SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS?

Transkript

1 SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten Vammaispalvelujen neuvottelupäivät Seminarium om handikappservice Helsingfors Elisabeth Hästbacka PM, doktorand Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier / Socialpolitik INLEDNING OCH SYFTE Delaktighet = grundprincip för handikappolitiken både nationellt och internationellt Delaktighet ses här ur ett brett perspektiv, avser livet i stort Funktionshindrades verkliga delaktighet kräver mer än rättigheter tillgänglighet + olika former av stöd och service Handikappservicen på kommunernas ansvar, socialarbetarna har en viktig roll i implementeringen av lagstiftningen Syfte: att belysa hur socialarbetare anser att principen om delaktighet förverkligas för funktionshindrade personer

2 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Perspektiv på delaktighet utgående från kapabilitetsteorin Socialarbetarnas arbete studerades utgående från teorin om gräsrotsbyråkrati Tidigare forskning visar att socialarbetare befinner sig i en pressad situation till följd av nedskärningskrav och resursbrist Bl.a. p.g.a. begränsade ekonomiska resurser har man i kommunerna varierande förutsättningar att enhetligt och jämlikt tillämpa lagstiftningen i praktiken STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Intervjuer med socialarbetare från 10 kommuner i Österbotten: mindre och större, svensk-, finsk- och tvåspråkiga Tidpunkt: nov jan Majoritet kvinnor, variation i ålder och arbetserfarenhet Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys

3 STUDIENS FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Hur konstruerade socialarbetarna funktionshindrade som grupp och vilken innebörd gav de begreppet delaktighet? 2. Vilka faktorer ansåg de att försvårar funktionshindrades delaktighet och på vilket sätt ansåg de att den borde befrämjas? 3. Fanns det variationer i tillämpningen av handikappservicelagstiftningen på lokal nivå? DELAKTIGHET OCH FUNKTIONSHINDRADE SOM GRUPP Delaktighet: grundläggande, en mänsklig rättighet Självbestämmande, en rättighet och möjlighet att få komma till tals och blir hörd, att kunna påverka sitt eget liv Funktionshindrade som grupp: mångfald (bl.a. i ålder och typ av funktionshinder) Individens servicebehov avgörande, inte t.ex. diagnosen Bilden av funktionshindrade var tudelad: (potentiellt) aktiva passiva/ensamma, i behov av hjälp och stöd

4 FUNKTIONSHINDRADES DELAKTIGHET Ingen av socialarbetarna ansåg att situationen var entydigt bra, utan tudelad: en del är aktiva, en del i risk att bli marginaliserade Trenden ansågs ändå positiv Handikapporganisationerna och -råden ansågs viktiga för delaktighet och påverkningsmöjligheter Inom handikappservicen betonades involverandet av klienten, att denne ges möjlighet att påverka Ömsesidigt förtroende i klientkontakten framhölls Vikten av att befrämja delaktighet ansågs självklar HINDER FÖR OCH BEFRÄMJANDE AV FUNKTIONSHINDRADES DELAKTIGHET Otillgänglighet, begränsad rörlighet Negativa attityder, fördomar, hårda värderingar, okunskap Brist på serviceformer och assistenter Otydlig, begränsad lagstiftning Tillgänglighet i den fysiska miljön, färdtjänst Attitydförändring, ökad synlighet och medvetenhet i samhället Lämplig/tillräcklig service, personlig assistans (subjektiv rättighet) Tydlighet, klarare gränsdragningar, flexibilitet, mera subjektiva rättigheter Mera resurser (budgetmedel, tid och personal) Självbestämmande + jämlikhet som grundvärdering och målsättning Beslutfattares medvetenhet + kunskap om lagstiftning och realiteter Funktionshindrade begränsade sysselsättningsmöjligheter

5 SOCIALARBETARNAS DAGLIGA ARBETE Små variationer, arbetet inom handikappservicen präglades av: Nära kontakt med klienterna, arbetet styrt av lagstiftningen Kollegialt stöd uppskattades högt Resursbrist, subjektiva rättigheterna tryggas, men räcker sällan till annat Behoven ökar, men resurserna ökar inte i samma takt Sparkrav uppifrån upplevdes skuldbeläggande och frustrerande Klämd situation mellan begränsade resurser, lagstiftningens förpliktelser och klienterna behov Överlevnadsstrategier : skjuta upp beslut till nästa budgetår, informera beslutsfattarna om handikappservicen och resursbehoven Arbetet omtyckt, upplevdes som givande, genuin omsorg om klienterna Ingen kontrollutövning från socialarbetarna, men kanske högre uppifrån? SLUTSATSER Delaktighet framhölls, men mindre än hälften påtalade den individuella serviceplanens betydelse Merparten av hindren ansågs vara ganska oberoende av socialarbetarna och deras dagliga arbete upplever sig inte kunna göra så mycket för att förbättra situationen En viss omedvetenhet om vad som är på gång i handikappolitiken svårt att forma framtidsvisioner Mera resurser skulle möjliggöra att socialarbetarna kunde bidra med sin unika kunskap till utvecklandet av handikappolitiken

6 Publicerad artikel: Elisabeth Hästbacka (2014): Samma lagstiftning varierande praxis? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten, Janus 22 (2) TACK! Elisabeth Hästbacka PM, doktorand Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier / Socialpolitik Strandgatan Vasa e-post: elisabeth.hastbacka@abo.fi