FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKKONTAKT I SYDASIEN Anju Saxena Uppsala universitet
|
|
- Britt-Marie Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKKONTAKT I SYDASIEN Anju Saxena Uppsala universitet 1. Introduktion Den sydasiatiska subkontinenten dukar upp ett dignande smörgåsbord med språk som tillhör fyra olika språkfamiljer och som uppvisar varierande typologiska särdrag. Den har också en lång tradition av flerspråkighet. Det är ingen som vet hur många språk som talas i området, men ca 1000 språk är ett ofta angivet antal. Man kan undra hur folk som talar ett språk kommunicerar med dem som har ett annat modersmål. Det händer ofta att talare från mer eller mindre enspråkiga samhällen ser flerspråkighet som ett kommunikationshinder. 1 Folk i flerspråkiga samhällen utvecklar sätt att kommunicera där de (åtminstone många av dem) behåller sitt modersmål samtidigt som de kommunicerar med talare av andra språk på ett annat språk. Med andra ord: De blir två- eller flerspråkiga. Som exempel kan vi ta Sydasiens största och folkrikaste stat Indien. Flerspråkighet är utbrett i Indien. Det finns inte en enda indisk delstat som är enspråkig. Även om ett landskap har ett dominerande språk finns det stora grupper av befolkningen som talar andra språk. I Andhra Pradesh t.ex. är telugu det officiella språket, men det finns stora grupper i delstaten som talar kannada, urdu, marathi, oriya och andra språk. 1 Följande citat ursprungligen anfört av Phillipson (2003) illustrerar denna inställning i ett nötskal: The most serious problem for the European Union is that it has so many languages, this preventing real integration and development of the Union. The ambassador of the USA to Denmark, Mr Elton, (2003: 1; kursivering i originalet) Not 1 lyder: 1 This remark was made at an informal lunch at the University of Roskilde, Denmark. (2003: 208)
2 2 Anju Saxena Syftet med artikeln är att diskutera språksituationen i Sydasien. Vi ska börja med att beskriva vilka länder som hör till Sydasien och några av de språk som talas där. Sen ska vi koncentrera oss på ett av länderna Indien och flerspråkighetssituationen där för att kunna tala om den sociala delen av flerspråkighet (vad det betyder för individen att vara en medlem av ett flerspråkigt samhälle) och språkliga förändringar som kan vara en direkt konsekvens av den språkkontakt som flerspråkigheten innebär. 2. Språk i Sydasien Sydasien består av sju stater: Indien, Pakistan, Bangladesh, Nepal, Bhutan, Sri Lanka och Maldiverna. Några av huvudspråken i Pakistan är urdu, punjabi, sindhi och balochi. Dessutom talas en rad mindre språk (Ethnologue [ räknar upp sammanlagt 69 språk som talas i Pakistan). Trots att urdu är statsspråk i Pakistan, talas det som modersmål av mindre än 8% av befolkningen (källa: Ethnologue). De nämnda urdu, punjabi och sindhi och många andra av språken i Pakistan tillhör den indoariska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen, medan balochi tillhör dess iranska gren. Brahui är dock ett dravidiskt språk som talas i Baluchistan. Engelska talas också i stor utsträckning. I Bangladesh talar en betydande del av befolkningen bengaliska (som också kallas bangla), ett indoariskt språk. I Nepal är det indoariska språket nepalesiska (eller nepali) statsspråk, men det finns också flera andra språk (t.ex. de tibetoburmanska språken newari, bantawa och thangmi). Minoritetsgrupper i Nepal har länge kämpat för att få erkännande från regeringen för sina minoritetsspråk. I Bhutan är bhutanesiska (också kallat dzongha) statsspråk. Det är ett tibetoburmanskt språk. Dessutom talas många andra språk (t.ex. de tibetoburmanska språken gongduk och lepcha och det indoariska språket nepalesiska) i det området. Två stora språk i Sri Lanka är singhalesiska (ett indoariskt
3 Flerspråkighet och språkkontakt i Sydasien 3 språk; singhaleserna utgör majoritetsgruppen i Sri Lanka) och tamil (ett dravidiskt språk). Engelska används också ofta i administration mm. Det officiella statsspråket på Maldiverna är det indoariska språket dhivehi (också kallat maldiviska). Engelska och några indiska språk talas också på Maldiverna. 2.1 Språk i Indien Linguistic Survey of India (Grierson ) identifierade 179 språk och 544 dialekter. Enligt 1951 års folkräkning fanns det 845 språk (inkl. dialekter) i Indien, därav 60 som hade talare eller fler. I folkräkningen 1961 talade 91% av befolkningen ett av femton huvudspråk och siffran steg till 95,58% i 1981 års räkning. Enligt Sharma (2001) hade 96,29% av Indiens befolkning 1991 ett av huvudspråken (s.k. Schedule VIII-språk) som modersmål och resten, 3,71%, talade språk som inte finns nämnda som huvudspråk i den indiska konstitutionen. De språk som nämns som huvudspråk i konstitutionen (Eighth Schedule of Indian Constitution) beskrivs som officiella språk. Ursprungligen omfattades 15 språk: assamesiska, bengaliska, gujarati, hindi, kannada, kashmiri, malayalam, marathi, oriya, panjabi, sanskrit, sindhi, tamil, telugu och urdu. År 1992 tillades konkani, manipuri och nepali i Eighth Schedule med hjälp av det 71:a tillägget i konstitutionen. (Engelskan har en särskild status i Indien; den får användas i officiella sammanhang.) Språken som talas i Indien tillhör huvudsakligen fyra språkfamiljer: (i) indoeuropeiska språk, (ii) dravidiska språk, (iii) tibetoburmanska språk och (iv) austroasiatiska språk. Dessutom finns några andra språkfamiljer sporadiskt representerade, liksom s.k. språkliga isolat, alltså språk utan kända släktspråk. Den indoeuropeiska språkfamiljen representeras huvudsakligen av de indoariska språken som utgör en egen gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Det är den största språkgruppen i
4 4 Anju Saxena Indien. Den näst största språkfamiljen är de dravidiska språken. Det är oklart hur och med vilka språkfamiljer (utanför Indien) som de dravidiska språken är besläktade. Ibland sägs det att den inte har någon släkt utanför Indien. Det finns dock några som vill hävda att de dravidiska språken är besläktade med de uraliska och altaiska språkfamiljerna (Asher 1994, V2, s. 1063). Numera talas de dravidiska språken huvudsakligen i den södra delen av Indien. Det sägs att de dravidiska språken talades i Indien när indoarierna kom till Indien. De tibetoburmanska språken är en underavdelning av den sinotibetanska språkfamiljen. De talas i det subhimalajiska området, från norra Bihar, norra Bengal och Assam fram till nordöstra delarna av landet. Det sägs att dessa språk är äldre än de indoariska i Indien. De omnämns i den äldsta sanskritlitteraturen som Kiratas. Den austroasiatiska språkfamiljen representeras av mundaspråken, med språk som mundari, santhali som talas i centrala, östra och nordöstra Indien, samt av mon-khmerspråken (t.ex. khasi och nikobaresiska). De socialt dominerande språken i Indien tillhör två språkfamiljer: indoariska språk och dravidiska språk. Även om de flesta av de sydasiatiska länderna har sina egna språk, och statsgränser och språkgränser ofta sammanfaller, är språkgränserna inte diskreta. T.ex. bengaliska som är statsspråket i Bangladesh är också det officiella språket i den indiska delstaten Bengal. På samma sätt är nepalesiska statsspråket i Nepal, men talas också i Indien, och urdu som är statsspråk i Pakistan har även en stor grupp talare i Indien. 3. Flerspråkighet i Indien Den indiska subkontinenten har en lång historia av språklig mångfald och flerspråkighet, som sträcker sig över mer än tre årtusenden. Indien kallas därför ofta det mest språkligt och kulturellt mångfaldiga området i världen.
5 Flerspråkighet och språkkontakt i Sydasien 5 Flerspråkighet i Indien är en del av det indiska arvet. Det är en viktig del av den komplexa indiska kulturen. Det är inte något nytt fenomen. Indisk historia visar många fall på språkbyte mellan olika språk (t.ex. mellan pali och sanskrit, tamil och sanskrit och ardhmagadhi och sanskrit). Under mogulperioden fanns t.ex. folk som var kunniga både i persiska/arabiska och sanskrit. Det fanns många som förespråkade användning av olika språkstilar, både litterärt språk och vardagsspråk. Kända indiska poeter som Tulsidas, Vidyapati och författarna till Apbhramsa i norra Indien och Azhwars and Nayanmars i Sydindien skrev på en vardaglig språkform, trots att de kunde det litterära språket (dvs. sanskrit). Vilket språk eller språkstil som en rollfigur använde sig av i en pjäs berodde på vilken roll den spelade i pjäsen. Flerspråkighetssituationen är stabil i Indien. En andra och även en tredje generation gujaratitalare i Bombay (där det dominerande språket är marathi) fortsätter t.ex. att tala gujarati som sitt modersmål. Stabil flerspråkighet är typisk i den indiska kontexten. Den skiljer sig således mycket från det mönster som man ser i länder som USA, där man ger upp sitt modersmål och tar över engelska, eller det dominanta språket i det nya landet, som sitt modersmål. Här är språkbyte det vanligaste och modersmålbevarandet ett undantag. I Indien är det tvärtom: Där är modersmålsbevarande det vanligaste och språkbyte ett undantag. Pattanayak (1990) beskriver den indiska flerspråkighetssituationen som en icke-konfliktfylld typ av flerspråkighet, där olika språk används i olika kontexter och för att utföra olika funktioner. Han beskriver modersmål som ett uttryck för grundidentitet och gruppsolidaritet. Folk identifierar sig med ett visst språk, en viss etnisk grupp, religion och kulturell grupp genom sitt modersmål. Modersmålet ger barnet en förankring i kulturen. För honom är respekten för mångfalden en viktig förutsättning för att flerspråkighet ska kunna bli en framgång i samhället. Samhällelig flerspråkighet är en etablerad tradition i Indien, där inte alla språk som talas i ett område används i alla kontexter och för att utföra alla funktioner. Språkanvändningen i den indiska kontexten är ofta
6 6 Anju Saxena funktionsberoende, där ett språk används i skolan och på jobbet, medan ett annat används för religiösa syften och ett tredje i hemmet. Individer i sådana samhällen kan tala alla dessa språk flytande eller kan vara sådana som talar sitt modersmål flytande medan deras språkkunskap i de andra språken är tillräcklig för att utföra en viss aktivitet i en viss social kontext. Pandit (1972) ger ett lysande exempel på samhällelig flerspråkighet i Indien. Beakta följande språkpraxis hos en affärsman från Gujarat i hans vardag. Hans modersmål är gujarati. Han är bosatt i Bombay (där marathi är det dominerande språket). För att handla grönsaker, använder han vardaglig marathi med grönsakshandlaren, sen åker han metro in till city. Eftersom många biljettförsäljare är anglo-indier (och inte gujaratieller marathitalare) talar han vardaglig hindi med dem när han köper biljetten. För att utföra sina affärer kommer han i kontakt med folk som talar gujarati, kacchi och konkani. Han förstår och pratar de språken. Han har så pass hög utbildning att han läser en engelsk tidning, på kvällen tittar han på teven där han tittar på en hindifilm tillsammans med sin familj. Det antal språk som han använt under en dag har varit sex. Värt att beakta är att han endast kunde använda dem i begränsade och specifika kontexter. Han pratade kacchi i affärssamtalen, köpte grönsakerna på marathi och tågbiljetterna på hindi och han läste tidningen på engelska, men det är inte nödvändigt att han kan göra affärer på engelska, skriva ett personligt brev på marathi eller tala hindi i sociala situationer. De lingvistiska konsekvenserna av sådana kontaktsituationer är konvergens av språkliga strukturer. Det skulle inte vara korrekt att säga att han behärskar sex språk. Han hade full kompetens i sitt modersmål (gujarati) samtidigt som han hade begränsad kompetens på specifika områden i ett antal andra språk. Närhelst han saknade uttryck eller hamnade i svårigheter, utnyttjade han sin egen grammatiks resurser. Hans hindi tenderade att bli hindilexikon med underliggande gujaratigrammatik. Hans marathi och kacchi visade också gujaratidrag, dvs. han kunde en grammatik, men använde ett antal språk i specifika situationer; dessa
7 Flerspråkighet och språkkontakt i Sydasien 7 utgör vardagsvarieteter, som föraktas av skollärare, men som används av de flesta tvåspråkiga talare. Sådana omständigheter gynnar kontaktbetingade språkförändringar. 3.1 Språkkontakt i Indien När två språk kommer i kontakt med varandra resulterar det ibland i språkförändring. Att ett språk lånar ett ord från ett annat är ju väldigt vanligt, t.ex., tjej (romani), ciabatta (italienska, det betyder toffel, men refererar också till ett sorts bröd), kolbász (ungerska, det betyder korv på ungerska) i dagens svenska. Sydasien erbjuder ett utmärkt underlag för att undersöka kontaktbetingande språkförändringar. Van Driem (1991) beskriver den komplexa språksituationen bland talare av lohorung och limbu (östliga kirantispråk en underavdelning av tibeto-burmanska språk som talas i Nepal), där talarna försöker anamma nepali, de högre kasternas språk i regionen, medan de lägre hantverkarkasterna vars modersmål är nepali anpassar sitt språk till kirantispråket en situation där båda språkgrupper påverkas i ett och samma geografiska område. Vanligast är ju att språk lånar lexikaliska enheter från andra språk. Men om kontakten har varit intensiv och långvarig kan ett av de inblandade språken bli mycket påverkat. Man ser i sådana situationer kontaktbetingade språkförändringar på alla nivåer, dvs. på ljudnivå, på ordnivå och på satsnivå. Den s.k. areallingvistiken undersöker situationer som uppstår när en grupp språk varit i kontakt under en längre period och uppvisar gemensamma strukturella drag som inte kan förklaras med släktskap. Man talar då om sprachbund eller språkförbund (eller språkarea). Ett språkförbund är ett geografiskt område med en grupp av tre eller flera språk som delar vissa strukturella drag till följd av språkkontakt snarare än till följd av en tillfällighet eller arv från ett gemensamt urspråk. (Thomason 2001; min översättning). Två välkända exempel på sprachbund är Balkan (först beskrivet av Sandfeld 1930) och Sydasien
8 8 Anju Saxena (ibland också refererat som Indien i litteraturen). Vad beträffar Sydasien var Emeneau (1957, 1980) den förste som övertygande konstaterade att den månghundraåriga kontaktsituationen har påverkat språken i området så pass mycket att språk som talas i Indien är mer lika varandra än språk som de är besläktade med (t.ex. indoariska med de övriga indoeuropeiska språken). Masica (1976) lade fram nya bevis för att stödja Emeneaus hypotes. OV-mönstret i sydasiatiska språk har föreslagits som ett områdesspecifikt drag på den indiska subkontinenten (Masica 1976). Indoariska språk, liksom andra språkfamiljer i området, karaktäriseras av OV-ordföljd samt vänsterförgrenande syntax ( left-branching pattern ) (Dryer 1992) medan andra indoeuropeiska språk som engelska och svenska uppvisar VO-ordföljd och högerförgrenande syntax ( rightbranching pattern ). Matisoff (1990) grupperar de tibetoburmanska språken i en indosfär och en sinosfär, pga. de regionala influenser de utsatts för. Språken inom sinosfären talas i den region där kinesiska dominerar och språken inom indosfären talas där indiska språk dominerar. Tibetoburmanska språk inom indosfären uppvisar typiskt retroflexa klusiler, postsententiala relativsatser och en utvidgad grammatikalisering av verbet säga (Saxena 1988, 1995). Typiska drag inom sinosfären är utvecklingen av toner, enstavighet och isolerande struktur (LaPolla under utg.). Nära kontakt mellan olika språkfamiljer och också mellan språk som tillhör olika grenar av en språkfamilj (t.ex. inom den tibetoburmanska språkfamiljen) har resulterat i omfattande lån av lexikaliska och grammatiska drag. Problemet blir större eftersom gränserna mellan språk är flytande och ett språk i ett område kan ha talats i århundraden, vilket har resulterat i språkförändringar som beror på språkkontakt. Det skapar förstås många praktiska problem i att klassificera språk genetiskt (den genetiska klassificeringen av newari är fortfarande under debatt).
9 Flerspråkighet och språkkontakt i Sydasien 9 4. Om extrem konvergens Det finns studier (t.ex. Gumperz och Wilson 1971, Subbarao och Arora 1990) som visar att resultatet av nära språkkontakt under en längre tid inte nödvändigtvis betyder ett byte från en grammatik till en annan. I stället har de inblandade språkens grammatik konvergerat till ett stadium som innebär att språkbytet inte omfattar mer än ett lexikaliskt byte mellan språken inom en invariant grammatisk struktur. Vi ska nu titta närmare på ett extremfall av konvergens. Gumperz och Wilson (1971) redogör för språksituationen i byn Kupwar, där gujarati, urdu (indoariska språk) och kannada (dravidiskt språk) talas. Som vi kan se i exemplen nedan liknar den grammatiska strukturen i alla tre språkvarieteterna som talas i Kupwar varandra mer än de liknar sina standardvarieteter. Kupwar Ja-nej frågor Standardkannada Standardurdu kudri kw - häst du sålde-q kya g o ii dii vad häst du sålde Kupwar-urdu g o i diy ky häst du sålde vad Kupwar-marathi g o i dil s k y häst du sålde vad Kupwar-kannada ku ri kw i yan häst du sålde vad Indirekt frågestruktur Standardurdu bol-o [ ki k h g y- th k l ] säg att var du gjorde gå igår
10 10 Anju Saxena Säg (mig) vart du gick igår. Standardkannada [ r m n ellige k l s beku nt ] s m sye Ramana var skicka bör att tveksam Det är inte klart vart Ram ska skickas. Kupwar-kannada he ri [ki y lli hog idid ninni ] säg att var du gick igår Säg (mig) vart du gick igår. 5. Sammanfattning I Sydasien finner vi en brokig mångfald av samhälls-, språk- och kulturmönster. Det finns såväl nomadiserande som bofasta grupper, ett antal religioner, ett flertal odlingsmetoder, såväl engifte som månggifte (polygami, såväl polyandri som polygyni), ett antal arkitektoniska stilar, etc. På samma sätt råder en omfattande språklig mångfald i Sydasien, där strukturellt vitt skilda språk brukas sida vid sida. Detta faktum, tillsammans med en lång historia av flerspråkighet, gör Sydasien till ett spännande område för undersökning av frågor om samspel mellan språk och samhälle och också om språkförändringar, däribland vilken roll språkkontakt spelar i språkförändringar. Litteratur van Driem, George 1991 Taal en identiteit: Indo-Arisch expansionisme in oostelijk Nepal. Bijdragen tot de Taal-, Land- en volkenkunde, 147.1: Dryer, Matthew S The Greenbergian word order correlations. Language 67.3: Emeneau, M. B India as a linguistic area. Language 32:3 16
11 Flerspråkighet och språkkontakt i Sydasien India and linguistic areas. I: Anwar S. Dil (red.), Language and linguistic area: essays by Murray B. Emeneau, Stanford, CA: Stanford University Press. Grierson, G.A Linguistic survey of India, vol Calcutta Gumperz, J. J. och R. Wilson 1971 Convergence and creolization. A case from the Indo-Aryan/Dravidian border in India. I: D. Hymes (red.), Pidginization and creolization of languages, Cambridge: Cambridge University Press. Kuiper, F.B.J The genesis of a linguistic area. Indo-Iranian journal 10.2/3: (omtryckt i: Southworth, F.C. and M.L. Apte (red.), Contact and convergence in South Asian languages. A special issue of International Journal of Dravidian Linguistics 3.1) LaPolla, Randy J. under utg. The role of migration and language contact in the development of the Sino-Tibetan language family. I: R.M.W. Dixon and A.Y. Aikhenvald (red.), Areal diffusion and genetic inheritance: Case studies in language change. Oxford: Oxford University Press. Masica, Colin P Defining a linguistic area: South Asia. Chicago: University of Chicago Press. Matisoff, James A On megalocomparison. Language Pandit, Prabodh B India as a sociolinguistic area. Poona: University of Poona. Pattanayak, D. P Introduction. I: D.P. Pattanayak (red.) Multilingualism in India, pp. v xii. Clevedon: Multilingual Matters Ltd. Phillipson, R English-only Europe? Challenging language policy. London: Routledge. Sandfeld, K Linguistique balcanique: problèmes et résultats. Paris: Champion. Saxena, Anju 1988 On syntactic convergence: The case of the verb say in Tibeto Burman. I: Shelley Axmaker, Annie Jaisser and Helen Singmaster (red.), Proceed-
12 12 Anju Saxena ings of the Fourteenth Annual Meeting of the Berkeley Linguistics Society, California: University of California, Berkeley Unidirectional grammaticalization: Diachronic and cross-linguistic evidence. Sprachtypologie und Universalienforschung (STUF), Sharma, J.C Multilingualism in India. Language in India. Subbarao, K.V. och Harbir Arora 1990 On extreme convergence: The case of Dakkhini Hindi-Urdu. I: Aditi Mukerjee (red.), Language Change and Language Contact. Hyderabad: Osmania University. Thomason, Sarah 2001 Language contact. Edinburgh University Press.
22. Sydasien. Introduktion. Språk i Sydasien. Anju Saxena
22. Sydasien Anju Saxena Introduktion Den sydasiatiska subkontinenten dukar upp ett dignande smörgåsbord med språk som tillhör olika språkfamiljer och som uppvisar varierande typologiska särdrag. Den har
Läs merSpråkkontakt och flerspråkighet/språkförändring
Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring Dagens teman: Tillfällig kontra intensiv språkkontakt Lånbarhetsskalan ( Borrowability scale ) Språkförbund ( Linguistic area ) Balkan-språkförbundet Diskussion:
Läs merTidskrift om Indien, Sri Lanka, Pakistan, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna
Nr 3 2005 årgång 29 65 kr www.sydasien.se Tidskrift om Indien, Sri Lanka, Pakistan, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna Yoga für alle från andlig resa till motionspass Goda ambitioner
Läs merÄmnet Indologi vid Stockholms Universitet
Ämnet Indologi vid Stockholms Universitet Kort presentation av ämnet och avdelningen. Ämnet indologi Ämnet indologi skulle i sin vidaste bemärkelse kunna sägas omfatta samtliga vetenskapliga discipliner
Läs merSPRÅKKONTAKT OCH F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 9/4 2014 GENERELL PROBLEMATIK Hur kan vi följa
Läs merSpra kkontakt & Flerspra kighet / Spra kfo ra ndring
Spra kkontakt & Flerspra kighet / Spra kfo ra ndring Datum, tid, sal Ämne Läsning (uppgift) Lärare Mål 31/3 10-12 F1. Kursen Kap. 1-2 Therese Mål 1 (&4) 7/0015 Språkkontakt en inledning *Thomason. S. 2013.
Läs merFLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merTherese Lindström Tiedemann
Therese Lindström Tiedemann therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se Language contact is about the way we live with the expectation that even our dreams should be monolingual, about how we bypass these
Läs merFlerspråkighet och lärande i den svenska skolan
Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merCentralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A
PN G032 Betygsmatriser för Människans språk av Hanna Nordlander, 2011 Kroppsspråk, teckenspråk, konstruerade språk... Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda
Läs merDen 21. life for the individual. i världen och för individen. Elevernas
Fira Internationella modersmålsdagen Den 21 februari 2013! ฉลองว นภาษาแม นานาชาต ๒๑ก มภาพ นธ ๒๕๕๖ Celebrate International Mother Language Day, 21 February 2013 Utbildningsenheten för Flerspråkighet Svenska/Thailändska
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan Både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska - Språk och kommunikation, Äldre Syfte Varför? Vår förskola är belägen i Palma de Mallorca
Läs merSamhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Läs merSpråket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Läs merNYHETER från Mantra Lingua
NYHETER från Mantra Lingua Äntligen finns den nya talande pennan PENpal i lager. PENpal har samma funktioner som RecorderPEN men är enklare att använda, mer robust i utförandet, batterierna är laddningsbara
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merKvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Kvällens upplägg. 1. Fenomenet kodväxling. Kodväxling. Kodväxling forts.
Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Interaktion och kodväxling I Stina Ericsson Jan-Petter Blom & John J. Gumperz. 1972. Social meaning in linguistic structure: code-switching in Norway. Carol Myers-Scotton.
Läs merSpråkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning. Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old
Språkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old HUR LÄR MAN SIG SPRÅK? Vad ska man lära sig när man lär sig ett språk?? Man
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv
Läs merMODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk
MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk VARFÖR HAMNADE VÅRA NATIONELLA MINORITETSSPRÅK I SAMMA GRYTA MED ANDRA
Läs merINTERKULTURELL KOMMUNIKATION PROBLEM MÖJLIGHETER I INDIEN
INTERKULTURELL KOMMUNIKATION PROBLEM MÖJLIGHETER I INDIEN GH 2009-09-16 1 Problemet för interkulturell kommunikation är kommunikationen mellan människor som på grund av olika kulturella vanor har en annan
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merHotade språk och språkdöd
Hotade språk och språkdöd Hotade språk: It is estimated that, if nothing is done, half of 6000 plus languages spoken today will disappear by the end of this century. With the disappearance of unwritten
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
Läs merBetygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.
Betygskriterier CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Gäller fr.o.m. ht 2016. Delkurs 1: Flerspråkighet individ och samhälle, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare. En del av tiden i ämnena ligger på något vi kallar elevens tid och tema (ettpass).
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod ENG221. Engelska online III (31-60): Språkvetenskap och amerikansk litteratur, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod ENG221 Engelska online III (31-60): Språkvetenskap och amerikansk litteratur, 15 högskolepoäng English Online III: Linguistics and American Literature,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1118 Svenska med språkvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Swedish Linguistics A, Introductory Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merUndervisning om nationella minoritetsspråk
Undervisning om nationella minoritetsspråk Baki Hasan Språkvårdare vid Språkrådet i romska/romani E-post: baki.hasan@sprakochfolkminnen.se Webb: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html
Läs merOrientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13
Orientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13 Här kan man läsa om Orientalistikprogrammet (OP) och utbildningen i detalj. Detta kandidatprogram omfattar 180 högskolepoäng och innebär tre års heltidsstudier. Du
Läs merSkolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.
Läs merMinoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Läs merKulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Läs merVAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK C2 Bild: Wikipedia C1 B2 B1 A2 Bild: Wikipedia A1 inläraren
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merFrån enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts
Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland
Läs merNordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18
Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller
Läs merDialektuppsats: en metoddiskussion. Arabiska dialekter Persiska dialekter Turkiska dialekter Dialekter i Indien
Dialektuppsats: en metoddiskussion Arabiska dialekter Persiska dialekter Turkiska dialekter Dialekter i Indien Varför finns dialekter? Dialekter uppkommer därför att levande språk förändras över tiden
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merSammanfattning det allra, allra viktigaste
Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merSpråkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merLingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1
Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.
Läs merKartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Läs merCSL-dagen 2012. Susanne Duek
CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
Läs merFinskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand
Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter
Läs merTitel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige.
Titelblad Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Författare: Sofie Henricson Recension i: Harling-Kranck,
Läs merTvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Läs merJag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.
Jag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. 1 Hassan Sharif, fil.dr. Lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet och lektor
Läs merSVENSKA Inplaceringstest A
SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /
Läs meren cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev
SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress
Läs merLitteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.
Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New
Läs merVI OCH DOM 2010/01/22
VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merNeurolingvistik och flerspråkighet
Neurolingvistik och flerspråkighet Innehåll Flerspråkighet och neurolingvistiska frågor Återhämtningsmönster vid tvåspråkig afasi Neurolingvistiska frågor och hypoteser Frågor? Om man kan mer än ett språk,
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merKunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Minoritetsspråk Kunskapskrav Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Närliggande språk betyder norska, danska samt de svenska minoritetsspråken:
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merRESULTAT AV KONTAKTDRIVEN SPRÅKFÖRÄNDRING. Therese Lindström Tiedemann
RESULTAT AV KONTAKTDRIVEN SPRÅKFÖRÄNDRING Therese Lindström Tiedemann Mål 1: Diskutera och beskriva språkkontakt. Mål 3: Olika resultat såsom lån, översättningslån mm. Mål 4: Beskriva skillnaderna mellan
Läs merKURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merVälkommen till studierna i engelska!
1(4) Juli 2011 Information till antagna till EN01H8, Engelska I, med didaktisk inriktning, heltid hösten 2011 Välkommen till studierna i engelska! Vi hoppas att du kommer att trivas som student hos oss
Läs merMaskinöversättning möjligheter och gränser
Maskinöversättning möjligheter och gränser Anna Sågvall Hein 2015-02-17 Tisdagsföreläsning USU 2015-02-17 Anna Sågvall Hein Översikt Vad är maskinöversättning? Kort tillbakablick Varför är det så svårt?
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merKvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen
Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Språkutveckling hos flerspråkiga barn Stina Ericsson Virginia Volterra & Traute Taeschner. 1978. The acquisition and development of language by bilingual children.
Läs merNya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål
Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Rebecca Popenoe, Fil.dr. Socialantropolog & Adjunkt, Karolinska Institutet Nätverket hälsa och demokrati, 8 februari 2013 Socialantropologi =
Läs merLUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 9/07
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 9/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Utbildningsnämnd 1 2007-05-11 Delegationsmöte Närvarande ledamöter: Kullberg, Rune ordförande Övriga närvarande: Sjögren, Bert
Läs merVärldens språk, 7,5 hp LIN135. Kursbeskrivning HT16
Världens språk, 7,5 hp LIN135 Kursbeskrivning HT16 2 (7) Kursbeskrivningen är fastställd av styrelsen vid institutionen för lingvistik 2016-06- 14. Undervisande lärare Emil Perder E-post: emil.perder@ling.su.se
Läs merSPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merTusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.
Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E
Läs merInstitutionen för baltiska språk, finska och tyska Stockholms universitet. Forskarutbildningskurs
Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Stockholms universitet Forskarutbildningskurs Språkliga förändringar ur diakrona och synkrona perspektiv (7.5 hp) Studiehandledning 2011-2012 Kursansvariga:
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merRamkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn
Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon
Läs merInstitutionen för folkhälsovetenskap. Språkpolicy vid PHS. Innehåll. BESLUT Dnr SU Beslutad av prefekt
1(5) BESLUT 2018-03-15 Dnr SU-333-2.7-0030-18 Språkpolicy vid PHS Beslutad av prefekt 2018-03-15 Innehåll Syfte och utgångspunkter... 2 Parallellspråkighet... 2 Personalens synpunkter... 3 Medarbetare
Läs merSpråkområden. Föreläsning 5
Språkområden Föreläsning 5 Sprachbund - language area språkområde: ett språkområde är ett geografiskt område där en grupp av tre eller flera språk delar några strukturella drag som resultat av kontakt
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSpråkhistoria. - Det svenska språkets utveckling
Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig
Läs merVad är mönsterspråk?
Vad är mönsterspråk? Språk består av meningsbärande byggstenar på olika nivåer. Texter Meningar Ord Orden har vi en överenskommen betydelse för. Men den kan vara väldigt tvetydig och mångtydig. Orden är
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,
Läs merTerminsplanering för årskurs 7-9:
Terminsplanering för årskurs 7-9: Temaområde:genre pedagogik, literatur samt diverse övriga teman. Mailadress: sandra.bookbinder@edu.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning när det gäller
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merEn nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige
En nykomling frågar Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs mer