Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub
|
|
- Britt-Marie Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub Specialistrådgivarutbildningen Annica Hansson
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Skörd... 3 Kross och packning... 4 Konserveringsmedel... 4 Utfodringseffekter och fodervärde... 5 Hantering vid utfodring... 6 Diskussion... 7 Litteraturförteckning... 9 Personliga meddelanden
3 Inledning Att utfodra mjölk- och köttdjur med krossad spannmål som ett energikoncentrat fungerar alldeles utmärkt. Användandet av egenodlad spannmål bidrar dessutom för det mesta till sänkta foderkostnader. Vanligtvis behöver foderstaten kompletteras med något proteinfodermedel. Vid granskning om det är möjligt att ta in spannmål i foderstaten på den enskilda gården uppkommer att lösa hur de ska kunna ta tillvara och hantera de stora volymer som går åt i besättningen. Någonstans här tar det ofta stopp i arbetet att vidareutveckla iden för det ska till torkkapacitet, lagerutrymme, kross och någon form av transportsystem för spannmålen fram till utfodringsplatsen. Ett relativt nyuppkommen alternativ lösning kan då vara att låta en maskinkedja krossa spannmålen direkt vid skörd och sedan lagra den lufttätt i en plasttub. På så sätt kringgår lantbrukaren att lösa problemet med torkning, krossning och lagringsutrymmen. Sker skörden tidigt, vid cirka 40 % vattenhalt lagras den som krossensilerad spannmål. Uppsatsen skrivs som en avslutande litteraturstudie i svensk mjölks utbildning för specialistrådgivare Det är ett försök att redogöra var vi står idag vad det gäller kunskap och erfarenhet hur fuktig spannmål lagrad i tub hanteras. Stort intresse fästs på spannmålens hygieniska kvalitet då den är av största vikt för mjölkkor. Hur inlagringen sker tekniskt sett berörs endast kort då detta med stor sannolikhet kommer att skötas av maskinstationer och därmed är av mindre intresse för den enskilde lantbrukaren. Skörd Skörd av spannmål avsedd för våtlagring bör starta redan i gulmognadsstadiet. Då är vattenhalten kring % och om kärnorna kläms på längden ska de fjädra (Granö, 1990). Det kan tyckas alltför tidigt att skörda, men närings- och volymmässigt sker ingen ytterligare inlagring i kärnan. I Pettersson (1996) med medarbetare undersökning av skördetidpunktens inverkan på lagringsstabiliteten visades att korn ensilerat med propionsyra är mest lagringsstabilt vid skörd med torrsubstans mellan %. Lägre torrsubstans än 60 % vid skörd ger sämre lagringsstabilitet vid öppnandet av silon. Under 50 % torrsubstans vid skörd ger dessutom ökad produktion av ammoniumkväve i krossensilaget. Erfarenhet hos lantbrukare talar om mögelproblem i spannmålen om den är torrare än 75 % torrsubstans vid skörd och inpackning. Om det är möjligt är det att rekommendera att tillsätta vatten alternativt melassvatten för att uppnå önskad torrsubstans för krossensilering i fall av alltför torr spannmål (T. Pettersson, pers. medd., 2005). Detta görs relativt lätt om man valt att krossa spannmålen och lagra den i storsäck. Vid hantering i tub finns erfarenhet att spannmål, där vatten tillsats, upplevs som kladdig vid uttag och som om kärnan inte riktigt sugit åt sig vattnet jämfört med om den är skördad vid önskad vattenhalt (J. Larsson, pers. medd., 2005). Vid skörd i gulmognadsstadiet bör tröskans slagsko och cylinderhastighet vara inställd enligt instruktionsboken. Över- och undersållet bör vara helt öppna och fläkten på 75 % samt plåtarna över skruven i tanken bör stå på halva öppningen ( Eventuell förekomst av grönskott eller ogräs har ingen större betydelse då spannmålen uteslutande är avsedd för foder. Både ren spannmål och en blandning av spannmål och ärtor kan krossensileras. 3
4 Kross och packning Krossning av kärnan kan antingen ske direkt på åkern eller också vid upplagringsplatsen i samband med packningen. En rad olika maskinmärken för krossning och inpackning av spannmål i plasttub finns på marknaden, bland annat Superior valskvarn och Automatic kross och för inpackning finns bl.a. Winlin, Versa bagger, Ag bag och Grinder Bagger GB 6. Vid laggring i plasttub är det av största vikt att tuben placeras på en ren hårdgjord yta för att undvika angrepp av smågnagare. Placering på lösare underlag eller på yta med växande gröda leder mycket lätt till att möss gräver gångar under tuben och gör hål i plasten med mögelskador som följd. Krossensilage kan också lagras i plan- eller tornsilo, storsäck eller limpa. Välpackat väger det ca 1100 kg/m 3 ( Okrossad spannmål som lagras våt har sämre lagringsstabilitet jämfört med krossad våt spannmål. Optimal vattenhalt för att en ensileringsprocess ska komma igång är 35 %, blir spannmålen för torr kan inpackningen i plasttub mer liknas vid gastät lagring. Vid för torr spannmål (20-30 % vattenhalt) blir ofta mjölksyraproduktionen för låg och därmed kan den hygieniska kvaliteten äventyras. Rätt vattenhalt minskar också luftvolymen i tuben samt förbättrar packningen. Detta tillsammans minimerar möjligheten för luft att tränga in i spannmålen när tuben är öppnad för utfodring. Det är i samband med krossning som eventuellt konserveringsmedel och/eller vatten tillsätts. Kapaciteten vid krossning och inläggning är hög, 30 ton/timmen med Automatic kross. Vid detta exempel används en 8 fots säck med upp till 90 m längd, men säcken kan givetvis förslutas vid kortare längd. Volymen rymmer 3,7-4 ton spannmålskross/meter och därmed packas cirka 8 meter/timme. Kapaciteten överstiger vida en tröskas, därför rekommenderas en dags försprång med tröskningen, och lagring av spannmålen i planlager. Priset för tjänsten var öre/kg för krossning och 7 öre/kg för packning inklusive plast. För att detta pris ska kunna hållas krävs ett högt utnyttjande av maskinerna. (J. Larsson, pers. medd., 2005) Konserveringsmedel Ensileringsmedel som används konventionellt idag är propionsyra, melass och vassle. I Finland används även myrsyra, men det är förbjudet i Sverige på grund av risken för bildning av mykotoxin (aflatoxin). I krossensileringsförsök med korn utfört av Pettersson (1998) doserades propionsyra till 0,3 % av färskvaran (ca 60 % torrsubstans) och melass till 2 %. Ensileringen av dessa jämfördes med en obehandlad kontroll. Dessutom tillsattes olika mängd vatten till samtliga silos för att få lika nivåer torrsubstans i krossensilaget (55 % torrsubstans) oberoende behandling. Efter 55 dagar gjordes slutanalyserna av ensilageproverna. Fördel med propionsyra som konserveringsmedel är den snabba ph-sänkningen, som troligen reducerar deamineringen av aminosyrorna (Pettersson, 1998). Från samma studie dras också slutsatsen att mjölksyrabakterierna inte hämmas av propionsyran. Detta eftersom ph efter 55 dagar var 4,5 och det uppnåddes med relativt låg etanolproduktion och låga förluster av torrsubstans jämfört med en obehandlad kontroll och behandling med melass eller myrsyra (dosering: 0,4 % av färskvarans vikt med 85 %-ig lösning) som konserveringsmedel. 4
5 Värt att notera är också att inga anaeroba sporer hittades i krossensilage. (Pettersson et al., 1996) Inför framtiden bör nämnas att det finns lovande resultat publicerade om en jäst, Pichia anomala J121, som skulle kunna fungera som biokontroll. Den har bland annat hämmat tillväxten av flera Aspergillus spp. och Penicillium spp., våra vanligaste lagerskadesvampar i spannmål. Som exempel finns försök som visar att P. anomala inhiberar tillväxten av P. roqueforti (Druvefors et al., 2002, Fredlund et al., 2004). P. anomala utnyttjar olika kol- och kvävekällor som substrat och finns naturligt på spannmål. Den klarar även anaerob miljö. I försök har den visat tillväxt också i miljö med låg vattenaktivitet (a w 0,85), i temperaturintervallet 3-37 o C och i ph-intervallet 2,0-12,4 (Fredlund et al., 2002). Konkurrensmässigt gynnas den av miljön i en lufttät silo. Vid förslutning förbrukar den snabbt allt syre och därefter har den kontinuerligt kunnat förbruka viss mängd under pågående lagring. I försök har P. anomala inhiberat mögeltillväxt i silos med relativt stort läckage av luft (Druvefors et al., 2002). Att förbruka syre kan inte vara enda förklaringen till bioaktiviteten hos P. anomala. Fredlund med medarbetare (2004) antar att etylacetat, en metabolit från P. anomalas nerbrytning av glukos, är den substans som framför allt bidrar till att inhibera mögeltillväxt. Etylacetat är en mycket flyktig ester som snabbt dunstar från spannmålen vid foderuttag. Utfodringseffekter och fodervärde Pettersson & Martinsson (1994) jämförde fodervärdet av våtlagrad spannmål som krossats i samband med inpackningen, vid utfodringen eller inte alls. Krossningen ökade fodervärdet jämfört med ensilerad hel kärna. Pettersson med medarbetare (1998) utförde ett 2 2 faktoriellt blockförsök där utfodring med ensilerad eller torkad spannmål studerades med två olika grovfoderbetingelser. I studien användes 2 14 för vardera led med krossensilage respektive torkad spannmål, totalt 56 SRBkor. I första försöksperioden, som varade från laktationsvecka 4 till vecka 12, studerades samtidigt effekten av utfodring med olika proportioner ensilage och hö. Korna utfodrades med 7-8 kg ts ensilage plus 1 kg hö i ena gruppen jämfört med 5 kg ensilage plus 4 kg hö i andra gruppen. I andra perioden, som varade mellan laktationsveckorna 15-26, varierades utfodringsnivån av ensilage, 10 eller 6 kg ts/ko kompletterat med spannmål och ett proteinkoncentrat för att jämställa foderstaterna näringsmässigt. Ensilaget höll 27 % ts och hade näringsvärdena 11,1 MJ, 144 g råprotein och 516 g NDF/kg ts. Analyser av spannmålen gav att andelen fiberbundet råprotein är högre i torkad spannmål jämfört med ensilerad spannmål. Torkad spannmål har också mer smältbara kolhydrater och NDF jämfört med ensilerad spannmål. Däremot höjer ensilering av spannmål andelen våmnedbrytbart protein (EPD) (86 %) jämfört med torkning (77 %). Detta medför att beräkning av aminosyror tillgängliga i tunntarmen (AAT) blir lägre och proteinbalansen i vommen (PBV) högre vid ensilering jämfört med torkad spannmål (se tabell 1). 5
6 Tabell 1. Kemisk sammansättning jämte beräknade fodervärden för torkad och krossensilerad spannmål (utdrag ur Pettersson et al., 1998) Fodermedel g kg -1 g kg -1 ts MJ kg -1 ts Ts Rp AAT PBV NDF Socker Stärkelse OE 1 Torkat korn ,4 Krossensilerat korn ,4 1 Beräkningen baserad på råanalyser och tabellvärden för omsättbar energi (OE). Mjölkavkastningen jämförd från laktationsvecka 4 till 26 blev 7 % högre energikorrigerad mjölk (ECM) från korna utfodrade med torkad spannmål jämfört med ensilerad spannmål, oberoende hö- och ensilageandel. I gruppen med låg högiva (1 kg/dag) och krossensilerad spannmål påvisades ketonkroppar i mjölken hos 5 av dessa 12 kor. I övriga tre grupper påvisades en eller ingen sådan ko. Vid jämförelse av foderkonsumtionen resulterade utfodring med torkad spannmål i 7 % mer AAT jämfört med ensilerad spannmål laktationsvecka 4-12 och nästan 9 % mer AAT vecka Skillnaden i total energikonsumtion var ej signifikant första försöksperioden (1,8 % skillnad) och 3 % mer omsättbar energi för korna utfodrade med torkad spannmål andra försöksperioden. Produktionsvecka var avkastningen 5 % lägre kg ECM för korna fodrade med krossensilage jämfört med torkad spannmål. I krossensilagegruppen behandlades 4 av de 56 korna (båda perioderna medräknade) för cysta medan det i grupperna med torkad spannmål endast behandlades en ko. Det fodrades inget tillskott av E-vitamin utöver det som fanns i mineralerna (T. Pettersson, pers. medd., 2005). Som jämförelse av näringsvärdesanalyser och beräknade fodervärden visas utdrag ur norsk fodermedelstabell (se tabell 2). Analyserna är genomsnittsvärden för mellan 5 och över 50 prover. Tabell 2. Fodervärde för torkat korn (n>50), korn skördat i gulmognadsstadiet (n=12) och krossensilerat korn (krossens.) utan (u.t.) (n=5) och med tillsatsmedel (m.t.) (n=9) skördat i Norge (utdrag ur Fodermedel g kg -1 g kg -1 ts MJ kg -1 ts Ts Rp AAT PBV NDF Socker Stärkelse OE 1 Korn ,0 Korn, gulmognad ,8 Krossens. u.t ,6 Krossens. m.t ,9 Hantering vid utfodring Mekanisering av utfodring med krossensilage är svårt då spannmålen är tung, kletig och svårskruvad då den inte rinner fram som torr spannmål. Här blir stallar med lite äldre system eller foderautomater oftast hänvisade till lösningar med ytterligare handarbete (Granö, 1990). Om däremot utfodringen bygger på någon form av blandarvagn är hanteringen med krossensilage enkelt löst. På full- eller blandfodergårdar hanteras krossensilaget som vilket fodermedel i blandningen som helst. 6
7 Att ha en tillräckligt hög uttagshastighet är mycket viktig ur foderhygienisk synpunkt. Granö (1990) rekommenderar lägsta uttagshastighet till 2-3 cm från hela ytan varje dag. Arvidsson vill ha ett uttag dubbelt så stort som det för vallensilage, minst cm dagligen. Om inte detta går åt i gårdens foderhanteringen rekommenderar han att kassera detta överskott av spannmål varje dag för att undvika att hela lagret av spannmål ska spolieras (H. Arvidsson, pers. medd., 2005). Diskussion Införandet av utfodring med krossensilage påverkar flera led på gården, allra helst om man väljer att odla spannmålen själv. Själva hanteringen lämpar sig endast för foderspannmål då ensileringen utesluter både vidare humankonsumtion och utsädesanvändning. Detta medför att rensningen vid skörd inte behöver vara perfekt och eventuella ojämnheter i mognad i fältet eller förekomst av ogräs inte får så stor betydelse. Att kunna ta en tidigare skörd gynnar ofta en insådd, plus att det blir stor chans till en vallskörd av insådden första året. Spannmålsskörden vid insådd kan också bli högre då det är möjligt att gödsla något mer vid planerad skörd i gulmognadsstadiet jämfört med skörd av fullt mogen spannmål. Vid ren spannmål och skörd i gulmognadsstadiet ges längre tid till stubbearbetning och förberedelse av fältet för eventuellt planerad höstsådd. Lagringskostnaden påverkas inte av vattenhalten i spannmålen. Extrakostnaden för kross är oundviklig, men krossarna är mycket effektiva så möjligheten till samägande är stor. Krossning i fält ersätter den senare krossningen i samband med foderuttaget vid hantering av torkad spannmål. Maskinkostnaden för tröskor kan sänkas i och med den längre skördesäsongen och möjligheten att utnyttja dem effektivare. Om det inte rör sig om mycket stora volymer av spannmål tror jag att egenägda maskiner får svårt att konkurrera ekonomiskt med kostnaden att leja in en maskinstation både när det gäller tröskning och krossensilering. Priset 2004 för krossning och inpackning var 8 plus 7 öre/kg spannmål inklusive plast (J. Larsson, pers. medd., 2005). Skörd i gulmognadsstadiet ger inte lägre sämre skörd vare sig volym- eller näringsmässigt, optimal torrsubstans efter dessa aspekter är % (Pettersson et al., 1996). Även norska analysresultat från deras fodermedelstabell visar att näringsvärden på korn skördat i gulmognadsstadiet är i nivå med korn skördat vid normal mognad. Att skörda och hantera spannmål som krossensilage gör att både människor och djur slipper att utsättas för dammigt foder. Ensileringen gör fodret smakligt, men vid övergång mellan torkad spannmål och krossensilage rekommenderas ändå en tillvänjningspeiod (Granö, 1990). Användandet av tillsatsmedel vid krossningen kräver extra utrustning och medför viss riskökning om valet faller på syror. Melasslösning antar jag kan falla sig naturligt dels om man helt vill undvika den ökade risk som hanteringen av syror medför eller om man vet med sig att man skördar vid något för hög torrsubstans och vill naturligt ta chansen att höja vattenhalten i spannmålen. En möjlig nackdel med melass är dess innehåll av kalium då vissa gårdar har problem med för höga kaliumnivåer i totalfoderstaten. Detta gäller främst gårdar med hög djurtäthet och/eller gårdar med dåligt genomtänkt gödsling. Jäst som ett framtida kommersiellt ensileringsmedel i krossensilage tycker jag verkar spännande. De försök som görs på Pichia anomala är lovande vad det gäller att förbättra 7
8 krossensilagets lagringsstabilitet (Druvefors et al., 2002, Fredlund et al., 2004). Jäst kan bidra till ett ökat fodervärde då jästcellen i sig ofta är protein- och vitaminrik. Vid användning av krossensilage till svin kan även jästens vanligt förekommande innehåll av essentiella aminosyror göra den extra intressant. I fallet med Pichia anomala vet jag inte om dessa båda egenskaper är undersökt än. Ökad andel ammoniumkväve i krossensilage sågs efter skörd av spannmål med mindre än 50 % torrsubstans i Petersson med medarbetares (1996) studie. Ökningen indikerar att proteinet brutits ner i alltför stor utsträckning. Möjligen beror det på oönskad tillväxt av jäst. Detta försämrar troligen både smaklighet och fodervärde liksom kornets lagringsstabilitet. Att ammoniumkväve i grönmassaensilage påverkar kornas konsumtion negativt vet man sedan länge. Att skörda vid så låg torrsubstans som 50 % försämrar lagringsstabiliteten vid silons öppnande. Av de konventionella konserveringsmedelen har propionsyra skyddat bäst mot mögeltillväxt och gett störst lagringsstabilitet. I Petterssons (1998) försök mättes låg etanolproduktion som visar att mjölksyrabakterierna inte har inhiberats av propionsyra med 3 % inblandning. Mjölkprov med förekomst av ketonkroppar pekar på negativ energibalans hos kon. Detta sågs i Petterssons med medarbetares (1998) studie för ett antal kor i laktationsvecka 4-12 utfodrade med spätt ensilage med endast 27 % ts plus ett kg hö och 7 kg krossensilage samt 2,8 kg koncentrat per dag. Ökad andel hö kan förbättra situationen för korna. Kombinationen spätt och blött ensilage tillsammans med höga givor krossensilage i foderstaten är inte att rekommendera då det påverkar konsumtionen av ensilage negativt. Jag tror att en bättre förtorkning av ensilaget och ett ensilage med lite mer struktur än vad som erbjöds i ovan nämnda försök hade gett en bättre förutsättning att foderstaten med krossensilage fungerat bra för korna. Om huvudsakliga användningsområdet av krossensilage blir som ett av flera foder i en blandfodervagn i antigen full- eller blandfoderstater kommer inte nivåerna av krossensilage att bli lika höga som i en individfoderstat med separerade fodermedel. Därmed ser inte jag samma risk att användandet krossensilage ensamt skulle kunna påverka grovfoderkonsumtionen negativt. Och om det fattas struktur i en foderstat med blandarvagn är det relativt lätt att blanda i halm eller hö. Det kan upplevas svårare att försöka fodra med halm eller hö separat på ett foderbord. AAT viktigt för högavkastande kor. Pettersson med medarbetares (1998) försök baserades på ett krossensilage med lågt AAT-värde. Vid utfodring med sådant krossensilage i höga givor blir det viktigt att komplettera med lämpligt AAT-rikt koncentrat för att undvika tapp i mjölkproduktion. I studien av Pettersson med medarbetare (1998) sågs lägre avkastning hos kor utfodrade med krossensilage jämfört med utfodring med torkad spannmål. Den näringsmässiga skillnaden mellan grupperna var lägre nivå AAT i krossensilagegruppen som kan antas vara en huvudförklaring i detta fallet. I norsk fodermedelstabell påvisas ingen större skillnad i AAT-nivå mellan torkat korn och krossensilage. En foderanalys av krossensilaget är ett gott hjälpmedel för bästa möjliga val av kompletterande koncentrat. Ju större andel krossensilage ingår i totalfoderstaten, dessto viktigare med analys. Viktigt att komplettera foderstaten med E-vitamin när man utfodrar med krossensilage då ensileringen förstör dessa. En rekommendation skulle kunna vara att tillskottsfodra på samma sätt som man gör vid användandet av färsk spannmål för att undvika brist och påföljande problem med fertilitet och hälsa hos djuren. 8
9 Litteraturförteckning Druvefors, U., Jonsson, N., Boysen, M.E., & Schnürer, J Efficicy of the biocontrol yeast Pichia anomala during long term storage of moist feed grain under different oxygen and carbondioxide regimens. FEMS Yest Research. 2: Feedlund, E., Druvefors, U., Boysen, M.E., Lingsten, K-J. & Schnürer, J Physiological characteristics of the biocontroll yeast Pichia anomala J121. FEMS Yeast research. 2: Feedlund, E., Druvefors, U.Ä, Olstorpe, M.N., Passoth, V. & Schnürer, J Influence of ethyl acetate production and ploidy level on the anti-mould activity of Pichia anomala. FEMS Microbiol Lett 238: Granö, U-P Våtlagring och hantering av fuktig spannmål. (Lantbruksstyrelsen och SLU Rödbäcksdalen, Försöksavdelningen för norrländsk husdjursskötsel, Landskapsutvecklingsrapport 1990:1.) Umeå Pettersson, T., Bernes, G. & Martinsson, K Ensiled rolled or dried barley grain and different levels of grass silage and hay to dairy cows. Swedish J. agric. Res 28 (2): Pettersson, T. & Martinsson, K Digestibility of whole or rolled ensiled barley grain fed to heifers or lactating cows. Swedish J. agric. Res. 24: Pettersson, T., Martinsson, K. & Lingvall, P Ensiling of barley grain optimum harvest time. Swedish J. agric. Res. 26: Pettersson, T. & Spörnly, R Kinetics of ensiling rolled barley grain. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae - Agraria (No. 87): 73 pp. Ädel Druverfors, U Yeast biocontrol of grain spoilage moulds. Mode of action of Pichia anomala. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae - Agraria (No. 466). Personliga meddelanden Forskningsledare H. Arvidsson. NJV avdelning för lantbruksteknik Rödbäcksdalen, Umeå. Lantbrukare J. Larsson Maskinstation med utrustning för krossensilage, Köpingsvik Konsulent T. Pettersson. NJV institutionen för husdjursskötsel Rödbäcksdalen, Umeå. 9
Bra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merFoderkonservering i slang
nr 116 Foderkonservering i slang Martin Sundberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2007 Foderkonservering i slang Intresset för att lagra foder i slang har
Läs merFramtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se
Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merFörfattare Eriksson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Snabb förtorkning ger bra ensilage Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 1
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merAtt minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder
Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs mer100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland
100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland 100 % organic feed stuffs and feed management on dairy farms in Götaland district of Sweden Stig Karlsson och Annika Arnesson Sveriges
Läs merTEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,
Läs merSkillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merBilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund
Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merTiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merEkologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 2 2013
Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 2 2013 Foto: Agneta Andersson Ur innehållet LRFs livsmedelsstrategi: sid 2 Grovfoderkonferensen: sid 3 Getter och kor: sid 4-5 Lagring av blöt spannmål: sid 6-7 I
Läs merRåd och rekommendationer vid utfodring av renar
Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merNy foderstrategi en lönsam historia
Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merEfterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö
Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan
Läs merSvavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16
Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften
Läs merEn analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år
Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merBANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merMångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren
Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren Primo mjölknäring Primo Kasvatus -foder Mineraler för köttnöt Komponenter för blandfoder till köttnöt En bra tillväxtstart för kalven ger resultat
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merResultat av enkät Lantbrukare
Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merFODER i ekologisk produktion
FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,
Läs merHP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.
HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. Öka din förtjänst Planera och delbetala HP-Massa i Plansilo HP-Massa i Hårdpack HP-Massa i Rundbalar Forskningsrapport Sid. 2-3 4 5-9 10-11 12-13 14-15
Läs merFeedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer
Feedtech Silage Feedtech Silage M0XCE Feedtech Silage F Feedtech Silage M0 Feedtech TMR Stabilizer 8 Feedtech Silage M0XCE :58 Art nr 905305 Feedtech Silage M0XCE 50 g flaska 50 ton Foder utgör 5-5% av
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merInventering av socker i grönmassa och ensilage i västra Sverige
Inventering av socker i grönmassa och ensilage i västra Sverige A survey of water-soluble carbohydrate (WSC) content in herbage and silage in west Sweden Examensarbete av: Linda Karlsson Handledare: Maria
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merModulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder
Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård
Läs merFÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING
FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING FARMARIN TUORELEIKE BÄSTA FIBERN I FODERSTATEN Farmarin Tuoreleike består av pressad betmassa, som kompletterar mjölkkors och
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi på mjölkgårdar: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merHUR BEDÖMS VALLENS AVKASTNING?
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet HUR BEDÖMS VALLENS AVKASTNING? HOW TO MEASURE THE YIELD OF THE GRASS? Hanna Aspång Handledare och examinator: Christian Swensson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merLäglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Läs merKrossensilering av spannmål, ärter mm. Hämtfil, Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 2004-06-24
Krossensilering av spannmål, ärter mm. Hämtfil, Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 2004-06-24 Jens Møller, Kjeld Vodder Nielsen & Carl Høj Laursen Översatt av Carin Bergström, Svensk Mjölk Spannmål, ärter mm
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merSkörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala
Skörd, rostning och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala När skall man tröska? Åkerböna och soja är ofta mogna senare delen av september
Läs merwww.vomoghundemat.se
www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen
Läs merStörst på ekologisk drift och robot
FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM
Läs merFriska får ger välmående gårdar
Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och
Läs mersto, föl och den växande unghästen
Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merKonventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen
Läs merDrift och underhållsblad för Haddock 600
Drift och underhållsblad för Haddock 600 1 2 Innehållsförteckning Översyn Sid 3 Luftning Sid 3 Kemisk Fällning Sid 3 Filterbyte Sid 3 Filterbyte Fortsättning Sid 4 Tömning, Dränering, Deponi och Slamsugning
Läs merSammanfattning. Inledning
Blötutfodrade smågrisar jämförda under slaktsvinsperioden med torrutfodrade smågrisar. Jämförelsen är gjord i en slaktsvinsbesättning med blötutfodring Sammanfattning - Det fanns inga skillnader beträffande
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merAmmoniak i djurstallar och gödsellager
Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet
Läs merArbetsråd inomhus, konsument. Hur gör man? Måla tak och väggar
Arbetsråd inomhus, konsument Hur gör man? Måla tak och väggar Så målar du tak och väggar 1. 4. 7. 11. 12. 5. 13. 8. 2. 9. 14. 3. 10. Har du bestämt dig för att måla om? Kul! Oavsett om du ska måla taket,
Läs merFiska gädda med spinnfluga på vanligt haspelspö.
Fiska gädda med spinnfluga på vanligt haspelspö. [Andreas] Zonkerspinnfluga för gädda. (Fler av [Andreas] skapelser finns på www.sportfiskeforum.se) Material: 10cm längd av 3mm plasttub 1 st Rasselkammare
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merKomplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg
Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande frågeställningar redovisas i detalj: Är systemet ekonomiskt
Läs merAv: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering
Råvaruvärdering Innehåll Bakgrund 1 Råvaruvärdering i praktiken 2 Energi 2 Aminosyror 3 Makromineralämnen 3 Fosfor Övriga Spårelement 4 Vitaminer 4 Antinutritionella faktorer (ANF) 5 Bakgrund En noggrann
Läs merGROVFODER MED KVALITETSPROTEIN
GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN en dokumentation från KRAV-mjölkgårdar i Östergötland Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby, Askeby 590 62 Linghem Skriften är finansierad av EU och
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs mer