rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 14 jun 2013

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 14 jun 2013

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :58: N har jättefna och vktga utvecklngsområden och har arbetat med dessa på ett kreatvt och nsprerande sätt. Det är rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! Det verkar som att n genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet och vlja att delta och utforska. Jättefn vägg med hål, härlgt för barnen att leka med. Det verkar som att n har ett gvande Grön Flagg -arbete både för barn och vuxna! V ser fram mot ert nästa Grön Flagg-arbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft samlng varje vecka med barnen och pratat om utvecklngsområdet "värdegrund". Barnen har vart delaktga och lyssnat och gett god respons. V har sett att det fungerar bra när detta fnns med våra samlngar kontnuerlgt och v märker att det är vktgt att v ofta upprepar för barnen och oss själva det som är vårt fokus. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Konsumton Värdegrund a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V började termnen med att låta barnen på våra avdelnngar där de är ålder 3-6 år berätta om sna sommarmnnen som de hade tagt med sg tll förskolan. På en fn plats på avdelnngen placerade v alla sommarmnnen. De var så stolta över sna saker de hade samlat under sommaren och vlle gärna vsa varandra. Att få vara fokus, ge något från sg själv och känns sg stolt och lyssnad på samlngen är några av våra pedagoska tankar med denna uppgft. Alla ska tydlgt få känna att var och en är värdefull. De äldsta barnen skapade sedan sagor av sna sommamnnen som lästes upp på läsvlan. De yngre barnen gjorde muntlga berättelser av sna sommarmnnen. Pedagogerna spelade upp ett drama på temat vänskap. Dramat nsprerade tll att arbeta med hur man är en bra komps. Dramat satte gång många

3 tankar hos barnen och det som de uttryckte samtal efteråt skrev v ner tllsammans med dem. V gjorde en kompssol och det barnen sagt och som v hade skrvt ner blev solens strålar. På så sätt var barnen med och skapade regler för hur v ska vara mot varandra. V har ntroducerat en stråle taget och pratat om vad det nnebär praktken. V har också bett barnen att vara små detektver och försöka uppmärksamma när det v har pratat om om sker leken. Då kan de komma och be om kameran för att fotografera händelsen. Det kan handla om att vsa omsorg mot någon, bjuda n en komps leken eller annat där man på något sätt bygger relatoner. Fotot har v satt upp vd aktuell stråle på solen för att ännu mer tydlggöra och vsualsera budskapet. Solen fnns på vår dokumentatonsvägg synlg för barn, personal och föräldrar. V arbetar två förmddagar veckan med tvärgrupper mellan avdelnngarna. Då har v bland annat arbetat med övnngar och lekar som stärker självkänslan. Tanken är också att v vll nsprera tll att bygga relatoner med många olka kompsar. Att vara tllsammans olka åldersgrupper och flera konstellatoner ger många tllfällen tll socal tränng. V vll göra det möjlgt för barnen att upptäcka att även om man tllhör de äldsta på förskolan kan man ha rolgt tllsammans med någon som är lte yngre och tvärtom. Förskolans värdegrund fnns med som en röd tråd allt det v gör vår verksamhet. V försöker fånga de tllfällen och stuatoner som uppstår där v får möjlghet att träna på att vsa hänsyn och förståelse för varandra, respektera varandra, se lkheter och olkheter som en rkedom. På vår förskola fnns det både barn och personal från andra kulturer som ger oss möjlheter att vdga våra perspektv. I detta arbete har v strävat efter att varje barn ges möjlghet att utveckla öppenhet, respekt, soldartet och ansvar och att utveckla förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra. Vår strävan har också vart att varje barn utvecklar sn denttet och känner trygghet den samt att de utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga. Gökungarna (våra yngsta barn): Barnen fck under sommaren uppgft att samla fotografer på barnet med nära och kära. Fotograferna sattes sen på ett färgglatt papper med en text om vad blden föreställer. Pedagogerna lamnerade sedan det hela och satte hop det tll ett famljehäfte så att varje barn har ett eget hängandes på förskolan. Under hösten använde barnen blderna fltgt och reflekterade över vlka relatoner som blderna representerade. Barnen tttade varandras häften, sna egna häften och vsade även oss pedagoger. Barnen pekade på blderna och sa ttta, mamma där eller blomma. V pedagoger har fokuserat mycket på hur man är en bra komps och hur man får en hållbar vänskap och att kunna förmedla det budskapet tll barnen. Fokus har även legat på möten barn-barn, barn-personal, barn-vuxen och barn-mljö. V sjunger sånger där v tar varandra hand, ett exempel är ett hus vd skogens slut där alla barnen samlngen tar varandra hand under ssta menngen sången som lyder..räck mg handen dn. Sagan om vanten har vart återkommande verksamheten både som saga och berättelse men även som ett motto barngruppen där v anser att sagan ger budskapet att alla får vara med och att det fnns en vlja tll gemenskap och medmänsklghet oss alla. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Alla vuxna ges tllfälle för delaktghet dels när v planerar vår verksamhet arbetslaget och dels vardagen. Barnen är hela tden delaktga både spontant och vd organserade samlngar. V märker att barnen blr mer uppmärksamma ju mer v pratar om vår värdegrund. När de märker att v tar oss td och lyssnar och uppmärksammar deras tankar och åskter så vsar de mer delaktghet. Det blr tydlgt för dem att det de säger är värdefullt. V vuxna arbetar för att ha samma förhållnngssätt gentemot varandra arbetslaget för att alla ska känna delaktghet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Konsumton Återanvändnng a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Gladsångaren (ålder 2,5-6 år) Det kom ett brev en dag från Mofflorna som skrev att de var chockade över hur mycket v männskor slänger på återvnnngsstatonen. Mofflorna gav ett uppdrag tll barnen att ställa ut kartonger tll kontoret, köket, städförrådet och på våra avdelnngar där v skulle lägga det som annars slängs/återvnns och som ev kan användas tll något annat. Efter två veckor hämtade v lådorna och tttade på allt v hade samlat hop. Barnen har fått flera brev från Mofflorna och också spontant själva velat skrva tllbaka tll dem. Mofflorna berättade att de under vntern hade flyttat n på vår förskola och att de saknade sn skog som de annars bor på sommaren. Barnen föreslog att de skulle kunna bygga en skog som de kunde bo under vntern och tll de bygget använda v en del av materalet som v samlat n. Arbetet utökades tll att barnen vlle bygga ett hus att bo och ett aktvtetshus där Mofflorna kunde ha lte kul. Barnen fck göra egna mofflor av bland annat toarullar, kapsylser, naturmateral och annat skräp som de sedan använde verksamheten. Vårt nsamlade skräp som annars skulle kastas fck stället en menngsfullhet. Trasga leksaker som gamla blar blev en fn racerbana som stter på väggen då barnen målade en bakgrund som påmnner om en blbana. De övrga sakerna blev skräppkonst, detta resulterade två vackra tavlor varpå en stter uppe. Återvnnngsmateralet kom tll god användnng. En dag gck v tll skogen och plockade skräp för att Mofflorna skulle få flytta tllbaka tll en ren skog. Barnen bekantade sg med de olka symbolerna som fnns på återvnnngskärlen och barnen fck träna på att sortera allt skräp som v hade httat naturen. I detta mål har v gett barnen möjlghet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. De har också fått tllfälle att utveckla sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap.

5 Gökungarna (våra yngsta barn): V vlle se nya möjlgheter genom att ta tllvara det som annars kastas. Fanns det nya användnngsområden för dessa saker? Kunde v på ett nytt sätt ta tll vara och använda materal som v vanlgtvs lämnar väg tll återvnnng? V valde att fokusera på ett materal som är vanlgt förekommande på förskolan. Kartonger och rör olka storlekar. V använde oss av rör både plast och kartong. Vår hållbarhetstanke detta utvecklngsområde var att tänka efter en extra gång nnan v kastar. Kan materalet utnyttjas nom andra användnngsområde? V började med att tömma ett rum på leksaker. V bjöd n föräldrarna att vara delaktga genom att bdra med kartonger olka storlekar. Personalen valde att tejpa gen några kartonger och låta några vara öppna. I rummet som tömts på leksaker fck sedan barnen hjälpa tll att bära n det nya materalet. V valde sedan att låta barnen utforska rummet några taget. Efter att alla barn hade fått utforska mndre grupper så fck hela barngruppen fr tllgång tll materalet. Efter några dagar öppnade v upp de två angränsande rummen där leksaker fortfarande fanns och barnen blandade lek med kartonger/rör och leksaker. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V bestämde från början att v nte skulle ha en färdg plan med detta utvecklngsområde utan låta det växa och utvecklas efterhand som v arbetar. Barnen har kommt med flera förslag och det har fått styra hur v har gått vdare med arbetet. Barnen har ställt frågor och vart ntresserade av Mofflorna. I våra organserade aktvteter och samlngar fnns det alltd tllfälle för barnen att både prata och ställa frågor om det v arbetar med. Vårt förhållnngssätt är att vara lyhörda och flexbla. När det har kommt brev från Mofflorna har ett av barnen som kan läsa fått läsa upp brevet för övrga. Det har mponerat på flera barn som har fått ett ökat ntresse för bokstäver och en vlja att kunna skrva och läsa. Eftersom v delar barnen olka åldersgrupper är det olka vuxna som drver och planerar arbetet vlket nnebär att v vuxna ges goda möjlgheter att påverka och nsprera. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Förvalta Konsumton a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I en av grupperna på förskolan började detta mål en stuaton då en leksak på gården medvetet slogs btar. V tog tag stuatonen och hade en dskusson med barnen samlngen om våra gemensamma leksaker på förskolan och hur v tänker om dem. Det blev en bra dskusson där v fokuserade på allt det v får göra och har möjlghet tll men att det krävs att v är rädda om våra saker och att v vll ha dem kvar. Nästa dag var v skogen

7 och då lekte några barn ganska hårdhänt med en gren som så smånngom knäcktes. Det var också en stuaton som v fångade som gav oss tllfälle att prata lte om allemansrätten och allt v får och kan göra naturen men också vad som är vktgt att tänka på för att v ska få ha vår fna natur kvar. Samma vecka började v med en stor sorterng av våra saker på gården. V rensade bort det som hade gått sönder och barnen hjälpte tll att göra ordnng förrådet och sortera alla saker. V har tankar om att utveckla vår gård och har pratat med barnen om det för att få deras synpunkter och déer. Vår förskollärarpraktkant, från vår vänort Tyskland som är hos oss för att studera svensk förskola, blev mycket nsprerad och har med stort ntresse och engagemang hjälpt oss att utrusta vår gård så att den blr ännu mer nsprerande för barnen. V har använt oss av gamla möbler som har kasserats och byggt om dem tex har en gammal lådhurts blvt "en bl- och cykeltvätt", en annan möbel blev en "tankstaton" och gvetvs med symboler för mljövänlga drvmedel! Allt lnje med att använda det v redan har stället för att nhandla nytt. Det är ett bra förhållnngssätt som tydlgt vsar barnen och oss vuxna att gammalt kan bl något nytt! V har också byggt en vägg där v har sågat ut olka geometrska former där barnen står på var sn sda och stoppar stora klossar med samma form genom hålen tll varandra. De tycker att det är jättekul! Den andra halvan sompå blden är hel har v sågat ut en lucka där v ska ha dockteater. Att förvalta vår gård nnebär för oss att v är rädda om den fna mljö v har men också att v ser gårdens potensal som kan bdra tll en mer utvecklande mljö för barnen. V har från vårt bblotek på orten fått ett ekonomskt bdrag och hjälp med att skapa ett förskolebblotek. Barnen har vart med utformandet av bbloteket. Bblotekaren från ortens bblotek har kommt på besök för att prata om böcker dels för att öka ntresset och dels för att vsa barnen hur man hanterar en bok för att den skall hålla länge, och för att göra det tydlgt att det är vktgt att v ska vara rädda om det v har. V har arbetat konkret med saker som fnns omkrng oss vår vardag. Det underlättar tydlgheten arbetet med barnen. V pratar om saker som de ser och leker med daglgen. Det blr ett väldgt tydlgt förhållnngssätt både för barn, föräldrar och oss pedagoger hur man med relatvt enkla medel kan göra om gamla saker tll något nytt utan att det kostar något och dessutom behöver nget kastas! Många har blvt nsprerade! I detta mål har v gett barnen möjlghet att utveckla sn förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskoer och natur och samhälle påverkar varandra. Gökungarna: På hösten samlade barnen löv skottkärror som pedagogerna sedan hjälpte tll att kasta nnan snön föll. På våren vlle barnen gärna sopa bort den småsten som lagts ut under vnterns halkbekämpnng. Då sopade barnen gården och fck lte extra stöd av de männskor som sköter trädgårdsskötseln åt kommunen. Under våren städades också förrådet där uteleksakerna fnns. Barnen tyckte att vagnar och spadar som var söndrga var lte besvärlgt att leka med så v sorterade bort det söndrga rätt återvnnng och på så sätt band v hop utvecklngsområden förvalta och återanvändnng. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Under hösten uttryckte barnen att det var rörgt samband med vår utelek. Det fanns leksaker som var sönder och gården behövde rustas upp. Pedagoger och barn bestämde därför tllsammans för att städa på gården och bland uteleksaker. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98)

9 Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, förståelse för att alla männskor har lka värde oberoende av socal bakgrund och oavsett kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonsnedsättnng, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sn kulturella denttet och sn förmåga att kommuncera såväl på svenska som på stt modersmål. c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Informaton på föräldramöten Samarbete med kommunen (t.ex. bblotek) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Forum för samråd 2 ggr/termn

10 Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har vsat nyfkenhet, delaktghet och vart nsprerade. De har genom sn respons vart med och påverkat arbetets utformng. Barnen berättar hemma om vad de har vart med om vlket vsar oss att de är ntresserade och tar n det v arbetar med. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Mycket vktgt och aktuellt ämne..men stort! Vardagsnära tema som ökar tydlgheten och förståelsen. V har sett att barnen har tagt tll sg budskapet och de vsar oss att de har tagt n detta stt medvetande. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Våra reflektoner om vårt tema har gjort oss mer uppmärksamma och medvetna. V ser saker med nya perspektv som känns vktgt att v har med oss vårt fortsatta arbete. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? Dessa erfarenheter kommer att fnnas med som en naturlghet vårt kommande arbete.