Tomtbergaskolans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Tomtbergaskolans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, fritidshem och grundskola Planen gäller från: Planen gäller till: Ansvariga för planen: Susanne Nygren, fritidspedagog Herrgården Boel Ehrenberg, rektor Tomas Sjöberg, biträdande rektor Ann-Charlotte Börjesson-Olsson, biträdande rektor 1

2 Vår vision: Vi vill att alla, elever och personal, ska känna sig trygga och sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vårt mål är att arbeta aktivt och förebyggande. Vår policy: På Tomtbergaskolan råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar spänner över alla åldrar, vuxna kan kränka barn och andra vuxna, och barn i sin tur kan kränka vuxna och andra barn. Kränkningar kan vara: fysiska (att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (att bli hotad eller kallad t. ex hora, bög) psykosociala (att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms) sociala medier (facebook, bloggar mm) Kränkande behandling omfattar: mobbning diskriminering (ett övergripande begrepp för negativ behandling pga. Kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, ålder m.m.) sexuella trakasserier (avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet) rasism (bygger på föreställningen om att en specifik folkgrupp är överlägsen en annan) främlingsfientlighet (avser motvilja mot specifika folkgrupper) homofobi (avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet) Kränker ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens barn utsätter andra för kränkande behandling. Men om det är så, måste du göra något. Vi föreslår följande: Gör helt klart för ditt barn att du inte accepterar detta beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Försök att få ditt barn att berätta om sitt beteende. Betona att det är beteendet, inte ditt barn, som det är fel på. Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja på mobbning från normala konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för kränkande behandling från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. 2

3 Upprepningen, det systematiska i det hela och offrets försvarslösa attityd är det som skiljer mobbning från en konflikt. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn. Ta alltid ditt barn på allvar. Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på - det är de andra som uppför sig illa. Försök att få barnet att ta kontakt med ett eller flera vänliga barn i klassen. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det oerhört stor betydelse. Ibland kan det vara bra för ett barn som mobbas att få pröva en ny miljö t. ex en ny fritidsaktivitet eller liknande. Där kan barnet kanske lättare få kontakt med andra barn. Alla behöver hjälpas åt. Elever och skolans personal kan göra mycket men det är nödvändigt att även vårdnadshavare/hemmen hjälper till. Barn berättar inte alltid om kränkande behandling som de känner till, därför att de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om kränkande behandling är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkande behandling förekommer. Om skola och hem gemensamt klart tar avstånd från detta beteende ger det en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om kränkande behandling. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkande behandling. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Rektorns ansvar: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. se till att kartläggningen genomförs senast (v.8) och att resultatet lämnas in senast se till att likabehandlingsplanen utvärderas, analyseras och revideras årligen senast Beslut ska tas om vilka åtgärder som ska genomföras, när de ska genomföras och vem som har ansvaret. Rektors beslut redovisas på höstens studiedagar i form av en handlingsplan. Rektor följer upp handlingsplanen under höstterminen med berörd personal. 3

4 se till att utredning görs samt att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om kränkande behandling samt kontakta andra myndigheter vid behov. se till att all personal har ett gemensamt system för dokumentation. Personalens delaktighet All personal har varit med på en utvärdering där de fått möjlighet att kommentera innehållet i Likabehandlingsplanen. En arbetskväll per läsår fortbildas all personal i skolan i värdegrundsarbetet utifrån Likabehandlingsplanen. Genom att öka vår kunskap och medvetenhet, engagera oss i problematiken, kan vi också utveckla ett gemensamt förhållningssätt med klara regler mot kränkande behandling, maktlekar och mobbning. Elevernas delaktighet Likabehandlingsplanen presenteras för elever på Elevrådet som i sin tur ska engagera sina klasskamrater i arbetet runt planen. Alla elever deltar i dokumentering/kartläggning av ute - innemiljö samt diskuterat resultatet. Alla elever på skolan diskuterar och utvärderar innehållet i Likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarnas delaktighet Resultat och analys av kartläggningen presenteras för personal, elever och vårdnadshavare senast på ett föräldramöte och/eller i ett hembrev. Vårdnadshavare ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Resultat, analys och åtgärder skickas senast till rektor. Arbetsgruppen utvärderar och reviderar Likabehandlingsplanen senast sista maj årligen. Förankring av planen Likabehandlingsplanen ges ut i början av varje hösttermin till vårdnadshavare och skolans personal. Likabehandlingsplanen görs synlig för vårdnadshavare genom att den presenteras på föräldramöten, i veckobrev och på skolans hemsida. Läraren gör Likabehandlingsplanen synlig för eleverna genom att gå igenom den och diskutera innehållet på t. ex ett klassråd. Planen gås igenom och diskuteras på studiedagar och planeringskvällar med all personal. Utvärdering Fjolårets plan har utvärderades av Arbetsgruppen för Likabehandlingsplanen. De analyserade och sammanställde resultatet utifrån kartläggningen. En handlingsplan skrevs och diskuterades med ledningsgruppen. Handlingsplanen tas upp på APT, elevråd och föräldramöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsplanen och kartläggningen utvärderas av skolans personal, elever och vårdnadshavare. Kartläggningens resultat och analyser från elever och personal sammanställs av Arbetsgruppen i Maj Arbetsgruppen och rektor utarbetar en handlingsplan som presenteras och förankras i personalgruppen på studiedagarna i augusti Ansvarig för att årets plan utvärderas senast :Rektor 4

5 Främjande och förebyggande insatser Områden som berörs av insatserna: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Med vårt främjande/förebyggande arbete vill vi stärka barnens självkänsla, öka deras självtillit och lära dem att respektera varandras olikheter. Främjande insatser: Vi bemöter varje elev som individ med obegränsade utvecklingsmöjligheter. Schemalagt värdegrundsarbete i klasserna t. ex SET (social och emotionell träning) och kompissamtal. Klassråd. Elevråd. Fortbildning av personal. En arbetskväll per läsår med värdegrundsarbete utifrån Likabehandlingsplanen för all personal på skolan. Genom att öka vår kunskap och medvetenhet, engagera oss i problematiken, kan vi också utveckla ett gemensamt förhållningssätt med klara regler mot kränkande behandling, maktlekar och mobbning. Föräldrarna informeras om hur vi på skolan arbetar med att förebygga och förhindra kränkande behandling och mobbning, vilka som ingår i antimobbningsgruppen, vad kränkande behandling och mobbning är, vad föräldrar bör vara observanta på som kan innebära att mobbning pågår m.m. Temakvällar för föräldrar och skolans personal. Samverkan med föräldraföreningen. Temadag FN. Grupperingar t. ex pojk- och flickgrupper i NO, Livskunskap, Data och Idrott och Musik. Kontinuerliga samtal om Sociala medier. Förebyggande insatser: Ordningsregler Rastvärd. Det ska alltid finnas vuxentillsyn på rasterna. Personal ska ha en aktiv tillsyn på rasterna. Kartläggning av trygga/otrygga platser i år F-9. Arbete kring klassens kvalitetsrapport efter genomförd elevenkät. Arbete med kamratstödjare år 6-9. Utbildade elevskyddsombud i år

6 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett fungerande schema över våra rastvärdar gör att vi har god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig. All personal ska: följa skolans likabehandlingsplan samt göra den synlig för föräldrar och elever. ha ett reflekterande arbetssätt och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas, dokumenteras och följs upp då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, upptäcks eller anmäls. bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som förekommer på skolan samt bemöta elever och personal på ett respektfullt sätt. Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever. Åtgärder vid akuta situationer (mellan elever): 1. Personal som bevittnar kränkningen ska genast ingripa och anmäla till rektor. 2. Personal som bevittnar händelsen(eller klassläraren) pratar med alla inblandade och en incidentrapport samt åtgärder skrivs. Rektor anmäler till förvaltningen. Föräldrar informeras och tid för uppföljning bestäms. 3. Om kränkningarna inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t.ex. disciplinära åtgärder(skollagen kap.5), kontakt med anti-mobbinggruppen eller olika myndigheter. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal. 1. Händelsen anmäls direkt till rektor. All personal är skyldig att anmäla. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor anmäler till förvaltningen, utreder, dokumenterar, åtgärdar och följer upp ärendet. Rutiner för uppföljning Ansvarig personal ser till att uppföljning av incidentrapport sker inom två till tre veckor efter anmälan. Rutiner för dokumentation En "incidentrapport" skrivs av personal som bevittnat kränkningen eller får kränkningen återberättad av elev. Originalet lämnas till rektorn och en kopia behålls av ansvarig personal. Vid mobbingfall behåller Antimobbningsgruppen ett av sina dokument på skolan, ett exemplar skickas till hemmet. Ansvarsförhållande Ansvarig för att ett dokument skrivs och lämnas till rektorn är den personal som bevittnat kränkningen/mobbingen eller först får kännedom om händelsen. 6

7 Antimobbningsgruppens arbetssätt Antimobbningsgruppen träffas en gång i månaden men kan också sammankallas vid behov. Om antimobbningsgruppen får kännedom om att återkommande kränkande behandling eller mobbning har skett trots förebyggande insatser, sker följande: 1. Diskussion om ärendet mellan någon ur antimobbningsgruppen och ansvarig personal. 2. Samtal med alla inblandade elever. 3. Samtalet dokumenteras och kopieras. Ett exemplar behålls på skolan, ett exemplar skickas till hemmet för information, diskussion och underskrift. 4. Uppföljande samtal dokumenteras. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till I skolans antimobbningsgrupp ingår: Carina Jingbro, förskollärare Catharina Sandberg, barnskötare Thomas Sjöberg, biträdande rektor Mari Svensson, skolsköterska Monica Flodin, barnskötare Kontaktperson: Thomas Sjöberg, tfn:

8 Kartläggning Under läsåret 2012/2013 gjordes en kartläggning för år F-9. Elever i år F-9 fick anonymt markera och kommentera på en karta över skolans område - positiva och negativa platser i ute- och innemiljön. Personalen sammanställde pojkars och flickors resultat. Personalen har även diskuterat och vidtagit åtgärder. Ytterligare åtgärder beslutas på utvärderingsmötet i slutet av maj. Ansvarig: Rektor och all personal. Datum när nästa kartläggning ska vara genomförd: senast (v.8) Kartläggningen ska vara sammanställd till föräldrarna: senast Inlämnad till rektor, med föräldrars och barns förslag på åtgärder: senast Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Under läsåret 2012/2013 gjordes en kartläggning för år F-9. Alla elever har på en karta över skolans områden markerat trygga/otrygga platser och kommenterat dessa med exempel. Diskussioner och analyser har genomförts i klasserna. Elevrådet informeras om resultatet när sammanställningen är klar. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Rektor presenterar resultat, analys och handlingsplan under studiedagarna i aug All personal deltar och det ges utrymme för diskussion. Arbetsgång vid dokumentering/kartläggning av ute innemiljö. (Positiva/negativa platser.) Elever som kan skriva: 1. Förstora en karta på utemiljö/matsal/idrottshall och en karta på den egna gårdens innemiljö med alla rum, hallar och toaletter. Kopiera upp små kartor till alla barn. 2. Gå igenom de 2 stora kartorna (helst i halvklass eller pojk- flickgrupp) så att barnen känner igen sig/hittar alla platser och prata om de positiva sakerna/lekarna som utspelas på olika platser. Kryssa (med t.ex rött för flickor och blått för pojkar) och dra streck och skriv i utkanten av kartan(där det finns plats) vad som händer där, t. ex kryss vid labyrinten leker kull, kryss vid klätterställningen killerboll. 3. Förklara att det kan finnas otrygga platser där det händer tråkiga saker mellan barn (och mellan barn vuxna) som gör att de känner sig arga, ledsna, otrygga eller ensamma. Barnen kan ge exempel som de inte behöver ha upplevt själva skriv upp exemplen på tavlan, t. ex blir retad, någon har slagit mig, eller jag har blivit trakasserad på nätet. Från i år tillkommer även en karta/papper för kränkningar som kan ske genom sociala medier hemma. 4. Dela ut den lilla kartan och be barnen fylla i om de är pojke eller flicka. Placera ut barnen så att de inte kan se på varandras kartor men nu markerar eleverna de negativa platserna (de ska fyllas i anonymt). Be dem sedan göra på samma sätt som med den stora kartan, t. ex ett kryss vid de små stugorna blivit instängd, fick inte komma ut. Uppmuntra att de skriver något kort vid varje kryss och att de verkligen tänker efter. Att det är viktigt att vi får veta. 8

9 5. Sammanför på den stora kartan de positiva och negativa platserna (t.ex. röda minus- och plusstecken för flickor, blåa minus- och plusstecken för pojkar) Sammanställ även genom att skriva ner alla negativa platser som tagits upp och vad som händer där (inför sammanställningen till Likabehandlingsplanen) Jämför antalet pojkar/flickor. Se om det finns något lämpligt underlag för diskussion. 6. Redovisa resultatet på den stora kartan för eleverna och diskutera. 7. Fyll i mallen Resultat av kartläggningen och lämna till rektor senast Arbetsgång för förskoleklasserna och de elever som inte kan skriva: 1. Förstora upp en karta på utemiljö/matsal/idrottshall och en karta på den egna gårdens innemiljö med alla rum, hallar och toaletter. 2. Ta in ett barn åt gången i ett enskilt rum. 3. Prata med barnet om kartan så det förstår och hittar på den. Be barnet t. ex peka ut positiva platser där de känner sig glad och trygg och leker bra lekar. Kryssa med t. ex rött (flicka) och blått (pojke). Dra streck till utkanten av pappret om det inte ryms att skriva exempel bredvid krysset. 4. Förklara att det kan finnas platser där det händer tråkiga saker mellan barn (och mellan barn vuxna) som gör att de känner sig arga, ledsna, otrygga eller ensamma. Be barnet peka ut på samma sätt men markera nu med ett minustecken istället. Skriv exempel i utkanten av kartan. Uppmuntra att de berättar, att det är viktigt att vi får veta. 5. Sammanställ genom att skriva ner alla negativa platser som tagits upp och vad som händer där (inför sammanställningen till Likabehandlingsplanen) Jämför antal pojkar/flickor. Se om det finns något lämpligt underlag för diskussion. 6. Redovisa resultatet(både trygga och otrygga platser) för eleverna och diskutera. 7. Fyll i mallen Resultat av kartläggningen och lämna till rektor senast

10 Resultat av kartläggningen VT-2013, år F-9 Antal elever på skolan: 499 Pojkar: 254 Flickor: 245 Antal elever som deltog i kartläggningen: 487 Antal deltagande pojkar: 249 Antal deltagande flickor: Otrygg plats: Toaletterna på alla gårdar och i matsalen. Händelse: Toaletterna upplevs som otrygga av både pojkar och flickor. Det bankas och rycks och sparkas på toalettdörrarna. Låsen går att öppna utifrån. Det luktar illa, det är kiss på toalettringarna och golven. Antal negativa svar pojkar: 27 (10,8 %) Antal negativa svar flickor: 18 (8,3 %) Mål: Att toaletterna ska upplevas trygga och rena. Förslag på åtgärder: Byta lås eller hasp på insidan, bättre städning, vaktkompis utanför toaletten. Nya och fler toaletter, mer vuxennärvaro. Alla spolar och lämnar rent/fint efter sig. Föräldrar kan prata hemma med sina barn om toalettvett. Ta upp på elevrådet. Kontinuerliga samtal och rollspel kring respekt. Ledningens uppföljning: Städchef kontaktas och en översyn av toaletterna sker kontinuerligt. Skolan har begärt renovering av toaletter och utökning av antalet toaletter. Kommer att påbörjas nästa vår Lotta och Tomas pratar på elevrådet. Ansvar: Biträdande rektor Lotta Börjesson-Olsson, Tomas Sjöberg och vaktmästaren. 2. Otrygg plats: Omklädningsrummen på Idrotten. Händelse: Det luktat illa/parfym, få vuxna, skrikigt, knuffar och bråk förekommer, tjejerna kollar in, killarna kommer in i omklädningsrummen, rädsla att bli filmad. Antal negativa svar pojkar: 22 (8,8 %) Antal negativa svar flickor: 39 (15,7 %) Mål: Att alla ska uppleva omklädningsrummen trygga och rena. Förslag på åtgärder: Fler vuxna i omklädningsrummen, se över schema och organisation. diskutera i klassen, hålla tiderna, ta upp på klassråd/elevråd. Ledningens uppföljning: Ledningen ansvarar för att personal närvarar i eller utanför omklädningsrummen. Vi fortsätter som tidigare. Diskuteras på Apt-möten en gång i månaden. Ansvar: Rektor Boel Ehrenberg 10

11 3. Otrygg plats: Trapphus/korridorer på hela skolan. Händelse: Knuffar in i skåp, bråk, trångt och skrikigt i korridorerna, mycket spring, smälls smällare, hala trappsteg/golv och mörkt i trappghus B. Antal negativa svar pojkar: 28 (11,2 %) Antal negativa svar flickor: 51 (23,4 %) Mål: Att trapphusen och korridorer ska upplevas som trygga platser. Förslag på åtgärder: Halktejp på trappstegen. Mer vuxennärvaro, prata i klasserna, vänta i hemkorridoren eller ute till slöjdlektionen börjar. Sittplatser i korridorerna. Prata på klassråd/elevråd. Ledningens uppföljning: Halktejp och belysning är åtgärdat. Ledningen ansvarar för tillsynen, där fler vuxna närvarar i korridorer och hall. Scema över rastvärdar i hall och korridorer har genomförts. Ansvar: Rektor Boel Ehrenberg 4. Otrygg plats: Skolgården och områden runt skolan. Händelse: Skolgården: Elever retas och knuffas. Man får bollar på sig. En del kastar sand och snöbollar. Bråk vid gungorna och fotbollsplanen. För många barn på klätterställningen. Halkigt när det inte sandas tex gångväg från Idrottshallen. Antal negativa svar pojkar: 26 (10,4 %) Antal negativa svar flickor: 26 (11,9 %) Mål: Att skolgården och områden runt skolan ska upplevas som trygga platser. Förslag på åtgärder: Bollekar hänvisas till kortsidan av Tomtbergahallen. Rastaktiviteter, att vuxna sprider ut sig mera. Informera och diskutera i klasserna och på elevråd. En lärare måste följa med till fotbollsplanen, alltid minst en vuxen vid klätterställningen. Svårt att hitta rastvakterna på mellanstadiet ibland- införa rastjackor/västar även på mellanstadiet? Ledningens uppföljning: Ledningen ansvarar för att personal närvarar i större utsträckning på skolgården och fotbollsplanen. Klätterställningen var avstängd en period då nya regler infördes. Diskuteras på Apt-möten en gång i månaden. Rastvärdsschema klart vid skolstart. Ansvar: Rektor Boel Ehrenberg 5. Otrygg plats: Matsalen och hallen utanför matsalen Händelse: Det är skrikigt, bråk ibland, fula ord i matkön, otrevligt bemötande av personalen. Antal negativa svar pojkar: 17 (6,8 %) Antal negativa svar flickor: 22 (10,1 %) Mål: Att matsalen blir en trygg och trevlig plats att äta på. Förslag på åtgärder: Alla pratar tystare och trevligare. Prata med matsalspersonalen. Att de vuxna sprider ut sig mer i matsalen. Bestämda matplatser. Ledningens uppföljning: Högstadiet har infört personal som vaktar i hallen vilket kommer att fortsätta nästa år. Ledningen ansvarar för att detta diskuteras på elevråd och Apt-möten en gång i månaden. Ansvar: Rektor Boel Ehrenberg Övrigt: 1. Enstaka elever i åk 4, 6 och 9 tycker att rondellen och parkeringar utanför skolan känns otrygga då bilisterna kör för fort där. Kommunen har gjort kartläggningar och poliser gör fartkontroller kontinuerligt. 2.Några föräldrar i åk.4 önskar mer återkoppling av kartläggningens resultat och åtgärder- från ledningens håll. Ledningen hänvisar till att klassföreståndarna ska redovisa kartläggningen på föräldramöten varje vår. 11

12 Årets resultat( ) jämfört med förra årets resultat: Läsår Områden som upplevs otrygga: Toaletter Flickor 8,3 % 49 % pojkar 10,8 % 33 % Omklädningsrum Flickor 15,7 % 33 % Pojkar 8,8 % 15,8 % Trapphus/Korridorer Flickor 23,4% 30,5 % Pojkar 11,2 % 27,11 % Skolgård Flickor 11,9 % 11,16 % Pojkar 10,4 % 17 % Matsal Flickor 10,1 % 10,67 % Pojkar 6,8 % 9 % 12

13 Utvärdering och analys av kartläggningen Under utvärderingsmötet i Maj varje år ska följande frågor besvaras och beslut fattas av rektor: Blev förra årets åtgärder genomförda? Vilka åtgärder som ska vidtas i år. Vem/vilka som ska genomföra åtgärderna. När senast ska åtgärderna vara genomförda. I och med mallen som finns längst bak i Likabehandlingsplanen, kan vi numer redovisa de otrygga platserna i procent. Det blir lättare att jämföra resultatet år för år, och se om siffran sjunkit eller ökat. Vi ser att samma platser och problem kvarstår men att siffrorna sjunkit. Skolgården och matsalen har ungefär samma siffror som förra året(se föregående sida) Den mest otrygga platsen just nu som upplevs av flickorna i trapphus och korridorer (23,4 %) Åtgärderna ses över ytterligare för att nå ännu lägre procenttal. Det förbättrade resultatet kan bero på att de otrygga platserna kontinuerligt följts upp på klassråd, elevråd, Tomtbergagruppens möten och på arbetsplatsträffar. Lotta har haft kontinuerliga samtal med städbolaget. Ljudnivån i omklädningsrummen har sjunkit på grund av kontinuerliga samtal i klasserna och fler vuxna i omklädningsrummen. Schema över vilken vuxen som ansvarar för vilka omklädningsrum har införts i några klasser. Vuxna har spridit ut sig på skolgården och aktivt sökt upp de otrygga platserna. Konflikterna har kunnat förebyggas och således minskat i antal. Tillsynen av mellanstadieelever kan utökas så någon följer med till fotbollsplanen/rådsparken om eleverna ska vistas där. Hallar och korridorer upplevs mindre otrygga på grund av att fler vuxna närvarar och följer sin grupp i större utsträckning. Lampor och halktejp har åtgärdats i trapphus B. I och med att högstadiet avvecklas nästa läsår kommer det inte vara lika trångt i korridorerna, och det kommer finnas möjlighet att möblera på annat sätt. Nästa kartläggning ska utökas med en separat del som omfattar kränkning via sociala medier, även hemifrån och på kvällstid. Åtgärder som ska genomföras senast 1 november 2014: Städchef kontaktas och en översyn av toaletterna görs. Skolan har begärt renovering av toaletter och utökning av antalet toaletter. Lotta och Tomas pratar på elevrådet. Ledningen ansvarar för att personal närvarar i eller utanför omklädningsrummen. Diskuteras på Apt-möten en gång i månaden. Ledningen ansvarar för att tillsynen fungerar, där fler vuxna närvarar i korridorer och hall. Ledningen ansvarar för att personal närvarar i större utsträckning på skolgården och vägen till Huddingegymnasiet. Diskuteras på Apt-möten en gång i månaden. Rastvärdsschema klart vid skolstart. Ledningen ansvarar för att miljön i matsalen diskuteras på elevråd och Apt-möten en gång i månaden. 13

14 Mall till kartläggningen Klass: Antal deltagande flickor: Antal i klassen: Antal deltagande pojkar: Exempel 1. Otrygg plats: Händelse: Antal negativa svar flickor: Antal negativa svar pojkar: Förslag på åtgärder - (personals, elevers, föräldrars): Ansvar: Analys/jämförelse med förra årets egna resultat (ökat/sjunkit?): Exempel 2. Otrygg plats: Händelse: Antal negativa svar flickor: Antal negativa svar pojkar: Förslag på åtgärder - (personals, elevers, föräldrars): Ansvar: Analys/jämförelse med förra årets egna resultat (ökat/sjunkit?): 14

15 Exempel 3. Otrygg plats: Händelse: Antal negativa svar flickor: Antal negativa svar pojkar: Förslag på åtgärder - (personals, elevers, föräldrars): Ansvar: Analys/jämförelse med förra årets egna resultat (ökat/sjunkit?): Exempel 4. Otrygg plats: Händelse: Antal negativa svar flickor: Antal negativa svar pojkar: Förslag på åtgärder - (personals, elevers, föräldrars): Ansvar: Analys/jämförelse med förra årets egna resultat (ökat/sjunkit?): 15