen." "Det är ett ypperligt bra sätt att aktivera studerande till utvecklings arbete. Vem vet bäst om hur skolmiljön bör vara för att lyfta fram bästa inlärningsmiljön än studerandena själva?" 13 S ida

14 Bilaga 1. Studeranderådets vägledningsgrupp Yvonne Hilli (ordförande), projektchef, Medibothnia Karola Lytts (sekreterare), planerare, Medibothnia Harri Raisio (föredragare), forskardoktor, Vasa universitet Tytti Hyttilä-Huhta, lektor, Vasa yrkeshögskola Ritva Lehtonen, lektor, Vasa yrkeshögskola Ann-Helen Sandvik, lektor, Yrkeshögskolan Novia Petri Varvas, representant för studentkåren, VAMOK Kristoffer Skrivars, representant för studentkåren, Novium 14 S ida

15 Bilaga 2. Studeranderådets flyer/flygblad 15 S ida

16 Bilaga 3. Studeranderådets anmälningsblankett 16 S ida

17 Bilaga 4. Studeranderådets sammansättning Demografiska och attitydbaserade faktorer Yrkeshögskola (hälsovård och det sociala området) Kön Årskurs Kulturell bakgrund Utbildningsområde Utbildningsform Förtroendeuppdrag Alternativ Helhetsantal Procenta ndel VYH NOVIA Man Kvinna 5. Finsk Finlandssvensk Annan Det sociala området Vårdbranschen Estenom Ungdomsstadiet Vuxenutbildning Innehar Har inte % 49 % 92 % 8 % 26 % 29 % 20 % 19 % 6 % 30 % 66 % 4 % 88 % 12 % Antal * Fyra personer hade förhinder att delta, p.g.a. giltiga orsaker. Dessutom insjuknade en deltagare under rådsdagarna. Det offentliga uttalandet utformades av 19 studerande Valda* S ida

18 Bilaga 5. Studeranderådets medlemmar Simone Blom Ulrika Brännbacka Joanna Forsman Alexandra Greco Morgan Hortans Camilla Jofs Katariina Kangasaho Mira Kaukonen Jenny Kiviniemi Teresa Korkala Nea Kuusisto Sabrina Lackman Anita Laitala Ville Lyytinen Laura-Maria Markus Therése Nisula Martina Snellman Sonja Virkkala Susanna Wikman 18 S ida

19 Bilaga 6. Studeranderådets dagsprogram Onsdag , kl , Hotel Vallonia Garden Rektorernas välkomsttal Presentation av studeranderådet Var och en presenterar sig kort, och bekantar sig med varandra i samband med middagen Första sakkännarpresentationen (Sakkännare Yvonne Hilli. Ämnet: Medibothniakonceptet) Andra sakkännarpresentationen (sakkännare Kaarlo Viljanen. Ämnet: Arkitektensvision) Paus Tentning av sakkännare Avslutning av dagen Torsdag , kl , Technobothnia TF Kaffe Tredje sakkännarpresentationen (Sakkännare Hanna-Leena Melender. Ämnet: Lärandet av evidensbaserad praxis inom social- och hälsovården) (20 min. presentation, 25 min. tentning) Fjärde sakkännarpresentationen (Sakkännare Malin Wiik och Petri Varvas. Ämnet: Studerandes syn på temat) Diskussion i hela gruppen under ledning av facilitatorerna Lunch Femte sakkännarpresentationen (Sakkännare Erkki Penttinen och Arja Tuomaala. Ämnet: Arbetslivsrepresentanternas syn på temat) Sjätte sakkännarpresentationen (Sakkännare Miia Lammi. Ämnet: Muovas syn på temat) Paus Diskussion i smågrupper Sammandrag i hela gruppen Fredag , kl , Technobothnia TF Kaffe Diskussion i smågrupper (sammanställning av uttalande t) Sammandrag i hela gruppen Lunch Utformandet av uttalande t i olika gruppsammansättningar (ca kaffe) Avslutning av dagarna och förberedelse inför presentationen av utlåtandet vid presstillfället Torsdag , kl , Wolffskavägen Välkommen Projekt konceptet Presentation av utlåtandet (2-3 valda rådmedlemmar) Överenskomna anföranden/kommentarer Ca Ordet fritt 19 S ida

20 Bilaga 7. Studeranderådets facilitatorer Susann Sjöström, projektkoordinator, Vasa universitet Ann-Helen Sandvik, lektor, Yrkeshögskolan Novia Heidi Blom, timlärare i huvudsyssla, Vasa yrkeshögskola Kaarina Reini, utvärderingskoordinator, THL:n Vaasan toimipiste Harri Raisio, forskardoktor, Vasa universitet (i huvudsak i bakgrunden) 20 S ida

21 Bilaga 8. Sakkunniga vittnen som hörts av studeranderådet Tauno Kekäle, Rektor för Vasa yrkeshögskola, närvarande hela den första kvällen Örjan Andersson, Rektor för Yrkeshögskolan Novia, förhindrad att delta Yvonne Hilli, projektchef för Medibothnia Kaarlo Viljanen, arkitekt Hanna-Leena Melender, överlärare vid Vasa yrkeshögskola Malin Wiik, representant för studentföreningen Novium Petri Varvas, representant för studentföreningen VAMOK Erkki Penttinen, Chef för resultatområdet för socialarbete och familjeservice i Vasa stad Arja Tuomaala, ledande överskötare vid social- och hälsovårdsverket i Vasa stad Minna Lammi, utvecklingsdirektör för Västra Finlands designcenter 21 S ida

22 KONTAKTUPPGIFTER Yvonne Hilli Projektchef, Medibothnia Harri Raisio Forskardoktor Social- och hälsovårdsadministration Vasa universitet (06) S ida

23 BILDER FRÅN RÅDSDAGARNA 23 S ida

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

SOLID VOICE Nätverksträff 1

SOLID VOICE Nätverksträff 1 SOLID VOICE Delaktighetsprojekt för invandrare i Vasa 1.2. 2012-30.6.2013 Nätverksträff för invandrarprojekt i Österbotten 14.11.2012 / Susann Sjöström 14.11.2012 Nätverksträff 1 Nätverksträff för invandrarprojekt

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har

Läs mer

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Finland är exceptionellt bra på att skapa möjligheter och vara en föregångare när det gäller digital förvaltning. Förvaltningen och det civila samhället stöder

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm 3. Bedömningen i A-finska och mofi Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm Om bedömningen i A-fi och mofi på 60 minuter! Resultaten i utvärderingen 2009 Bedömningens principer i utkastet

Läs mer

estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER

estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER 1(9) estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER INNEHÅLL: STUDIETJÄNSTER i estudiebyrån... 2 Browser-krav... 2 Registrering i portalen... 2 Kom ihåg att uppdatera ändringar i din egen information... 3 Virtual YH:s utbildningsutbud

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg Datum 7.8.2012, kl. 8.30 10.00 Dokumentation Skriftlig rapport skriven av Lena Johansson

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

SOS Från marginaliserad till socialt integrerad genom socialt arbete. Styrgruppens möte Mötesprotokoll 2/2012

SOS Från marginaliserad till socialt integrerad genom socialt arbete. Styrgruppens möte Mötesprotokoll 2/2012 SOS Från marginaliserad till socialt integrerad genom socialt arbete SOS Österbottens delprojekt Styrgruppens möte Mötesprotokoll 2/2012 Tid: 29.05.2012 kl. 13:00-15:15 Plats: Vasa socialcenter/mötesrum

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande Man bör stadga lagen om yrkesutövande för socialsektorn och de som utbildats inom den sociala branschen bör registrera sig. Valviras verskamhetssektor bör utvidgas

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Teman i presentationen

Teman i presentationen Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas

Läs mer

Tävlingen Statsministerns bästa praxis

Tävlingen Statsministerns bästa praxis Tävlingsanvisningar 10.1.2006 Tävlingen Statsministerns bästa praxis Ett informationssamhälle för hela folket och statsministerns pris för bästa praxis Med informationssamhällsprogrammet vill regeringen

Läs mer

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi 1.10.2012 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund En samkommun för de 16 kommunerna i

Läs mer

Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket

Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket 1 Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket I samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting - SKL bjuder vi in till höstens möte med Nationella Healthy

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

ÄLDRE PERSONERS MEDBORGARRÅD

ÄLDRE PERSONERS MEDBORGARRÅD Första i Finland ÄLDRE PERSONERS MEDBORGARRÅD Vad är ett gott liv och ett bra boende för äldre personer och hur förverkliga det? 17-18.11.2011 och 21-22.11.2011, Vasa SLUTRAPPORT Sammanfattning Finlands

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa

Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa Sirpa Sipola, Marit West-Sjöholm Under läsåret 2011 12 genomfördes ett

Läs mer

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016 Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa Tammerfors Sept.2016 Förberedande arbete - Utkast till grunderna för planen för förskoleundervisning 2000, 2010, 2014, nya grunderna 2016 Arbetet

Läs mer

Föredragningslista 11/15 1 (7)

Föredragningslista 11/15 1 (7) Föredragningslista 11/15 1 (7) Ungdomsfullmäktiges möteskallelse Tid kl. 14.00. Plats Riksdagen, Lilla Parlamentet 1. Mötets öppnande 2. Mötets konstituerande 3. Mötets laglighet och beslutsförhet 4. Godkännande

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Protokoll sida 1(6) nr 1/2016 Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 9.5.2016, kl. 13.00 15.30 Plats: Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Beslutsfattare: Närvarande: Ingves Sari-Milla Kukko

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

2013-02-15 13/35. Samtliga nämnder/styrelser Kommunala bolag/stiftelser Landstinget Länsstyrelsen

2013-02-15 13/35. Samtliga nämnder/styrelser Kommunala bolag/stiftelser Landstinget Länsstyrelsen 2013-02-15 13/35 Samtliga nämnder/styrelser Kommunala bolag/stiftelser Landstinget Länsstyrelsen Engelska för kommun och offentlig sektor Utveckla ditt ordförråd i engelska med inriktning på kommun och

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf Fss-manualen anordna föreningsstyrelsesamling i unf innehåll Det du håller i din hand är ett viktigt verktyg för att utveckla UNF:s föreningar och deras arbete

Läs mer

Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder.

Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder. Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder. Behandlats av Röda Korsets styrelse 22.5.2015 INITIATIV 1 Infopaket för nya

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015 Kommissionen för språklig service 03.09.2015 PROTOKOLL 2/2015 12 Öppnande av mötet 13 Konstaterande av laglighet och beslutförhet 14 Protokolljusterare 15 Godkännande av arbetsordningen 16 Landskapsdirektören

Läs mer

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Överlärare Pia Liljeroth PD, barnmorska Innehåll

Läs mer

MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS

MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo Telefon till kansliet; 045 863 7800 info@sympati.fi

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

2013-09-04 Atlas Förberedande besök och partnerskap 2013

2013-09-04 Atlas Förberedande besök och partnerskap 2013 2013-09-04 Atlas Förberedande besök och partnerskap 2013 Susanne Hagström Larsson Program Onsdag 4 sept 10.30-12.30 Programinformation 12.30-13.30 Lunch 13.30-15.00 Metodövning 15.00-15.30 Kaffe 15.30-16.30

Läs mer

Loggbok under vasabesök

Loggbok under vasabesök Loggbok under vasabesök Förberedelser... Jag tror det hade varit bra om vi hade läst om/diskuterat de finlandssvenskas situation mer inför resan, för att inte framstå som helt okunniga (och ointresserade)

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Sammanställning - handlingsplan

Sammanställning - handlingsplan Sammanställning - handlingsplan På seminariet om hälsosamt åldrande fick alla ni deltagare i uppdrag att skriva ett brev till er själva. Här kommer en sammanställning av det budskap ni tog med er från

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 1/2015 1 (9) 7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL 2014-014319 T 12 00 01 Beslut Behandling Svenska sektionen

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 1 Val av inriktning fö r dig söm ga r Hötell- öch turismprögrammet Efter examen från Hotell- och turismprogrammet ska du

Läs mer

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande: Yttrande över remiss SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Svenska Ångestsyndromsällskapet ÅSS är ett partipolitiskt och religiöst neutralt förbund, som verkar för dem som är eller har varit drabbade av

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer