Handbok för krossensilering

Transkript

1 Handbok för krossensilering Förmånligt och gott foder Krossensilering är en kostnadseffektiv metod att producera foder. Krossensilerat foder är en god och förmånlig näringskälla för alla husdjur, som förbättrar gårdens lönsamhet tack vare små investeringsbehov och sänkta produktionskostnader. Kostnaden per enhet för krossensilerat foder är märkbart lägre än för torkad spannmål. Det krossensilerade fodret är färdigt som sådant, och kan tas från lagringsplatsen direkt till foderbordet. Krossensilering sparar energi och utnyttjar effektivt gårdens kapacitet. Till exempel blir tröskans brukstid längre eftersom fodersäd som ska krossensileras kan tröskas tidigare än den övriga skörden. Metoder för konservering av spannmål Torkning: traditionell konserveringsmetod, kärnorna torkas ner till en fukthalt under 15 procent, ger långvarig och säker hållbarhet, höga kostnader, dammproblem vid utfodring med mald spannmål. Krossensilering: spannmålen tröskas redan vid gulmognadsstadiet, krossas och ensileras med tillsats av Kemira AIV-ensileringsmedel. Helkornsensilering: Kemira Propcornprodukter som innehåller propionsyra tillsätts för att förhindra tillväxt av mögel och jästsvampar. Fungerar bäst när spannmålens fukthalt är %. Helsädsensilage: stråsäd som skördas med både strå och ax och ensileras med Kemira AIV-ensileringsmedel

2 Odlingsteknik och skörd Krossensilering baserar sig på mjölksyrajäsning av spannmålen. Mjölksyrajäsningen åstadkoms genom att fodersädens ph-värde sänks till ca 4 med hjälp av ensileringsmedel, och fodermassans exponering för luft stoppas. Utsädesmängden ökas endast på torkkänsliga åkerskiften, eftersom ökad såtäthet ökar risken för liggsäd. En omsorgsfull bekämpning av växtsjukdomar förbättrar spannmålens kvalitet och ökar skörden. Fodersäd som ska krossensileras kan odlas på samma sätt som annan fodersäd. Vid krossensilering tröskas spannmålen tidigare, vid högre fukthalt, på gulmognadsstadiet, då både dess torrsubstanshalt och energi- och proteinvärden är höga. Fukthalten är i detta skede %. Tack vare att fodersäden tröskas tidigt kan också sena och rikt avkastande fodersädssorter odlas. Vid odling av fodersäd för krossensilering kan också kvävegivan på åkern höjas, på det sättet får man ännu högre skörd. Kreatursgödsel kan utnyttjas fritt. På gulmognadsstadiet är kärnorna större och mjukare än i ett helt moget spannmålsbestånd. Slagskoavståndet och inmatningshastigheten ska passas ihop så att kärnorna avskiljs utan att krossas. Trots att det i sig inte gör något om kärnorna krossas så kan tröskningsspillet och skräphalten i varan öka om halmen och kärnorna krossas. Belastningen på tröskan kan minskas genom tröskning med längre stubb. Vid tröskning av fuktig spannmål får skakarna vara ordenligt öppna och fläkten gå hårt för att man ska få en effektiv tröskning och ren kärnskörd. Varumärket AIV är registrerat av Valio Ab. Kemira Oyj utvecklar AIV-ensileringsmodeller i samarbete med Valio Ab.

3 Krossning och ensilering Fuktig spannmål kan packas till en så kompakt massa, att ensileringen säkert lyckas. Om spannmålen är för torr kan vatten tillsättas i samband med krossningen. Det är ändå bättre att trygga en tillräcklig fukthalt genom att tröska spannmålen tillräckligt tidigt än genom att tillsätta vatten. Krossensileringen görs med hjälp av en specialkonstruerad spannmålskross, Murska, som krossar kärnorna. Både ensileringsmedel och eventuellt vatten tillsätts i själva krossen, varvid preparatet blir väl inblandat. Det är bra att kontrollera att alla kärnor krossas. Spannmålen kan krossas redan på åkern, varvid tröskans tank töms direkt i krossens tank. Fodersäden krossas, ensileringsmedel tillsätts vid krossens bottenskruv och varan lyfts upp på släpvagnen med krossens elevator. Eftersom fodersäden tröskas vid mycket hög fukthalt bör den ensileras så fort som möjligt efter tröskningen, helst samma dag. De största krossarna har en effekt på ca kg per timme och fungerar följaktligen smidigt också i maskinkedjor med riktigt stora tröskor. Som ensileringsmedel vid krossensilering rekommenderas Kemira AIV 2 Plus eller Kemira AIV Ässä. Fodrets ytskikt kan vid behov behandlas med outspätt ensileringsmedel för att förhindra mögeltillväxt på ytan. Genom att tillsätta AIV-ensileringsmedel säkerställs att fodermassan blir tillräckligt sur, så att tillväxten av bakterier som förstör fodret för hindras. Så bibehålls den krossensilerade spannmålens fodervärde fram till utfodringen. Dosering av Kemira AIV vid krossensilering Mängden tillsatt AIV-ensileringsmedel bestäms enligt spannmålens fukthalt. Det rekommenderas ändå att fukthalten i spannmål som ska krossensileras är ca 40 %. Fukthalt, % Dosering, l/t I proteinfoder (ärter) används en 1 l/t större dos. Ensileringsmedlet kan också tillsättas med hjälp av en syrapump.

4 Lagring Den krossensilerade spannmålen kan lagras i en plastkorv, plansilo, stuka eller lufttät tornsilo. Vid ensilering i plansilo behöver man en traktor med frontlastare eller motsvarande arbetsmaskin för att jämna ut och packa fodret. Då krossningen sker vid silon behöver man antingen en elevator som tar upp fodersäden från släpvagnen till krossens tratt, eller en körbro, så att spannmålen kan tippas direkt i krossen från en lucka i släpvagnens kant. Krossen kan också fyllas på med frontlastare. Krossens storlek väljs enligt spannmålsmängden och tröskans storlek. För att tröskningen ska kunna utföras utan avbrott bör krossens effekt motsvara tröskans kapacitet. De effektivaste krossarna är traktordrivna: den ena traktorn driver krossen och den andra fyller silon. Vid ensilering i tornsilo tas fodret ut med en kedje- eller tallrikselevator. Inlagringen av fodret görs oftast med fläkt. Ofta lagras krossensilerad spannmål också i en så kallad plastkorv. Det allra enklaste lagret består av en stuka vid åkerkanten. Oavsett vilket typ av lager man har är det av största vikt att spannmålen krossas ordentligt och att syran doseras jämnt i fodermassan varefter den packas, täcks in och vikter läggs på. Som vikter används exempelvis kornfoder, mäsk, kli eller annat foder, som kan ges som foder åt djuren i samma takt som den krossensilerade spannmålen. Också krossad torr spannmål, som läggs direkt ovanpå den krossade, fuktiga spannmålen kan användas som vikt. De ätbara vikterna skyddar effektivt den krossensilerade varan mot möss och råttor. Halmbalar ska helst inte användas som vikt, eftersom de ger skadedjuren skydd och boplatser. Lagret ska dimensioneras enligt foderförbrukningen, man bör räkna med ett uttag av fodermassa om minst 20 cm per dag. Då hålls fodret fräscht och aptitligt också i varmare väder. Det lönar sig att låta fodret stå ett par-tre veckor innan utfodringen inleds så att fodret hinner jäsa färdigt. Krossensilerad spannmål i plastkorv Ensilering i plastkorv är en förmånlig och enkel ensileringsmetod. Spannmålen tröskas på åkern, hämtas med släpkärra till ensileringsplatsen, krossas och ensileras i plasttub i ett och samma arbetsskede. Spannmålen tas från kärran med frontlastare eller elevator, och fylls på en kross försedd med tubinpackare.

5 Plasttuben eller korven fylls på automatisk av inpackaren, och massan behöver varken packas eller tyngas med vikter. Metoden är också förmånlig eftersom inga silor behövs, och eftersom lagerutrymmet kan utökas enligt skördens storlek. Skördevädret är också mindre viktigt än vid ensilering i plansilo. Vid behov kan inplastningen avbrytas och fortsätta senare. Krossensilering i tub kan utföras i alla väder. Krossensilerad spannmål är förmånligt foder Valet av konserveringsmetod för fodersäden betonas i de skeden då man måste se över gårdens teknik, exempelvis om produktionen utvidgas. Enligt Arbetseffektivitetsföreningens kalkyler (Palva och Siljander-Rasi 2008) är de rörliga kostnaderna vid krossensilering av fodersäd 18,7 lägre per ton spannmål än för torkning, då spannmålsmängden per år är 200 ton. Om vi beaktar investeringarna i hela hanteringskedjan (tork, lufttät tornsilo, elevatorer/ transportörer, kvarnar, fasta kostnader, ensileringsförluster), är krossensileringens totalkostnader på årsnivå 9400 lägre och totalkostnaderna för tubensilering lägre än för en maskinkedja för torkad spannmål. Räknat för en miljon kilo är skillnaden hela till förmån för tubensilering. Dessutom bör krossensileringens andra fördelar beaktas: fodret är smakligt, dammfritt, skörden mindre beroende av vädret, det är enkelt att hantera och har god näringshalt. Den slutliga jämförelsen bör ändå göras individuellt för varje gård, med beaktande av bl.a. gårdens investeringsbehov och den mängd spannmål som hanteras. Jämförelse av konserveringskostnader 140 Krossensilering silo Krossensilering tub Torkning 133 Källa: TTS Forskning/ ,2 Kostnad /ton ,6 49,2 40,2 35,9 26,9 18,7 49, Mängd konserverad vara kg

6 Krossensilering ger gott och förmånligt foder Krossensilerad spannmål har gott fodervärde Krossensilerad spannmål utmärkt i blandfoder Krossensilerad spannmål passar för alla husdjursslag Billigare per foderenhet än torkad spannmål Bättre utnyttjande av fosfor hos svin och fjäderfä Utmärkt i blötutfodring Krossensilerad fodersäd dammar inte Krossensilering är en energisnål foderberedningsmetod Du kan odla senare sorter och skörda fast vädret är dåligt stallgödseln kan utnyttjas effektivare Skörden begränsas inte av torkkapaciteten Krossensilering förlänger tröskans användningstid på hösten Krossensilering i ett nötskal Säkerställ åkerns grundläggande skick (god vattenhushållning och bördighet, ph 6 6,7) Normal utsädesmängd bara på torkkänsliga jordar bör såtätheten ökas Kan användas större gödselgivor än normalt, stallgödsel passar bra Rikt avkastande och sena sorter kan bra användas Kom ihåg växtskyddet Tröska 2 3 veckor tidigare än normalt på gulmognadsstadiet, vid % fukthalt Krossning direkt på åkern eller lagringsplatsen (kärnorna bör krossas) med en för ändamålet framtagen Murska-kross Använd 3-5 l/t AIV-ensileringsmedel Lagring i plansilo, stuka (plast på samt noggrann täckning med vikter), i plasttub eller tornsilo Utfodringen kan påbörjas ca 3 veckor efter ensileringen

7 God och förmånlig näring för alla husdjur Trots den tidiga skörden har krossensilerad spannmål vid tröskningen samma höga näringshalt som torkad spannmål. Under ensileringen förändras dess näringsinnehåll något på grund av jäsningsprocesserna. Sockerhalten sjunker eftersom jäsningen förbrukar socker som förvandlas till mjölksyra. Också halterna av stärkelse, NDF-fiber, fosfor i form av fytinsyra, E-vitamin och ß-glukan sjunker. Idisslare Köttboskap växer lika bra med krossensilerad som med torkad spannmål. I vissa försök har tillväxten och foderutnyttjandet rentav varit bättre än med torkad spannmål. Försöksresultaten visar att krossensilerad spannmål passar bra som foder till mjölkkor. Torrsubstanshaltens sammansättning, smältbarheten och fodervärdet är lika bra hos krossensilerad spannmål som hos torkad. Krossensilerad spannmål som foder åt mjölkkor Resultat av utfodring med krossensilerad spannmål till mjölkkor jämfört med torkad spannmål (blandfoder, vallensilage 55 %, korn 28,7 %, rybs 10,1 %, melassnitsel 4,7 % och mineraler 1,5 %). % jämfört med torkad spannmål Försök 1 Försök 2 Försök 3 Foderintag FCM Fetthalt Proteinhalt Foderutnyttjandegrad ( Jaakkola m.fl. 2004) På grund av den krossensilerade spannmålens höga fukthalt bör mängden krossensilerad spannmål angiven i kilo som ingår i foderblandningar och läggs på foderbordet vara större än av torkad fodersäd. I övrigt kan krossensilerad spannmål användas på samma sätt som torkad spannmål, och helt ersätta torkad spannmål. Eftersom den krossensilerade spannmålens fukthalt varierar något borde man för att kunna fastställa rätt fodergiva mäta dess torrsubstanshalt med 1 2 veckors intervaller. Mätningen görs enkelt med t.ex. en mikrovågsugn och en brevvåg.

8 Svin Krossensilerad spannmål kan ges åt svin som sådant och är ypperligt som råvara i blötfoder. I praktiken kan torrsubstanshalten variera med 8 10 % utan några större skillnader i djurens tillväxt eller foderytnyttjande. Krossensilerad spannmål har lägre E-vitaminhalt än torkad spannmål, därför ska foderstaten kompletteras med E-vitamin. Smältbarheten och fodervärdet för svin hos krossensilerat och torkat korn Smältbarhet, % Torkat korn Krossensilerat korn Organisk substans Råprotein Råfett Råkolhydrater Fodervärde, fe/kg t.s. 1,10 1,15 SRP, g/fe (Siljander-Rasi m.fl. 2000) Fodervärdet hos krossensilerad spannmål är ca 5 % bättre än hos torkad spannmål, främst tack vare näringsämnenas bättre smältbarhet. Smältbarheten förbättras förutom av den tidigare skörden också av de förändringar i sammansättningen som sker under ensileringen halten av ß-glukan, som ökar den smältande fodermassans viskositet, minskar avsevärt under ensileringen. Också den tillsatta syran och de syror som bildas under jäsningen inverkar positivt på tarmmikroberna. I praktiken har tillväxten och foderutnyttjandet för krossensilerad fodersäd varit helt jämförbara med torkad spannmål. Utfodring med krossensilerad spannmål minskar avsevärt utsöndringen av fosfor i urinen. En stor del av den fosfor som ingår i korn är bunden i olöslig form, i form av fytinsyra, och har därför mycket låg smältbarhet. I krossensilerad spannmål är halten av fosfor bunden i form av fytinsyra bara en femtedel av motsvarande halt i torkad spannmål. Fytinsyran nedbryts under ensileringen under inverkan av fukt, syror och tillsatt syra, vilket förbättra fosforns smältbarhet. Om fosforintaget hos ett svin är ca 1,4 kg (6 g/fe, 240 fe) och smältbarheten förbättras med nästan 15 %, minskar utsöndringen av fosfor med g per svin under en produktionsperiod.

9 Fosforns smältbarhet hos svin 60 % ,9 52, Torkad spannmål Krossensilerad (syraensilerad) spannmål (Valaja m.fl. 1999) Krossensilerad spannmål för utfodring av svin % jämfört med torkad spannmål Dagstillväxt Försök 1 Försök 2 Foderutnyttjandegrad, kg t.s./kilo tillväxt Kött-% (Siljander-Rasi m.fl. 2000)

10 Fjäderfä Krossensilerad spannmål är som sådant också ett välsmakande foder för fjäderfä. Tillväxten hos broilrar har varit minst lika god som med torkad spannmål, men foderutnyttjandegraden har ofta varit bättre. Det beror på den krossensilerade spannmålens fodervärde, som är ca 25 % bättre än hos torkad spannmål. Förändringen av energivärdet beror på den nedbrytning av ß-glukan som sker under ensileringen. Detta sänker viskositeten som försämrar fodervärdet. Krossensilering har samma positiva effekt på fodervärdet som tillsats av enzymer. Krossensilering förbättrar också något aminosyrornas smältbarhet. I försök har smältbarheten hos de enskilda aminosyrorna lysin och treonin varit bättre än hos torkad spannmål, medan det inte funnits några skillnader i fråga om de svavelhaltiga aminosyrornas smältbarhet. Också hos fjäderfä är smältbarheten hos fosforn i krossensilerad spannmål bättre än i torkad spannmål. Energivärdet och aminosyrornas smältbarhet i krossensilerad spannmål för fjäderfä % jämfört med torkad spannmål Energivärde Aminosyrornas smältbarhet (Siljander-Rasi m.fl. 2000, Perttilä m.fl. 2002)

11 Källor: Arbetseffektivitetsföreningens rapport 2/2003. Kuivaamaton ohra liha-sikojen ruokinnassa. Arbetseffektivitetsföreningens rapport 2/2000. Tuoresäilötty ohra sikojen ja siipikarjan rehuna. Lantbruksvetenskapsdagarna Smältbara aminosyror för fjäderfä. MKL:s publikationer 952, s Lantbruksvetenskapsdagarna Användning av krossensilerad spannmål vid utfodring av mjölkkor. Elektronisk publikation: Aimo Kortteen Konepaja Oy Pohjolantie Ylivieska Tel Kemira Oyj ChemSolutions, Feed PL Helsingfors Tel Fax /2011ß