HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT Elisabeth Holm Monika Jönsson Region Dalarna 2013

2 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Mål... 3 Utmaningar Delmål och aktiviteter Inledning Uppdrag och syfte Avgränsning: Jämställt tillväxtarbete Tillväxtarbete i Dalarna Skapandet av handlingsplanen Region Dalarnas pågående jämställdhetsarbete Hur ser det ut med jämställdheten i Dalarnas tillväxtarbete idag? Mål Utvecklingsbehov, delmål och aktiviteter Plan för förankring och samverkan Plan för utvärdering och återrapportering Rekommendationer för fortsatt arbete Referenser Digitala källor Bilaga 1 Exempel på jämställdhetsperspektiv Bilaga 2 Dokumentation av visionsdag Bilaga 3 Definitioner Bilaga 4 Projektmedel för regional tillväxt

3 SAMMANFATTNING Jämställdhet är en förutsättning för att nå hållbar tillväxt i alla delar av landet. För att skapa konkurrenskraftiga regioner måste både kvinnor och mäns kunskaper och idéer tas tillvara. Ur regeringens beslut inför handlingsplanen Den här handlingsplanen beskriver aktuella utmaningar kopplade till bristande jämställdhet och vad som behövs göras för att komma tillrätta med dessa. MÅL Målet med handlingsplanen är att Region Dalarna ska ge kvinnor och män likvärdiga möjligheter till inflytande och resurser i Dalarnas tillväxtarbete. UTMANINGAR Handlingsplanen skapades efter samtal med många berörda aktörer och efter genomgång av ett stort antal kunskapsunderlag gällande jämställdhet och regional tillväxt i Dalarna. Ett antal utmaningar utkristalliserade sig: 1. Likvärdigt stöd och rådgivning till företag. Vi behöver säkerställa att företagande kvinnor och män får likvärdiga möjligheter till stöd och rådgivning. I dagsläget dröjer sig en bild kvar av entreprenörskap som en manlig företeelse. 2. Geografi och könsroller. En kartläggning av hur könsrollerna ser ut i Dalarnas norra kommuner visade att könsrollerna var traditionella, med låg nivå av jämställdhet. Könsrollerna har i andra studier visat sig påverka företagsklimatet. 3. Jämställdhetens påverkan på Dalarnas innovationsförmåga. En sammanställning av länens innovationsindex visade att Dalarna har förbättringspotential gällande innovationsklimatet. Många av de parametrar som enligt sammanställningen påverkar, kan förbättras med hjälp av jämställdhetsinsatser. 4. Jämställdhetsperspektiv på kluster. I Dalarna finns besöksnäringsklustret Destination Dalarna. Besöksnäringen är en könsbalanserad bransch, och att ett kluster finns inom en sådan bransch är ovanligt, de allra flesta klusterbildningar finns inom branscher som främst sysselsätter män. Dalarnas övriga kluster verkar inom mansdominerade branscher, och där görs redan insatser från klustrens håll för att öka antalet kvinnor. Det behövs även en ökad kunskap om hur jämställdhetsperspektivet kan leda till stärkt innovationsförmåga inom dessa branscher. Fler kvinnodominerade branscher behöver också få tillgång till klustermetodiken för att främja innovationer och tillväxt. 5. Jämställdhetsintegrering av Dalarnas utvecklingsstrategier. En analys av Dalarnas nuvarande utvecklingsstrategier visade på en låg grad av jämställdhetsintegrering. Region Dalarnas och Länsstyrelsens tjänstemän som är inblandade i skrivandet av strategier har under 2012 fått en utbildning i en metod för jämställdhetsintegrering. Det behövs dock uppföljning, och insatser för att omvandla förvärvad kunskap till kompetens. 6. Medelfördelning inom Dalarnas tillväxtarbete. Länsstyrelsens företagsstöd går främst till tillverkningsindustrin, Region Dalarnas projektmedel främst till könsbalanserade och mansdominerade branscher. Väldigt liten del når de branscher som främst sysselsätter kvinnor. Vi behöver ta reda på orsakerna till detta, och forma åtgärder för att säkerställa att vi inte missar potentiella tillväxtområden. 7. Jämställdhet inom projekt. Många av de projekt som får medel från Region Dalarna och landsbygdsprogrammet anger i sina ansökningar att de har för avsikt att förbättra jämställdheten. Men resultaten har låtit vänta på sig. En kunskapshöjning bland de större projektägarna samt bättre uppföljning, skulle leda till att projektens jämställdhetsinsatser fick bättre verkan på jämställdheten i länet. 8. Kompetensförsörjning. Bara 30 procent av de som studerar på Högskolan i Dalarna är män. I grundskolan har pojkar sämre resultat än flickor. Om vi ska möta kommande generationsväxlingen behöver vi höja den generella utbildningsnivån. 2

4 DELMÅL OCH AKTIVITETER DELMÅL 1: De offentliga aktörer som arbetar för att främja innovationer och företagande ska bli genusmedvetna. Kunskapen om, och tillgängligheten för, service- och tjänstenäringar ska stärkas. Att vara genusmedveten innebär bland annat att man har kunskap om hur könsstereotyper påverkar vårt handlande och tänkande. Att i varje steg i sitt arbete vara uppmärksam på att kvinnors och mäns situationer och förutsättningar ibland skiljer sig åt. Aktivitet: Sammanställa och överföra framgångsrika metoder och erfarenheter som tagits fram av främja kvinnors företagande- projekten till det ordinarie innovations- och företagsfrämjande systemet. Erbjuda kunskapsstöd till innovations- och företagsfrämjande aktörer för att öka kunskapen om kvinnors branscher Erbjuda kunskapsstöd för genusmedveten kommunikation, för att erbjuda likvärdig service till kvinnor och män i alla branscher. DELMÅL 2: Ett mer öppet innovations- och företagarklimat Ett steg kopplat till jämställdhet och innovations- och företagsklimat är att ta reda på hur livet ser ut för kvinnor och män i Dalarnas olika kommuner, genom att beskriva de så kallade lokala genuskontrakten. Frågan är alltså vad som förväntas av en man respektive en kvinna på olika orter och hur det påverkar deras vilja/ möjlighet att driva företag och förverkliga idéer. Ett senare steg är att utifrån denna kunskap identifiera insatser för att förnya klimatet för företagande och innovationer. Aktivitet: Fortsatta kartläggningar och analyser av genuskontrakt för hela länet. Koppla ihop genuskontrakten med fakta om kvinnor och mäns företagande i de olika kommunerna Skapa GIS-kartor över kommunernas jämställdhetsnivåer för att göra kunskap och fakta lättillgänglig. DELMÅL 3: Fler kvinnor och kvinnodominerade samt könsbalanserade branscher får tillgång till innovationsoch utvecklingsmedel. 4 I nuläget går en ojämförligt stor del till mansdominerade branscher. Vissa år når inga utvecklingsmedel alls de kvinnodominerade branscherna. Förändringar behövs på flera nivåer. Aktivitet: Kartlägg potentiella tillväxtområden i branscher där många kvinnor driver företag. Insatser för genusmedveten kommunikation. Ta fram en metod för jämställdhetsintegrering av projekt för att säkerställa att projektmedlen bidrar till ökad jämställdhet i länet. Tydliggöra krav på projektägarna. Uppföljning. Kvalitativ undersökning av orsakerna till den könsmässiga obalansen, både för länsstyrelsens företagsstöd, landsbygdsprogrammet och Region Dalarnas projektmedel.

5 DELMÅL 4: Befintliga klusterbranscher använder ett genusperspektiv för att stimulera innovationer. För att bättre utnyttja vinsterna med ett genusperspektiv på innovationsmiljöer kan kunskapen höjas hos de som påverkar klustrens aktiviteter och mål. Klustrens styrgrupper och ledare bör därför erbjudas en kunskapshöjande insats. Aktivitet: Klustrens styrgrupper och ledare erbjuds ett utbildningspaket i genusperspektiv på respektive bransch Aktivitet: Region Dalarnas och länsstyrelsens chefer på olika nivåer ställer krav på jämställd fördelning i beslutsgrupper o dyl För att även ta ett steg mot kvalitativ jämställdhet bör både regionala politiker och tjänstemän erbjudada kontinuerlig utbildning i genuskunskap. För att nå en samsyn runt hur vi vill att jämställdheten ska förbättra tillväxten finns möjlighet att föra diskussioner inom den regionala politiken om en tydlig vision av ett jämställt Dalarna. Detta kan genomföras inom ramen för kompetensutveckling i genuskunskap (punkten ovan). DELMÅL 5: Fler branscher drar nytta av vinsterna med klustermetoden. Resultatet av en kartläggning av nätverkande bland företag inom hantverk och design visar att dessa företag skulle ha nytta av att lära mer om vad ett kluster kan åstadkomma för företagen i en bransch. Träffar mellan dessa nätverk och etablerade kluster skulle kunna bidra till detta, samtidigt som nya perspektiv skulle kunna tillföras de etablerade klustren, en form av cross-clustering trots att bara ena parten är etablerat kluster. Aktivitet: Uppmuntra till/bistå i arrangerandet av branschöverskridande träffar. Nätverk inom kvinnodominerade/könsbalanserade branscher får möta mogna kluster inom mansdominerade branscher DELMÅL 6: Jämställdhet i beredande och beslutande grupper inom tillväxtarbetet. För att kvinnor och män ska få likvärdiga möjligheter till inflytande är ett första steg att vi har numerär jämställdhet i lednings- och beslutsgrupper. Att fördelningen kvinnor/män i grupperna håller sig inom 40/60 procent. Nästa steg är att öka genusmedvetenheten i grupperna. 5

6 DELMÅL 7: Dalastrategin och övriga program ska jämställdhetsintegreras Aktivitet: Region Dalarna ska under våren 2013 jämställdhetsintegrera Dalastrategin I skrivandet av övriga program och strategier ska könsuppdelad statistik tas fram och insatser formas utifrån denna. Ett förslag är att en programmall tas fram som används i skrivandet av alla program. I mallen ska finnas en beskrivning av hur man kan tänka för att jämställdhetsintegrera skrivningarna. I övrigt rekommenderas att jämställdhetsexpertis används när program ska skrivas. Kompetensförsörjning och utbildning DELMÅL 8: Ökad kännedom om genuskontraktens påverkan på mäns och kvinnors benägenhet att studera vidare. Män har lägre utbildningsnivåer än kvinnor och pojkar har sämre resultat i skolan än flickor. Enligt statliga utredningar handlar detta om två saker: en förlegad mansroll och en icke genusmedveten skola. Grundskolor är en kommunal angelägenhet som Region Dalarna inte ska åtgärda. Däremot kan vi rekommendera en utvidgning av Falu kommuns På lika villkor till fler kommuner. SKL, Sveriges kommuner och landsting, kan också bistå i arbetet med deras program för hållbar jämställdhet, HÅJ. När det gäller mansrollen i Dalarna och dess koppling till utbildningsnivåer behöver vi i ett första steg ta reda på mer om nuläget. Aktivitet: Utöka kartläggningen om lokala genuskontrakt till att omfatta även frågan om mansrollens koppling till de sämre skolresultaten och benägenheten att studera vidare. Detta bör göras i samarbete med Region Dalarnas kompetensförsörjningsplattform. 6

7 1. INLEDNING Kvinnors och mäns jämställda medverkan och inflytande i innovationsarbetet och skapandet av arbetstillfällen blir alltmer en kritisk tillväxtfaktor. En högre grad av jämställdhet bidrar bland annat till att möta näringslivets behov av kompetenser och förbättra Dalarnas förutsättningar för entreprenörskap och innovation. Den här handlingsplanen beskriver aktuella utmaningar kopplade till bristande jämställdhet och vad vi behöver göra för att komma tillrätta med dessa. 2. UPPDRAG OCH SYFTE Enligt regeringens Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt , ska de aktörer som har ansvar för det regionala tillväxtarbetet, i Dalarnas fall Region Dalarna, ta fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Syftet med handlingsplanen är att både planering och genomförande av det regionala tillväxtarbetet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. 3. AVGRÄNSNING: JÄMSTÄLLT TILLVÄXTARBETE Handlingsplanen ska främst jämställdhetsintegrera Region Dalarnas arbete inom näringslivsutveckling, tillväxt och innovation. Under arbetets gång tillfördes även ett fokus på mäns låga utbildningsnivåer i Dalarna, därmed kommer även kompetensförsörjningsfrågan att beröras i handlingsplanen. Jämställdhet är en förutsättning för att nå hållbar tillväxt i alla delar av landet. För att skapa konkurrenskraftiga regioner måste både kvinnor och mäns kunskaper och idéer tas tillvara. Ur regeringens beslut inför handlingsplanen 4. TILLVÄXTARBETE I DALARNA Region Dalarna har i uppdrag att stärka länets tillväxt och utveckla länet inom en rad områden. I det ansvaret ingår att besluta om och betala ut medel till projekt, med syfte att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Målet med tillväxtpolitiken är formulerat av regeringen: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , nämns att ju fler regioner som har en stark och expansiv ekonomi, desto bättre för Sverige och dess svagaste regioner. Uppdraget handlar alltså om att stärka regioners ekonomi. I strategin beskrivs också att åtgärderna inom tillväxtpolitiken ska ha starkt och tydligt fokus på en långsiktigt hållbar utveckling. Uppdraget beskrivs bland annat vara att: Skapa tillväxt, en hållbar utveckling och en god servicenivå för kvinnor och män Förutse och förebygga strukturproblem samt skapa förutsättningar för konkurrenskraft Det nationella målet ska sedan anpassas till de lokala och regionala förutsättningarna, och Region Dalarna har i Länsuppdraget från 2011 valt att främst prioritera områdena: Tillgänglighet Kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud Innovativa miljöer och entreprenörskap Grön tillväxt Region Dalarna har påbörjat arbetet med att ta fram en innovationsstrategi för att stärka länets konkurrensfördelar. Det pågår diskussioner om att ta fram ett handlingsprogram för entreprenörskap. Speciella insatser diskuteras för att stärka kvinnor och utlandsfödda och för att stärka företagandet inom nya affärsområden, t ex inom social ekonomi, folkhälsa samt kulturella och kreativa näringar. 7

8 4.1 Region Dalarna och kommunernas näringslivsarbete Målet med Region Dalarnas näringslivsarbete är bland annat att bidra till en mångfald av branscher och företag, och att åstadkomma ett gott företagsklimat, som stöttar företagaren, oavsett kön och etnicitet. Det är kommunerna som har den huvudsakliga direkta kontakten med företagen. Region Dalarnas samverkan med kommunernas näringslivsenheter är därför av stor vikt, och ska innefatta uppföljning och lärande. Att stärka jämställdheten i näringslivet kan leda till bättre möjligheter för företagen att hitta rätt kompetens. Ett jämställdhetsarbete kan också bidra till modernisering och förnyelse av Dalarnas näringsliv. Gällande näringslivsutveckling och tillväxt bör också påpekas att det är kopplat till ett av de nationella jämställdhetspolitiska delmålen: att kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor till utbildning och betalt arbete, för att ha ekonomisk självständighet livet ut. 4.2 Region Dalarnas tillväxtarbete och EU 2020 I Region Dalarnas strategiska dokument beskrivs globaliseringen vara en av Dalarnas utmaningar. Företagandet i Dalarna ska bli dynamiskt och konkurrenskraftigt genom ett kontinuerligt utbyte med omvärlden. Region Dalarnas ambitioner sammanfaller med EU:s ambitioner, som beskrivs i strategin EU 2020 med följande tre ledord för framtida utveckling: Smart tillväxt - främja kunskap, innovation, utbildning och ett digitalt samhälle. Hållbar tillväxt - främja koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Tillväxt för alla - öka deltagandet på arbetsmarknaden, höja kompetensen och stärka fattigdomsbekämpningen. 1 Vikten av ett starkare engagemang från högskola och universitet framhålls också cipkonkurrenskraftochinnovation/eusnaringspolitik.4.3c4088c81204cca html

9 4.3 Näringslivsfrämjande aktörer Konsultbolaget Kontigo har gjort en kartläggning av det så kallade stödsystemet för innovation och entreprenörskap i Dalarna. Bilden nedan visar hur olika regionala aktörer är inriktade på företag i olika stadier. I idéfasen, i uppbyggnadsfasen och i tillväxtfasen. Generellt sett finns relevanta aktörer för de mansdominerade teknik- och industriinriktade branscher i länet, medan det finns luckor gällande de kvinnodominerade och könsbalanserade tjänste- och servicenäringarna. I det fortsatta tillväxtarbetet är det viktigt att ovanstående stödsystem är öppet för alla inriktningar av företagande. För att göra stödsystemet mer tillgängligt talas allt oftare om en dörr in, men risken är då att denna enda dörr inte är öppen för alla inriktningar, exempelvis affärskoncept som inte anses vara typiska, som avviker från det normala. Ett annat sätt att tänka är att ingen dörr är fel, vilket gör det mer öppet för olika entreprenörer. 4.4 Kluster och innovationsmiljöer Region Dalarna arbetar också för att stärka och utveckla klusterbildningar inom de branscher som utpekats som styrkeområden: elkraftsindustrin, träoch byggbranschen, stålindustrin, besöksnäringen och intelligenta transportsystem. Sport, musik och dataspel är bubblare, branscher/sektorer som påbörjat sin resa mot att bilda kluster. Alla dessa branscher utom besöksnäringen är mansdominerade, d v s det arbetar till största delen män i dessa branscher. Inom besöksnäringen arbetar det ungefär lika många kvinnor som män, även om det inom den branschen ändå är uppdelat så att kvinnor och män jobbar inom olika områden och på olika nivåer i hierarkin. I det framtida klusterarbetet kommer dessa styrkeområden att lyftas på nationell och internationell nivå som Dalarnas viktigaste innovationsaktörer. Samtidigt fortgår arbetet med att stärka bubblarna, för att de i än högre grad ska bli utvecklingsaktörer för sina branscher. Klusterbildningarna ses som de aktörer som har den huvudsakliga kontakten med företagen när det gäller 2. Lindberg, Malin 2010, s 33 att förverkliga målen för det regionala tillväxtarbetet. Ett genusperspektiv på det faktum att det främst är mansdominerade branscher som prioriteras anläggs i Malin Lindbergs avhandling Samverkansnätverk för innovation. En interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning. Avhandlingen granskar bland annat den nationella innovationspolitikens prioriteringar. Där konstateras att i 80 procent av fallen prioriterades bas- och tillverkningsindustri samt ny teknik, medan service- och upplevelsenäringar getts en mer undanskymd roll. I avhandlingen konstateras att det inte alltid är så att prioriteringen och den ekonomiska lönsamheten hänger ihop. Som exempel tas bland annat att klassiska handelsföretag som H&M och IKEAs globala framgångar vida överträffat Sveriges högteknologiska företag. Lindberg konstaterar också att: Detta tyder på att det är mansdominerade näringar som givits hög status i innovationspolitiken snarare än de mest ekonomiskt framgångsrika Länsstyrelsens tillväxtarbete Länsstyrelsen ansvarar för att fördela projektmedel och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet och programmet för regionalt bidrag till företagsutveckling. Företagsstöden ska stärka och differentiera näringslivet. Länsstyrelsens stöd fördelas över hela länet, men med tyngdpunkt på landsbygd och glesbygd. Landsbygdsprogrammet har även flera former av jordbruksstöd. Ett annat ansvarsområde är det regionala serviceprogrammet, RSP, som ska stödja människors förutsättningar att bo och driva företag på landsbygden. Det handlar bland annat om stöd till kontanthantering, betaltjänster och upprätthållande av servicepunkter 9

10 (t ex bensinstation och livsmedelsbutik). RSP inriktar sig också på kommuners hantering av offentlig upphandling. Tanken är att öka mindre företags möjligheter att lämna och vinna upphandlingar, och att öka kunskapen om hur den offentliga upphandlingen kan bidra till ökad regional tillväxt och hållbar samhällsutveckling. 5. SKAPANDET AV HANDLINGS- PLANEN Arbetet med att ta fram handlingsplanen har enligt riktlinjerna skett i tre steg: En regional nulägesanalys kopplad till prioriterade områden Identifiering av de viktigaste utvecklingsbehoven En strategisk handlingsplan med en plan för förankring, samverkan, återrapportering och utvärdering. Inför skapandet av denna handlingsplan samlades det kunskapsunderlag som fanns gällande jämställdhet och tillväxtarbete för att utifrån detta skapa en bild av nuläget. Vissa kunskapsluckor identifierades och därför initierades två ytterligare undersökningar en sammanställning av fördelningen av Region Dalarnas projektmedel uppdelad på bransch och kön, med frågeställningen Vems arbetsmarknad gynnar våra medel?, samt en analys av Dalarnas tidigare utvecklingsstrategier för att se hur jämställdhetsintegrerade de var. En sammanfattning av dessa kunskapsunderlag ledde till en nulägesanalys, som i denna handlingsplan sammanfattas under rubriken Hur ser det ut med jämställdheten i Dalarnas tillväxtarbete idag? 5.1 Vilka strategier ska handlingsplanen påverka? För att få till en förändring mot ett mer jämställt tillväxtarbete behöver handlingsplanen påverka samtliga regionala strategier som styr tillväxtarbetet. I första hand ska handlingsplanen påverka strategin för regional utveckling (Dalastrategin), men också de eventuella programmen för innovation och entreprenörskap och den digitala agendan, Länsstyrelsens landsbygdsprogram samt det regionala serviceprogrammet. Det ska också inspirera översiktsplaner och näringslivsplaner. 5.2 Samverkan och förankring Projektet Winnet Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna och projektet Främja Kvinnors Företagande arrangerade tillsammans ett möte angående handlingsplanen för ett antal personer som arbetar med jämställdhet i Dalarna. Där gjordes en SWOT-analys av Dalarnas jämställdhet, och formuleringen av vision och mål påbörjades. SWOT-analysen finns bilagd, tillsammans med en dokumentation av visionsdagen. Programmet Främja Kvinnors Företagande arrangerade en konferens där arbetet med handlingsplanen presenterades. Deltagarna fick göra en prioriteringsordning mellan vilka utvecklingsbehov de såg som mest angelägna. Därefter skrevs ett utkast till handlingsplan. Utkastet diskuterades med länsstyrelsen, flera av kommunernas näringslivskontor samt med Region Dalarnas tjänstemän och politiker innan det efter revidering togs upp i Region Dalarnas direktion för beslut. 6. REGION DALARNAS PÅGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSARBETE 6.1 Winnet Dalarna Region Dalarna samverkar inom Winnet Dalarna med Länsstyrelsen Dalarna, Falun Borlänge-regionen, Hedemora Näringsliv AB, Stiftelsen Minerva och W7 Dalarna för att stärka jämställdhetsperspektivet i tillväxtarbetet. Arbetet har främst inriktats på att synliggöra kvinnors situation och förutsättningar i tillväxtarbetet genom ett antal kartläggningar (dessa ingår som underlag till handlingsplanen), och på att höja genusmedvetenheten hos de aktörer som på olika sätt är inblandade i tillväxtarbetet. 10

11 6.2. Avsiktsförklaring för jämställdhet Dessutom ingår Region Dalarna i arbetet med en länsgemensam avsiktsförklaring för jämställdhet. Länsstyrelsen leder arbetet och i samarbetet ingår Almi, Högskolan Dalarna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna, Polismyndigheten Dalarna, Dalarnas idrottsförbund och Företagarna. Avsiktsförklaringen är en form av ansvarsfördelning av jämställdhetsarbetet i länet. Varje organisation har varit med och tagit fram gemensamma mål och har sedan skrivit under avsiktsförklaringen. En del av de gemensamma målen handlar om de interna organisationerna, t ex att personalen inom de olika organisationerna ska erbjudas utbildning i jämställdhet. Men av de externa målen är det några som har särskild bäring på tillväxtperspektivet. Dessa är: Vi ska följa och analysera utvecklingen i länet genom att sammanställa könsuppdelad statistik som ett led i att utveckla verksamheterna. Vi ska arbeta för att få så jämställda styrelser och ledningsgrupper som möjligt, i företag, organisationer och myndigheter, på lokal och regional nivå. Vi ska kvalitetssäkra rådgivning, finansiering och stöd till företag och blivande företagare så att dessa sker på lika villkor. En jämnare könsfördelning bland företagare främjas genom att vi ger ökat stöd till kvinnors företagande Dalarnas framtida kompetensförsörjning ska säkerställas genom att både kvinnors och mäns resurser utnyttjas. I projektet Winnet Dalarna ska kvinnors deltagande i det regionala tillväxtarbetet stärkas och strukturella skillnader ska påverkas, bland annat genom stöd till politiker, tjänstemän och organisationer i regionen. Vi ska ge tydligare information och riktlinjer inför projektansökningar för att få en jämn fördelning av projektmedel. Vi ska erbjuda utbildningar för att öka projektägarnas förståelse och kunskap om jämställdhet. Vi ska stärka samverkan i länet för att påverka utvecklingen av metoder, verksamheter, fortbildning och informationsutbyte, bland annat genom samarbetet i länsgruppen för dessa frågor. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt ska bidra till att realisera ovanstående mål. Bild: Ett ordmoln med ord från den nulägesanalys som gjordes av Helena Österlind, Klabböle Konsult AB, inför skapandet av handlingsplanen. 11

12 7. HUR SER DET UT MED JÄMSTÄLLDHETEN I DALARNAS TILLVÄXTARBETE IDAG? Den nulägesanalys som genomfördes inför framtagandet av handlingsplanen, summerar vad kunskapsunderlagen berättar om olika områden som har bäring på jämställdhet i tillväxtarbete: 7.1 Likvärdigt stöd/rådgivning till företag Dalarna har ett stort antal företagsfrämjande aktörer och de flesta riktar sig mot alla typer av företagare. En utmaning när man har ett så brett grepp är att aktörerna behöver ha goda kunskaper om ett stort spektra av branscher, så att företagare inom alla branscher får de stöd de behöver. Inom programmet Främja Kvinnors företagande gavs konsult Cecilia Boström i uppdrag att se över hur jämställdhetsintegrerat det företagsfrämjande systemet i Dalarna är. Får kvinnor och män en likvärdig bedömning och rådgivning när de ska starta eller utveckla sitt företag? Cecilia Boström sammanfattar: Föreställningar i samhället leder till att många kvinnor inte identifierar sig med rollen som företagare och att samhället inte identifierar kvinnor som entreprenörer. Kvinnor och män som företagsledare speglas på skilda sätt i media där kvinnor som är företagare i första hand är kvinnor medan män i första hand är företagare (se t.ex. Vinnova, 2011 eller Kroon Lundell, 2012). Forskning har också visat hur föreställningar om företag, företagare och företagsamhet har inflytande över det företagsfrämjande systemet. En manlig norm genomsyrar främjandesystemet och begrepp som entreprenör och innovatör associeras i högre utsträckning till män (som grupp) än kvinnor (som grupp). I Rambölls rapport Kartläggning och analys av det svenska företagsbeståndet. Jämställd resursfördelning, beskrivs hur den manliga normen för företagande riskerar att dröja kvar om inte insatser görs. Den kunskap och kompetens som handläggarna har och får genom information och utbyte med andra aktörer påverkar i sin tur de föreställningar, förväntningar och attityder som handläggarna har i relation till företagande, exempelvis vad som utgör framgångsrikt företagande och vilka egenskaper som utmärker mindre framgångsrika entreprenörer. Dessa föreställningar, förväntningar och attityder påverkar tillsammans med handläggarnas kunskap och kompetens de bedömningar de gör av sökande företagare och företag, samt den tolkning som de gör av regelverken. De föreställningar, förväntningar och attityder som handläggarna har påverkar också det sätt på vilket de kommunicerar med målgruppen och det sätt de arbetar på för att uppmärksamma målgruppen om möjligheten att söka stöd. Parallellt med handläggarnas föreställningar, förväntningar och attityder om företagen och företagarna finns det på efterfrågesidan motsvarande föreställningar, förväntningar och attityder bland företagarna som potentiellt kan påverka deras förutsättningar att ta del av företagsstöden. Dessa föreställningar bottnar i korrekta eller felaktiga föreställningar om skillnader i företagande mellan kvinnor och män. Utöver föreställningar om skillnader finns det emellertid också faktiska skillnader som kan påverka förutsättningarna, exempelvis att kvinnor proportionerligt sätt driver mindre företag eller har sämre tillgång till företagarnätverk. 3 Dessa föreställningar påverkar även affärsrådgivarnas syn på vad som krävs för att lyckas och vilka idéer som betraktas som bärkraftiga. (se t.ex. Boström m fl, 2010). 3. Kartläggning och analys av det svenska företagsbeståndet. Jämställd resursfördelning Ramböll 2012, s 61 12

13 Enligt Tillväxtverkets rapport Kunden i fokus från 2010, får dubbelt så många kvinnor som män (i Sverige) avslag när de söker lån till sitt företag. Tillväxtverkets sammanställning av könsfördelningen av statliga företagsstöd visar också på en skev fördelning. Översikt av könsfördelningen statliga finansiella företagsstöd beviljade 2006 Totalt antal stödinsatser Andel av stödinsatser beviljade till kvinnor Totalt stödbelopp (mkr) Kreditfinansiering ALMI - Mikrolån % 22 - Företagarlån % Innovationslån % 51 - Tillväxtlån % 960 ALMI totalt: % 1194 Norrlandsfonden % 268 Kreditgarantiföreningarna % 42 Finansiering av produktutveckling och FOU Nutek (PU) % 57 VINNOVA 233 8% 212 Innovationsbron % 21 Regionala företagsstöd Regionalt investeringsstöd 133 7% 396 Regionalt bidrag till företagsutveckling % 257 Stöd till kommersiell service % 34 Sysselsättningsbidrag 18 0% 38 Regional såddfinansiering % 39 Transportbidrag % 495 Övriga finansiella stöd AMV Stöd till start av näringsverksamhet % 842 Källa: Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv, Nutek 31 okt 2007, Bilaga 1 4. Förutom de lån som särredovisats ovan ingår även garantier m.m. i totalsiffrorna för ALMI 5. Siffrorna avser 2006 och 2007 (t.o.m ). Redovisningen baseras på uppgifter från 12 av 13 operativt verksamma regionala kreditgarantiföreningar. 6. Redovisningen baseras på uppgifter från fyra av sju dotterbolag 13

14 I sammanhanget bör också nämnas att fler kvinnor som driver företag anger att tillgången till lån och krediter är ett hinder för deras tillväxt, jämfört med män, samtidigt som större del av kvinnorna som driver företag anger att de vill att deras företag ska växa, jämfört med män som driver företag. 7 Riskerna med att stereotyper om könsroller påverkar fördelning av offentlig finansiering sammanfattas i en rapport från Norrbotten 2012: 8 Risk att offentliga finansiärer ej satsar på entreprenörer med störst affärspotential Risk att det finansiella gapet för företagande kvinnor inte överbryggs i samma utsträckning som för män Begränsar tillväxtmöjligheter i kvinnoägda/ledda företag 7.2 Geografi och könsroller 2011 initierade W7 Dalarna en undersökning av så kallade lokala genuskontrakt i de sju norra kommunerna i Dalarna (Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen). Ett lokalt genuskontrakt beskriver hur villkoren för män och kvinnor skiljer sig åt beroende på var man bor. För att försöka mäta jämställdhetsnivåerna i de olika kommunerna tittade forskaren Mona Hedfeldt på könsuppdelad statistik rörande befolkning, arbete/näringsliv, inkomstnivåer, barn/familj/föräldrapenning, utbildning/skola/omsorg samt politik. Rapporten beskriver att det i norra Dalarna finns två typer av genuskontrakt, det traditionella respektive det traditionella med modernistiska drag. Alla W7- kommuner är i någon mån traditionella på jämställdhetsområdet. Men vid en jämförelse kommunerna emellan och med genomsnittet för Sverige på olika statistikområden visade det sig att det finns modernistiska drag i det genuskontrakt som karaktäriserar de tre kommunerna Leksand, Mora och Rättvik. I Malung- Sälen, Vansbro, Älvdalen och Orsa dominerar ett traditionellt genuskontrakt. Arbetsmarknaden är mycket traditionell, det vill säga en starkare könsuppdelning mellan branscher råder jämfört med hur det ser ut i Sverige överlag. Männen heltidsarbetar i högre utsträckning och tjänar mer än kvinnorna, trots att deras utbildningsnivåer är lägre. Samtidigt finns det en del områden där jämställdheten har kommit lite längre. Det rör framför allt familjelivet och samspelet mellan arbetsliv och familjeliv. 9 De lokala genuskontrakten påverkar företagsklimatet i kommunerna. Hur detta hänger ihop kan man exempelvis se i en rapport från Resurscentrum för kvinnor i Skåne: Dolt företagande kvinnor i familjeföretag. Exempel från Östra Göinge, av Sofie Karlberg. Där konstateras att uppfattningarna om vad en kvinna bör och inte bör göra, får kvinnorna att dra sig för att sticka ut och vara avvikande som det skulle vara att starta företag. Anpassningen till snäva normer, att hålla sig till att vara kvinnlig, riskerar också att påverka företagens tillväxt. Att ta risker och satsa på ekonomisk vinning hör inte till vad en kvinna traditionellt förväntas göra. 7.3 Jämställdhetens påverkan på Dalarnas innovationsförmåga Betydelsen av innovationer lyfts allt mer, för att stärka regioners och nationers konkurrenskraft och tillväxt. Bland annat är innovationer en viktig del i EU:s strategi för tillväxt, Europa Ett jämställdhetsperspektiv på innovationer handlar bland annat om att stärka innovationer inom tjänstesektorn, där många kvinnor är sysselsatta. Innovationer inom tjänstesektorn kommer om inte annat att behövas för att möta utmaningen med Dalarnas åldrande befolkning. En annan infallsvinkel är att ett genusperspektiv i sig självt kan stärka förutsättningarna till innovation, bland annat genom att lägga ett genusperspektiv på produktutveckling. Detta kan ge nya idéer till produktdesign och innovativa lösningar som passar fler kundgrupper Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Företagande i Norrbotten och tillgång till offentlig finansiering är genus en faktor?, Johansson, J, Malmström, M. 2012, s Jämställdhetspraktik i W7 Dalarna. En kartläggning av lokala genuskontrakt. Hedfeldt, M, Trumberg A, Forsberg G Innovation & Gender Danilda, I & Granath-Thorslund, J

15 Bristande jämställdhet hindrar också regioners grundförutsättningar för innovation. Konsultbolaget Kontigo gjorde 2011 en kartläggning av Dalarnas så kallade innovationsindex. Man såg över ett antal variabler för att bedöma hur Dalarnas innovationsförmåga låg till. Dalarna ligger bland de fem sämsta länen i Sverige inom flera variabler, och också sammantaget. Grundförutsättningarna för hög innovationsförmåga är enligt rapporten: Öppenhet, mångfald av människor och företag, hög andel människor ur den kreativa klassen, numerär jämställdhet på chefspositioner samt hög rörlighet på arbetsmarknaden. 11 Dalarna anges ligga dåligt till när det gäller grundförutsättningarna. Det finns flera exempel på jämställdhetsinsatser som kan påverka de i rapporten angivna grundförutsättningarna för innovation: vara bra med könsuppdelad statistik och genuskonsekvensanalys för alla de nämnda områdena (attityder till företagande, andel UF-företagare och resurser för innovation). En tredje bedömningsgrund handlade om förmågan att förpacka och kommersialisera en idé. Det handlar om näringslivets öppenhet och internationella kopplingar, tillgång till kapital, kunskap om att förpacka och skydda en innovation genom design, varumärke eller patentskydd. Här kan återigen könsuppdelad statistik bidra till att säkerställa att både kvinnors och mäns innovationer ges bästa möjlighet att kommersialiseras: Finns det skillnader i kvinnors och mäns tillgång till kapital, antal patentskyddansökningar o dyl, internationella kontakter? Vilka skydd passar bäst till tjänsteinnovationer och sociala innovationer? Stötta och synliggöra företagarnätverk inom kvinnodominerade branscher. Stärka dem och göra dem redo för kvalificerat samarbete med befintliga kluster (en typ av cross-clustering, att låta olika branscher mötas. Olika perspektiv från kvinnodominerade/mansdominerade och könsbalanserade branscher kan ge nya idéer) Insatser för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden, för att få större flexibilitet/rörlighet/ innovationskraft I rapporten bedöms också Dalarnas förmåga till förnyelse. Positiva attityder till förändring (attityder till företagande, andel UF-företagare, resurser för innovation) anges som avgörande. Dalarna ligger ännu sämre till här, främst för att det finns jämförelsevis lågt användande av forskningsresurser i Dalarnas företag. Även när det gäller förnyelseförmåga kan ett jämställdhetsperspektiv förbättra länets förutsättningar. Region Gävleborg konstaterade till exempel i sin Främja Kvinnors Företagande-analys att de kvinnor som drev företag inom satsningen Ung Företagsamhet, UF, ofta vann utmärkelser för sina affärsidéer och på annat sätt visade sig ha hög kvalitet i sitt företagande, men att de sedan sällan drev vidare företaget på kommersiell grund. 12 Hur ser det ut i Dalarna? Här skulle det t ex 11. Innovationsindex 2011 regional förmåga till ekonomisk förnyelse. Kontigo 12. Kvinnors företagande. Förstudie. Region Gävleborg. Ramböll Jämställdhetsperspektiv på kluster och innovationsmiljöer I flera av klustren pågår redan arbete för att öka antalet kvinnor inom de mansdominerade branscherna. Vi behöver också arbeta för att kvinnor och män ges likvärdiga möjligheter i dessa branscher. Jämställdhetsarbete leder till att man tar bort de hinder som könsstereotyper skapar för individers möjlighet att utveckla sin fulla potential. Både kvinnors och mäns idéer tas tillvara. Människor som utvecklas blir i allmänhet mer kreativa, riskbenägna och engagerade. Jämställdhetsarbete skapar med andra ord ett gott klimat för innovationer och stödjer tillväxtambitioner. Idag finns som nämnts främst klusterbildningar inom mansdominerade branscher utom Destination Dalarna som verkar inom besöksnäringen, en könsbalanserad bransch. Under 2012 gjorde Winnet Dalarna (W7 Dalarna och Stiftelsen Minerva) en kartläggning av nätverkande bland företag inom hantverk och formgivning, en bransch där många kvinnor driver företag. Syftet var att se om det fanns nätverk, som med rätt stöttning kunde växa och bättre bidra till företagens tillväxt, på samma sätt som klusterorganisationerna bidrar till sina branschers företags tillväxt och innova-

16 tionsförmåga. Kartläggningen ställde också frågor om företagens upplevda behov av stöttning. Det visade sig att det fanns flera mindre nätverk, och att företagen efterfrågar: Ökad kunskap om företagande, marknadsföring, offentlig upphandling, nya försäljningskanaler samt internationalisering Rådgivning, mer tid och pengar att utveckla sitt företagande Omvärldsbevakning Tillgång till aktuell forskning 7.5 Inflytande Det finns all anledning att påbörja arbetet med att få grupperna av beredande och ledande tjänstemän inom det regionala tillväxtarbetet att nå en jämnare könsfördelning. Att det sitter kvinnor i de beredande och beslutande församlingarna är dock ingen garanti för att man får in ett jämställdhetsperspektiv varken kvinnor eller män har automatiskt genuskunskap. Förutom fler kvinnor behövs också kunskap hos alla beslutsfattare om hur stereotypa föreställningar om kön påverkar politiska prioriteringar. Hos många sitter bilden ännu kvar av att mäns branscher är mer produktiva än kvinnors, och att en riktig entreprenör är en man. Ett ökat fokus på kopplingen mellan tillväxt och jämställdhet förbättrar möjligheterna att komma tillrätta med hinder kopplade till bristande jämställdhet. Detta gäller såväl inom den regionala politiken som inom förvaltningen. En kontinuerlig utbildning för regionala tjänstemän och politiker bör därför erbjudas, där man också får möjligheten att ta sig an ett visionsarbete gällande jämställdhet och tillväxt hur kan vardagen se ut för olika medborgare i ett framtida, jämställt Dalarna? Genusmedvetandet i Dalarnas utvecklingsstrategier idag För att få en bild av hur pass jämställdhetsintegrerade Dalarnas utvecklingsstrategier är, initierade Winnet Dalarna i september 2012 en genusanalys av ett flertal strategier. Kommunernas näringslivsstrategier, landsbygdsprogrammet, Dalastrategin och det regionala serviceprogrammet ingick i analysen. Resultatet visade för det första att strategierna i stort har ett så kallat könsblint språk. Ord som människor, invånare, företagare, används istället för kvinnor och män och flickor och pojkar. Om detta konstaterar genusforskaren Malin Lindberg, Luleå Tekniska universitet: Detta osynliggör eventuella skillnader vad gäller kvinnors och mäns inflytande och nytta. I vissa strategier diskuteras sådana skillnader i nulägesbeskrivningen men följs sällan upp med en djupare analys av orsaker och konsekvenser. Det är ytterst få av strategierna som uppvisar konkreta förslag på åtgärder för att förändra rådande fördelning av inflytande och nytta. En andra slutsats var att när jämställdhet väl nämndes, så var det i ett separat kapitel, eller i relation till vissa verksamhetsområden (till exempel arbetsmarknad och utbildning) men inte till andra (till exempel näringslivsutveckling). I en del strategier fanns statistik över mäns och kvinnors utbildning, arbetsliv, företagande eller hälsa. Men det saknades en uppföljning, en djupare analys av orsaker och förslag på möjliga lösningar för att komma tillrätta med skillnader i inflytande och resurser. Ett intressant resultat av rapporten var att det visade sig att alla kommuner utom en betonar vikten av service- och upplevelsenäringar, som sysselsätter många kvinnor. Det kan antas gynna kvinnor och män i samma utsträckning eftersom det rör sig om könsbalanserade näringar. Det är bara en kommun som ensidigt prioriterar mansdominerade näringar som basoch tillverkningsindustri. I de regionala strategierna (Dalastrategin, landsbygdsprogrammet och det regionala serviceprogrammet) betonas mansdominerade branscher i samma utsträckning som könsbalanserade och kvinnodominerade branscher. 16

17 7.5.2 Hur kan man jämställhetsintegrera strategier? Flera av Region Dalarnas och Länsstyrelsens tjänstemän har fått en kortare utbildning i metoden 4R, som är ett sätt att jämställdhetsintegrera strategier och planer. 4R-metoden går ut på att man bland annat ser över representation (könsfördelning) i de grupper som tar fram strategin, man tittar på hur resursfördelningen mellan kvinnor och män förväntas bli utifrån de prioriteringar och formuleringar man gör och man ser över realia. Att se över realia innebär att man gör en analys av varför resurser fördelas som de gör, och varför könsfördelningen ser ut som den gör. Här lyfts fram om en ojämställdhet kan bero på könsstereotypa uppfattningar och normbildningar. Det sista R:et står för realisering. Där handlar det om att formulera nya mål och åtgärder för att uppnå högre jämställdhet i strategin. 7.6 Medelfördelning inom Dalarnas tillväxtarbete Två underlag ligger till grund för könsfördelningen gällande tillväxtmedel i Dalarna. Det ena är länsstyrelsens utvärdering av sina företagsstöd, det andra är Winnet Dalarnas sammanställning av fördelning på kvinno- mans- eller könsbalanserade branscher för Region Dalarnas projektmedel. När det gäller företagsstöden konstateras att den allra största delen av länets företagsstöd (cirka 75 procent) går till företag inom tillverkningsindustrin, som till största delen sysselsätter män, både som anställda och företagare. Tillväxtverket håller just nu på med en revidering av riktlinjerna för företagsstöd för att komma åt snedfördelningen. När de är klara behövs en ny kartläggning, där man tar reda på hur fördelningen är inom kvinno- respektive mansdominerade branscher och vad det får för effekter ur ett tillväxtperspektiv. Dessutom fördelar länsstyrelsen företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsutveckling, här finns inga kartläggningar gjorda än. Vid genomgång av Region Dalarnas beviljade projektansökningar för , visade det sig att flest beviljade projekt är de som verkar inom besöksnäringen en könsbalanserad bransch. Nästa stora grupp är de som riktar sig mot näringslivsutveckling generellt, utan att rikta sig mot någon särskild bransch. Om man delar upp branscherna i mans- respektive kvinnodominerad eller könsbalanserad bransch ser man att största antalet projekt bedrivs inom könsbalanserade branscher. Därefter kommer mansdominerade. Bransch Antal projekt per bransch Besöksnäring 71 Könsbalanserad Ej branschinriktad näringslivsfrämjande insats Infrastruktur 32 Mansdominerad Kulturella och kreativa näringar Att Region Dalarna valt att satsa så mycket på bsöksnäringen de senaste åren betyder troligen att både mäns och kvinnors arbetsmarknad gynnats. Det var dock bara ett projekt som riktade sig mot en bransch som främst sysselsätter kvinnor, ett projekt kallat grön omsorg. I gruppen kvinnodominerade branscher har vi också räknat in de 4 projekt som uttalat satsar på kvinnors arbetsmarknad, så kallade särskilda insatser för kvinnor Könsbalanserad Industri 24 Mansdominerad Miljöteknik 15 Mansdominerad Bygg 10 Mansdominerad Oklart 7 Branschöverskridande insatser Särskild insats för kvinnor 5 4 Kvinnodominerad Transport 4 Mansdominerad IT 2 Mansdominerad Skog 1 Mansdominerad Handel 1 Könsbalanserad Omsorg 1 Kvinnodominerad SUMMA:

18 88 projekt riktade sig mot branscher som främst sysselsätter män. I undersökningen tittades även på hur stora summor pengar som beviljats fördelat på kvinno- och mansdominerade branscher samt könsbalanserade branscher. Den totala summan som beviljades mellan 2008 och 2012 var knappt 290 miljoner kronor. Även här tar könsbalanserade branscher en stor del av kakan, 36 procent. Skillnaden mellan summorna som går till mans- respektive kvinnodominerade branscher är stor. 33 procent av våra medel gick under perioden till branscher som främst sysselsätter män, och bara 1,2 procent till kvinnodominerade branscher, dessutom är större delen av den procenten så kallade särskilda insatser för kvinnor. Med de här siffrorna som utgångspunkt kan man anta att målet att kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter att ta del av regionala utvecklingsmedel inte är uppnått i nuläget. Men det är inte fråga om någon medveten diskriminering, och orsakerna till att Bara kronor av de cirka 290 miljonerna gick till en bransch som främst sysselsätter kvinnor. fördelningen ser ut som den gör är flera. Framförallt kommer det in färre projektansökningar från kvinnodominerade branscher. Vi behöver ta reda på vad detta beror på om det är för att dessa branscher inte känner igen sig i eller finns i Dalastrategins prioriteringar och formuleringar, om det är regelverk som hindrar dessa branscher att söka medel, om det är bristande kunskaper i dessa branscher om möjligheten att söka medel eller hur man bedriver projekt. Det kan också vara någon helt annan orsak. Målet är i vilket fall att säkerställa att vi inte oavsiktligt missar potentiella tillväxtområden. Enligt vår definition innefattar kvinnodominerade branscher följande sektorer: Biomedicin, vård och omsorg, hälso- och sjukvård, personlig service, utbildning och forskning samt detaljhandel. 18

19 7.7 Att förbättra jämställdheten i länet med hjälp av projektmedel En jämställdhetsfråga är alltså att säkra att kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att ta del av länets projektmedel. En annan fråga inom samma område är att varje projekt som får medel från Region Dalarna, i sin ansökan ska ange hur projektet förväntas påverka jämställdheten. Detta är ett så kallat horisontellt mål. Om varje projekt verkligen uppfyllde det horisontella målet om jämställdhet, och bidrog till att förbättra jämställdhetsnivåerna, skulle förändringar kunna åstadkommas i vårt län. En tidigare undersökning visade dock att det i dagsläget inte fungerar som det är tänkt. I rapporten Vad har det blivit av de horisontella målen? framkom att projektägarna hade låg kunskap om jämställdhet och därför hade svårt att veta hur de skulle få in ett jämställdhetsperspektiv i sina projekt. Författaren till rapporten, Anna Brydsten, rekommenderade bland annat någon form av stöd till projektägarna för att bistå dem i både planering och genomförande av jämställdhetsinsatserna, samt insatser för utbildning inom genus och jämställdhet för de som driver projekten. 7.8 Kompetensförsörjning och utbildning Vid flera samtal med Region Dalarnas politiker har frågan om mäns lägre utbildningsnivå lyfts som en viktig fråga att ta itu med. Pojkars lägre betyg i grundskolan är en kommunal fråga, men har i förlängningen en koppling till tillväxtarbetet. Män och kvinnors utbildningsnivå hänger ihop med länets kompetensförsörjning. För att säkra näringslivets behov av kvalificerad arbetskraft behöver Dalarna högutbildade kvinnor och män, och det behövs spetskompetenser inom de områden som efterfrågas. Mäns låga utbildningsnivå och deras sämre resultat i skolan har väckt debatt och diskussioner och har lett till att flera statliga utredningar utförts. Ur inidividperspektiv finns en sak att påpeka i sammanhanget: Trots mäns lägre utbildningsnivå får de högre lön och högre 13. Katz, K, 2007, Uppsala universitet Underutnyttjad utbildning och lönegapet mellan kvinnor och män 19 poster inom yrkeslivet. Så är det både nationellt och i Dalarna. Det lönar sig alltså mindre - ekonomiskt - för kvinnor att utbilda sig. Det är också vanligare att kvinnor har en högre utbildning än vad som krävs för sitt yrke, medan män oftare har lägre utbildning än vad som krävs. 13 Detta signalerar om ett sämre tillvaratagande av kvinnors kompetenser, vilket i sig är ett resursslöseri. Det som efterlystes i de politiska diskussionerna i Dalarna var dock ett fokus på frågan om mäns lägre utbildningsnivå, därför väljer vi i det här skedet att fördjupa oss i just den frågan. Världen har förändrats enormt under de senaste femtio åren, men den manliga ideologin har inte hållit jämna steg med dessa förändringar Michael Kimmel, 2010 I sammanhanget kan också nämnas att Region Dalarna driver ett ESF-projekt för unga arbetslösa Unga till arbete W18-24, där det ingår en kortare jämställdhetsutbildning för de deltagande ungdomarna, som bland annat tar upp hur vi förstärker och skapar könsrollerna dagligen. Värt att notera är att det visat sig att denna tvådagarsutbildning var många ungdomars första möte med jämställdhetsfrågan ur ett kunskapsperspektiv. Eftersom jämställdheten, eller bristen på den, påverkar så mycket av ungdomarnas val och vardag, kan det tyckas anmärkningsvärt om de gått igenom grundskolan utan att ha haft några djupare diskussioner i frågan. I projektet Unga till arbete för man könsuppdelad statistik om vart ungdomarna tar vägen efter projektet. I liknande projekt i Gävle fann man en stor skillnad i resultaten de unga kvinnorna sattes i utbildning medan de unga männen sattes i arbete, utifrån ett antagande att kvinnor först måste reda upp sin sociala situation innan de kunde börja jobba, medan det sociala antogs lösa sig automatiskt för männen, bara de fick jobb. I Dalarna kan man inte se den skillnaden i statistiken