ION-Fakta. Inflyttare och nybyggare i Herrljunga kommun. Faktadelen. Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang, Carla Lindberg Maj 2013 (v08)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ION-Fakta. Inflyttare och nybyggare i Herrljunga kommun. Faktadelen. Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang, Carla Lindberg Maj 2013 (v08)"

Transkript

1 ION-Fakta Inflyttare och nybyggare i Herrljunga kommun Faktadelen Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang, Carla Lindberg Maj 2013 (v08)

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Om rapporten... 3 DEL I INFLYTTARE... 4 Sammanfattning... 5 Inledning antalet spelar roll... 7 Vad innehåller rapporten?... 8 Inflyttarenkäten... 9 Vilka faktorer påverkade beslutet om att flytta?... 9 Vilka informationskanaler var viktigast? Vilka andra orter övervägde man i samband med flytten? Hur nöjd är man med sin flytt? Jämförelser mellan olika kommundelar Områdesvisa beskrivningar Skillnader i ålder etc Skrivna kommentarer Om enkäten och dem som svarade Jämförelse med Tingsryds inflyttarenkät Jämförelse med Simrishamns inflyttar- och utflyttarenkät Inflyttarenkäten Utflyttarenkäten Viktigaste faktorer vid val av ny bostadsort Slutsatser och rekommendationer Jämförelse med Sjuhärads inflyttarundersökning Självbilden Sjuhärad Kunskap och attityd hos Göteborgare Inflyttning varifrån och vart? Den stora bilden hur förändras befolkningen? Varifrån kommer folk? Hur fördelar inflyttarna sig över kommunen? Vart tar snabbflyttarna vägen? Åldersfördelning Antal barn Sammanfattande kommentar DEL II ÅTERFLYTTARE? Sammanfattning Attityder hos utflyttade kvinnor Attityder hos politiker i kommunstyrelsen Flyttmönster hos tidigare Herrljungabor

3 Inledning Vad innehåller rapporten? Utflyttarenkäten Vilka faktorer påverkade beslutet om att flytta? Informationskällor inför en eventuell flytt? Vilka andra kommuner skulle du överväga vid en flytt? Hur nöjd är man med sin tid i Herrljunga? Hur kan Herrljunga bli ännu bättre på att få folk att flytta in? Hur beskrivs storstäder respektive mindre orter? Vad skulle kunna få dig att lämna platsen du bor på nu? Om enkäten och dem som svarade Utflyttare vs. KS-politikerna Resultat Utflyttning var hamnar de? Hur stor är utflyttningen i olika åldersgrupper? Finns det skillnader mellan könen? Vart flyttar man? Sammanfattande kommentarer Om undersökningen DEL III HUS OCH BYGGANDE Nybyggnation av bostadshus Hur fördelar sig nybyggena över kommunen? En liten framtidsfundering Ingen bygger i Herrljunga! Försäljning av villor och radhus Huspriser enligt Värderingsdata Huspriser enligt booli.se under hösten Var i Herrljunga kommun byter husen ägare? Herrljunga toppar prisutvecklingen på villor Sänkta utgångspriser i Herrljunga? DEL IV ÖVRIGA ANALYSER Befolkningsutveckling Elevunderlag en prognos Pendlingsmönster Ingen orkar pendla till Göteborg från Herrljunga Skattenivån i Herrljunga DEL V BILAGOR Bilaga 1. Inflyttare Enkättext Bilaga 2. Utflyttare Enkättext

4 Om rapporten Hur skall vi arbeta för att Herrljunga kommun skall vara en framgångsrik, levande och attraktiv kommun i framtiden? Vad skall vi göra? Vad är viktigt? Hur skall vi prioritera? Allt sedan Herrljunga kommun formulerade sin vision Växtkraft Våga, Vilja, Växa har dessa frågor stötts och blötts. Vintern 2012 startade Fokus Herrljunga, delvis finansierat av Nossan AB, arbetet med ION-projektet. Namnet ION står för Inflyttare Och Nybyggare och pekar på sambandet mellan hur många vi är, hur många vi kommer att kunna vara och behovet av nybyggnation. ION-projektet har haft två perspektiv: 1. Vad skall vi göra för att vända utvecklingen åt vårt håll? 2. Vilka grundläggande fakta behöver vi ta fram för att kunna besvara den första frågan? I rapporten Redovisning ION-projektet finns alla resultat av arbetet med den första frågan: Vad skall vi göra? I denna rapport IN-Fakta har vi sammanställt en hel del av det bakgrunds- och faktamaterial som tagits fram under vägen. Rapporten har delats in i följande delar: I. Inflyttare redovisning av resultatet av en enkät med ett antal personer som flyttat in till vår kommun. II. Återflyttare? redovisning av resultatet av en enkät med ett antal personer som gått i skola i Herrljunga men som nu har flyttat härifrån. III. Hus och byggande innehåller några olika analyser om byggande och priser bland annat. IV. Övriga analyser här har samlats ett antal olika mindre analyser som vi tror läsaren kan ha glädje av. Det är ett omfattande material men vi hoppas att du ändå skall hitta det du söker och att våra resultat skall göra dig ännu bättre rustad att vara en av dem som är med och bidrar till en positiv framtid för Herrljunga kommun. Och skulle du ha synpunkter på rapporten så är du alltid välkommen att höra av dig! 3

5 DEL I INFLYTTARE 4

6 Sammanfattning Herrljunga kommun har en vision som bland annat säger att vi skall växa till invånare till år I dagsläget saknas drygt 700 personer för att visionen skall förverkligas, och utvecklingen är på väg åt fel håll. Att bli fler är inte bara ett självändamål. Vi vet att lokal service, nyföretagande och mycket annat bygger på att kommunen tillförs nya invånare, både i form av nyfödda och i form av människor som flyttar in till kommunen. För att kunna vända utvecklingen i önskad riktning är det avgörande att förstå vad som driver inflyttning, husköp och nybyggnationer i kommunen. Denna rapport är ett försök att med mycket begränsade resurser ta fram tillräckligt bra underlag för att vi skall kunna börja agera. Kanske behöver vi mer och djupare information längre fram, men till att börja med får vi en bra plattform att utgå ifrån. Inflyttarenkäten De personer och familjer som flyttar till vår kommun är mycket nöjda med sitt beslut. Hela 76 % av de intervjuade svarade att man är nöjd eller mycket nöjd. I gruppen som inte tidigare bott i kommunen var hela 88 % nöjda eller mycket nöjda! Den viktigaste informationskällan var, utan konkurrens, mun-till-muninformation. Det är genom vänner, släktingar och arbetskamrater som man främst hämtar sin information inför flytten. Detta innebär att det är vi alla som bor i Herrljunga som är den viktigaste marknadsföringskanalen för dagens inflyttare. Vilka faktorer spelade då störst roll för beslutet att flytta till just Herrljunga? Något förenklat kan man säga att det var tre faktorer: 1. Boende med speciella kvalitéer 2. Rörlighet, möjlighet att resa till Stockholm etc. samt att pendla lokalt 3. Tillgång till natur, ren luft, tystnad, småskaligt samhälle Man kan tolka resultatet som att arbete, möjlighet att studera, skola och dagis för barnen, fritidsaktiviteter, släkt och vänner etc. inte är det som får oss att välja vart vi flyttar. Allt detta måste självklart fungera men det är speciella boendekvalitéer, rörlighet och natur, tystnad och småskalighet som får beslutet att tippa över för just Herrljunga (annars hamnar man i Alingsås, Vårgårda etc.). Viktigaste alternativen till Herrljunga var, i prioritetsordning, Alingsås, Vårgårda, Göteborg samt i mindre omfattning Borås och Vara. Inflyttning totalt Mellan 320 och 420 personer har flyttat in till Herrljunga varje år, samtidigt som något fler flyttar ut (med undantag av åren 2007 och 2009). Nettot, inflyttade minus utflyttade, rör sig mellan 90 och + 25 personer per år. Störst antal (88 personer totalt under 2010 och 2011) kommer från Borås, följt av Göteborg (84 personer), Vårgårda (67 personer) och Alingsås (39 personer). Om man ser till hela regionen 5

7 så dominerar Storgöteborg med 42 % av inflyttarna följt av Sjuhärad inklusive Borås på 20 %, Skaraborg på 16 % och, något otippat, Storstockholm på 6 %. Under samma period har 58 barn flyttat in varav 29 till Herrljunga tätort. Nybyggen Antalet bygglov för enfamiljshus har i Herrljunga, under perioden , legat mellan 5 och 10 stycken per år. Under hela den undersökta perioden ( ) har 55 enfamiljshus getts bygglov. 47 % av dessa ligger inom Herrljunga tätort, 15 % i området mellan Herrljunga tätort och Vårgårda och 11 % i Säm/Eriksberg (nästan alla nära Säm). Beräknat per hushåll i respektive område blir turordningen bland topp tre den motsatta (Säm har flest bygglov åtföljt av Fölene/Eggvena och på tredje plats Herrljunga tätort). Medelpris på sålda hus Att jämföra priser på sålda hus i olika delar av kommunen kan vara lite vanskligt eftersom det totala antalet hus är litet. Med den reservationen kan vi ändå konstatera att de bäst betalda husen återfinns i Herrljunga tätort följt av Eggvena/Föleneområdet. Under perioden 2007 till 2011 så såldes ett antal hus för över 1,5 miljoner. Majoriteten av dessa ligger i Herrljunga tätort, två nära Säm och två i området Eggvena/Bråttensby. Pendling Pendling till och från Herrljunga följer i första hand E20/Västra stambanan och i andra hand till och från Borås. Pendling till Fyrbodal, övriga Skaraborg (utanför E20/Stambanan) och Sjuhärad utom Borås är mycket liten. Fler personer pendlar t.ex. till och från Stockholm än som pendlar till och från Mark. Slutsatser baserat på redovisade resultat Baserat på ovanstående kan vi dra följande slutsatser: Vi har nöjda kunder! De som flyttat in är nöjda med sitt beslut! Boende med speciella kvalitéer är centralt. En del av detta handlar om hus med en speciell historia etc., dessa kan vi inte få flera av. Vad kan vi då skapa för nya hus med dessa kvalitéer? Rörlighet, inte minst till Stockholm, är avgörande för inflyttning. Vi måste gör allt vi kan för att förbättra möjligheten både att åka till Stockholm och att pendla inom VGR! Naturkvalitéer inklusive tystnad och ren luft är det tredje benet vi måste bygga på. Här bör vi verkligen undersöka vad vi kan göra för att säkra och förstärka dessa kvalitéer. T.ex. bör tillstånd för stora vindkraftverk provas extra noga! Lättast verkar det vara att få till nybyggnation i området från Vårgårda till Herrljunga tätorter (sannolikt beroende på att Göteborg är närmast där). Därnäst har Säm-området hög attraktion. Molla/Mollaryd verkar ha potential (Borås-koppling) men det är svårt att säkert säga om tiden är mogen ännu. 6

8 Inledning antalet spelar roll Vi lever i en tid med stora förändringar. Människor förflyttas från hela landet in till våra tre storstadsområden. Idag har vi kommit så långt att majoriteten av potentiella barnaföderskor redan bor i storstäder. I stort sett alla kommuner utanför storstäderna kommer att tvingas hantera en allt större andel äldre i sin befolkning. Näringslivet å sin sida har allt högre krav på utbildningen hos de personer som skall rekryteras, gymnasium räcker ofta inte längre. Nu krävs ofta utbildning från högskola eller universitet, vilket gör det svårt att få tag i rätt arbetskraft för det företag som ligger utanför högskoleorternas pendlingsområde. Lokal handel och service effektiviserar, som så många andra branscher. För att kunna driva en lönsam verksamhet krävs större och större butiker med färre och färre expediter. För att fylla dessa allt större butiker behövs allt större befolkningsunderlag. Samma sak gäller statlig och kommunal service som polisstationer, kontor för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Posten. Sammantaget innebär detta, för en kommun som ligger kvar på ett stabilt invånarantal, att: andelen unga kommer att minska, vilket i sin tur kommer att minska barnafödandet och därmed på sikt minska andelen unga ännu mer, andelen äldre kommer att öka, vilket kommer att minska de direkta skatteinkomsterna och öka de direkta kostnaderna för kommunen, antalet företag som känner sig tvingade att flytta verksamhet från en mindre ort till en större (med högskola) kommer att öka, antalet nya företag minskar i takt med att andelen unga minskar, den lokala servicen från både privata och offentliga aktörer kommer att minska i takt med strukturomvandlingen mot allt större enheter, attraktionskraften på möjliga inflyttare kommer kraftigt att minska när både företagen försvinner med sina jobb och den lokala servicen krymps en negativ befolkningsutveckling nästan blir oundviklig på sikt. Detta innebär att en kommun egentligen bara har två alternativ: 1. Hitta vägar att växa och attrahera unga män och kvinnor som vill bilda familj, hur tuffa förutsättningarna än ser ut. 2. Förbereda sig för en lång och smärtsam resa mot allt äldre befolkning, allt färre jobb, allt mindre skattekraft, allt sämre service och allt större problem att vända utvecklingen. Det blir inte sämre innan det blir bättre det blir sämre innan det blir ännu sämre! Det är i ljuset av denna utmaning som rapporten har tagits fram. För att Herrljunga kommun skall kunna växa krävs flera genomgripande krafttag, men också ett antal aktiviteter som präglas av kirurgisk precision. Vi måste veta vad vi skall göra och vem vi skall försöka få att flytta hit! Förhoppningsvis kan denna rapport bidra till att vi får större möjligheter att göra rätt saker för rätt grupp av människor. 7

9 Vad innehåller rapporten? Denna rapport sammanställer följande analyser och översikter: 1. Inflyttarenkät som gjorts med ett urval av de personer som flyttat in till Herrljunga under (och som bodde kvar i januari 2012). 2. Inflyttarstatistik över hur många som flyttade in till olika delar av vår kommun under , varifrån de kom och hur gamla de var. 3. Nybyggnadsstatistik som visar antalet nybyggnationer (egentligen hur många bygglov) under perioden Husprisstatistik som visar hur mycket det kostar att köpa ett hus i de olika delarna av kommunen. 5. Prognos över antal barn per skola fram till Översikt över pendlingsmönster till och från Herrljunga kommun Undersökningen har gjorts för att ge en tydligare bild av inflyttare och nybyggare i Herrljunga kommun. Materialinsamling och analys har gjorts av Per Florén och Carla Lindberg, Fokus Herrljunga AB under perioden januari till mars Eftersom rapporten gjorts med mycket små resurser så har det inte funnits möjlighet att dubbelkontrollera alla siffror och beräkningar. Skulle du stöta på någon uppgift som verkar tokig så är vi mycket tacksamma för ett tips från dig! 8

10 Inflyttarenkäten I vårt arbete med att öka antalet invånare i Herrljunga är det viktigt att förstå vilka faktorer som varit viktigast för dem som valt att flytta till kommunen. Självfallet behöver vi också veta mer om dem som INTE har valt att flytta hit men det är en senare, och mycket större, fråga att besvara. I vår undersökning valde vi att fokusera på fyra grupper av frågor: 1. Vilka påverkansfaktorer hade störst betydelse för ditt beslut att flytta till Herrljunga? 2. Vilka informationskällor var viktigast när du fattade ditt beslut? 3. Hur nöjd är du med din flytt till Herrljunga inklusive vilka andra alternativ övervägde du? 4. Grundläggande data om personen såsom ålder, kön etc. För att underlätta för såväl den som besvarar enkäten, som för den som sammanställer och tolkar svaren, har så gott som alla frågor samma svarsalternativ, en skala som går från +3 ( Avgörande positiv effekt ), via 0 ( Ingen som helst påverkan ) och vidare till 3 ( Avgörande negativ effekt ). Medelvärdet av de olika personernas svar på respektive fråga kan därmed ligga mellan +3 och 3, och om fördelningen är jämn blir medelvärdet 0. Vilka faktorer påverkade beslutet om att flytta? Ett beslut om att flytta till en annan kommun kräver, för de allra flesta, lång tid och ett antal samtal runt köksbordet. Det är mycket som skall stämma. Jobb, ofta för två personer, arbete, skola och dagis skall kunna kombineras med olika fritidssysselsättningar och andra önskemål om att t.ex. skaffa husdjur. Enligt en undersökning som företaget Kairos Future AB gjorde för några år sedan fattas beslut om flytt i två steg, först väljer man region utifrån funktionella krav (jobb, skola, familjerelationer etc.) sedan väljs ort eller plats utifrån mer känslomässiga krav (trevligt hus, fin miljö, vackra omgivningar). Går det att finna liknande mönster bland inflyttarna till Herrljunga? Vad påverkade mest? Vilka faktorer ansåg då våra inflyttare hade haft störst påverkan på deras beslut? Fem faktorer utmärker sig framför övriga. Dessa är, i prioritetsordning: 1. Möjligheten till ett visst boende. 2. Tillgång till järnväg till Stockholm och andra mer fjärran orter (i motsats till möjligheten till pendling inom Västra Götaland). 3. Tillgång till natur med beteshagar, ren luft, tystnad etc. 4. Möjligheten att pendla med tåg (inom Västra Götaland). 5. Liten kommun med mycket landsbygd och endast mindre tätorter. 9

11 Vi vet från andra analyser att Herrljunga ligger precis på kanten till Storgöteborgs påverkansområde. Villor i vår kommun kostar lite mer än de skulle gjort om vi hade legat längre upp i Skaraborg eller i Dalsland, men mycket mindre än om vi hade legat lika nära Göteborg som Lerum eller Partille gör. Det som gör att folk flyttar till Herrljunga stämmer väl överens med den bilden. De som valt att flytta hit har hittat ett boende som man inte har lyckats hitta någon annanstans, kanske ett vackert hus, kanske ett hus som ligger vackert, kanske möjlighet att ha häst, kanske ett hus man har råd med eller ett som är stort nog för ens behov? Exakt vad det är vet vi inte, men punkt tre och fem ger ändå vissa indikationer, många uppskattar det man skulle kunna kalla lantliga kvalitéer eller småstadskvalitéer som storstaden inte kan erbjuda. Den grupp som betonar lantliga kvalitéer allra mest är gruppen unga kvinnor (under 50 år) som flyttar tillbaka till Herrljunga. Tystnad, ren luft, rent vatten samt vacker natur- och kulturmiljö är uppenbarligen viktigt för att locka, såväl före detta som helt nya Herrljungabor! Vi kan kalla detta negurbana kvalitéer, positiva egenskaper som skiljer oss från storstaden eller det urbana. Vux- studier (2.2.) Arbetet (2.1.) Bra dagis (2.5.) Kärleken (2.10.) Bra skolor (2.6.) Släkt och vänner (2.11.) Vissa fribdsakbviteter (2.4.) Liten kommun (2.12.) Tåg Bll Stockholm etc. (2.8.) Pendla med tåg (2.7.) Natur, ren lu9, tyst (2.9.) Visst boende (2.3.) Nya invånare Alla 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Figur 1. Vad är viktigt vid flytt? Medelbetyg för ett antal påverkansfaktorer inför beslutet att flytta till Herrljunga. Alla visar medel för samtliga intervjuade, Nya invånare visar svaren från dem som inte tidigare bott i kommunen. De andra två punkterna lyfter fram tillgången till storstaden, det urbana. Det är intressant att tillgången till Stockholm och andra mer fjärran orter är något viktigare än möjligheterna att pendla inom regionen, till t.ex. Borås och Göteborg. Om vi jämför betoningen av de fem viktigaste punkterna mellan de personer som är helt nya i kommunen med dem som bott här tidigare, t.ex. i sin ungdom, så ser vi att skillnaderna är mycket små. De utan bakgrund i kommunen betonar vikten av speciellt boende något mer och nedtonar vikten av natur en aning, men skillnaderna är, som sagt, mycket små. 10

12 I en jämförelse mellan dem som flyttat in 2010 och 2011 så betonar man samma fem faktorer som viktigast men har lite olika inbördes prioritering. De som flyttade in år 2010 betonar mer tillgång till Stockholm respektive pendling lokalt, medan inflyttade år 2011 har mer fokus på ett visst boende och naturens kvalitéer. Vux- studier (2.2.) Arbetet (2.1.) Bra dagis (2.5.) Kärleken (2.10.) Bra skolor (2.6.) Släkt och vänner (2.11.) Vissa fribdsakbviteter (2.4.) Liten kommun (2.12.) Tåg Bll Stockholm etc. (2.8.) Pendla med tåg (2.7.) Natur, ren lu9, tyst (2.9.) Visst boende (2.3.) Barn hemma Unga kvinnor 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Figur 2. Medelbetyg för ett antal påverkansfaktorer inför beslutet att flytta till Herrljunga. Barn hemma visar medelbetyg för de intervjuade som hade barn hemma, Unga kvinnor visar svaren från kvinnor under 50 år. En speciell analys gjordes även på kvinnliga svarande under 50 år, eftersom detta är en viktig målgrupp för Herrljunga kommun. Gruppen skilde sig inte på något avgörande sätt från helheten eller övriga grupper, man betonade naturkvalitéerna något mer och tillgången till Stockholm något mindre. Faktorn liten kommun är den klart svagaste av fem-i-topp-faktorerna med en tyngd strax under +1. Det finns en liten skillnad mellan år 2010 och 2011 men mest intressant är kanske att skillnaden inom gruppen unga kvinnor är relativt stor. Har man bott i kommunen tidigare blir betyget högt (+1,36) medan den som är ny sätter ett ganska lågt betyg (+0,50). Man skulle kunna formulera detta som att man bör vara född på en liten ort för att uppskatta den riktigt mycket. Vad påverkade minst? Först kan vi konstatera att inget av de angivna alternativen hade negativ påverkan på beslutet att flytta. Det betyder att inget av de angivna alternativen skrämmer bort tilltänkta inflyttare. Däremot hade tre faktorer ett medelvärde under 0,5 vilket innebär att de i stort sett inte hade någon påverkan alls, varken positiv eller negativ, på beslutet att flytta. 11

13 De faktorer som hade minst påverkan (minst påverkan först): 1. Möjligheten att studera som vuxen 2. Arbetet 3. Tillgången till dagis Vi kan alltså konstatera att studiemöjligheterna för de vuxna i hushållet, arbetet och tillgången på dagis knappt hade någon påverkan alls på valet av ort. Ett undantag från detta mönster utgör dock gruppen unga kvinnor som tidigare bott i kommunen. Bland dessa får frågan om dagis (och i nästan lika hög grad skolan) mycket höga betyg, framför allt bland de mellan 20 och 40 (hela gruppen omfattar ända upp till 49-åringar). Övriga faktorers påverkan Övriga faktorer ligger mellan 0,5 och 1 i medelbetyg (för någon delgrupp kan någon av dem ligga strax över 1). Ordnade med den mest betydelsefulla först får vi följande lista: 1. Tillgången till fritidsaktiviteter 2. Närhet till släkt och vänner 3. Tillgång till bra skola för barnen 4. Kärleken Fritidsaktiviteter är ganska lika för alla grupper, lite viktigare för dem som flyttade in 2011 än 2010 och viktigast för gruppen unga kvinnor. Närheten till släkt och vänner varierade mycket i betydelse. Viktigast var den för gruppen unga kvinnor, minst viktig för gruppen som inte tidigare hade bott i kommunen. Om vi inom gruppen unga kvinnor skiljer på dem som tidigare bott i kommunen, och dem som inte gjort det, så hittar vi den största skillnaden i hela undersökningen. Bland våra unga kvinnor har de som bott i kommunen tidigare gett släkt och vänner vikten +1,92 vilket innebär delad förstaplats i angiven betydelse. Övriga unga kvinnor angav vikten till ±0. Det är alltså framför allt tillbakaflyttarna som lägger vikt vid närhet till släkt och vänner. Tillgång till en bra skola har en positiv inverkan på beslutet att flytta. Minst betydelse hade den för gruppen som flyttade in 2010, störst betydelse för gruppen unga kvinnor och allra starkast bland de unga kvinnor som har bott i kommunen tidigare, samma grupp som även lade högst betyg på tillgång till dagis. Av diagrammet på nästa sida framgår tydligt att betydelsen av dagis och skola är klart större för de som har barn som bor hemma. 12

14 1,40 1,20 Betyg bra dagis 1,00 0,80 0,60 0,40 Barn hemma Unga kvinnor Alla Nya invånare 0,20 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 Betyg bra skolor Figur 3. Olika gruppers prioritering av dagis och skola. Medelbetyg för två påverkansfaktorer: bra dagis och bra skola för olika grupper av inflyttare. Barn hemma visar svaren för de intervjuade som hade barn boende hemma, Unga kvinnor visar svaren från kvinnor under 50 år, Nya invånare visar svaren för alla som inte bott i kommunen tidigare. Alla slutligen visar medel för alla intervjuade. Kärleken kan få oss att göra mycket, både tokiga och intelligenta saker. När det gällde att flytta till Herrljunga har kärleken dock inte någon större inverkan. Skillnaden mellan grupperna är inte stor. Den enda skillnaden av intresse är att kärleken var avsevärt mycket viktigare för unga kvinnor som inte bott i Herrljunga tidigare än för övriga unga kvinnor. Kärleken kan alltså få unga kvinnor att flytta till Herrljunga trots att de inte har bott här tidigare! Gruppen unga kvinnor vad tycker de? Sammanfattningsvis kan vi beskriva gruppen unga kvinnor på följande sätt: 1. Tillgång till natur, ren luft, tystnad etc. är allra viktigast (+1,76), allra viktigast var naturen för de kvinnor som bott i kommunen tidigare (+2,00). 2. Möjligheten till visst boende är även det viktigt (+1,67), och här är skillnaderna mellan gamla och nya Herrljungabor mycket liten. 3. Pendlingsmöjligheterna och möjligheterna att resa till Stockholm är också mycket viktiga (+1,38). Nya inflyttare betonar lokal pendling mer (+1,56) medan återflyttare hellre betonar tåget till Stockholm (+1,25). 4. Kvinnor som flyttar tillbaka till Herrljunga skiljer ut sig genom att även lägga extra tyngd på närhet till släkt och vänner (+1,92) och tillgång till dagis (+1,25). 5. Kvinnor som inte bott i Herrljunga tidigare skiljer ut sig genom extra vikt på pendlingsmöjligheterna och kärleken. 13

15 Vilka informationskanaler var viktigast? Den andra gruppen med frågor behandlar hur viktiga olika informationskällor var när beslutet om flytt togs. De viktigaste källorna, i prioritetsordning, är: 1. Släkt och vänner (+0,97). 2. Fastighetsmäklare eller motsvarande (+0,33). 3. Radio, teve och tidningar (+0,24). 4. Kommunens hemsida (+0,05). 5. Websidor inklusive Facebook (+0,05). Här utmärkte sig unga kvinnor genom att värdera detta alternativ något högre (+0,16). Här har vi en tydlig och ensam segrare: Den viktigaste källan till information inför flytten är släkt, vänner och bekanta. Intressant nog är denna källa extra viktig i gruppen unga kvinnor som inte bott i kommunen tidigare (+1,89). Vi kan alltså konstatera att vår främsta kommunikationskanal är alla vi som bor i Herrljunga idag. Vi är mer än 30 gånger viktigare än teve, tidningar och Facebook! Detta stämmer med flera andra undersökningar där just de egna invånarna lyfts fram som de viktigaste informatörerna. Facebook etc. (3.5.) Kommunens hemsida (3.3.) Trad. media (3.4.) Mäklare (3.2.) Unga kvinnor Nya invånare Alla Släkt och vänner (3.1.) 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 Figur 4. Informationskällor inför flytt. Medelbetyg för hur viktiga ett antal informationskällor har varit inför flytten till Herrljunga. Alla visar svaren för alla intervjuade, Nya invånare visar svaren för alla som inte tidigare bott i kommunen, Unga kvinnor visar svaren från kvinnor under 50 år. 14

16 Vilka andra orter övervägde man i samband med flytten? Alternativen till att flytta till Herrljunga finner vi i första hand utefter Säveån och i dess förlängning samt i Borås: 1. Alingsås (8 omnämnanden) 2. Vårgårda(6 omnämnanden) 3. Göteborg (5 omnämnanden) 4. Borås (3 omnämnanden) 5. Vara (2 omnämnanden) Följande orter fick var sitt omnämnande: Grästorp, Essunga, Falköping, Västervik, Västkusten nära Göteborg, Jönköping, Lilla Edet samt Milano. Vara Borås Göteborg Vårgårda Alingsås Antal omnämnande Figur 5. Alternativa orter. Antal gånger som respektive ort omnämns som ett alternativ till Herrljunga. Kan vi då säga något om vilken/vilka funktionella regioner Herrljunga ingår i? Ja, en sak är i alla fall klar: Av dem som har angett något alternativ till att flytta till Herrljunga så bor 15 av totalt 17 personer i Herrljunga tätort eller i området mellan tätorten och Vårgårda. Vi ser också att majoriteten av orterna som nämns ligger utefter Säveån och i dess förlängning vidare upp i Skaraborg. En person bor i Annelund och anger Borås men också Alingsås och Vårgårda som alternativ. En person bor i Hudene och anger Vårgårda och Göteborg som alternativ. Det är därför rimligt att tolka det som att Herrljunga, framför allt norra delen, ingår i en funktionell region som sträcker sig från Göteborg, upp via Säveåns dalgång och vidare upp mot Skaraborg. Borås förekommer som alternativ men inte lika tydligt. 15

17 Fråga Alla Nya År 10 År 11 Ung k. Barn 2.1. Hur mycket påverkade arbetet när du/ni beslutade att flytta? 0,25 0,20-0,13 0,48-0,10 0, möjligheten för dig/er (vuxna) att studera? 0,22 0,27 0,35 0,15 0,14 0, möjligheten till visst boende? 1,70 1,80 1,43 1,85 1,67 1, tillgången till en viss fritidsaktivitet? 0,89 0,84 0,70 1,00 1,00 0, tillgången till bra dagis för barnen? 0,49 0,36 0,26 0,63 0,81 1, tillgången till bra skolor för barnen? 0,59 0,56 0,39 0,70 0,81 1, pendlingsmöjligheterna med tåg? 1,49 1,56 1,61 1,43 1,38 1, tillgången till bra järnväg till Stockholm m.fl.? 1,49 1,58 1,61 1,43 1,14 1, tillg. till naturen med beteshagar, ren luft, tystnad etc.? 1,68 1,58 1,48 1,80 1,76 1, kärleken? 0,54 0,62 0,48 0,58 0,62 1, närheten till släkt och vänner? 0,78 0,27 0,48 0,95 1,10 0, liten kommun mycket landsbygd? 0,98 1,02 0,78 1,10 0,90 1, Hur viktig var information från släkt, vänner och bekanta? 0,97 1,07 0,43 1,15 1,29 1, från fastighetsmäklare eller motsvarande? 0,33 0,38 0,35 0,33 0,29-0, från kommunens hemsida? 0,05 0,07 0,00 0,08 0,00-0, från teve, radio och tidningar? 0,24 0,27 0,17 0,28 0,24 0, från andra webbsidor inkl. Facebook? 0,05 0,07-0,04 0,09 0,14-0,05 5. Hur nöjd är du med ditt beslut att flytta till H? 2,05 2,18 1,74 2,13 2,00 2,30 Tabell 1. Sammanställning över vilka poäng som personer från de olika grupperna i medeltal satte på respektive fråga. Alla syftar på alla som besvarat enkäten. Nya på dem som inte tidigare har bott i kommunen medan Å 10 respektive Å 11 syftar på året de flyttade in. Unga k. syftar på gruppen kvinnor under 50 år. Barn slutligen syftar på gruppen med hemmavarande barn. Betyg sattes mellan +3 och 3 och siffrorna är medelvärdet av svaren i respektive grupp. Hur nöjd är man med sin flytt? På frågan Hur nöjd är du med ditt beslut att flytta till Herrljunga? svarade hela 76 % att de var nöjda eller mycket nöjda. 16 % var lite nöjda och endast 6 % var neutrala eller svagt missnöjda. I gruppen som inte bott i Herrljunga tidigare var hela 84 % nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut! Om vi tittar på gruppen unga kvinnor så ser vi ett likartat mönster. Av de unga kvinnor som bott i kommunen tidigare var 59 % nöjda eller mycket nöjda, medan hela 88 % av gruppen som var nya i kommunen svarade lika positivt. Och inte en 16

18 enda i denna grupp var missnöjd med sitt beslut! Detta måste betraktas som ett mycket gott resultat! Över 80 % nöjda kunder! Hur många kan matcha det? Barn hemma Unga kvinnor Nya invånare Alla 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Figur 6. Jämförelse mellan olika gruppers svar på frågan Hur nöjd är du med ditt beslut att flytta till Herrljunga? Siffran anger medelpoäng på en skala från 3 till +3. Jämförelser mellan olika kommundelar I en speciell analys undersöktes hur svaren skilde sig åt mellan de olika geografiska delarna av kommunen, baserat på postnummer. För flera av områdena var underlaget i minsta laget. För att få ett lite mer pålitligt underlag räknades Hudene, Säm, Vesene och Od-områdena samman till ett område. Även Ljung/Annelund hade lite väl få svar men fick ändå stå kvar. Hur skilde sig då svaren mellan de olika geografiska områdena? Först kan vi konstatera att mönstret är likartat i de olika områdena. Samma punkter som får höga poäng i den totala sammanfattningen får också höga poäng i de olika områdena. En liten skillnad som kan konstateras är att de som flyttat in till Ljung/Annelund på så gott som alla frågor ligger lägst, eller näst lägst, i poäng på alla frågor utom på fråga Hur mycket påverkade det att Herrljunga är en liten kommun med mycket landsbygd och endast mindre tätorter? där Ljungborna har satt näst högsta poängen. Området Eggvena etc. har i gengäld de högsta betygen på nästan alla frågor, speciellt möjligheten till visst boende, pendlingsmöjligheterna med tåg och kommun med mycket landsbygd. 17

19 Vuxenstudier (2.2.) Arbetet (2.1.) Dagis (2.5.) Kärleken (2.10.) Bra skolor (2.6.) Släkt och vänner (2.11.) Viss fribdsakbvitet (2.4.) Liten kommun mkt landsbygd (2.12.) Järnväg Bll Stockholm (2.8.) Övr. Eggv. Ljung H tätort Pendling m. tåg? (2.7.) Naturen, ren lu9, tystnad (2.9.) Visst boende (2.3) - 0,25 0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00 2,25 Figur 7. Betydelse för flytt. Jämförelse mellan svaren i olika postnummerområden. Hur skiljer sig då värderingen av olika informationskällor åt mellan de olika områdena? Av diagrammet nedan framgår att mycket är likartat mellan de olika områdena. Släkt och vänner är något viktigare i Herrljunga tätort och minst viktigt i Ljung/Annelund. Fastighetsmäklare har störst betydelse i området utanför Ljung/Annelund. Traditionella media är viktigast i Eggvena-trakten medan kommunens hemsida och Facebook har störst betydelse området utanför Ljung. Facebook etc. (3.5.) Kommunens hemsida (3.4. ) Trad. media (3.3.) FasBghetsmäklare (3.2.) Övr. Eggv. Ljung H tätort Alla Släkt och vänner (3.1.) - 0,20 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 Figur 8. Information inför flytt. Jämförelse mellan svaren på frågan Hur fick du information om Herrljunga? från olika delar av kommunen. 18

20 Säm Od Ljung Övr. Alla H tätort Eggv. Vesene Hudene - 3,00-2,00-1,00 0,00 1,00 2,00 3,00 Figur 9. Jämförelse mellan svaren på frågan Hur nöjd är du med ditt beslut att flytta till Herrljunga? Svaret var en siffra mellan -3 och +3. Vi har redan konstaterat att de som flyttat till Herrljunga är mycket nöjda med sitt beslut. Men vilken grupp är nöjdast? Av diagrammet ovan framgår att allra nöjdast är man i Hudene med omnejd, medan de som flyttat till Säm/Eriksbergsområdet är de som är jämförelsevis minst nöjda (nu är detta en mycket liten grupp så man skall inte dra för mycket slutsatser av denna siffra, och vi skall också komma ihåg att skalan går från -3 till +3, inte från 0). Däremot är det ganska tydligt att områdena utanför tätorterna (Eggvena, Vesene/Molla och Hudene) är nöjdare än de inne i tätorterna Herrljunga och Ljung/Annelund. Möjligen vågar man säga att de som bor på landet i sydöst är minst nöjda, men som sagt det är små grupper vi baserar detta på. Områdesvisa beskrivningar Om vi försöker beskriva hur de olika områdena skiljer ut sig från varandra, även om det ibland blir att pressa materialet lite väl starkt, kan vi beskriva respektive område på följande sätt. Herrljunga tätort Herrljunga tätort liknar i mångt och mycket resultatet för kommunen som helhet, men man har lagt något större tyngd på pendlingsmöjligheter med tåg, både regionalt och till Stockholm, något mindre fokus på tillgången till ren luft, tystnad etc., kärleken har spelat ännu mindre roll för beslutet, liksom att Herrljunga är en liten kommun med mycket landsbygd. De nyblivna Herrljungaborna betonar däremot vikten av bra skolor och dagis mer än övriga grupper. Medelåldern ligger på samma medel som hela gruppen. När det gäller informationskällor så betonar ingen annan släkt och vänner lika tungt som Herrljungaborna. Och ingen anser att radio, teve, etc. respektive kommunens hemsida och andra hemsidor (inkl. Facebook) är mindre viktiga. När det gäller hur nöjd man är med sitt beslut så ligger man strax över medel. 19

21 Ljung/Annelund Ljung/Annelund har som redan konstaterats nästan alltid de lägsta betygen. Varken arbete eller studier spelade någon som helst roll för denna grupp. Såväl skola, dagis, fritidsaktiviteter som pendling (både regionalt och till Stockholm) fick lägre betyg av Ljung/Annelunds-borna än samtliga andra grupper. Skola och dagis får inte heller höga poäng av denna grupp. När det gällde betydelsen av ren luft, kärleken och närhet till släkt och vänner så hade man bara näst lägst betyg. Endast när det gällde Herrljunga är en liten kommun med mycket landsbygd segar man sig upp till en andraplats. Medelåldern för denna grupp ligger åtta år över hela gruppens medel. Även när det gäller informationskällor ligger man lägst eller näst lägst, utom när det gäller kommunens hemsida där man har näst högst poäng. Ljungborna är också den grupp som anser sig klart minst nöjda med sitt beslut att flytta till Herrljunga kommun (förutom Säm och Od som ansetts för små att ta med i denna jämförelse). Det är också värt att minnas att det egentligen är för få svarande i denna grupp för att ge rimligt underlag. Eggvena, Fölene etc. De nyinflyttade Eggvena-borna (syftar hädanefter på hela området mellan Herrljunga tätort och Vårgårda med Fölene, Bråttensby, Remmene, etc.) har lägst medelålder och har som tidigare nämnts mer positiva betyg på de flesta frågorna. Arbetet spelade större roll, liksom möjligheten att studera, för att inte tala om möjligheten till ett visst boende. Ingen annan grupp tyckte att tillgången till fritidsaktiviteter var viktigare medan dagis inte alls var lika viktigt (näst lägst poäng). Däremot var pendlingsmöjligheterna topprioriterade. Ingen annan hade påverkats lika mycket av kärleken vid sin flyttning, och ingen annan grupp betonade närhet till släkt och vänner lika mycket. När det gäller hur betydelsefulla olika informationskällor har varit så visar sig Eggvena-borna plötsligt vara mycket mer medelmåttiga. Här utmärker man sig enbart när det gäller betoningen av kommunens hemsida, som man tycker är viktig. När det gäller beslutet att flytta så är ingen annan grupp lika nöjd med sitt beslut som Eggvena-bon. Alla övriga För att inte få för små grupper med allt för osäkra resultat så slogs Hudene, Säm/Eriksberg, Vesene/Molla samt Od/Alboga samman till en gemensam landsbygdsgrupp. Denna sammanslagna grupp hade störst andel återflyttare och en medelålder strax under medelålder (43 år). De betonade möjligheten till visst boende och var ganska intresserade av tillgången till fritidsaktiviteter. Pendlingsmöjligheterna prioriteras näst lägst bland de fyra grupperna. Däremot får tillgång till natur, ren luft, tystnad högst poäng. 20

22 Liksom övriga betonar man information från släkt och vänner (näst högsta betyget) och man ger både fastighetsmäklaren och radio, teve och tidningar större vikt än andra grupper har gjort. Kommunens hemsida får däremot lägre betyg i denna grupp. Endast Eggvena-borna är nöjdare med sitt beslut än denna grupp är (även om det nästan bara är Molla/Vesene-borna som står för denna positiva attityd). Särdrag hos de olika områdena inom Alla övriga Med risk att läsa in mer än vad som är rimligt skall här ändå redovisas några skillnader mellan de olika områden som ingår i Alla övriga. Hudene, Vesene och Od har alla mycket höga betyg på visst boende medan Säm/Eriksberg har mycket höga betyg på möjligheten att resa till Stockholm via järnväg (+2,4) och att pendla i regionen (+2,2), däremot har man har låga poäng på betydelsen av skola och dagis. Pendling hade ingen betydelse i Od medan tillgång till natur var extremt viktig i Od men även i övriga områden. Kärleken hade ingen betydelse för dem som flyttat till Od medan däremot närheten till släkt och vänner var mycket viktig, liksom i Säm/Eriksberg. Hudene-borna betonade å sin sida betydelsen av att Herrljunga är en liten kommun. Hudene-borna förlitar sig helt på släkt och vänner samt fastighetsmäklare medan Od-borna, i denna fråga, inte bryr sig om varken sin släkt eller Facebook som källa. Allra nöjdast (av alla grupper i hela undersökningen) med sitt beslut att flytta till Herrljunga var Hudene-borna. Skillnader i ålder etc. Medelåldern för dem som svarat var mellan 39 år (Säm, Eriksberg etc.) och 50 år (Ljung, Annelund). Andelen helt nya (som tidigare inte bott i kommunen) varierar mellan 100 % i Vesene-området medan andelen var minst i Säm/Eriksbergsområdet (40 %). Av de fyra större områdena var andelen helt nya inflyttare störst i Herrljunga tätort och lägst i området Ljung och Eggvena. OMRÅDE Medelålder Kvinnor Män Andel nya Herrljunga tätort % Ljung, Annelund % Eggvena etc % Alla utom tätort och Eggvena % Hela kommunen % Tabell 2. Sammanställning av medelålder, antal kvinnor och män samt andel som inte tidigare har bott i kommunen bland dem som svarat på enkäten. 21

23 Fråga Alla H :a tätort Ljung Eggv. Övr. Hude. Säm Molla Od 2.1. Hur mycket påverkade arbetet? 0,25 0,32 0,00 1,00-0,04-0,29 0,20 0,00 0, möjligheten att studera? 0,22 0,28 0,00 0,44 0,13 0,00 0,60 0,00 0, möjligheten till visst boende? 1,70 1,60 1,50 1,78 1,83 2,00 0,60 2,20 2, tillg. till viss fritidsaktivitet? 0,89 0,72 0,33 1,11 1,13 0,71 0,40 1,40 2, tillg. till bra dagis? 0,49 0,56 0,33 0,44 0,48 0,29 0,00 1,20 0, tillg. till bra skolor? 0,59 0,76 0,33 0,56 0,48 0,71 0,00 1,00 0, pendling med tåg? 1,49 1,84 0,50 2,00 1,17 1,29 2,20 2,00-0, tillgången till bra förbindelser med järnväg till Stockholm etc? 2.9. tillgången till naturen med beteshagar, ren luft, tystnad etc.? 1,49 1,72 1,00 1,89 1,22 1,57 2,40 2,00-1,14 1,68 1,44 1,50 1,67 2,00 1,71 1,60 2,20 2, kärleken? 0,54 0,40 0,50 0,78 0,61 0,86 0,40 0,60 0, närheten till släkt o. vänner? 0,78 0,48 0,50 1,22 1,00 0,57 2,00 0,60 1, det att H:a är en liten kommun med mycket landsbygd och endast mindre tätorter? 3.1. Hur viktig var information från släkt, vänner och bekanta? 0,98 0,68 1,17 1,56 1,04 1,71 0,60 1,00 0,57 0,97 1,08 0,67 0,89 0,96 1,86 0,20 1,00 0, från fastighetsmäklare? 0,33 0,08 0,17 0,33 0,65 1,57 0,40 0,20 0, från teve, radio och tidn.? 0,05-0,12 0,00 0,11 0,22 0,00 0,60 0,20 0, från kommunens hemsida? 0,24 0,20 0,33 0,56 0,13 0,00 0,00 0,40 0, från webbsid. inkl. Facebook? 0,05-0,04 0,00 0,11 0,13 0,00 0,40 0,20 0,00 5. Hur nöjd är du med ditt beslut att flytta till H:a? 2,05 2,08 1,67 2,22 2,04 2,71 1,20 2,60 1,29 Tabell 3. Sammanställning över vilka poäng som personer från de olika områdena satte på respektive fråga. Alla syftar på alla som besvarat enkäten. H tätort på alla inom Herrljungas tätort medan Ljung syftar på svarande i Ljung/Annelund. Eggv. syftar på området väster om Herrljunga tätort med byar som Eggvena, Bråttensby, Remmene etc.. Övr. syftar på övriga delar av kommunen. Hude., Säm, Molla och Od syftar på de postnummerområden där Hudene, Säm etc. ligger. Betyg sattes mellan +3 och 3 och siffrorna är medelvärdet av svaren i respektive grupp. 22

24 Skrivna kommentarer Ett antal kommentarer har lämnats av de tillfrågade. De redovisas här kortfattat och sorterade under några olika rubriker. Varför flyttade jag hit Jag var i behov av egen lägenhet då familjen skulle flytta hit från mitt hemland och fick ett erbjudande och tackade ja. På 1980-talet hade jag sommarstuga i Herrljunga. Dessutom bodde min man här tidigare. Hur kan vi bli ännu bättre på att ta emot nyinflyttade Personliga informationsmöten med kommun, information Information från kommunen, kartor m.m., information om kulturlivet. Bland övrig reklam skicka med en bra karta över Herrljunga kommun, med information om ex vandringsleder, fritidsaktiviteter samt info om framtidsplaner för kommunen Satsa på en introduktionskväll för nyinflyttade. Dels för att visa hur kommunen fungerar men även för att skapa kontaktnät för familjer som inte har någon anknytning i kommunen. Gärna mer upplysning om "var finns" t ex folkparken, klockservice mm. Vem sköter t ex hembygdsföreningar. Mer upplysningar och mer lättsökt hemsida. Lokaltrafik, pendling etc. Bättre buss-pendlingsmöjligheter från Eggvena till Herrljunga, Vårgårda Väldigt begränsad möjlighet att ladda på tågkort. Med tanke på att Herrljunga är en stor knutpunkt, borde det finnas nått inne i stationen där man kan få inf, köpa biljett m.m. även på helgerna och kvällar. Bättre kollektivtrafik Övriga kommentarer och synpunkter Kommunen måste ha mer bostäder/lägenheter, bra matbutiker som Netto och Willys, mer klädbutiker Dra inte ner på pengar till skolan. Satsa på ny isbana, varför togs den befintliga bort? Vi saknar en biltvättfirma i samhället. Ser att många tvättar sina bilar på den egna tomten eller parkeringar. Om någon vill starta en sådan ser vi att de kan få hjälp från kommunen. Mer lägenheter Behåll landsbygdsskolorna 23

25 Genom att bevara Herrljungas styrkor: byskolor, förskolor, vacker orörd natur det öppna landskapet, tystnaden, natthimlen, att tåget stannar på de mindre stationerna. Alternativa orter: Vi sökte inte någon speciell ort! Landsbygd, tystnad, vacker natur, byskolor/dagis, och bra kommunikationer med Stockholm och Göteborg, ort inte avgörande! Dåligt med info, bredband saknas, det går inte att centralisera och utarma glesbygden Om enkäten och dem som svarade Här beskrivs hur enkäten genomfördes, vilka som svarade etc. Urval och genomförande Enkäten genomfördes under januari och februari år 2012 och riktade sig till personer som flyttat till kommunen under åren 2010 och Listor på inflyttade erhölls från kommunen. Det visade sig omgående att det inte var så enkelt att ta reda på hur vi skulle kunna nå de inflyttade. Många hade flyttat vidare redan samma år, andra bodde sannolikt kvar i kommunen men gick inte nå på telefon, eftersom uppgift om detta saknas i kommunens listor liksom på nätet (varken eniro.se eller hitta.se). Ett annat problem är att flera av de inflyttade är barn eller ungdomar, och dessa kanske inte är lämpliga att intervjua i detta sammanhang. Vi gjorde också antagandet att familjer/hushåll förmodligen fattar beslut gemensamt om flytt och att det därför skulle räcka med en enkät per hushåll. Efter ett antal olika försök och analyser beslutade vi att arbeta hushållsvis (även om det självfallet finns en risk att de båda vuxna i hushållet kan ha olika syn på saken). Ett antal hushåll intervjuades på telefon, dels för att snabbare få in material, dels för att testa frågorna i enkäten. Därefter slumpades 40 hushåll ut från respektive år, totalt 80 hushåll, som fick enkäten utsänd till sig via posten. Enkäten hade då fått några mindre justeringar och förtydliganden baserade på telefonintervjuerna. Svarsfrekvensen efter utskicket var inte alltför imponerande så vi påminde i omgångar, både via telefon och brev. Det slutliga resultatet framgår av tabellen på nästa sida. Svarsfrekvensen totalt är 64 % vilket inte är alltför dåligt och det bästa som går att åstadkomma med tillgängliga medel. Analys av materialet Alla svar, både från telefonintervjuer och från de postala enkäterna, sammanställdes i en Excel-fil varefter medel-, min- och maxvärden för respektive fråga beräknades tillsammans med svarsalternativens fördelning (hur många 1:or, 2:or etc.). Samma analys gjordes sedan för olika urval (unga kvinnor, med hemmavarande barn, postnummer etc.). När det gäller fördelningen av svarande mellan olika åldrar och kön så framgår den av tabellerna på nästa sida. Fördelningen förefaller rimlig med tanke på underlaget, men ingen djupare analys har gjorts av dessa variabler. 24

26 Totalt Antal inflyttade personer Antal inflyttade hushåll Antal telefonintervjuade Antal utsända postala enkäter antal hushåll Motsvarar antal personer Insända enkäter Inget svar, har telefon Ej svar, har ej telefonnummer Lovar sända in enkät VILL inte vara med Kan ej språket Svarsfrekvens andel av utsända postala 40 % 73 % 56 % andel av alla (p+t) 49 % 78 % 64 % andel av alla inflyttade 15 % 20 % 17 % Tabell 4. Sammanställning av antal inflyttade, antal enkäter, svarsfrekvenser etc. Ålder Totalt Nya År 2010 År Unga boende 2011 kvinnor Å Å Å Å Å Å Å Kvinnor Män Tabell 5. Sammanställning av antal svarande i olika åldersgrupper och olika kön, dels totalt, dels uppdelat på några subgrupper. 25

27 Jämförelse med Tingsryds inflyttarenkät Tingsryds kommun gjorde redan enkäter både med personer som flyttat in i kommunen och personer som flyttat ut ur kommunen. Det som är mest intressant för oss är deras enkät bland nyinflyttade ( ) Man sände ut 300 enkäter och fick tillbaka 49 %. Undersökningen hade ett annat fokus och upplägg än den vi gjort här i Herrljunga, men det kan ändå vara av intresse att jämföra resultaten. Den för oss mest intressanta frågan var vad som var orsak till att man flyttat till Tingsryd. 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 10. Orsak till inflyttning till Tingsryd Att boendet får högsta prioritet stämmer med bilden här i Herrljunga. På andra plats kommer alternativet Annat. Det visade sig vid djupare analys att det till mycket stor del handlade om att komma närmare familjen och släkten. På tredje plats hittar vi Arbete. Varken Annat/släkt eller Arbete kommer lika högt upp i Herrljungas undersökning. Där kommer i stället pendling/rörlighet och natur- och miljö-kvalitéer. Tyvärr kan vi inte veta säkert om anledningen till skillnader ligger i enkäternas svarsalternativ eller verkliga skillnader mellan grupperna. Nedan redovisas även orsaker till att man flyttar från Tingsryd. 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 11. Orsak till utflyttning från Tingsryd

28 Jämförelse med Simrishamns inflyttar- och utflyttarenkät Fyra kommuner i östra Skåne (Sjöbo, Simrishamn, Ystad och Tomelilla) lät 2011 genomföra en undersökning där man intervjuade ett antal personer som flyttat in till de fyra kommunerna. Samtidigt gjordes också en enkät med utflyttade personer. Av den dokumentation 1 som vi fått tillgång till framgår att undersökningen genomförts som postal enkät och att antalet utsända enkäter var knappt 300 för inflyttade och 200 för utflyttade med en svarsfrekvens på 42 % för inflyttade och 34 % för utflyttade. Resultatet är ganska omfattande, så här väljer vi att lyfta fram det som är mest relevant för Herrljunga kommun. Inflyttarenkäten I inflyttarenkäten är det framför allt fråga 10a som är intressant, eftersom den har stora likheter i frågan om vilka faktorer som påverkade inflyttningen i Herrljunga kommun. Vi kommer även att jämföra några andra resultat. Fråga 10a. Vilken betydelse hade följande saker för dig när du valde bostadsort? Fråga 10a i Simrishamnsenkäten har stora likheter med fråga 2 i Herrljungas inflyttarenkät. I Simrishamnsenkäten frågar man efter betydelse, i Herrljungaenkäten frågade vi efter Hur mycket påverkade. De olika delfrågorna/faktorerna som tas upp i de båda enkäterna har också stora likheter, men också några intressanta skillnader. Låt oss jämföra likheter och skillnader mellan Simrishamns och Herrljungas enkäter! 1. Alternativet trygg boendemiljö, som är den näst viktigaste faktorn för inflyttare till Simrishamn (och viktigast för de andra tre kommunernas inflyttare), fanns inte alls med i Herrljungas enkät och har heller inte kommit upp på något annat sätt. Här ställer man sig självfallet frågan hur hög betydelse tryggt boende hade fått i Herrljunga. Är detta en oviktig faktor för oss eller har vi helt enkelt missat att fråga om den? 2. Faktorn bra bostad/boendestandard hamnar, tillsammans med trygg boendemiljö och nära till naturen/skogen på en delad andraplats bland Simrishamns inflyttare. För Herrljungas inflyttare var detta den viktigaste faktorn även om man i Simrishamnsenkäten har flera formuleringar som behandlar olika aspekter av boendekvalitéer, både bostaden i sig själv, den närmaste omgivningen (skog/natur, ren miljö, havet/stranden) och låga boendekostnader. Det intressanta är att i båda enkäterna kommer boendets olika kvalitéer i topp, både själva boendet och den närmaste omgivningen. Ett attraktivt boende i en attraktiv miljö är den viktigaste faktorn när man väljer bostadsort! De funktionella faktorerna såsom jobb, studier, omsorg och skola för barnen, fritidsintressen kommer klart längre ner vid val av 1 Enkätundersökning. Inflyttning till Simrishamns kommun. Bilaga resultatredovisning. Inget datum angivet. 27

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

RAPPORT. Simrishamnsbanan Trafikverket Attitydundersökning. Projektnummer: TRV 2010/21715

RAPPORT. Simrishamnsbanan Trafikverket Attitydundersökning. Projektnummer: TRV 2010/21715 RAPPORT Simrishamnsbanan 213 Trafikverket Attitydundersökning Simrishamnsbanan 213 Projektnummer: TRV 21/21715 Bakgrund Syfte Det primära syftet med undersökningen är att ta reda på vilken inställning

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2013

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2013 År 2013 SKOP har på uppdrag av Vetlanda kommun genomfört en medborgarundersökning bland kommunens invånare. Datainsamlingen gjordes som telefonintervjuer under perioden 20 till 24. Resultaten redovisas

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Elna Henriksson Sekreterare 044-309-30-60 elna.henriksson@skane.se Datum 2008-05-07 1 (5) Sammanställning av beredningens dialog kring framtidens kollektivtrafik

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell Skolfrågan i Luleå Martin Ahlqvist Caroline Theorell 201-12-1 12 Om undersökningen Genomförande Antal intervjuer: 1 000 Metod: telefonintervjuer Målgrupp: allmänheten i Luleå kommun, 1 år och äldre. Urval:

Läs mer

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012 -research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare

Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 013-20 88 52 28 juni 2012 Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare Innehåll: Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Svarsandelar...

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 MÖLNDAL Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på? Enkätsvar från medborgarpanel Sammanfattning Idag ingår 43 personer i medborgarpanelen och av dessa har 32st svarat på utskickad enkät. Trots en relativt liten population så ger svaren en fingervisning

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Medborgarundersökning 2006

Medborgarundersökning 2006 Medborgarundersökning 2006 Restaurang vid Växjösjön Slopa alla restaurangplaner vid Växjösjön Att inte ha strandpromenaden runt Växjösjön kantad med mat och musik är nästan straffbart/skandal för en så

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Våra uteliggare är lite speciella

Våra uteliggare är lite speciella Våra uteliggare är lite speciella Faktum är att folk har legat längre här än så gott som någon annanstans! Alltså i våra megalitgravar som är otroligt gamla och faktiskt gör Falbygden unik i världen. Men

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker. SKOP,, har på uppdrag av intervjuat 5 av kommunens invånare. Resultatet av undersökningen redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen åt är

Läs mer

Sammanställning av enkäter gjorda under februari 2012 för att belysa arbetsbelastningen på butikerna i Systembolaget.

Sammanställning av enkäter gjorda under februari 2012 för att belysa arbetsbelastningen på butikerna i Systembolaget. Sammanställning av enkäter gjorda under februari för att belysa arbetsbelastningen på butikerna i Systembolaget. Vi från SPF's sida har gjort en enkät som är ett försök att visa om vi hinner med det vi

Läs mer

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016 Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn Kännedom Årets totala kännedom på ungefär samma nivå som närboende vilket antyder att totala kännedomen ökat. Kännedomen är störst i Huddinge (fyra av tio) och

Läs mer

Vad tycker de äldre om särskilt boende i Götene?

Vad tycker de äldre om särskilt boende i Götene? Vad tycker de äldre om särskilt boende i Götene? Sammanställning av resultatet från den nationella brukarundersökningen inom särskilt boende 2014 Resultat Nationell brukarundersökning 2014 särskilt boende

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

Lokal plan för Eggvena till framtiden!

Lokal plan för Eggvena till framtiden! Lokal plan för Eggvena till framtiden! 1 Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen 2 Vem har tagit fram planen och hur 3 Beskrivning av Eggvena 4 Vad är det bästa med Eggvena? 5 Slogan för Eggvena

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2010-12-07 Diarienummer:2008-009 AA Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck Nossans Fiber Företagscheckens namn Nossans fiber ekonomiska förening Sökande (Namn/Förening)

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Kvalitetsuppföljning, Magnoliagården (2010-11-18) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Urval På Magnoliagården finns åtta avdelningar, av dessa är fyra renodlade demensavdelningar. De boende

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Sammanställning av enkät angående vatten, avlopp och avfallshantering

Sammanställning av enkät angående vatten, avlopp och avfallshantering Sammanställning av enkät angående vatten, avlopp och avfallshantering Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 2 Privatpersoner...3 2.1 Vatten och avlopp...4 2.2 Slamtömning...5 2.3 Frågor om avfallshantering...5

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Intresset växer utvärdering

Intresset växer utvärdering Intresset växer utvärdering Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Innehåll: Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Målgrupp Varför?

Läs mer

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09. -research ab oktober/december 2009 SKOP har på uppdrag av Botkyrka kommun intervjuat drygt 2.400 personer som bor i de sex kommundelarna a) Alby, b) Hallunda/Norsborg/Eriksberg, c) Fittja, d) Tullinge,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Företagsklimatet i Gullspångs kommun 2017

Företagsklimatet i Gullspångs kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer