Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)"

Transkript

1 Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén Algebra I, 5 hp Sammanfattning av föreläsning 9. Kongruenser Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att a b (mod n) om a och b ger samma principala rest 1 vid division med n. Det utläses a är kongruent med b modulo n. Ibland är talet n underförstått, och då kan man skriva a b istället, men det är förstås viktigt att ha noga reda på vad n är i så fall. Till exempel gäller det att 4 7 om n = 3 men 4 7 om n = 4. Det finns en annan användbar karaktärisering av kongruenser, nämligen att a b (mod n) om och endast om n (a b). Sats 0.1. Talen a och b ger samma rest vid division med n om och endast om n (a b). Bevis. Om a och b ger samma rest vid division med n, så finns det ett tal r som uppfyller 0 r < n och a = q 1 n + r b = q 2 n + r. Det följer att a b = (q 1 q 2 )n är en multipel av n. Om å andra sidan a b är en multipel av n, så att a b = nk, så följer det att a = nk + b. Om nu b = nq + r, med 0 r < n, så följer det att a = (k + q)n + r, så a och b ger samma rest vid division med n. Vi fixerar ett heltal n 2 (till exempel n = 9). Kongruenstecknet har följande tre saker gemensamt med likhetstecknet = : För alla heltal a gäller det att a a (mod n), om a b (mod n) så är även b a (mod n) och slutligen om a b (mod n) och b c (mod n) så är a c (mod n). Vi sammanfattar det i följande påstående: Sats 0.2. Låt n 2 vara ett heltal. Kongruens modulo n är en ekvivalensrelation på mängden av heltal. Bevis. Låt x, y och z vara tre godtyckliga heltal. a) x x eftersom n (x x). b) x y n (x y) n (x y) n (y x) y x. 1 Den principala resten r uppfyller 0 r < n. Det är alltså den minsta icke-negativa resten.

2 c) (x y) (y z) n (x y) n (y z) (x y = na för något a) (y z = nb för något b) x z = (x y) + (y z) = na + nb = n(a + b) n (x z) x z. Exempel 0.3. Vi har 2 7 (mod 5) och 3 17 (mod 4). Om n = 4, och x är ett godtyckligt heltal (positivt, noll eller negativt), så kommer det att gälla att x 0 (mod 4), x 1 (mod 4), x 2 (mod 4), eller x 3 (mod 4). Detta beror på att det bara finns fyra stycken möjliga olika principala rester vid division med 4, nämligen 0,1,2 och 3. Mer generellt, om vi räknar modulo n (inte nödvändigtvis 4 som nyss, utan vad som helst) så inser vi på samma sätt att om x är ett godtyckligt heltal så kommer vi alltid att ha x a (mod n), där a uppfyller 0 a n 1, dvs. där a är den principala resten då x divideras med n. Man säger att a och b tillhör samma ekvivalensklass modulo n om a b (mod n). Detta ger upphov till n stycken ekvivalensklasser, och de utgör en partition av heltalen. Exempel 0.4. Om vi tar n = 6, får vi följande 6 ekvivalensklasser. {6k k Z} = {... 12, 6, 0, 6, 12,... } {6k + 1 k Z} = {... 11, 5, 1, 7, 13,... } {6k + 2 k Z} = {... 10, 4, 2, 8, 14,... } {6k + 3 k Z} = {... 9, 3, 3, 9, 15,... } {6k + 4 k Z} = {... 8, 2, 4, 10, 16,... } {6k + 5 k Z} = {... 7, 1, 5, 11, 17,... }. Lägg märke till att detta verkligen utgör en partition av Z, bestående av 6 delmängder. Aritmetik (räkneregler) för kongruenser Nu när vi har definierat vad kongruenser är för något, så är det dags att prata lite om hur man räknar med kongruenser. Det vill säga, hur går addition, subtraktion, multiplikation och division modulo n till? Lite slarvigt kan man beskriva det som att vi räknar som vanligt med heltal, fast med den extra regeln att n kan ersättas med 0 (eftersom n 0). Till exempel gäller, om vi räknar mod 12, att Jämför med en klocka, den börjar om från noll igen varje gång timvisaren har gått ett varv. Ovanstående beräkning visar att timvisaren kommer att stå på 4 nio timmar efter att den stod på 7. Så här ser en precis beskrivning av räknereglerna ut vid räkning modulo n: Sats 0.5. Om a b och c d så gäller det att a + c b + d a c b d ac bd.

3 Bevis. Enligt antagande gäller n (a b) och n (c d). Med andra ord finns hetal s och t sådana att a = sn + b och c = tn + d. Det följer att (a + c) (b + d) = a b + c d = sn + tn = n(s + t) är en multipel av n, alltså gäller a + c b + d. På liknande sätt är det enkelt att visa att (a c) (b d) och ac bd har en faktor n, så att satsen är bevisad. Säg att vi vill räkna ut a + c modulo n. Då säger första regeln att om a b och c d så kan vi lika gärna räkna ut b + d istället. Med andra ord, kan vi hela tiden ersätta ett heltal med vilket annat heltal vi vill förutsatt att de är kongruenta med varandra. Samma sak med subtraktion och multiplikation. Exempel 0.6. En konsekvens av den sista regeln är att om a b, så gäller det att Det leder i sin tur till att vilket i sin tur leder till att a 2 = a a a b b b b 2. a 3 a 2 a a 2 b b 2 b b 3, a 4 a 3 a a 3 b b 3 b b 4. Genom upprepning av samma resonemang inser man att om a b, så gäller det att a j b j för vilket positivt heltal j som helst. Några räkneexempel Vi tar några problem från kursboken. 1. Vilken rest erhålls då divideras med 7? Lösning: Vi räknar modulo 7. Genom att utföra division med rest inser vi att 411 5, 821 2, 376 5, och Enligt den tredje räkneregeln i satsen kan vi alltså räkna ut att samt att (i räkningarna ersatte vi de fyra inblandade talen med andra tal som de är kongruenta med). Nu kan vi använda den första regeln, den för addition, och att dra slutsatsen att (här avnände vi resultatet från de två multiplikationerna som vi nyss gjorde). Resten som erhålls då divideras med 7 är alltså Vilken rest erhålls då divideras med 13? Lösning: Vi räknar modulo 13: Eftersom , så gäller det att ( 1) , så resten som erhålls då divideras med 13 är Visa att ( ) 14 4 är delbart med 13.

4 Ledtråd: Räkna modulo 13, och visa att ( ) Det kan vara en bra start att visa att Låt n N (dvs. låt n vara ett icke-negativt heltal). Visa att 11 2n + 5 2n+1 6 är delbart med 24. Lösning: Vi börjar med att primfaktorisera 24 = För att visa delbarhet med 24, räcker det alltså att visa delbarhet 2 med 3 och 8. Ett tal x är delbart med 8 om och endast om x 0 (mod 8), så vi räknar modulo 8: Sedan räknar vi modulo 3: 11 2n + 5 2n n + ( 3) 2n+1 6 (3 2 ) n + (( 3) 2 ) n ( 3) n + 1 n ( 3) n + 5 2n+1 6 ( 1) 2n + ( 1) 2n , och därmed är även delbarheten med 3 klar. Men om 11 2n + 5 2n+1 6 är delbart med både 3 och 8, är det delbart med MGM(3, 8) = 24. Lite mer aritmetik Hittills har vi inte tagit upp någon räkneregel för division, utan bara för de tre första räknesätten. Anledningen till att vi sparde divisionen är att den är aningen mer invecklad, som följande exempel visar. Säg att vi räknar modulo 6. Då gäller det att 12 6, men om vi dividerar båda sidorna med 2 så får vi 6 3, vilket förstås inte stämmer! Man måste alltså vara lite försiktig om man vill dividera kongruenser. En annan viktig anmärkning, som har med division att göra, är att om man skriver a b (mod n), så måste a, b och n vara heltal. Man kan inte skriva saker som x 1 2 (mod 4). Anledningen är att delbarhet fungerar helt olika för heltal och rationella tal. Alla nollskilda rationella tal är delbara med varandra, resten blir alltid noll, så kongruensräkning med rationella tal är alldeles meningslös. Om vi försökte med det, så skulle vi upptäcka att varje rationellt tal är kongruent med noll. Helt ointressant alltså. Så vad ska vi göra? Det är ju trots allt bra att kunna dividera ibland. Svaret är att man faktiskt får dividera ibland när man räknar modulo n, men bara under vissa förutsättningar. Räkneregeln lyder som följer: Sats 0.7. Om ac bc och SGD(c, n) = 1, så gäller det att a b (dvs. vi kan förkorta med c). Bevis. Enligt definitionen betyder ac bc att n (ac bc). Alltså gäller n (a b)c, men eftersom c och n inte har några gemensamma delare så måste det gälla att n (a b), vilket är detsamma som att säga a b. Därmed är beviset klart. Resultatet är alltså att det går bra att förkorta kongruenser med tal c som inte har några gemensamma faktorer med modulen n. 2 Vi kan göra så eftersom SGD(3, 8) = 1, men det hade till exempel inte räckt att visa delbarhet med 4 och 6 trots att 4 6 = 24. I själva verket gäller följande: Om a c och b c så följer det att MGM(a, b) c. Så den enda slutsatsen vi kunde ha dragit från delbarhet med 4 och delbarhet med 6, är delbarhet med MGM(4, 6) = 12.

5 Exempel (mod 13). Eftersom SGD(2, 13) = 1 är det tillåtet att dividera med 2, och om vi gör det så erhåller vi 4 17 (mod 13), vilket är korrekt. Nästa sats som vi ska ta upp är Fermats lilla sats den bevisas enklast med hjälp av induktionsprincipen. Vi gör det på föreläsning 13: Sats 0.9. (Fermats lilla sats) Låt p vara ett primtal. Då gäller det för alla heltal a att a p a (mod p). Om dessutom SGD(a, p) = 1, kan vi dividera med a och få a p 1 1 (mod p). Observera att det är samma p i vänster och höger led av kongruenserna. Likheten a p a (mod q) gäller i allmänhet inte om p och q är olika primtal. Den första delen av satsen säger att om man räknar modulo ett primtal p, så gör det ingen skillnad om man tar en p:te potens. Ett heltal a är alltid kongruent med a p. Den andra delen säger att om vi tar a upphöjt till (p 1), så blir det alltid 1 utom om p a, dvs. utom om a 0 (mod p). Observera att om p är ett primtal så gäller alltid att SGD(a, p) = 1 utom just ifall p a. Säg till exempel att vi vill beräkna 9 83 (mod 17). Fermats lilla sats säger 3 att (mod 17), så 9 83 (9 16 ) ( 4) (mod 17). Bevis för ett par delbarhetsregler Som tillämpning av kongruensräkning bevisar vi några av delbarhetskriterierna från föreläsning 3. Till exempel att ett tal är delbart med 9 om och endast om dess siffersumma är delbar med 9. Vi antar för enkelhets skull att talet x som vi är intresserade av har fyra siffror. Om entalssiffran är d, tiotalssiffran c, hundratalssiffran b och tusentalssiffran a så har vi och om vi räknar modulo 9 så ser vi att 4 x = 10 3 a b + 10c + d, x 10 3 a b + 10c + d 1 3 a b + 1c + d a + b + c + d = siffersumman av x (mod 9). Det vill säga, x är kongruent med sin siffersumma modulo nio. Nu följer resultatet eftersom ett tal är delbart med 9 precis om det är kongruent med 0 modulo 9. 3 eftersom SGD(17, 9) = 1 4 Detta gäller eftersom 10 1 (mod 9).

6 Samma sak gäller för n = 3, x är kongruent med sin siffersumma: x 10 3 a b + 10c + d 1 3 a b + 1c + d a + b + c + d = siffersumman av x (mod 3). Antag att vi vill undersöka delbarhet med 11 istället, så att vi räknar modulo 11. Då ser vi att 5 : x 10 3 a b + 10c + d ( 1) 3 a + ( 1) 2 b + ( 1)c + d a + b c + d = den alternerande siffersumman av x (mod 11). Det vill säga, x är kongruent med sin alternerande siffersumma modulo 11. Vi undersöker delbarhet med 4 också 6. Antag att x = 100a + b, där 0 b 99, och a är något icke-negativt heltal. Då är b det talet som man får om man stryker alla siffror i x utom de två sista 7, och om vi räknar modulo 4 så får vi x 100a + b b, 0a + b eftersom (mod 4). Alltså är x delbart med 4 om och endast om talet som utgörs av de två sista siffrorna är det. 5 Detta gäller eftersom 10 1 (mod 11) 6 Nu antar vi inte längre att x är fyrsiffrigt. 7 Till exempel om x = = så tar vi a = och b = 94

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla

Läs mer

Kapitel 2: De hela talen

Kapitel 2: De hela talen Kapitel 2: De hela talen Divisionsalgoritmen ( a a Z, d Z\{0} q, r Z : d = q + r ) d, 0 r d c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad där q kallas kvoten och r kallas principala resten vid heltalsdivision.

Läs mer

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5 Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5 5.3. Vi använder Euklides algoritm och får 4485 = 1 3042 + 1443 3042 = 2 1443 + 156 1443 = 9 156 + 39 156 = 4 39. Alltså är sgd(3042, 4485) = 39. Om vi startar

Läs mer

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II Inledning Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_äm nesplan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html

Läs mer

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet Avsnitt 2 Tillägg om kongruensräkning Detta avsnitt handlar om två klassiska satser som används för att förenkla kongruensräkning: Kinesiska restsatsen och Fermats lilla sats. Den första satsen används

Läs mer

1 Talteori. Det här kapitlet inleder vi med att ta

1 Talteori. Det här kapitlet inleder vi med att ta 1 Talteori DELKAPITEL 1.1 Kongruensräkning 1. Talföljder och induktionsbevis FÖRKUNSKAPER Faktorisering av tal Algebraiska förenklingar Formler Direkta och indirekta bevis CENTRALT INNEHÅLL Begreppet kongruens

Läs mer

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p. HH / Georgi Tchilikov DISKRET MATEMATIK,5p. 8 juni 007, 40 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, 4p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.). Förenkla (så mycket som

Läs mer

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer LMA100 VT2005 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL 2 Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer Syftet med denna övning är att repetera gymnasiekunskaper om polynom och polynomekvationer samt att bekanta sig med

Läs mer

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga. GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet

Läs mer

Relationer. 1. Relationer. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin. Specialkursen HT07 23 oktober 2007

Relationer. 1. Relationer. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin. Specialkursen HT07 23 oktober 2007 UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 23 oktober 2007 Relationer Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen är

Läs mer

Talteori (OBS en del frågor gäller diofantiska ekvationer och de tas inte upp från och med hösten 2012)

Talteori (OBS en del frågor gäller diofantiska ekvationer och de tas inte upp från och med hösten 2012) Talteori (OBS en del frågor gäller diofantiska ekvationer och de tas inte upp från och med hösten 2012) T4.4-T4.7, 4.3, 4.7,T4.13-T4.14 S: Jag har svårt för visa-uppgifter. i kapitel 4 Talteori. Kan du

Läs mer

Tal och polynom. Johan Wild

Tal och polynom. Johan Wild Tal och polynom Johan Wild 14 augusti 2008 Innehåll 1 Inledning 3 2 Att gå mellan olika typer av tal 3 3 De hela talen och polynom 4 3.1 Polynom........................... 4 3.2 Räkning med polynom...................

Läs mer

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Diskret matematik: Övningstentamen 4 Diskret matematik: Övningstentamen 22. Beskriv alla relationer, som är såväl ekvivalensrelationer som partiella ordningar. Är någon välbekant relation sådan? 23. Ange alla heltalslösningar till ekvationen

Läs mer

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Diskret matematik: Övningstentamen 1 Diskret matematik: Övningstentamen 1 1. Bevisa att de reella talen är en icke-uppräknelig mängd.. För två mängder av positiva heltal A och B skriver vi A C B, om det är så att A innehåller ett heltal som

Läs mer

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander) Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander) Böiers 5.3 Relationer. Vi har definierat en funktion f: A B som en regel som kopplar ihop ett element a A, med ett element

Läs mer

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour RSA-rytering Torbjörn Tambour RSA-metoden för rytering har den seciella och betydelsefulla egensaen att metoden för rytering är offentlig, medan metoden för derytering är hemlig. Detta an om man funderar

Läs mer

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Matematik klass 3 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Minns du från höstens bok? Räkna. Se upp med likhetstecknet, var finns det? 17-5= 16+ =19 18-2= 15-4= 19=12+ 19-3= 15+4= 20-9= 18=20- +16=20

Läs mer

Högstadiets matematiktävling 2016/17 Finaltävling 21 januari 2017 Lösningsförslag

Högstadiets matematiktävling 2016/17 Finaltävling 21 januari 2017 Lösningsförslag Högstadiets matematiktävling 2016/17 Finaltävling 21 januari 2017 Lösningsförslag 1. Lösningsförslag: Låt oss först titta på den sista siffran i 2 0 1 7. Ett tal som är delbart med 2 och 5 är då också

Läs mer

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi MA 11 Talteori och logik 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi propositionssymboler: bokstäver konnektiv Paranteser konnektiv

Läs mer

TILLÄMPADE DISKRETA STRUKTURER. Juliusz Brzezinski och Jan Stevens

TILLÄMPADE DISKRETA STRUKTURER. Juliusz Brzezinski och Jan Stevens TILLÄMPADE DISKRETA STRUKTURER Juliusz Brzezinski och Jan Stevens MATEMATIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORG 2001 FÖRORD Termen Diskret matematik täcker ett mycket brett spektrum

Läs mer

Elementär talteori. Lars-Åke Lindahl

Elementär talteori. Lars-Åke Lindahl Elementär talteori Lars-Åke Lindahl 2012 Förord Detta kompendium innehåller material för en fempoängskurs i elementär talteori och har sammanställts av föreläsningsanteckningarna till en kurs i ämnet

Läs mer

Block 1 - Mängder och tal

Block 1 - Mängder och tal Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Delmängder och äkta delmängder Union och snittmängd Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av

Läs mer

Grupper och RSA-kryptering

Grupper och RSA-kryptering UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 26 oktober 2007 Grupper och RSA-kryptering Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen

Läs mer

2 (6) k 0 2 (7) n 1 F k F n. k F k F n F k F n F n 1 2 (8)

2 (6) k 0 2 (7) n 1 F k F n. k F k F n F k F n F n 1 2 (8) De naturliga talen. Vi skall till att börja med stanna kvar i världen av naturliga tal, N 3. Vi har redan använt (i beviset av Euklides primtalssats) att de naturliga talen är uppbyggda (genom multiplikation)

Läs mer

Föreläsning 9: Talteori

Föreläsning 9: Talteori DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 9: Talteori Datum: 2009-11-11 Skribent(er): Ting-Hey Chau, Gustav Larsson, Åke Rosén Föreläsare: Fredrik Niemelä Den här föreläsningen handlar

Läs mer

Algoritmer i Treviso-aritmetiken.

Algoritmer i Treviso-aritmetiken. Algoritmer i Treviso-aritmetiken. Staffan Rodhe 7 november 2006 1 Larte de labbacho I Västerlandet trycktes de första böckerna i mitten på 1400-talet. Matematiska texter kunde nog anses vara besvärligare

Läs mer

.I Minkowskis gitterpunktssats

.I Minkowskis gitterpunktssats 1.I Minkowskis gitterpunktssats Minkowskis sats klarar av en mängd problem inom den algebraiska talteorin och teorin för diofantiska ekvationer. en kan ses som en kontinuerlig, eller geometrisk, variant,

Läs mer

Förberedande kurs i matematik. Alexanderson, Bergkvist, Leander, Lundqvist, Ottergren

Förberedande kurs i matematik. Alexanderson, Bergkvist, Leander, Lundqvist, Ottergren Förberedande kurs i matematik Alexanderson, Bergkvist, Leander, Lundqvist, Ottergren 3 1 1 1 3 1 Förord Detta material är avsett att introducera matematik för nya universitets- och högskolestudenter och

Läs mer

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering UPPSALA UNIVERSITET Matematiska Institutionen Dan Strängberg HT2016 Fristående, IT, KandDv, KandMa, Lärare 2016-11-02 Algebra I, 1MA004 Lektionsplanering Här anges rekommenderade uppgifter ur boken till

Läs mer

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK EXAMENSARBETEN I MATEMATIK MATEMATISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET AKS-algoritmen för att bestämma om ett tal är ett primtal eller inte av Per Westerlund 2005 - No 14 MATEMATISKA INSTITUTIONEN,

Läs mer

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 12 mars 2012

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 12 mars 2012 Sommarmatte Matematiska Vetenskaper 1 mars 01 Innehåll 1 Aritmetik och algebra 5 1.1 Räkning med naturliga tal och heltal.................. 5 1.1.1 Naturliga tal.......................... 5 1.1. Negativa

Läs mer

Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck

Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Sid 1 (5) Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Syfte Syftet med övningsuppgifterna är att träna på: Aritmetik, variabler, tilldelning, scanf och printf Generellt Diskutera gärna uppgifterna

Läs mer

PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens

PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens PASS. POTENSRÄKNING.1 Definition av en potens Typiskt för matematik är ett kort, lätt och vackert framställningssätt. Den upprepade additionen går att skriva kortare i formen där anger antalet upprepade

Läs mer

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling Problemsamling Charlotte Soneson & Niels Chr. Overgaard september 200 Problem. Betrakta formeln n k = k= n(n + ). 2 Troliggör den först genom att exempelvis i summan +2+3+4+5+6 para ihop termer två och

Läs mer

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -

Läs mer

Primtal, faktorisering och RSA

Primtal, faktorisering och RSA 17 november, 2007 Ett Exempel N = 93248941901237910481523319394135 4114125392348254384792348320134094 3019134151166139518510341256153023 2324525239230624210960123234120156 809104109501303498614012865123

Läs mer

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Mats Boij 18 november 2001 13 Grupper Det trettonde kapitlet behandlar grupper. Att formulera abstrakta begrepp som grupper

Läs mer

Definition Låt n vara ett positivt heltal. Heltalen a och b sägs vara kongruenta modulo n om n är en faktor i a-b eller med andra ord om. n (a-b).

Definition Låt n vara ett positivt heltal. Heltalen a och b sägs vara kongruenta modulo n om n är en faktor i a-b eller med andra ord om. n (a-b). Block 4 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Kongruens modulo n 2. Z n -- heltalen modulo n 3. Ekvationer modulo n 4. Relationer 5. Funktioner Golv och tak funktionerna

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer

RSA-kryptografi för gymnasiet. Jonas Gustafsson & Isac Olofsson

RSA-kryptografi för gymnasiet. Jonas Gustafsson & Isac Olofsson RSA-kryptografi för gymnasiet Jonas Gustafsson & Isac Olofsson HT 2010 Innehåll 1 Grundläggande beräkningsmetoder och begrepp 5 1.1 Mängder.............................. 5 1.2 Kvot och rest...........................

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013 Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter

Läs mer

Blandade uppgifter om tal

Blandade uppgifter om tal Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II 1 Modulär- eller kongruensaritmetik Euklides algoritm RSA-algoritmen G. Gripenberg Aalto-universitetet 17 oktober 2013 2 Grupper och permutationer

Läs mer

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal) LMA110 VT008 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal (och negativa tal) Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal och att fundera på några begreppsliga svårigheter som negativa

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

Kryptering och primtalsfaktorisering

Kryptering och primtalsfaktorisering Institutionen för Numerisk analys och datalogi Kryptering och primtalsfaktorisering Johan Håstad Nada, KTH johanh@nada.kth.se Ett Exempel N = 9324894190123791048152332319394135 4114125392348254384792348320134094

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real

Läs mer

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket. Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet

Läs mer

1. MYSTERIER BLAND HELTALEN.

1. MYSTERIER BLAND HELTALEN. 1. MYSTERIER BLAND HELTALEN. Inledning. Om jämna tal och udda tal, delare, kvot och rest. Ett av kursens viktigaste syften är att ge träning i konsten att läsa matematik. Det är nödvändigt att lära sig

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II G. Gripenberg Aalto-universitetet 17 oktober 2013 G. Gripenberg (Aalto-universitetet) MS-A0409 Grundkurs i diskret matematikappendix, del II 17 oktober

Läs mer

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser Krister Svanberg, mars 2015 1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser Trots att läsaren säkert redan behärskar grundläggande vektor- och matriskalkyler, ges här i Kapitel 1 en repetition om just

Läs mer

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I J A S, ht 04 1 Induktion Detta avsnitt handlar om en speciell teknik för att försöka bevisa riktigheten av påståenden eller formler, för alla heltalsvärden

Läs mer

PRIMTALEN, MULTIPLIKATION OCH DIOFANTISKA EKVATIONER

PRIMTALEN, MULTIPLIKATION OCH DIOFANTISKA EKVATIONER Explorativ övning 4 PRIMTALEN, MULTIPLIKATION OCH DIOFANTISKA EKVATIONER Syftet med detta avsnitt är att bekanta sig med delbarhetsegenskaper hos heltalen. De viktigaste begreppen är Aritmetikens fundamentalsats

Läs mer

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002 Institutionen för matematik, KTH Mats Boij och Niklas Eriksen Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002 1. Använd induktion för att visa att 8 delar (2n + 1 2 1 för alla

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Bråk. Introduktion. Omvandlingar

Bråk. Introduktion. Omvandlingar Bråk Introduktion Figuren till höger föreställer en tårta som är delad i sex lika stora bitar Varje tårtbit utgör därmed en sjättedel av hela tårtan I nästa figur är två av sjättedelarna markerade Det

Läs mer

Mer om faktorisering

Mer om faktorisering Matematik, KTH Bengt Ek november 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Mer om faktorisering Inledning. Är alla ringar som Z? De första matematiska objekt vi studerade i den här kursen

Läs mer

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.

Läs mer

INDUKTION OCH DEDUKTION

INDUKTION OCH DEDUKTION Explorativ övning 3 INDUKTION OCH DEDUKTION Syftet med övningen är att öka Din problemlösningsförmåga och bekanta Dig med olika bevismetoder. Vårt syfte är också att öva skriftlig framställning av matematisk

Läs mer

TALSYSTEM OCH RESTARITMETIKER. Juliusz Brzezinski

TALSYSTEM OCH RESTARITMETIKER. Juliusz Brzezinski TALSYSTEM OCH RESTARITMETIKER Juliusz Brzezinski MATEMATISKA INSTITUTIONEN CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORG 2002 FÖRORD Detta häfte handlar om talsystem, restaritmetiker och polynomringar

Läs mer

TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL

TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL Explorativ övning 3 TALSYSTEM, DELBARHET OCH PRIMTAL Syftet med detta avsnitt är att titta närmare på positionssystemet och på heltalens multiplikativa struktur. De viktigaste begreppen är presentation

Läs mer

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002 Institutionen för matematik, KTH Mats Boij och Niklas Eriksen Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002 1. Bestäm det minsta positiva heltal n sådant att 31n + 13 är delbart

Läs mer

Mängder, funktioner och naturliga tal

Mängder, funktioner och naturliga tal Lådprincipen Följande sats framstår som en fullständig självklarhet: Sats (Lådprincipen (pigeon hole principle)). Låt n > m vara naturliga tal. Fördelar man n föremål i m lådor, så kommer åtminstone en

Läs mer

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen KTH Matematik Bengt Ek Maj 2005 Kompletteringsmaterial till kursen 5B1928 Logik för D1: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och fullständighetssatsen

Läs mer

σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56).

σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56). MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Examinator: Övningstenta i Algebra och Kombinatorik 7,5 hp 2015-11-24 Exempel på hur tentan skulle kunna se ut om alla uppgifter var från

Läs mer

Finaltävling i Stockholm den 22 november 2008

Finaltävling i Stockholm den 22 november 2008 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet Finaltävling i Stockholm den november 008 Förslag till lösningar Problem 1 En romb är inskriven i en konve fyrhörning Rombens sidor är parallella

Läs mer

Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk med heltal Multiplikation av bråk med bråk Division av bråk

Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk med heltal Multiplikation av bråk med bråk Division av bråk Innehåll Vårt talsystem... 4 Heltal till och med en miljon... 4 Decimaltal... 5 Heltal upp till en miljard... 6 Heltal upp till en kvadriljon... 6 Räknesätten... 7 Addition och subtraktion... 7 Addition

Läs mer

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på

Läs mer

Arbeta vidare med Junior 2010

Arbeta vidare med Junior 2010 Arbeta vidare med Junior 010 Känguruproblemen är kanske inte av samma karaktär som de problem eleverna möter i läroboken. De är inga rutinuppgifter utan bygger på förståelse och grundläggande kunskaper.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Att dela en hemlighet

Att dela en hemlighet Att dela en hemlighet Olle Alvin, NA3d 19 maj 014 Gymnasiearbete Spyken Handledare: Roger Bengtsson Abstract This report will investigate different methods for sharing secret information, for example bank

Läs mer

Binära kvadratiska former

Binära kvadratiska former U.U.D.M. Project Report 2016:14 Binära kvadratiska former Vasam Mazraeh Examensarbete i matematik, 15 hp Handledare: Andreas Strömbergsson Examinator: Veronica Crispin Quinonez Juni 2016 Department of

Läs mer

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

DEL I. Matematiska Institutionen KTH 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 21 oktober 2008, kl 08.00-13.00. Examinator: Olof Heden.

Läs mer

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Linjär Algebra, Föreläsning 2 Linjär Algebra, Föreläsning 2 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Geometriska vektorer, rummen R n och M n 1 En (geometrisk) vektor är ett objekt som har storlek och riktning, men inte någon naturlig startpunkt.

Läs mer

Pythagoreiska trianglar

Pythagoreiska trianglar 173 Pythagoreiska trianglar Sten Kaijser Uppsala Universitet Kort beskrivning av specialarbetet. Pythagoreiska trianglar har varit kända i minst 4000 år och kanske ännu längre. De utgör därmed ett av de

Läs mer

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013 DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område

Läs mer

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 15 mars 2009

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 15 mars 2009 Sommarmatte Matematiska Vetenskaper 15 mars 009 Innehåll 1 Aritmetik och Algebra 6 1.1 Räkning med naturliga tal och heltal.................. 6 1.1.1 Naturliga tal.......................... 7 1.1. Negativa

Läs mer

ARITMETIK 3. Stockholms universitet Matematiska institutionen Avd matematik Torbjörn Tambour

ARITMETIK 3. Stockholms universitet Matematiska institutionen Avd matematik Torbjörn Tambour Stockholms universitet Matematiska institutionen Avd matematik Torbjörn Tambour ARITMETIK 3 I det här tredje aritmetikavsnittet ska vi diskutera en följd av heltal, som kallas Fibonaccis talföljd. Talen

Läs mer

Grafer och grannmatriser

Grafer och grannmatriser Föreläsning 2, Linjär algebra IT VT2008 Som avslutning på kursen ska vi knyta samman linjär algebra med grafteori och sannolikhetsteori från första kursen. Resultatet blir så kallade slumpvandringar på

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 1

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 1 Här presenteras förslag på lösningar och tips till många uppgifter i läroboken Matematik 3000 kurs A som vi hoppas kommer att vara till hjälp när du arbetar dig framåt i kursen. Vi har valt att inte göra

Läs mer

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 5, Diskret matematik för D2 och F, vt09.

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 5, Diskret matematik för D2 och F, vt09. 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 5, Diskret matematik för D2 och F, vt09. 1. Betrakat gruppen G = (Z 19 \ {0}, ). (a) Visa att G är en cyklisk grupp.

Läs mer

Abstrakt algebra för gymnasister

Abstrakt algebra för gymnasister Abstrakt algebra för gymnasister Veronica Crispin Quinonez Sammanfattning. Denna text är föreläsningsanteckningar från föredraget Abstrakt algebra som hölls under Kleindagarna på Institutet Mittag-Leffler

Läs mer

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Övningshäfte 2: Komplexa tal LMA100 VT007 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet

Läs mer

Linjär algebra. Lars-Åke Lindahl

Linjär algebra. Lars-Åke Lindahl Linjär algebra Lars-Åke Lindahl 2009 Fjärde upplagan c 2009 Lars-Åke Lindahl, Matematiska institutionen, Uppsala universitet Innehåll Förord................................. v 1 Linjära ekvationssystem

Läs mer

Föreläsning 9: Talteori

Föreläsning 9: Talteori DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 9: Talteori Datum: 2007-11-13 Skribent(er): Niklas Lindbom och Daniel Walldin Föreläsare: Per Austrin Den här föreläsningen behandlar modulär

Läs mer

TAL, RESTER OCH POLYNOM

TAL, RESTER OCH POLYNOM TAL, RESTER OCH POLYNOM 1 Juliusz Brzezinski Med all säkerhet har Du redan mött olika typer av tal: naturliga, hela, rationella, reella och komplexa. Vad är det som skiljer olika talmängder? Finns det

Läs mer

Komplexa tal: Begrepp och definitioner

Komplexa tal: Begrepp och definitioner UPPSALA UNIVERSITET Baskurs i matematik, 5hp Matematiska institutionen Höstterminen 007 Erik Darpö Martin Herschend Komplexa tal: Begrepp och definitioner Komplexa tal uppstod ur det faktum att vissa andragradsekvationer,

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Mer om reella tal och kontinuitet

Mer om reella tal och kontinuitet Kapitel R Mer om reella tal och kontinuitet I detta kapitel formulerar vi ett av de reella talens grundläggande axiom, axiomet om övre gräns, och studerar några konsekvenser av detta. Med dess hjälp kommer

Läs mer

Gränsvärdesberäkningar i praktiken

Gränsvärdesberäkningar i praktiken Gränsvärdesberäkningar i praktiken - ett komplement till kapitel i analsboken Jonas Månsson När man beräknar gränsvärden använder man sig av en rad olika strategier beroende på det givna problemet. Avsikten

Läs mer

Räkna med C# Inledande programmering med C# (1DV402)

Räkna med C# Inledande programmering med C# (1DV402) Räkna med C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i verket

Läs mer

Matematikhistoria 2.0. Med talteori. Johan Wild

Matematikhistoria 2.0. Med talteori. Johan Wild Matematikhistoria 2.0 Med talteori Johan Wild 12 januari 2011 c Johan Wild 2009 johan.wild@europaskolan.se Får gärna användas i undervisning, kontakta i så fall författaren. 12 januari 2011 Innehåll 1

Läs mer

1A 2,4F. Gemensam problemlösning tal. strävorna

1A 2,4F. Gemensam problemlösning tal. strävorna strävorna 1A 2,4F Gemensam problemlösning tal problemlösning begrepp kommunikation taluppfattning Avsikt och matematikinnehåll Att låta elever i grupp lösa problem om tal. Eleverna ges möjlighet att kommunicera

Läs mer

Något om medelvärden

Något om medelvärden 350 Något om medelvärden Pepe Winkler Uppsala Universitet Om a och a är två reella, positiva tal så kallas talet A = a + a för det aritmetiska medelvärdet och talet G = a a för det geometriska medelvärdet

Läs mer

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Diagonalisering av linjära avbildningar III

Läs mer