Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Citronens förskola 2016/2017

Transkript

1 Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan för Citronens förskola 2016/2017

2 Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/ förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t ex, egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys görs kontinuerligt av förskolechef tillsammans med personalen i verksamheten. Resultatet av analysen förs in i verksamhetsplanen. Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

3 Grundläggande information om förskolan Antal barn, grupper, barn/grupp Förskolan har plats för 24 barn 1-5 år. Det är en minskning med ett barn i linje arbetet för minskade barngrupper. Barnen delas in i grupper under dagen utifrån ålder och intressen. Andelen barn med annat modersmål än svenska Just nu har förskolan inget barn med annat modersmål än svenska men man jobbar ändå vidare med flerspråkighet på det interkulturella sätt man använt sig av hittills och som man sett har varit framgångsrikt. Pedagogerna ser det som en tillgång med flerspråkighet och man använder sig av sånger, räknar och synliggör olika språk på förskolan på många olika sätt. Man uppmärksammar också olika kulturer, traditioner, länder, flaggor osv. Citronens förskola jobbar också aktivt med språkutveckling generellt. Det arbetet görs bland annat med hjälp av samtal, diskussioner, reflektioner, benämna, högläsning, rim, ramsor, sagor och sånger. Material för arbetet hämtas bl a på skolverkets hemsida. Som en del av det språkutvecklande arbetet använder sig pedagogerna också delvis av TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Förskolans miljö, inne och ute I januari 2016 flyttade förskolan in i sina nyrenoverade lokaler. Barn och personal har tillsammans utformat lärmiljöerna. Lärmiljöerna förändras kontinuerligt utifrån barnens intresse, nyfikenhet och behov. Lärmiljöerna ska vara rika på saker att utforska och upptäcka. Vi använder oss av ofärdigt material som kan användas på många olika sätt. Vi jobbar också för att få till ett estetiskt uttryck i miljöerna. Citronens förskola jobbar även utifrån en medvetenhet kring giftminimerad förskola vid utformandet av lärmiljöerna. Personal På förskolan arbetar två förskollärare, två barnskötare och en resurs samt lokalvårdare/måltidsbiträde. Antal barn per årsarbetare ht-16: 6,57 Antal årsarbetare ht-15: 3,35 Fortbildning: Under detta läsår har vi valt arbetsmiljö och Reggio Emilia inspirerat förhållningssätt som våra fokusområden. Vi planerar göra ett studiebesök under läsåret och vi planerar även för handledning internt och så småningom även externt för pedagogerna. Alla medarbetare kommer gå på en föreläsning under hösten som kommunen anordnar. Vi har också haft en intern föreläsning för de kommunala förskolorna i samband med läsårsstart runt kring vägledande samspel och att träna sociala färdigheter. Det planeras för en föreläsning kring lärmiljöer i januari.

4 Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev I ett förtroendefullt samarbete tillsammans med pedagoger, barn och föräldrar ska jag fortsätta utveckla verksamheten enligt styrdokument, laga r och verksamhetens valda utvecklingsområden och mål såväl lokala som centrala. Jag ska utgå från barnen och barnens perspektiv. Alla barn ska bli sedda, lyssnade på och känna sig trygga i förskolan. Alla föräldrar ska känna sig vissa om att deras barn har det bra och i förskolan får möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina unika förutsättningar, intressen och egenskaper. Jag ska tillvarata pedagogernas kompetenser och intressen, och arbeta för ett tillåtande klimat där vi tillsammans skapar en arbetsplats som vi är stolta över och där vi känner arbetsglädje och gemenskap. Förskolan är vår arbetsplats där även vi vuxna ska ges utrymme för utveckling och lärande. Som ledare vill jag vara lyhörd, tydlig, målinriktad, ansvarsfull, kommunikativ och inspirera. I egenskap av förskolechef och pedagogisk ledare för verksamheten ska jag genomföra verksamhetsbesök och leda pedagogiska samtal och diskussioner. Jag kommer kontinuerligt arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet och fortsätta driva den pedagogiska utvecklingen i förskolorna tillsammans med alla anställda. Jag kommer att arbeta för att alla i förskolan ska känna sig trygga, såväl vuxna som barn. Jag kommer ständigt arbeta för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Enhetens prioriterade utvecklingsområden Som prioriterade mål har vi valt att lyfta två områden under detta läsår. Dels vill vi arbeta mer kring arbetsmiljö, trivsel och hälsa och dels fördjupa oss mer i Reggio Emilia inspirerat och projektinriktat arbetssätt. Dessa båda områden rymmer mycket och kommer genomsyra verksamheten under detta läsår. Vi kommer jobba med detta under avdelningsplaneringar, reflektioner, handledningstid, förskollärartid, APT och vid planeringsdagar. Våra mål är att vi ska ha en frisk arbetsplats där alla, så väl barn som vuxna trivs och mår bra. Vi ska också ha en verksamhet där vi fördjupat vårt arbete utifrån Reggio Emilias pedagogiska förhållningssätt där vi ser varje barns kompetens och jobbar projektinriktat med nyfikenhet och lyhördhet på barnen och där vi utformar lärmiljöer för att ge dem optimala förutsättningar att få utvecklas utifrån vars och ens unika förutsättningar. Nämndens mål Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2016 samt det resultat som

5 uppnåtts. Mål 1. Antalet barn i barngrupperna har minskat med 0,5 barn per grupp Mål 2. Andel föräldrar som är nöjda med vad deras barn lär sig på förskolan har ökat Mål 3. Personaltätheten har minst bibehållits Vi har minskat barngruppen med ett barn. Istället för 25 barn så har vi just nu 24 platser. Alla platser är inte fyllda till terminsstart ht 2016 men beräknas vara fyllda i januari Personaltätheten är därför något högre just nu än vanligt. Föräldrarna är nöjda med verksamheten. Under föregående läsår var förskolan delvis tillfälligt i Diamantens lokaler. Föräldrarna var något mindre nöjda under den perioden än de varit när förskolans verksamhet åter är tillbaka i Citronens lokaler. Vid föräldraråd har föräldrarna varit mycket nöjda med verksamheten. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan arbetar stundligen och dagligen med värdegrundsfrågor. Det är en stor del av ett förskolebarns vardag att utveckla sin identitet, empati, sociala kompetens, att vara en individ i en grupp med allt som hör till när det gäller såsom turtagande, hänsyn och omtanke. Att utveckla sin förmåga att uttrycka sig själv, sina känslor och sina åsikter är viktiga bitar i detta stora pussel och det är något som förskolan sätter fokus på och avsätter tid för. Vårt uppdrag innebär att låta omsorg, utveckling och lärande få bilda en helhet. Det innebär att vi behöver lägga fokus på att barnen får chans att utveckla alla de saker som läroplanen tar upp under sina år på förskolan. Därför vill vi erbjuda barnen många saker att utforska, upptäcka och lära och samtidigt väva in den viktiga värdegrunden på ett naturligt sätt i barnens vardag. Trygghet är en viktig grundläggande faktor för att barnen ska kunna ta till sig allt det vi erbjuder barnen. Vi arbetar därför medvetet för att barnen ska känna sig trygga på förskolan och fokuserar på att göra inskolningen trygg för såväl barn som föräldrar. Pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn är en annan viktig pusselbit för att hantera förskolans uppdrag och som vi systematiskt och kontinuerligt diskuterar och levandegör på arbetslagsplaneringar/reflektionstider och APT samt planeringsdagar. Ansvariga är förskollärare och arbetslaget tillsammans med förskolechef. Målsättning: Vi vill att barnen hos oss ska utveckla sin förmåga till socialt samspel, sin nyfikenhet och självkänsla.

6 2.1 Normer och värden Förskolan har som uppdrag att aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Vi ska fokusera på att barnen ska vara rädda om andra människor och om sin miljö och sakerna omkring sig. För att nå målet tränar vi mentalisering, rollspel, massagesagor, gruppstärkande uppgifter, magiska ord, konkretisera hur man är en bra kompis t ex genom fotografier. Vi följer upp kontinuerligt vid reflektionstillfällen och planeringar samt lite extra under vår planeringsdag i januari. Vi använder oss av observationer, reflektioner och löpande anteckningar. Ansvarig för arbetet är förskollärare tillsammans med arbetslaget. Alla som arbetar på förskolan följer vår likabehandlingsplan. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Vår verksamhet genomförs så att vi stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Vi vill erbjuda en öppen och innehållsrik miljö som upplevs inbjudande för utforskande och upptäckande där vi främjar lek, kreativitet och det lustfyllda lärandet. Vi utgår från barnens intressen för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Här får utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgöra grunden och vi låter barnens tankar och idéer tas tillvara för att skapa den mångfald i lärandet som läroplanen pratar om. Alla mål under rubriken utveckling och lärande är aktuella och viktiga för oss men vi vill särskilt lyfta fram några av dem som vi vill fokusera lite extra på även under detta läsår. Vi har särskilt lyft fram följande mål från LpFö98/16 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, Vi erbjuder barnen att få utveckla sina intressen och utgår från deras erfarenheter när vi planerar projekt och övrig verksamhet. Vi ger barnen utrymme att leka både ute och inne och vi har lekgrupper vissa tider för att barnen ska träna samspel och få inspiration och erfarenhet från nya personer. Vi har även tid då barnen får välja aktivitet själva med hjälp

7 av intressetavla. Vi utmanar barnen inom deras förmåga. SPRÅK: Vi sjunger, ramsar och leker med språket i t ex samlingar varje vecka. All personal går en webbaserad kurs i TAKK för att kunna stödja språkutveckling med hjälp av tecken. Vi följer upp arbetet vid planeringstid/pedagogisk utvecklingstid, avdelningsplaneringar, APT samt terminsvis. Som verktyg för utvärdering använder vi pedagogiska dokumentationer, reflektioner och diskussioner kring förskolans lärmiljöer. Ansvarig för arbetet är förskollärare tillsammans med arbetslaget. 2.3 Barns inflytande I förskolan lägger vi grunden för demokrati. Barnen får alltefter förmåga ta ansvar för egna handlingar och för förskolans miljö. Barnens behov och intressen tas tillvara och ligger till grund för utformning av miljö och planering av den pedagogiska verksamheten. Våra valda mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, Vi vill att barnen ska förstå sin betydelse för hur den sociala och fysiska miljön blir på förskolan. Vi använder oss av mentalisering, träna på att lyssna och bli hörd, konkretisera hur en bra kompis är, vi ska presentera material på ett sätt som uppmuntrar till ordning och varsamhet, ta bort trasiga saker. Vi kommer jobba med att utveckla lärmiljöerna tillsammans med barnen. Vi utvärderar löpande vid våra avdelningsplaneringar samt vid våra planeringsdagar. Vi använder oss av observationer och löpande anteckningar och annan dokumentation för utvärdering. Förskollärare är ansvariga tillsammans med arbetslaget. 2.4 Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet när det gäller ansvaret för barnens fostran och utveckling. Därför behöver vi ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna görs delaktiga och påverka förskolans verksamhet inom ramen för de nationella målen. Av den anledningen är det viktigt att förskolan är tydlig i fråga m mål och innehåll. Målsättning: Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

8 Detta gör vi genom att ta med föräldrarna från början i årets tema genom att samla in deras tankar om vad Knivsta är på föräldramöte. När ska det följas upp: Januari, löpande Hur ska det utvärderas: Uppmärksamma föräldrarnas intresse för projektet Förskollärare tillsammans med arbetslaget ansvarar för arbetet. 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Vi strävar efter ett nära och förtroendefullt samarbete med förskolan, skolan och fritidshemmet. På så vis stödjer vi barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vi utgår från de nationella och lokala mål och riktlinjer som finns för respektive verksamhet. Förskolan har som uppdrag att runda av förskoletiden när barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig. Vårt specifika mål: Förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Detta gör vi genom att vi använder dokument för överlämning samt beskriva hur vi har jobbat med barnen. Vi följer kommunens riktlinjer och vi har överlämningsmöten. Detta följs upp i maj/juni och utvärderas med hjälp av genomgång av gruppen och ur de lämnats över samt feedback från mottagande skola. Ansvarig är förskollärare. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling I läroplanen skrivs det att förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras och följas upp samt utvärderas och utvecklas. Vi följer därför upp barnens utveckling och lärande och dokumenterar och analyserar denna. Syftet med det är att få kunskap om förskolans kvalitet dvs vår organisation, innehållet i verksamheten och genomförandet så att varje barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Det handlar ytterst om att förskolan ska utveckla sina arbetsprocesser och bedöma om vårt arbete bedrivs i enlighet med målen samt undersöka vilka åtgärder vi behöver vidta för att alla barn ska ges möjlighet att få utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar och behov. Analysen av utvärderingens resultat visar vilka utvecklingsområden vi ska fokusera på. Vi utgår från ett barnperspektiv i vårt arbete och föräldrar och barn görs delaktiga och deras åsikter, tankar och funderingar tas tillvara. I förskolans uppdrag ingår att arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling. Vi strävar efter att detta ska bli en naturlig del av pedagogernas vardag och att man har ett förhållningssätt där reflektion ständigt är återkommande och pedagogisk dokumentation

9 ett av de verktyg vi använder. Unikum är ett annat verktyg vi använder för detta. Pedagogerna har ett årshjul till hjälp och stöd i detta arbete. Det finns också beskrivet vad som ingår i förskollärares respektive barnskötares uppdrag. Förskolechef gör verksamhetsbesök för att följa verksamheterna och deras utveckling. Dessa äger rum 1 gång per termin. Ledningsgruppsmötena där lagledare och förskolechef träffas är ett forum där man kan lyfta frågor och funderingar kring uppföljning, utvärdering och utveckling även ur ett metaperspektiv. På samma sätt används förskollärartiden men då är deltagarna vid mötena alla förskollärare vid enheten. För att bli ännu bättre inom detta område så satsar vi på kompetensutveckling och handledning. UNIKUM är också ett verktyg som används för uppföljning, utvärdering och utveckling. Avdelningsplaneringen följer en speciell agenda där man systematiskt lyfter upp bl a pedagogisk dokumentation och lärmiljöer. Förskolan önskar också utveckla forum för barnen att utvärdera sin verksamhet. Vi följer upp vårt arbete med pedagogisk dokumentation och uppföljning, utvärdering och utveckling vid planeringstid/pedagogisk utvecklingstid, i samtal och reflektioner med kollegor, avdelningsplaneringar och APT samt terminsvis. Vi utvärderar med hjälp av pedagogisk dokumentation återkommande på avdelningsplanering och på förskollärartid samt vid diskussioner och reflektioner med kollegor. Förskolechef, förskollärare och arbetslaget ansvarar för arbetet utifrån sina roller. Vår särskilda målsättning under detta läsår är att: Arbetslaget ska använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, Detta gör vi genom att dokumentera vårt eget arbete med dokumentation för att se hur vi använder dokumentationen för att utveckla verksamheten. Gemensam planeringstid och avdelningsplaneringar. Detta mål följer vi upp i januari och utvärderar i juni. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i läroplanen. Som vuxna har vi ett stort ansvar i att bemöta flickor och pojkar på ett sådant sätt att vi motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att få pröva, utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Förskolan utformar sin miljö så att alla barn kan känna sig välkomna överallt. Man uppmuntrar all typ av lek och pedagogerna bekräftar barnet utifrån dem som individ och

10 inte utifrån kön. Alla ska få samma chans. Arbetet här är starkt sammankopplat med arbetet under rubriken Normer och värden. Målsättning: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Vi ska under höstterminen filma oss själva i en samlingssituation och titta på filmen (enskilt) med fokus på hur vi bemöter barnen med avseende på vilka beteenden som belönas och om det finns skillnader mellan vad som förväntas av pojkar och flickor. Vi följer upp på APT i oktober samt planeringsdagen i januari. Vi kommer utvärdera genom att diskutera anteckningaran från enskilda filmer. Hela arbetslaget ansvarar för arbetet. Förebyggande arbete kring barns hälsa Barnhälsoplanen finns i en lokal version för just vår verksamhet och den används som stöd för pedagogerna i deras arbete. Likabehandlingsplan och plan mot och kränkande behandling är andra viktiga dokument för vår verksamhet. Dessa revideras årligen och sprids till alla föräldrar via mail och informationsmöten såsom förskoleråd. Pedagogerna är med och tar fram planen och den finns med som stöd under hela läsåret vid t ex APT, avdelningsplaneringar osv. Föräldrar lämnar synpunkter på planen vid tillfällen såsom föräldraråd och föräldramöten. Riktlinjer kring hygien samt utifrån riktlinjerna när barnet är sjukt och Smitta i förskolan är också viktiga dokument och viktig litteratur kring barnens hälsa som används av pedagogerna och föräldrarna. Vi använder även vår egen lathund kring sjukdomar, den är ett stöd för så väl personalen som föräldrarna. Maten levereras från Högåsskolans kök. Maten tillagas där utifrån de riktlinjer man tagit fram i kommunen för förskoleluncher. Vi använder också oss av kunskaper och erfarenheter från projekt Sockerbiten. Vi strävar efter att göra vår miljö giftfri genom att successivt över tid se över, byta ut och rensa ut t ex plastleksaker och välja istället välja miljövänliga alternativ. Vi jobbar med inspiration utifrån naturskyddsföreningens koncept Giftfri förskola samt kemikalieinspektionens rapporter. I förskolans läroplan står det att förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning samt vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Vi erbjuder barnen många tillfällen till rörelse och utevistelse i såväl

11 planerad som oplanerad terräng. Genom att erbjuda bra mat så visar vi på kostens betydelse för vår hälsa. Vi följer också våra hygienrutiner för att lära barnen hur man med hjälp av t ex noggrann handtvätt kan bli friskare. Den psykosociala hälsan är också viktig och därför jobbar förskolan ständigt med alla de områden som beskrivs i förskolans läroplan under rubrikerna förskolans värdegrund och uppdrag samt normer och värden. Som särskilt utvalt mål har vi valt att jobba med att förbättra ljudmiljön inne. Vi gör detta genom att t ex gå fram till den man vill prata med istället för att ropa, lägga handen på axeln/armen för att få uppmärksamhet och vi använder tecken för tyst kommunikation t ex vänta. Personalen föregår med gott exempel inom allt detta. Vi kommer utvärdera och följa upp genom att göra löpande anteckningar. Arbetet följs upp årligen genom reviderade handlingsplaner samt vid arbetslagsplaneringar, APT och planeringsdagar. Ansvariga för arbetets utveckling är förskollärare och arbetslag tillsammans med förskolechef. IKT IKT är ett av de områden vi särskilt valde att lyfta fram som ett utvecklingsområde under förra läsåret. Arbetet kommer fortgå. Förskolan har kommit förhållandevis långt i sin utveckling av IKT och vill fortsätta utveckla detta än mer. En föreläsning precis före sommarlovet gav ytterligare inspiration och konkreta tips till fortsatt utveckling inom IKT området. Vi har förhållandevis goda tekniska förutsättningar för arbetet, men nu när vi kommit igång mer vill vi utveckla arbetet än mer med ipads i verksamheten och hoppas kunna införskaffa fler. Vi vill också bli bättre på att använda vår Activboard. Vi vill få in IKT som ett naturligt inslag i vardagen. Arbetet utvärderas regelbundet vid APT, pedagogisk utvecklingstid och utvärderingar. Ansvariga för arbetets fortskridande är förskollärare, IKT pedagog och arbetslaget. Synpunkter och klagomål Synpunkts- och klagomålshantering Knivsta kommuns riktlinjer, antagen av kommunledningen december Förskolan arbetar utifrån kommunens plan för synpunkter och klagomål. Det innebär att vi använder den blankett som finns och uppmuntrar föräldrarna att lämna sina synpunkter på den. Ibland inkommer synpunkter via mail eller i det dagliga bemötandet. Vi gör då en

12 notering om detta för vår egen del om det är en synpunkt eller ett klagomål som löses direkt men om det är något vi inte kan lösa direkt ber vi föräldrarna fylla i blanketten. Vi möter föräldrarnas klagomål eller synpunkter genom att vi följer riktlinjerna, lyssnar, åtgärdar, återkopplar och dokumenterar. Blanketten följs upp och utvärderas i enlighet med kommunens riktlinjer. Ansvarig för detta är förskolechef men hela arbetslagen har som ansvar att ta emot synpunkter och klagomål och hänvisa till blanketten. Vi vill få in synpunkter från föräldrarna på vår verksamhet då de hjälper till att utveckla vår verksamhet oavsett om vi kan möta föräldrarnas önskemål eller ej. Klagomål är viktiga att komma till rätta med, det är också viktigt för oss att förstå vari de har sin grund. Därför är det viktigt att vi får in klagomål som finns på verksamheten från föräldrarna.