ÄLDRE PERSONERS MEDBORGARRÅD

Transkript

1 Första i Finland ÄLDRE PERSONERS MEDBORGARRÅD Vad är ett gott liv och ett bra boende för äldre personer och hur förverkliga det? och , Vasa SLUTRAPPORT

2 Sammanfattning Finlands första medborgarråd för äldre personer arrangerades och i Vasa. Medborgarrådet diskuterade, utfrågade sakkunniga och skrev ett offentligt uttalande kring frågan: "Vad är ett gott liv och ett bra boende för äldre personer och hur förverkliga det?. Medborgarrådet var tvåspråkigt. Uppdraget att arrangera medborgarrådet kom från regionala och nationella aktörer. Vasa-Laihela-Lillkyro samarbetsområde och K5-kommunerna (Kristinestad, Kaskö, Närpes, Korsnäs och Malax) beslöt att tillsammans genomföra ett medborgarråd. Det finns många utmaningar då det gäller framtiden och äldre personer. Den kommande äldreomsorgslagen, servicens utformning och tillgänglighet, boendet och förutsättningarna för ett värdigt liv är stora utmaningar. För att hitta lösningar på de utmaningar vi har behövs nya demokratiformer. I den komplexa verklighet vi lever i idag är det viktigt att hitta nya sätt att ge befolkningen bra möjligheter att vara delaktiga i utvecklandet av frågor som är viktiga för dem. Därtill är dessa nya demokratiformer en bra informationskanal för politiska beslutsfattare och ger dem möjlighet att göra ännu bättre beslut än hittills. En sådan demokratiform är medborgarråd, som fungerar både som en motor för deltagande för befolkningen och som förstärkare av legitimiteten för beslutsfattarna. De aktörer som planerat äldre personers medborgarråd, konstaterade att det nu var dags att ge en möjlighet för äldre personer att samlas och reflektera kring frågor som är viktiga för dem. Man beslöt att från de utvalda områdena ge alla som är 65 år eller äldre möjlighet att anmäla sitt intresse att delta. Till medborgarrådet anmälde sig 55 personer. Av dessa valdes 26 ut, genom slumpmässigt urval, och bildade ett medborgarråd som till sin utformning var samarbetsområdena i miniatyrformat. I deliberativ anda har rådet diskuterat, utfrågat sakkunniga och till slut har ett gemensamt offentligt uttalande framlagts. I uttalandet, som alla i rådet har godkänt, beskrivs de visioner medborgarrådet har om ett gott liv och ett bra boende. Uttalandet innehåller 18 förslag som riktas till lokala, regionala och nationella beslutsfattare. Ett intensivt arbete ligger bakom det offentliga uttalandet som medborgarrådet redovisade för vid ett informationstillfälle den Rådet träffas igen i januari 2012 för att underteckna det finslipade offentliga uttalandet och för att diskutera hur rådets förslag går vidare. Tack vare medborgarrådet har den äldre befolkningen har nu getts möjligheten att göra sin röst hörd i saker som är viktiga för dem. Genom att bekanta sig med denna rapport får man information om äldre personers medborgarråd. Det är önskvärt att ni som läsare för budskapet vidare både om medborgarråd i allmänhet och om äldre personers medborgarråd i synnerhet. Ni, som är beslutsfattare eller tjänsteinnehavare, har en särskild roll i att föra ärendet vidare i och med att det offentliga uttalandet sänds till er för behandling. 2 S ida

3 Projektpersonalen liksom rådet kommer att följa upp vilken påverkan det offentliga uttalandet har. Vi tror att äldre personers medborgarråds rekommendationer får att bra mottagande eftersom uppdragsgivarna är kommunerna, samkommunerna och Finlands kommunförbund. Rapporten kan laddas ned från: Deltagarna i äldre personers medborgarråd 3 S ida

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Medborgarråd som ett nytt sätt att påverka 5 2. Äldre personers medborgarråd Utgångspunkter för äldre personers medborgarråd Tema för äldre personers medborgarråd Deltagarna i äldre personers medborgarråd Rådsdagarnas utformning 8 3. Äldre personers medborgarråds offentliga uttalande Från illusionen av deltagande till genuin påverkan 16 LIITTEET Bilaga 1. Styrgruppen för äldre personers medborgarråd 17 Bilaga 2. Äldre personers medborgarråds flygblad 18 Bilaga 3. Anmälningsblankett till äldre personers medborgarråd 19 Bilaga 4. Äldre personers medborgarråds sammansättning 20 Bilaga 5. Deltagare i äldre personers medborgarråd 21 Bilaga 6. Dagsprogram för äldre personers medborgarråd 22 Bilaga 7. Facilitatorerna under äldre personers medborgarråd 23 Bilaga 8. Utfrågade sakkunniga i äldre personers medborgarråd 24 Kontaktuppgifter 25 Fotografier från rådsdagarna 26 4 S ida

5 1. Medborgarråd som ett nytt sätt att påverka Det finländska samhället kommer i framtiden att möta allt mer komplicerade, mångtydiga och värdeladdade problem. Kanske är den mest centrala frågan är den om det finländska välfärdssamhällets fortlevnad. Hur ska man i framtiden få tillräckligt med kunnig arbetskraft för att producera välfärdstjänster? Då behovet att prioritera tjänster uppstår, hur ska prioriteringen genomföras eller hur gör vi då vi måste finna lösningar på den åldrande befolkningens behov? Dessa är endast några exempel på problematiska frågor som inte har några slutliga lösningar eller som enskilda sakkunniga kan svara på 1. Det är skäl att betona att problemen kommer att kräva större delaktighet från medborgarna. Medborgarna är experter på det liv de själva levt och känner således till realiteten för dessa problem 2. Deras syn fördjupar förståelsen för problemens karaktär och ger insikter om hur man kan lösa dem. Vi vet dock att delaktighetskulturen inte är den bästa möjliga i Finland. Det förefaller som om den finländska demokratin är tandlös då det gäller att ta itu med svåra samhälleliga problem och de utmaningar de innebär. Det är nödvändigt att förändra delaktighetskulturen i Finland. Äkta delaktighet bör placeras på piedestalen. För att detta ska ske behövs nya former av delaktighet. Det gäller att övergå från snabbdemokrati till långsam demokrat 3. Snabbdemokrati kan likställas med snabbt beslutsfattande som baseras på expertkunskap där ingen tid ges för reflektion och till en möjlighet att jämföra olika alternativ. Långsam demokrati innebär att både medborgare och beslutsfattare får en möjlighet att diskutera frågan eller problemet som ska lösas innan man tar beslut. Man antar att omfattande diskussioner och tillgång till mångsidig information leder till en förståelse och ett gemensamt godkännande. På så vis uppstår en förankrad medborgaråsikt, som leder till ett samförstånd för problemens natur och till att man förbinder sig till lösningen av problemen. Långsam demokrati kan jämställas med deliberativ demokrati 4 det vill säga en form av demokrati i vilken alla har lika möjlighet att delta och i vilken varje deltagare kan framföra sina egna synpunkter och argument. Inom deliberativ demokrati fästs inte uppmärksamheten vid statusen hos den person som presenterar argumentet utan vid argumentets förtjänster. Förutom att deliberativ demokrati stärker legitimiteten i beslutsfattandet och frambringar goda, rättvisa lösningar på samhällsproblem med sikte på det gemensamma goda, bygger den också ett aktivare medborgarsamhälle och minskar 1 Till exempel Raisio H. (2010). Embracing the wickedness of health care: Essays on reforms, wicked problems and public deliberation. Väitöskirja. Acta Wasaensia 228, Sosiaali- ja terveyshallintotiede 5. Vaasa: Vaasan yliopistopaino 2 Clarke, M. & Stewart, J. (2000). Handling the Wicked Issues. Teoksessa C. Davies, L. Finlay & A. Bullman (toim.). Changing Practice in Health and Social Care. Lontoo: Sage Schlesinger, A. B. (2009).The Death of "Why?": The Decline of Questioning and the Future of Democracy. San Francisco: Berrett-Koehler S ida

6 bristen på empati människor emellan. I dagens Finland är det dock ytterst krävande att skapa förutsättningar för idealiska deliberativa omständigheter. Att förändra delaktighetens kultur sker inte av sig självt eller i en handvändning, utan för att öka delaktighet behövs aktiva och långsiktiga åtgärder. På olika håll i Finland har man antagit utmaningen och börjat inrätta medborgarråd i enlighet med det deliberativa idealet. Medborgarråden är demokrati-innovationer som närmar sig delaktighetens tematik ur en helt annan synvinkel än vad som är vanligt i Finland. Medborgarrådens sammankomster räcker längre och diskussionen är av högre kvalitet än vid till exempel vanliga hörandetillfällen. Medborgarråden stävar till att återskapa en målpopulationen i miniatyrformat. I jämförelse med sedvanliga gallupar och medborgarhöranden möjliggör medborgarråden utveckling av människors åsikter. Framför allt går riktningen från illusionen av delaktighet mot äkta påverkan. Sammanfattningsvis är medborgarråden: 1. Tidsmässigt längre Grundlig behandling av svåra saker kräver tid. 2. Mer representativa Får till stånd en ståndpunkt som representerar hela gruppen, inte bara de mest högljudda, aktiva och välbeställda. 3. Diskussionen i råden håller högre kvalitet Utbildade facilitatorer (grupphandledare) säkerställer att ett diskussionsklimat skapas där alla är jämlika och kan uttrycka sin åsikt och bli hörda. 4. Mer inflytelserika Deltagandet är inget självändamål utan syftet är att på ett genuint sätt föra medborgarrådets förslag vidare. 5. Eventuella nyskapare av preferenser Medborgarnas statiska åsikter, som är resultatet av gallupar, ifrågasätts. Människors uppfattningar kan förändras då saker behandlas ur många olika synvinklar, man får mångsidig information och man får möjlighet att diskutera med många olika slags människor. 6 S ida

7 2. Äldre personers medborgarråd På samma sätt som de medborgarråd som förverkligats tidigare i Vasa regionen; ungdomsråd, studeranderåd och medborgarråd för funktionshindrade, 5 är äldre personers medborgarråd ett steg att förverkliga deliberativ demokrati. Vanliga medborgarråd är ofta lokala (kommunen), regionala (landskap) eller nationella (staten) och utgör det utvalda området i miniatyrformat. Äldre personers medborgarråd består, som namnet säger, av äldre personer. Målet med äldre personers medborgarråd är att, så som målet varit för de andra förverkligade råden, ge möjlighet för deltagarna att på ett genuint sätt behandla frågor som är viktiga för dem Utgångspunkter för äldre personers medborgarråd Äldre personers medborgarråd förverkligades genom ett samarbete mellan det av Finlands Akademi finansierade projektet Citizens Voice vid Vasa universitet, det regionala BoWer-nätverket och nationella Innobyn-projektet. 6 Från social- och hälsovårdsministeriet har det uttryckts en önskan om att få veta de äldres syn med anledning av den lagberedning som pågår. Sålunda har en av projektets utgångspunkter varit att få de äldres röst hörd kring den kommande äldreomsorgslagen. Även regionala behov har varit i fokus från allra första början. Det starka kunnandet om medborgarnas delaktighet inom BoWer-nätverket och det breda nätverksstöd som finns kring Innobyn erbjöd bra förutsättningar att pilotera ett nytt sätt att vara delaktig och få äldre personers röster hörda. En bredare planering av äldre personers medborgarråd påbörjades vid ett möte mellan aktörer inom välfärden i Österbotten och representanter för Innobyn i början av Då nåddes en gemensam syn om behovet av att arrangera ett medborgarråd. Planeringen fortsatte i en mindre arbetsgrupp. Arbetsgruppen sammankallade en styrgrupp för äldre personers medborgarråd (bilaga 1) Den mångsidiga styrgruppen träffades tre gånger. Styrgruppens centrala uppgift var att garantera processens opartiskhet samt uppnående av legitimitet. Styrgruppen tog ställning till t.ex. temat som skulle behandlas i rådet, till sakkunniga som skulle utfrågas, till utformningen av rådsdagarna och till valet av rådsmedlemmar Tema för äldre personers medborgarråd Det slutliga temat för äldre personers medborgarråd preciserades genom en omfattande process. Den mindre gruppen valde först ett tema utifrån den äldrepolitiska diskussionen 5 Mera information: Raisio, H. Vartiainen, P. (2011). Osallistumisen illuusiosta aitoon vaikuttamiseen: Deliberatiivisesta demokratiasta ja kansalaisraatien toteuttamisesta Suomessa. Helsinki: Suomen Kuntaliitto. Se även: 6 Mera information: S ida

8 som berörde äldres förmåga att klara sig hemma (Hur klarar jag mig längre hemma?). Temat presenterades senare för styrgruppen för äldre personers medborgarråd. I styrgruppen ansåg man dock att frågan var för styrande, man beslöt att bredda frågan till att bli mera öppen enligt frågan nedan. Styrgruppen ansåg det nödvändigt att testa frågeställningen på målgruppen. Två av styrgruppens medlemmar testade frågeställningen bland äldre personer. Slutligt tema blev: Vad är ett gott liv och ett bra boende för äldre personer och hur förverkliga det? 2.3. Deltagarna i äldre personers medborgarråd Målet för äldre personers medborgarråd var att bilda en miniatyr av målpopulationen. Strävan var att skapa möjlighet att uppnå en bättre representativitet än vad man får i traditionellt deltagande, så som hörandetillfällen för kommuninvånare. Styrgruppen för rådet bestämde målet för rådets sammansättning utifrån bilaga 4. Rådet kom att bestå invånare som är 65 år eller äldre från Vasa-Laihela-Lillkyro samarbetsområde samt K5- kommuerna. En mycket bred marknadsföring utfördes i kommunerna för äldre personers medborgarråd. Som marknadsföringskanaler användes kommunernas informationstidningar, Internet, lokaltidningar och radio. Rådets flygblad spreds tack vare samarbete med kommunerna till relevanta platser och flyers delades ut vid olika tillfällen (se bilaga 2). Dessutom samarbetade olika instanser som kommer i beröring med äldre personer, så som pensionärsföreningar, som ombads att marknadsföra inom sitt nätverk. 7 Förutom att anmäla sig genom att fylla i en blankett för hand eller elektroniskt hade man möjlighet att sända e-post eller ringa. Deltagarna fick reseersättning och de fick dessutom ett presentkort för sitt deltagande. Till rådet anmälde sig totalt 55 personer. Av dessa valdes 26 ut slumpmässigt med målet att det till sin utformning motsvarade de på förhand bestämda kriterierna, på så sätt 7 Ett tack för hjälp vid marknadsföringen till : Riitta-Liisa Kangasluoma och Seija Nyqvist (Vasa stad/äldrecenter), Aino Vainionpää (ordförande för Vaasan eläkeliitto), Per Thomasfolk (ombudsman Svenska pensionärsförbundet) Ann-Sofie Smeds-Nylund (projektledare Äldrecentrum Österbotten/KASTE), Riikka Saari (äldreomsorgsledare Lillkyro), Marja-Terttu Tarkkanen (äldreomsorgsledare Laihela), Elisabeth Sjöberg (äldreomsorgsledare Kristinestad), Berit Varho (socialdirektör Kaskö), Tiia Krooks (äldreomsorgschef Närpes), Kerstin Sjöstrand (äldreomsorgschef Korsnäs), Monika Björk och Therese Sten-Nordström (äldreomsorgsledare resp. hemserviceledare Malax), Salla Kyrönlahti och Maria Oksa (forskningsassistenter Vasa universitet)... 8 S ida

9 uppnåddes en idealsammansättning (bilaga 4). Rådets sammansättning blev relativt representativt ur en kvalitativ synvinkel. 8 Fastän det var en kommun från vilken det inte kom några anmälningar blev rådets sammansättning i relation till samarbetsområdena bra. Totalt deltog 23 personer i rådet (bilaga 5) Rådsdagarnas utformning Äldre personers medborgarråd arrangerades och På så sätt hade man ett veckoslut mellan rådsdagarna, som å ena sidan gav möjlighet till vila efter de första intensiva dagarna och å andra sidan gav detta möjlighet till reflektion över de diskussioner som hade genomförts. Rådsdagarna hölls vid Vasa universitet. Ett detaljerat dagsschemat finns i bilaga 6. Dagarna bestod av faciliterade smågruppsdiskussioner samt av diskussioner i hela gruppen (bilaga 7), utfrågning av sakkunniga (bilaga 8) samt av utformandet av gemensamt uttalande och presentation av den vid ett informationstillfälle. Första dagens inleddes med ett välkomsttal. Därefter redogjordes för idén bakom medborgarråd samt bakgrunden till äldre personers medborgarråd. Rådsmedlemmarna lärde känna varandra genom en övning. Efter det var det dags för utfrågandet av de två första sakkunniga. Sakkunniga den första dagen hade som uppgift att få igång diskussionen genom att ge bakgrundsinformation till rådet om äldre personers liv i Österbotten samt kring serviceutbudet. I slutet av dagen behandlade medborgarrådet den information de fått i smågruppsdiskussioner. Gruppen var indelad i tre mindre grupper; en tvåspråkig, en finskspråkig och en svenskspråkig grupp. Gruppernas sammansättning varierade från dag till dag, så att alla förutom att delta i gruppen med sitt eget modersmål, deltog i den tvåspråkiga gruppen. Grupperna leddes av utbildade facilitatorer. Resultaten från smågruppsdiskussionerna gicks igenom i hela gruppen i slutet av dagen. Rådet förverkligades som tvåspråkigt tack vare att facilitatorerna tolkade vid behov i gruppdiskussion och i utfrågningen av sakkunniga. Även rådets offentliga uttalande skrevs genast från början på båda språken. Under den andra dagen fortsatte utfrågningen av sakkunniga och temat var då framtiden. Föredragens tema var särskilt framtidens boende. Den tredje dagens tema var värderingar. Förutom ett inlägg av en sakkunnig kring värderingar fick rådet ta del av en för rådet enkom gjord videoinbandad intervju. Meningen med intervjun var att även de som inte på grund av hälsoskäl kunde delta i medborgarrådet skulle få sin röst hörd. I slutet av den 8 En av de större utmaningarna i framtiden för arrangerandet av medborgarråd är representativiteten och att garantera den, så att inte råden blir enbart ett instrument att påverka för de lyckligt lottade. De som ordnar medborgarråd borde arbeta för det att rådet så bra som möjligt är som en miniatyr av målgruppen. Med tanke på den ökande ojämlikheten i samhället vore detta viktigt. 9 Man rekommenderar en storlek på högst 24 personer i ett medborgarråd. Detta är en mängd som möjliggör en kvalitativt god diskussion. Till äldre personers medborgarråd valdes 26 personer, eftersom man antog att en del kommer att får förhinder på grund av till exempel sjukdom, vilket också hände. 9 S ida

10 tredje dagen påbörjades utformandet av det offentliga uttalandet, det arbetet fortsatte under den fjärde dagen. Rådets offentliga uttalande presenterades vid ett informationstillfälle. På plats var en rad personer som var intresserade av saken. Representanter för Vasa-Laihela- Lillkyro samarbetsområde, K5-kommunerna, Vasa universitet och Kommunförbundet gav kommentarer. Projektpersonalen fortsatte att arbeta efter informationstillfället med att sammanställa denna rapport. Rapporten sändes till rådsmedlemmarna för kommentarer och det slutgiltiga godkännandet av slutrapporten gjordes i samband med ett tillfälle för undertecknande av slutrapporten den Äldre personers medborgarråds uttalande presenteras i sin helhet i kapitel S ida

11 3. Äldre personers medborgarråd- offentligt uttalande Efter att under fyra dagar fört omfattande diskussioner och efter att ha fått mångsidig information kring den fråga som getts till oss: "Vad är ett gott liv och ett bra boende för äldre personer och hur förverkliga det? vill vi framföra följande: TEMA 1: Gott liv för äldre personer Den äldre befolkningens andel ökar i Finland. Frågor som berör den åldrande befolkningen är viktiga nu och i framtiden. Modeller för god praxis inom äldre service och omsorg kunde studeras bland annat i Danmark och Holland. Service och livsvillkor för den äldre befolkningen i Finland bör utvecklas utgående ifrån de olika förhållanden som råder i de äldres näromgivning, både i stadsmiljö, på landsbygd och i glesbygden. I planeringen av servicen borde man utgå ifrån att vi alla blir äldre och får ett ökat behov av olika formers service, känsla av säkerhet och aktivitet. Till det goda livet hör ekonomisk, fysisk, psykisk och social trygghet oberoende av samhällelig position och boningsort. Ett tryggt liv innebär att man kan välja sitt boende och sin närmiljö, samt bo i egen hemmiljö så länge som möjligt. Servicen bör planeras individuellt. Tillgång till service och servicens kvalitet bör tryggas oberoende av boningsort. Äldre personer förväntar sig ett respektfullt och jämlikt bemötande inom samhällets alla områden. Även åldrande personer skall garanteras rätt och ges möjlighet att uttrycka sin åsikt och bli hörda. Alla äldre har rätt till ett gott liv och till en värdig död. Beslutsfattare på statlig och kommunal nivå skall vara föregångare i den samhälleliga värdediskussionen. TEMA 2: Bra boende för äldre personer Målet för samhällsplaneringen skall vara förverkligandet av mångsidiga boendeformer där man utgår från äldres olika behov. Utgångspunkter i boendeservice för äldre bör vara mångsidig och fungerande service. I planläggningen och i olika samhällsplaneringar bör man på ett mångsidigt sätt beakta förverkligandet av ett gott boende för äldre. Planeringen av servicen för äldre är en del av samhällsplaneringen. I planeringen bör man rikta in sig på närmiljön, den bör möjliggöra en social interaktion mellan olika generationer och det bör finnas en försäkran om miljöns och bostädernas tillgänglighet. Förutsättningar för ett bra boende för äldre personer är trygghet och funktionalitet i boendet förutseende boendelösningar tillgång till informations- och kommunikationsteknologi tillgänglighet, t.ex. hissar stödjande av närståendevård 11 S ida

12 reparations- och underhållsservice närservicens tillgänglighet utvecklandet av social boendegemenskap service skall aktivt erbjudas de äldre tryggandet av möjligheterna till utomhusaktivitet oberoende av boendeform. TEMA 3: Framställning av förslag till förverkligandet av ett gott liv och ett bra boende för äldre personer Framställning 1. Ökande och tryggande av äldre personers påverkansmöjligheter, särskilt i ärenden som berör dem själva. Riktas till: Kommunal och statlig nivå. Beskrivning: På statlig nivå inrättas en tjänst som äldreombudsman med lagstadgad verksamhet, vars uppgift är att övervaka äldres ärenden. I kommunerna bör det inrättas lagstadgade äldreråd. Äldrerådens roll och status bör förstärkas och verksamhetsbeskrivningen preciseras. På lokal nivå bör det försäkras att pensionärsföreningarna har verksamhetsförutsättningar och möjligheter till påverkan. Framställning 2. Äldre personers syn och åsikter bör beaktas i all kommunal-, regionaloch statlig planering, samt ärenden bör behandlas som administrativt gränsöverskridande i utvecklingsarbetet. Riktas till: Kommunal, landskapsnivå och statlig nivå. Beskrivning: I administrativt gränsöverskridande planering bör man ta i beaktande den åldrande befolkningens åsikt. Äldre personers ärenden ingår i alla politikområden. Framställning 3. Stödjande av växelverkan mellan äldre personers och andra samhällsgruppers, stödjande av verksamhet och nätverk. Riktas till: Kommunal nivå. Beskrivning: Generationsöverskridande umgänge stöds i människornas vardag, till exempel i samhällsplaneringen, i boende och organisationsverksamhet. I planeringen borde man uppmärksamma grannhjälp, gemensamma samlingsplatser, till exempel bystugor/kvartershus (olika generationer tillsammans), skolfarfar och byamormorsaktivitet. Social samvaro fostrar till tolerans mellan olika samhällsgrupper. Framställning 4. Garantera möjligheten att delta i en mångsidig kultur-, motions,- och rekreationsverksamhet. Ett heltäckande system för kultursedlar för alla äldre utvecklas att gälla lika för alla och oberoende av kommun. Riktas till: Kommunal och statlig nivå. Beskrivning: För att kunna delta krävs kommunal skjutsservice och eller stödperson. Med kultursedelsystemet motiverar man de äldre/grupper som annars inte är aktiva. 12 S ida

13 Framställning 5. Organiserad väntjänst för alla som vill/behöver. Riktas till: Kommunen i samarbete med tredje sektorn. Beskrivning: En person (inte vårdare, hemservice eller släkting) som håller regelbunden kontakt med den äldre: dagligen, veckovis eller enligt behov. Till väntjänsten kan bland annat höra att besöka olika kulturella evenemang. Framställning 6. Garanteras en mångsidig service för äldre. Äldre personers service samlas under samma tak och centrerat, till exempel äldrerådgivning. Riktas till: Kommunal nivå. Beskrivning: Äldrerådgivning skall vara ett informativt servicecenter, som innehåller viktig service för den äldre befolkningen, t.ex. förebyggande hälsogranskningar. Vid behov ordnar kommunen skjuts, t.ex. servicebuss eller taxi (mobila tjänster) och subventionerar biljetter för lokaltrafiken för de äldre, på så sätt möjliggör man att äldre når service. Framställning 7. Garanterad mångsidig och tillräcklig service och tillgång till information (om sociala rättigheter, aktiviteter, verksamhet m.m.) oberoende av boningsort. Riktas till: Kommunal nivå. Beskrivning: Servicen bör vara tillgänglig via Internet (äldrerådgivning och servicecenter), genom personlig rådgivning eller via telefon. En kommunal informationstidning delas ut årligen till alla över 65 år. Framställning 8. Ett heltäckande system av servicesedlar för alla äldre. Riktas till: Statlig och kommunal nivå Beskrivning: Användningen av servicesedlar utvidgas och utvecklas nationellt så mottagaren av sedeln själv bestämmer hur den används. Framställning 9. Stöda fortsatt boende hemma och utveckla service som stöder detta. Riktas till: Kommunal och statlig nivå. Beskrivning: Att utveckla närmiljön och serviceutbudet genom att utöka servicen av kommunal områdesplanering, tillgänglighet, olika energilösningar, färdtjänst (också på landsbygden), stöd och servicetjänster samt gårdskarlstjänster till rimligt pris. Framställning 10. Öka tillgången till varierande och hemliknande serviceboende Riktas till: Statlig och kommunal nivå. Beskrivning: Serviceboende kan vara ett bra alternativ, men man bör ta individuella behov, trygghet, trivsamhet och hemtrevnad i beaktande. Framställning 11. Man bör bygga och grundrenovera befintliga byggnader till hyres- och servicebostäder för äldre och man bör därtill ta den stora ökningen av människor med minnesstörningar i beaktande. Riktas till: Sektoröverskridande samhällsplanering. Beskrivning: Samhällsplanering och entreprenörer skall motiveras att utveckla och bygga boende som stöder alla äldres individuella boendebehov. 13 S ida

14 Framställning 12. Lagstadgad organisering av utevistelse för äldre personer i såväl hem-, service- som anstaltboende. Riktas till: Statlig och kommunal nivå. Beskrivning: Kan förverkligas som samarbete med läroanstalter, antingen som valfria eller obligatoriska studier beroende på studieinriktning. Framställning 13. Anhörigvården och utvecklandet av stödet till den. Riktas till: Statlig och kommunal nivå. Beskrivning: Ersättningar till de som är anhörigvårdare dygnet runt bör ökas genom att det lagstadgas att vara på samma nivå som minimilön. De stödformer som riktar sig till anhörigvårdare bör utvecklas, bland annat så att det läggs till en ledig dag (t.ex. 1 / vecka), som gör att anhörigvårdaren smidigt kan gå in anhörigvården. Socialsemester bör ingå i anhörigvårdssystemet. Framställning 14. Äldre personers psykiska, fysiska och sociala trygghet garanteras med hjälp av kommunens olika insatser. Riktas till: Statlig och kommunal nivå. Beskrivning: Förebyggande av olyckor och misskötsel, tillgången till alla hjälpmedel bör garanteras. AV-stödservicen bör utvecklas och användarstöd bör ges till de äldre. Framställning 15. Seniorkvot för äldre inom fortbildning/utbildning Riktas till: Undervisnings- och kulturministeriet, utbildningsverket. Beskrivning: Utbildning stärker aktivitet och delaktighet. Äldre personer bör garanteras möjlighet att börja eller fortsätta studera. Framställning 16. Garanteras tillgång till tillräcklig och kunnig och behörig personal inom social- och hälsovårdsområdet med fackkunskap inom geriatrik och gerontologi på båda inhemska språken. Riktas till: Nationell nivå, social- och hälsovårdsministeriet, utbildnings- och kulturministeriet, utbildningsverket. Beskrivning: Garantera studieplatser, genomströmning och hög utbildningsnivå för personal inom social- och hälsovårdsområdet. Alla som studerar inom social-och hälsovårdsområdet borde ha mera praktik inom äldreomsorgen vilket borde vara obligatoriskt i varje utbildning. Genom att studerande deltar i arbetet med äldre får studerande kunskap och erfarenhet. Samtidigt motverkar förfarandet ensamhet hos äldre i och med att ungdomar och studerande involveras i verksamheten under skol- och studietiden. Önskvärt att äldre får ha ett stadigvarande läkarförhållande. Framställning 17. Frångå systemet med uträknande av pension utifrån ett brutet index och en återgång till tidigare system. Riktas till: Statlig nivå. Beskrivning: Det på 90-talet definierade indexet (80 % av konsumentpriset och 20 % av lönejusteringar) bör man frångå och en återgång till det tidigare indexet (50% av konsumentpriset och 50 % av lönejusteringar) bör göras. 14 S ida

15 Framställning 18. Ojämlikhet mellan kommuner och regioner bör jämnas ut. Riktas till: Alla nivåer. Beskrivning: Bör utvecklas en helhetssyn på koordinering av resurser och utvecklingsarbete, samt flera händer och aktörer som arbetar med frågor som berör äldre. Förvaltningen bör effektiveras mellan olika förvaltningsenheter på lokal, regional och nationell nivå. Härmed överlämnar vi, i enligt med vårt uppdrag och i enlighet med ett gemensamt godtaget offentligt uttalande från äldre personers medborgarråd, uttalandet till lokala, regionala och nationella beslutsfattare. Vasa den 23 januari S ida

16 4. Från illusionen av deltagande till genuin påverkan Då man genomför olika demokrati-innovationer, så som medborgarråd, är det ytterst viktigt att man ser till att de inte blir ett nytt uttryck för skendemokrati. 10 Ingen vill att skendemokrati ska öka i någon form och särskilt inte då det gäller medborgarråd. Om det inte blir någon påverkan av det som råden kommer fram till, skulle det vara till skada för utvecklandet av nya delaktighetsformer, och det skulle ytterligare försvaga den finländska kulturen kring delaktighet och demokrati. Istället för ökad aktivitet skulle vi få ökad cynism. Resultat av delaktighet är en viktig faktor. Sålunda är påverkan och följder av delaktighet en av de centralaste faktorerna inom nya demokratiformer. Resultaten eller effekterna kan förstås på olika sätt. Till exempel inom medborgarråd i sig talar man inte om direkt demokrati. De producerar inte bindande beslut. Trots det bör man inte förhålla sig likgiltig till utfallen från medborgarråden, vilket betyder att beslutsfattarna bör ta ställning till de utvecklingsförslag som kommer fram i det offentliga uttalandet. Med påverkan förstås därmed ett grundat ställningstagande till medborgarrådets utfall. Detta betyder att beslutsfattarna motiverar noggrant vilka av medborgarrådets förslag som förs fram och vilka som inte för fram, och varför inte. Då även beslutsfattare motiverar sina ställningstaganden noga, kan en diskussion utifrån idealet om deliberativ demokrati fortgå. På utfallet från äldre personers medborgarråd förväntas påverkan. Efter fyra dagar av omfattande diskussioner och mångsidiga utfrågningar av sakkunniga har rådet utarbetat ett offentligt uttalande som innehåller visioner om ett gott liv och ett bra boende samt 18 utvecklingsförslag. Även om alla naturligtvis inte var av samma åsikt kring alla frågor var det offentliga uttalandet som helhet något som alla tillsammans godkände. Äldre personers medborgarråd visar hur olika människor, genom att diskutera tillsammans, kan vinna över oenigheter och komma fram till en gemensam förståelse, och till slut komma till en slutsats som alla godkänner. Denna rapport kommer att få en vida spridning till olika aktörer/instanser, framför allt till de aktörer som förslagen riktas till. Målet är, så som beskrivs ovan, genuin påverkan. 10 Se S ida

17 Bilaga 1. Styrgruppen för äldre personers medborgarråd Matti Paloneva, direktör för hem- och anstaltsvård, Vasa (moderator) Susann Sjöström, projektkoordinator (sekreterare) Harri Raisio, forskardoktor, Vasa universitet (sakkunnig) Pirkko Vartiainen, professor, Vasa universitet Riikka Saari, äldreomsorgschef, Lillkyro Ralf Häggqvist, ansvarig psykolog, Närpes/ K5 Ole Norrback, ordförande för Svenska pensionärsförbundet Lars-Erik Björkstrand, kyrkoherde, Närpes Varpu Rajaniemi, regionutvecklingsdirektör, Österbottens förbund Annika Hissa, chef, Västa Finlands formgivningscenter Muova Aino Vainionpää, ordförande, Vaasan eläkeneuvosto Lotta Pitkänen, koordinator, Vasa nejdens minnesförening/österbottens Minneslots Sonja Sulkakoski, servicehandledare, Seniorcenter, Vasa Marja-Liisa Niinikoski, projektchef, Aalto universitetet Katariina Välikangas, forskare, Finlands kommunförbund Fredrica Nyqvist, forskare, Institutet för hälsa och välfärd 17 S ida

18 Bilaga 2. Äldre personers medborgarråds flygblad Första gången i Finland ÄLDRE PERSONERS MEDBORGARRÅD ÄR DU 65 ÅR ELLER ÄLDRE? BOR DU I KASKÖ, KORSNÄS, KRISTINESTAD, LAIHELA, LILLKYRO, MALAX, NÄRPES ELLER VASA? VILL DU VARA MED OCH PÅVERKA FÖRBÄTTRANDET AV VÄLFÄRDEN FÖR ÄLDRE PERSONER I ÖSTERBOTTEN? (teckning Leif Sjöström) 18 S ida

19 Bilaga 3. Anmälningsblankett till äldre personers medborgarråd ANMÄLNINGSBLANKETT Äldre personers medborgarråd Namn: Adress: Telefonnummer: hem gsm E-postadress: Kön: Kvinna ( ) Man ( ) Födelseår: Modersmål: svenska ( ) finska ( ) annat ( ) vilket? Utbildning: Folkskola ( ) Folkskola och mellanskola ( ) Folkskola och medborgarskola ( ) Yrkesutbildning ( ) Studentexamen ( ) Universitet ( ) Annan, vad ( ) Arbete/pension: pensionär ( ) deltidspensionär ( ) i arbetslivet ( ) Huvudsaklig arbetsuppgift före pensionering, eller nuvarande om du fortfarande arbetar: Fritidssysselsättning: Eventuella förtroendeuppdrag: Anmälan direkt till Susann Sjöström eller per telefon: , gsm eller genom att skriva till : susann.sjostrom@uwasa.fi. Du kan även fylla i en anmälningsblankett på internet: Ifall du vill posta anmälningsblanketten ber vid själv betala frimärke, skicka till : Susann Sjöström Vasa universitet Filosofiska fakulteten/sosiaali- ja terveyshallintotiede PB Vasa Om jag blir vald till äldre personers medborgarråd förbinder jag mig att delta följande tidpunkter: : Torsdag 17.11, fredag 18.11, måndag och tisdag klockan vid Vasa universitet (rum F118 ja A201). Jag förbinder mig ( ) Jag förbinder mig inte ( ) Tack för din anmälan! De som väljs till rådet kontaktas personligen före den S ida

20 Bilaga 4. Äldre personers medborgarråds sammansättning Demografiska faktorer Område Kategorier Mål (26) Valda (26) K5 9 9 V-L-V Kommun Kön Kristinestad Kaskö Närpes Korsnäs Malax Laihela Lillkyro Vasa Kvinna Man Språk Svenska Finska Åldersgrupp Utbildning Yrke, arbetsbakgrund Aktivitet (i organisationer, inte förtroendeuppdrag i kommun) Folkskola Folskola+mellanskola Folskola+medborgarskola Yrkesutbildning Studentexamen Universitet Annat Aktiv Inte aktiv Riktgivande Riktgivande Riktgivande intervjuare, diakonissa (2), rektor, kontorschef, lärare, förman på postkontor, hemhjälpare (2), logistik planerare, laboratorieassistent, närvårdare, företagare, konsulent, forskningsledare, telefoninstallatör, installatör, kassa, kontorschef, barnträdgårdslärare, jordbrukare (2), hälsovårdare, LVI-installatör, Riktgivande lektor, jordbrukare/forskare Fortfarande i arbete Ja Nej Riktgivande S ida

21 Bilaga 5. Deltagare i äldre personers medborgarråd Ahläng Harry Aspholm Hjördis Antila Britha Alanen Kaino Elomaa Marjatta Gästgivars Margaretha Hagström Britt Kinnari Tauno Lehtimäki Eeva Lillbåsk Kerstin Lindholm Arja Melin Kirsti Pöytälaakso Kerttu Risku Raimo Riskula Antti Rissanen Aira Sund Bengt Uthardt Lorenz Välimäki Maria Vörlund Rauha Yli-Suomu Jaakko Östvall Barbro Östvall Runo 21 S ida

22 Bilaga 6. Dagsprogram för äldre personers medborgarråd Torsdag Tema: fakta Vasa stads direktör för hem- och anstaltsvården, styrgruppsordförande, Matti Paloneva hälsar välkommen. Kaffe Rådets medlemmar bekantar sig med varandra och en bakgrund till medborgarråd ges (Raisio/Sjöström) Första och andra sakkunniga utfrågas Kaffepaus Diskussion i mindre grupper Sammandrag i hela gruppen Fredag Tema: framtiden Kaffe Tredje sakkunniga utfrågas Fjärde sakkunniga utfrågas Paus Diskussion i mindre grupper Kaffepaus Diskussion i mindre grupper Sammandrag i hela gruppen Måndag tema: värderingar och utformandet av det offentliga uttalandet Kaffe Femte sakkunniga Sjätte sakkunniga: dokument/bilder Utfrågning av sakkunniga Paus Diskussion i hela gruppen- inleder arbetet med att utforma ett offentligt uttalande Kaffepaus Diskussion i mindre grupper Sammandrag i hela gruppen Tisdag tema: utformandet av det offentliga uttalandet och PRESS-info Kaffe Diskussion i mindre grupper Paus Färdigställandet av det offentliga uttalandet Förberedande inför PRESS-info PRESS-info 22 S ida

23 Bilaga 7. Facilitatorer vid äldre personers medborgarråd Jessica Fagerström, koordinator, Vasanejdens föreningar rf. Marjo Hannu-Jama, utvecklingsplanerare, Nordens Välfärdscenter NVC Pirjo Knif, utvecklingsplanerare, SONet BOTNIA Susanne Jungerstam, överlärare, Yrkeshögskolan Novia Ritva Mertaniemi, specialplanerare, Institutet för hälsa och välfärd Susann Sjöström, projektkoordinator, Vasa universitet /BoWer Harri Raisio, forskardoktor, Vasa universitet (i huvudsak i bakgrunden) 23 S ida

24 Bilaga 8. Utfrågade sakkunniga vid äldre personers medborgarråd Aija Ström, överinspektör, regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Annika Wentjärvi, projektforskare, GERDA-projektet, Yrkeshögskolan Novia Raija Hynynen, bostadsråd, Miljöministeriet Pirkka Åman, forskare, Länsi-Suomen Muotoilukeskus Muova Lars Hertzberg, professor emeritus, Åbo Akademi Videoinbandad intervju med boende vid Bruksgårdens servicecenter. 24 S ida

25 Kontaktuppgifter Matti Paloneva Direktör för hem- och anstaltsvården Vasa stad tfn Pirkko Vartiainen Professor Social- och hälsoadministration Vasa universitet tfn Susann Sjöström Projektikoordinator BoWer / Vasa universitet tfn susann.sjöström@uwasa.fi Harri Raisio Forskardoktor Social- och hälsoadministration Vasa universitet tfn harri.raisio@uwasa.fi 25 S ida

26 Fotografier från rådsdagarna 26 S ida