Algoritmer i Treviso-aritmetiken.
|
|
- Nils Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Algoritmer i Treviso-aritmetiken. Staffan Rodhe 7 november Larte de labbacho I Västerlandet trycktes de första böckerna i mitten på 1400-talet. Matematiska texter kunde nog anses vara besvärligare än de flesta andra för en boktryckare att hantera. Annorlunda trycktyper fick lov att konstrueras och matematiska uppställningar och bilder skulle noggrannt inpassas i texten. Själva tryckningen var också en tidsödande process. Det kunde ta mer än ett år att färdigställa en upplaga på några 100 exemplar av en bok som innehöll några hundra sidor. Den första tryckta matematikboken hade titeln larte de labbacho (konsten att räkna) men brukar allmänt benämnas Treviso-aritmetiken. Författarens namn är okänd. Tryckningen är i slutet av boken daterad till 10 december Det framgår inte om tryckningen påbörjades eller avslutades detta datum. Det står också nämnt att tryckorten är Treviso (strax norr om Venedig). Texten är skriven på veneto, ett språk, som härstammar från latinet och fortfarande talas i vissa delar av Italien. Boken innehåller 123 sidor som beskriver hur räkning med siffrorna skall genomföras. Bokens inledande text visar för vilka den var avsedd: Här börjar en Practica, till mycket stor hjälp för alla som måste syssla med den kommersiella konst som kallas räkning. I den första halvan av boken finner vi de fyra räknesätten, addition, subtraktion, multiplikation och division. Additions- och subtraktionsalgoritmen påminner mycket om dagens algoritmer, medan multiplikation av två tal beskrivs på flera olika sätt och division visas med några metoder vilka båda påminner om dagens kortdivision. Bokens andra halva behandlar problem baserade på regula de tri, en proportionsräkning som idag har ersatts med ekvationslösning. Vi ska här titta närmare på några av bokens exempel med multiplikationsoch divisionsalgoritmerna. 1
2 2 Multiplikation Multiplikationen beskrivs på fem olika sätt: 1. Den första ser precis ut som den vi har idag, förutom siffrorna 7, 8 och 2 som vi finner i högerspalten på uppställningen. Dessa tal visar hur man prövade med den s.k. 9-metoden om resultatet var riktigt. Metoden går ut på att man söker den entaliga siffersumman av vardera faktorn (934 och 314) och produkten (293276) genom att utelämna 9:orna och efter ibland upprepad summering = = = = 2 Multiplicerar vi faktorernas siffersummor får vi 56, som har den entaliga siffersumman 2, dvs densamma som produkten. Därmed är det mycket troligt att multiplikationen är rätt räknad De andra och tredje uppställningarna är snarlika. Multiplikatorn 314 är skriven så att man ser vilken rad i uträkningen som hör till vardera siffrorna 3, 1 och 4. Detta är nog av pedagogisk betydelse, men med våra moderna ögon kan det nog vara svårt att direkt avgöra om multiplikatorn är 314 eller
3 4. 5. De fjärde och femte uppställningarna är också mycket lika. Jag anser att speciellt den fjärde är klart överlägsen de flesta andra multiplikationsalgoritmer. Den skulle med fördel kunna införas i svenska skolan. Problemet med minnessiffror vid multiplikation blir då ett minne blott! Vi kan finna en liknande algoritm hos den arabiske matematikern Al- Khwarizmi på 800-talet. Troligen är den av än äldre slag från indisk matematik. Algoritmen har fått det välfunna namnet jalusi-metoden på grund av likheten med rutnätet hos italienska renässansfönster. En kortare förklaring av uppställning 4 kan vara på sin plats: Inom varje ruta skrivs tiotalssiffran och entalsiffran in, t.ex. 3 3 = 0 9 och 4 9 = 3 6. Sedan adderas siffrorna diagonalt som = 7 (ingen minnessiffra) och = 12 (minnessiffran är 1 som förs över till nästa diagonala summering åt vänster). Resultatet utläses utanför rutnätet. Om faktorerna har fler siffror än tre så gör man ett större rutmönster. Om faktorerna har olika antal siffror är det bara att fylla på med nollor så att antalet siffror blir lika. Pröva själv! Det går nästan inte att räkna fel! 3 Division Treviso-aritmetiken beskriver två divisionsalgoritmer. Den ena är rent retorisk och används bara vid division med ental. Räkningarna var förmodligen tänkta att utföras i huvudet utan skrivdon. Denna uppställning visar att divisionen 86744/7 har kvoten och 3
4 resten 0. Varje steg beskrivs i boken med ord som att 8 dividerat med 7 är 1 med en rest 1, som flyttas till 6:an. Sedan divideras 16 med 7 som är 2 med rest 2, som flyttas till 7:an o.s.v. Den andra metoden kräver penna och papper och används även då divisorn består av flera siffror. Den har fått namnet galär-metoden då uppställningen efter färdig räkning har liknats med ett segel till ett galärskepp. Uppställningen blir mycket kompakt med få tomrum lämnade. Detta kunde ha en stor ekonomisk betydelse då papper vid denna tid var en bristvara och hade ett högt pris. Galär-metoden är den mest seglivade divisionsalgoritmen av alla och användes under flera hundra år. Fortfarande på 1700-talet kan vi finna den även i svenska läroböcker, t.ex. i Agrelius Institutiones arithmeticae som utkom i nio upplagor från 1655 till Treviso-aritmetiken beskriver metoden mycket utförligt med flera exempel. Vi ska titta närmare på divisionen 65284/594. Även nu förutsätts mycket räkningar ske i huvudet jämfört med våra vanliga algoritmer för lång division. Första steget visar första siffran 1 i kvoten. Observera att positionen är mycket viktig. 5:an står under 6:an o.s.v. 4
5 I nästa steg är hela divionen av 652 med 594 utförd. Använda siffror är strukna och 594 är flyttad till nästa position, denna gång under 588, som ännu är ostrukna. För att komma fram till denna uppställning har skriftställaren genomfört följande resonemang: När första siffran 1 är skriven i kvoten är 5 i divisorn och 6 i dividenden förbrukade. De stryks därför. Resten 1 skrivs ovanför 6:an och förs ihop till nästa position till 15. Han subtraherar 1 9 = 9 från 15. Talet 15 och 9 är då förbrukade och stryks. Resten 6 skrivs över 5 i dividenden och förs ihop med nästa position 2 till 62. Han subtraherar 1 4 = 4 från 62. Talet 62 och 4 är då förbrukade och stryks. Resten 58 skrivs över det strukna talet 62 och förs ihop med nästa position 8 i dividenden till 588. Divisorn 594 flyttas en position enligt bilden. 588 dividerat med 594 går 0 gånger, varför 0 förs ut till kvoten. Divisorn 594 är då förbrukad och förs ut till nästa position, medan 588 förs samman med nästa position 4 i dividenden enligt bilden nedan. Nästa steg är alltså att finna vad 5884 dividerat med 594 är. Detta ger nästa siffra 9 i kvoten. Givetvis har skriftställaren prövat sig fram för att för att finna denna 9. Denna prövning är emellertid inte redovisad i text. Så nu kan det sista steget i lösningen genomföras. 5
6 9 5 = 45 dras från 58. Rest blir 13. Talen 58 och 5 stryks och ersätts av 13 skrivet ovanför 58. Talet 13 förs samman med nästa position 8 till = 81 subtraheras från 138. Talen 138 och 9 stryks. Resten 57 skrivs ovanför det just strukna 38 och förs samman med nästa position 4 till = 36 subtraheras från 574. Talen 4 och 74 stryks. Det är tillräckligt att notera resten 538 endast med att skriva 38 över det just strukna 74. Resultatet kan nu utläsas som 109 med resten Prövning av division I Treviso-aritmetiken prövas också om divisioner är korrekt uträknade. Detta är inte så vanligt i senare böcker. Metoden är dock intressant och kan göra räkning med divisionsalgoritmen lite mer spännande. Om resten är 0 sker metoden helt enkelt omvänt mot prövningen av en multiplikation. De entaliga siffersummorna för divisorn och kvoten multipliceras. Den erhållna produktens entaliga siffersumma ska överensstämma med dividendens. För den tidigare givna divisionen 86744/7 med kvoten illustreras detta i Treviso-aritmetiken med en tabell över de entaliga siffersummorna. Talet 0 betyder att resten är 0. De övriga talen erhålls genom följande beräkningar: (kvoten) = 8 7 (divisorn) (dividenden) = = = 2 6
7 Det gäller att 8 7 = = = 2. Därför är uträkningen troligen korrekt. Någon liknande tabell är inte gjord för vårt galär-divisionsexempel, men skriftställaren nämner att 9-metoden kan användas. Prövningen i detta fall skule baseras på följande beräkningar: 109 (kvoten) = (divisorn) = (resten!) = = (dividenden) = = 7 Om uträkningen är korrekt gäller följande likhet för de entaliga siffersummorna: kvoten divisorn = dividenden resten I vårt fall blir vänsterledet 1 0 = 0 och högerledet 7 7 = 0, vilket visar att uträkningen troligen är korrekt genomförd. 7
a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio
Övningsblad 2.1 A Heltal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 10 0 50 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 10 20 50 100 G = H = I = J = K = L = 2 Placera ut talen från
Läs mer3-3 Skriftliga räknemetoder
Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,
Läs merMultiplikation genom århundraden
Multiplikation genom århundraden För många elever i skolan kan multiplikation upplevas som något oöverstigligt. Addition och subtraktion kan de förstå sig på men inte multiplikation. Utan förståelse för
Läs merÖvningsblad2.3Ä. 2 0, 3 j 5. Addition och subtraktion av heltal med algoritm. IQ '-^ff 2 tiotal - 4 tiotal går inte. ' "-Ii? 5 «1.
Övningsblad2.3Ä Addition och subtraktion av heltal med algoritm Så här kan du räkna med algoritmer a) 958+84 L] ' "-Ii? 5 «1 8 H / o y.2 A, 8*4= 12 Skriv l som minnessiffra ovanför 10-talen. 1+5 +8=14
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs merHela tal LCB 1999/2000
Hela tal LCB 1999/2000 Ersätter Grimaldi 4.3 4.5 1 Delbarhet Alla förekommande tal i fortsättningen är heltal. DEFINITION 1. Man säger att b delar a om det finns ett heltal n så att a Man skriver b a när
Läs merManual matematiska strategier. Freja. Ettan
Manual matematiska strategier Freja Ordningstalen t.ex första, andra, tredje Ramsräkna framlänges och baklänges till 20 Mattebegrepp addition: svaret i en addition heter summa, subtraktion: svaret i en
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Läs merFACIT. Kapitel 1. Version
FACIT Kapitel Vi repeterar talen 0 till 0 000. Titta på bilden. Skriv de tal som fattas. Räkna. är ett fyrsiffrigt tal a. 000 + 00 + 0 + T H T E 0 0 000 Tal skrivs med siffror. Siffrorna är 0,,,,,,,,,
Läs merLåt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)
Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén Algebra I, 5 hp Sammanfattning av föreläsning 9. Kongruenser Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att
Läs merSteg-Vis. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15
Läs merArbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,1 0,5 0,9 1,2 0 1 2 0,3 0,8 1,1 1,5 0 1 3 1,1 1,6 2,1 2,4 1 2 4 5 0,2 0,8 1,4 2,6 0 1 2 3 1,4 2,6 3,2 3,8 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som
Läs merArbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar
Läs merArbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0 1 2 0 1 3 1 2 4 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar på talen:
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real
Läs merÖvningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.
Övningsblad 1.1 A Tallinjer med positiva tal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 5 10 0 10 20 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 30 40 50 100 G = H = I = J = K = L =
Läs merEtt tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal
TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -
Läs mer2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?
2-5 Decimaltal Namn: Inledning Tidigare har du jobbat en hel del med bråktal, lagt ihop bråk, tagit fram gemensamma nämnare mm. Bråktal var lite krångliga att arbeta med i och med att de hade en nämnare.
Läs merFACIT. Kapitel 1. Version
FACIT Kapitel Version -0- Version -0- Vi repeterar talen 0 till 0 000 Öva begreppen.. Titta på bilden. Skriv de tal som fattas. Räkn är ett fyrsiffrigt tal 000 + 00 + 0 + 0 0 000 Tal skrivs med siffror.
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
Läs merBråk. Introduktion. Omvandlingar
Bråk Introduktion Figuren till höger föreställer en tårta som är delad i sex lika stora bitar Varje tårtbit utgör därmed en sjättedel av hela tårtan I nästa figur är två av sjättedelarna markerade Det
Läs merBengt Johansson tar i Nämnaren nr 1
Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Elever har rätt att få lära sig matematik Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1 2006 upp frågan om standardalgoritmernas roll i matematikundervisningen. Jag
Läs merAtt förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
Läs merTAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
Läs merBonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144
Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på
Läs merPedagogisk planering aritmetik (räkning)
Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande
Läs mer3-5 Miniräknaren Namn:
3-5 Miniräknaren Namn: Inledning Varför skall jag behöva jobba med en massa bråk, multiplikationstabeller och annat när det finns miniräknare som kan göra hela jobbet. Visst kan miniräknare göra mycket,
Läs merANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL. Matematikens grunder. för lärare. Anders Månsson
ANDRA BASER ÄN TIO EXTRAMATERIAL TILL Matematikens grunder för lärare Anders Månsson Extramaterial till boken Matematikens grunder för lärare (art.nr. 38994), Anders Månsson. Till Tallära-kapitlet: Andra
Läs merHundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.
strävorna 4A 100-rutan taluppfattning färdighetsträning mönster Avsikt och matematikinnehåll På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Årskurs 3 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Tentamen i Matematikens utveckling, 1MA163, 7,5hp fredagen den 28 maj 2010, klockan 8.00 11.00 Tentamen består
Läs merDra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
Läs merPotenser och logaritmer på en tallinje
strävorna 2A 7B Potenser och logaritmer på en tallinje begrepp matematikens utveckling taluppfattning algebra Avsikt och matematikinnehåll I läroböcker är det standard att presentera potenslagarna som
Läs merSammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merDenna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används
Läs merMitt i Prick Ma tema tik 3A
3A Innehåll Originalets titel: Kymppi 3 Syksy Text: Sari Rinne, Ann-Mari Sintonen, Tuula Uus-Leponiemi och Markku Uus-Leponiemi Illustrationer: Timo Kästämä, Picman Oy Ursprunglig utgivare: Sanoma Pro
Läs mer2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
Läs merLite om räkning med rationella uttryck, 23/10
Lite om räkning med rationella uttryck, / Tänk på att polynom uppför sig ungefär som heltal Summan, differensen respektive produkten av två heltal blir ett heltal och på motsvarande sätt blir summan, differensen
Läs merFACIT. Kapitel 3. Version
FCIT Kapitel Version 0-0- Version 0-0- Två sätt att tänka vid division I samma division kan du tänka på två olika sätt. Hur mycket är? Delningsdivision bollar delas lika i två grupper. En grupp består
Läs merPrio 9 matematik Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31558
Prio 9 matematik Läraranvisning Textview Verksnummer: 31558 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merjämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
Läs mer2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt
Läs merDatorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Läs merMatematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:
Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs merInlämningsuppgift, LMN100
Inlämningsuppgift, LMN100 Delkurs 3 Matematik Lösningar och kommentarer 1 Delbarhetsegenskaper (a) Påstående: Ett heltal är delbart med fyra om talet som bildas av de två sista siffrorna är delbart med
Läs merDatorprogram, algoritmer och Turing-maskiner
Datorprogram, algoritmer och Turing-maskiner Uppsala universitet Turing-året 2012 Inledning Det är bekvämt om en maskin, till exempel en dator, kan utföra en uppgift, särskilt om den kan göra det avsevärt
Läs merMin man kommer ursprungligen från
t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars
Läs merMatematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1
Matematik klass 4 Höstterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1 Minns du addition? 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= 9+2= 8+4= 7+4= 9+4= 6+7= 9+6= 9+7= 7+9= 8+7= 6+8=
Läs merRepetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013
Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter
Läs mermatematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.
Läs mer100 tips till 100-rutan
100 tips till 100-rutan 1. Säg gemensamt alla tal i hundrarutan, uppåt från 1 till 100. 2. Säg gemensamt alla tal i hundrarutan, nedåt från 100 till 1. 3. Ställ er i en ring, deltagare A säger talet 1,
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merDIVISION ISBN Till läraren
Till läraren DIVISION ISBN 978-91-776-697-8 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl i növade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella diagnoser
Läs merManual. till. Cantor 2000. Madison Medri
Manual till Cantor 2000 Madison Medri 2 InnehÄllsfÅrteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Anpassning fär funktionshindrade Arbeta med Cantor 2000 InstÅllningar Namn Ljud Tangentbord Resultat
Läs mer0, 1, 2, 3,...,9, 10, 11,... I, II, III, IV, V, VI,...
Olika typer av tal Efter att tränat upp säkerheten på algebraiska räkningar med reella tal skall vi se hur vi utgående från de naturliga talen kan konstruera de hela talen, de rationella talen och de reella
Läs merRegler för: getsmart Grön
-6 Regler för: getsmart Grön 8 Hele tall 3 4 Hele tall -6-6 3-6 3 Hele tall 8 Hele tall 3 4 Det rekommenderas att man börjar med att se på powerpoint-reglerna när man ska lära sig olika spel med kortleken!
Läs merEva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit
Eva Björklund Heléne Dalsmyr 4A matematik Koll på Skriva Facit 1Taluppfattning och problemlösning 1 253 1 a) 3 579 b) 1 286 c) 4 819 2 a) 1 280 b) 5 470 c) 2 093 3 a) 4 884 b) 1 763 c) 4 884 d) 6 431 4
Läs merMatematik klass 1. Vår-terminen
Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1
Läs merSvar och arbeta vidare med Benjamin 2008
Svar och arbeta vidare med Det finns många intressanta idéer i årets Känguru och problemen kan säkert ge idéer för undervisning under många lektioner. Här ger vi några förslag att arbeta vidare med. Problemen
Läs merMATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läs merAlgebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning
Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica
Läs merUtvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
Läs merA B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F
Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla
Läs merMULTIPLIKATION ISBN
Till läraren MULTIPLIKATION ISBN 978-91-7762-696-1 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Läs merSUBTRAKTION ISBN
Till läraren SUBTRAKTION ISBN 978-91-7762-695-4 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Läs merVid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Läs merArbeta vidare med aritmetik 2018
Arbeta vidare med aritmetik 2018 I det här materialet har vi samlat problem inom aritmetik från flera olika tävlingsklasser, från Ecolier till Student. Årtal Varje år förekommer det problem som utgår från
Läs merLokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Läs merTal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal
Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merMål Blå kursen Röd kurs
Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal
Läs merDelprov G: Skriftliga räknemetoder
Delprov G: Skriftliga räknemetoder Nedan finns instruktioner för genomförandet av Delprov G, som handlar om skriftliga räknemetoder. Eleverna ska arbeta individuellt med uppgifterna, och de ska inte ha
Läs merSubtraktion. Räkneregler
Matriser En matris är en rektangulär tabell av tal, 1 3 17 4 3 2 14 4 0 6 100 2 Om matrisen har m rader och n kolumner så säger vi att matrisen har storlek m n Index Vi indexerar elementen i matrisen genom
Läs merDatoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod
inär addition papper och penna metod Dagens föreläsning: Lärobok, kapitel rbetsbok, kapitel Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man kan koda om negativa binära
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merÖvningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer
LMA100 VT2005 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL 2 Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer Syftet med denna övning är att repetera gymnasiekunskaper om polynom och polynomekvationer samt att bekanta sig med
Läs merDelbarhet och primtal
Talet 35 är delbart med 7 eftersom 35 = 5 7 Delbarhet och primtal 7 är en faktor i 35 kan skrivas 7 35 7 är en delare (divisor) till 35 35 är en multipel av 7 De hela talen kan delas in i jämna och udda
Läs merLMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013
LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning
Läs merTal och polynom. Johan Wild
Tal och polynom Johan Wild 14 augusti 2008 Innehåll 1 Inledning 3 2 Att gå mellan olika typer av tal 3 3 De hela talen och polynom 4 3.1 Polynom........................... 4 3.2 Räkning med polynom...................
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av talen i R Intervall Absolutbelopp Olikheter 1 Prepkursen
Läs merHanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok
Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på A matematik Läxbok Koll på A matematik Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1 Hela tusental -1 Skriv tusentalen som fattas. 1 7 9 1 Skriv talet
Läs merEn av matematikhistoriens mest berömda trianglar är Pascals triangel,
Michael Naylor Okända skrymslen i Pascals triangel Pascals triangel, som har varit känd av indiska, persiska, arabiska och kinesiska matematiker i mer än tusen år, fick sitt nuvarande namn i mitten av
Läs merEkvationer och system av ekvationer
Modul: Undervisa matematik utifrån problemlösning Del 4. Strategier Ekvationer och system av ekvationer Paul Vaderlind, Stockholms universitet Ekvationslösning är ett av de viktiga målen i skolmatematiken.
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merMatematik F-3. Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet. Anneli Weiland
Matematik F-3 Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet 1 Varför ny matematik? Jag har saknat en tydlig bok som fokuserar på matematik Bort med glättiga bilder, matematik är vackert utan bilder Två grundläggande
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs mermatematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1Volym Vad rymmer mest? Ringa in. Vad rymmer minst? Ringa in. Ta fram tre olika föremål som rymmer olika mycket. Rita
Läs merSkolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl
Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl. 8.15-13.15 Ansvarig lärare: Maria Lindström 054-7002146, Kristina Wallin 054-7002316 På omslagsbladet står att ni måste använda
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merTESTVERSION. Uppbyggnaden av utvecklingschemat Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är
Utvecklingchema Enligt Grundskoleförordningen skall lärare minst en gång per termin informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Vid dessa utvecklingssamtal skall läraren skriftligt
Läs merDivision i åk 7. En jämförelse mellan två klasser
Division i åk 7. En jämförelse mellan två klasser Detta är en artikel av Evastina Blomgren, Göteborg, som är baserad på en uppsats inom ramen för den första 10 -poängskursen i påbyggnadsutbildningen i
Läs merKW ht-17. Övningsuppgifter
Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal
Läs merVad kan eleverna när de lämnar lågstadiet?
Vad kan eleverna när de lämnar lågstadiet? CURT ÖREBERG I samband med utprövningen av ett nytt läromedel i matematik för lågstadiet genomförde Liber under de tre läsåren 82/83 84/85 en undersökning av
Läs merResträkning och ekvationer
64 Resträkning och ekvationer Torsten Ekedahl Stockholms Universitet Beskrivning av uppgiften. Specialarbetet består i att sätta sig in i hur man räknar med rester vid division med primtal, hur man löser
Läs merMatematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
Läs mer