MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR"

Transkript

1 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées

2 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.

3 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.

4 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.

5 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées

6 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Disposition - Hållbar utveckling

Disposition - Hållbar utveckling Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information

West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information Äldreomsorg i EU West Sweden West Sweden är en serviceorganisation för kommuner och landsting med uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, med hjälp av de möjligheter

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Principer för offentlig tjänst

Principer för offentlig tjänst Europeiska ombudsmannen Principer för offentlig tjänst för EUförvaltningen 2012 SV Inledning De fem principerna för offentlig tjänst 1. Åtaganden gentemot Europeiska unionen och dess medborgare 2. Integritet

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11

1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11 1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11 Försvarshögskolans studentkårs jämställdhets- och likabehandlingspolicy fastställdes av årsstämman 2015-05-11 och omfattar studentkårens alla

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 Personer med funktionshinder uppgår till 80 miljoner människor i EU (16 % av befolkningen). En av fyra familjer i EU har en person med funktionshinder.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 29 september 2011 (4.10) (OR. en) 14914/11 STATIS 67 SOC 831

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 29 september 2011 (4.10) (OR. en) 14914/11 STATIS 67 SOC 831 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 29 september 2011 (4.10) (OR. en) 14914/11 STATIS 67 SOC 831 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 29 september 2011 till: Rådets generalsekretariat Komm.

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2009/2205(INI) 1.7.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 Förslag till betänkande Sirpa Pietikäinen (PE442.890v01-00)

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Vänersborg, 21 augusti 2015 Kajsa Sundström Van Zeveren kajsa.sundstrom@regionvarmland.se Isabel Poli isabel.poli@regionvarmland.se Vad

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Göteborgs nations likabehandlingsplan

Göteborgs nations likabehandlingsplan Göteborgs nations likabehandlingsplan 1 Policy för likabehandling Göteborgs nation har värdeorden Gemenskap, Hjärta och Fest. Detta innebär att vi är en nation med ett stort hjärta där alla välkomnas in

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Program för Piteå kommuns integrationsarbete

Program för Piteå kommuns integrationsarbete Program för Piteå kommuns integrationsarbete Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Program för Piteå kommuns integrationsarbete Plan/Program 2012-02-20, 5 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Karin Björkman, socialchef Anna-Lena Lilja, förvaltningssekreterare ANSLAG / BEVIS. Socialnämnden 2012-06-05. Socialkansliet

Karin Björkman, socialchef Anna-Lena Lilja, förvaltningssekreterare ANSLAG / BEVIS. Socialnämnden 2012-06-05. Socialkansliet Sammanträdesprotokoll 1 (6) Plats och tid Tisdagen den 5 juni 2012 i Portalen, Baggängsvägen 65, klockan 8.30-15.00 Beslutande Ingegerd Bennysson (S), ordförande Reidar Johansson (S), 1:e vice ordförande

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU Gemenskapspartiet tycker att man ska börja se vad som är bra för alla innan man ser vad som är bra för var och en. Om samhället och det vi skapar tillsammans är tillräckligt bra så har människorna i samhället

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 9.6.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 150/71 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 489/2012 av den 8 juni 2012 om tillämpningsföreskrifter för artikel 16 i Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Lika villkor. Ylva Eklind. Utbildningsavdelningen. Insparksutbildning 2016

Lika villkor. Ylva Eklind. Utbildningsavdelningen. Insparksutbildning 2016 Lika villkor Ylva Eklind Utbildningsavdelningen Insparksutbildning 2016 Vad menas med Lika villkor och likabehandling? Varför jobbar SLU med dessa frågor, och vilken policy har SLU? Vad har detta med kårernas

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Samråd om Europa 2020-strategin

Samråd om Europa 2020-strategin YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Annika Liedholm Helena Gidlöf Tor Hatlevoll Malin Looberger Jeanette Grenfors Statsrådsberedningen Europeiska kommissionen Samråd om Europa 2020-strategin Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 HAR NI ÅLDERSDISKRIMINERING I ERT LAND? EU måste ha kunskap om de äldre medborgarnas situation! AGE Platform Europe har därför frågat sina medlemmar:

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1 Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.10.2015 COM(2015) 546 final 2015/0254 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Lettland att införa en särskild åtgärd som avviker från artiklarna

Läs mer

Checklista för insamling av bakgrundsinformation och relevanta dokument

Checklista för insamling av bakgrundsinformation och relevanta dokument Checklista för insamling av bakgrundsinformation och relevanta dokument Annex 4 till ISEMOA:s tillgänglighetsrevision stegvis guide för revisorn November 2012 Project Coordinator: Michaela Kargl Austrian

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2009) 567/4 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN SOLIDARITET

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/2091(INI) 5.5.2011 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om situationen för kvinnor som närmar sig pensionsåldern

Läs mer

Diskrimineringsrätt och det sociala arbetet

Diskrimineringsrätt och det sociala arbetet Diskrimineringsrätt och det sociala arbetet Värdegrunden för våra utbildningar Vad händer med rättspraxis? Likabehandlingsprincip för vem/vilka? Vad menas med diskriminering? Utblick Juridiklärarträff

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 16 december 2016 (OR. en) 15505/16 FSTR 86 FC 84 REGIO 108 FIN 878 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer