SEGELTORPSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 SEGELTORPSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN LÄSÅRET

2 Segeltorpsskolans likabehandlingsplan Innehåll 1. Mål och vision 2. Vad säger lagen 3. Definitioner 4. Ansvar 5. Processbeskrivning 6. Förebyggande arbete 7. Vad gör vi om något händer? 8. Handlingsplan efter senaste kartläggningen 9. Utvecklingsområden 10. Bilagor Undersökningar visar att tusentals barn i svenska skolor berörs av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Detta är svårt att upptäcka, det sker mest när vuxna inte är i närheten. Det utsatta barnet kan sällan berätta vad som har hänt, det känns för plågsamt att tala om det. 1. Mål och vision: Vi vill att alla, elever och personal, ska känna sig trygga och sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Alla ska få vara sig själva och bli bemötta med respekt av både elever och personal på skolan. Alla ska känna sig trygga och respekterade. Vårt mål är att arbeta aktivt och förebyggande.

3 2. Vad säger lagen? Skolans skyldighet att motverka kränkande behandling regleras i flera lagar och förordningar. I skollagen (kapitel 2 ) står det att alla som verkar inom skolan skall aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. I läroplanen (Lpo 94 och Lgr 11) står det att skolan skall sträva mot att ingen skall utsättas för mobbning i skolan och att tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagens kapitel 14:a talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan och inte får gehör kan han/hon vända sig till BEO (barn och elevombudet) som kan hjälpa eleven. 3. Definitioner Vilka olika typer av kränkande behandling finns? Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar spänner över alla åldrar, vuxna kan kränka barn och andra vuxna, och barn i sin tur kan kränka vuxna och andra barn. Kränkningar kan vara: Fysiska (att bli utsatt för slag och knuffar, rycka någon i håret) Verbala (att bli hotad, kallad t.ex. hora, bög, öknamn eller svordomar) Psykosociala (att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, grimaser eller att alla går när man kommer) Text och bildburna (klotter, brev, lappar, e-post, fotografier och meddelanden på olika webbcommunities) Kränkande behandling omfattar: Mobbning Diskriminering (ett övergripande begrepp för negativ behandling pga kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, annan trosuppfattning, funktionshinder könsidentitet, könsuttryck eller ålder) Sexuella trakasserier (avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet) Rasism (bygger på föreställningen om att en specifik folkgrupp är överlägsen en annan) Främlingsfientlighet (avser motvilja mot specifika folkgrupper) Homofobi (avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet)

4 Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja på mobbning från normala konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för kränkande behandling från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Upprepningen, det systematiska i det hela och offrets försvarslösa attityd är det som skiljer mobbning från en konflikt. 4. Ansvar Vad förväntas av elever och vuxna för att vi skall få en trygg skola? Rektor ska Se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier pga kön, etnisk tillhörighet, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Se till att utredningen görs samt att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om kränkande behandling samt kontakta andra myndigheter vid behov. Se till att all personal har ett gemensamt system för dokumentation. All personal ska Följa skolans likabehandlingsplan samt göra den synlig för föräldrar och elever. Ha ett reflekterande arbetssätt och sträva efter likabehandling. Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Ta en elev som säger att den känner sig utsatt på allvar. Signalerar en elev att den känner sig utsatt är en skola alltid skyldig att reagera oavsett övriga omständigheter. Rapportera till rektor vid kränkande behandling eller mobbning på rapportblanketten som ligger på G. Ansvarsläraren ska Ser till att varje mentorelev dels förstår innebörden av planen, dels får möjlighet att påverka innehållet.

5 Mentorerna presenterar även likabehandlingsplanen på ett föräldramöte varje år. Se till att åtgärder vidtas, dokumenteras och följs upp då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, upptäcks eller anmäls. Antimobbingteamet ska Regelbundet sammanträda och arbeta med förebyggande åtgärder för att skapa en trygg skola. Då kränkningar inte upphör trots insatser från ansvarslärare och hemmen arbetar AMT utifrån en modifierad modell av den etablerade Gemensamt bekymmer-modellen ( Vid denna hålls samtal med inblandade elever. Kontakta rektor om kränkningar inte upphört trots arbete utifrån gemensamt bekymmer-metoden. Se till att likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen senast i juni. Handleda stötta skolans elevstödjare. Verka för att den senaste versionen av likabehandlingsplanen får stor spridning. Sammanträda en gång i veckan, F-6 och 7-9 var och en för sig. (Rektor ser till att mötestid prioriteras vid schemaläggning). I skolans antimobbingsteam ingår: Åk F - 6: Ola Green, Marianne Zetterman Åk 7-9: Mats Björk, Cecilia Klockare och Britt Kallur Elever ska: Påtala kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som förekommer på skolan. Anmälan görs på blankett som fylls i tillsammans med någon vuxen man har förtroende för. Man kan även mejla någon vuxen eller lägga en lapp i dennes fack. Barn ska prata med vuxna. Den vuxne hjälper barnet. Bemöta andra elever och personal på ett respektfullt sätt. På Segeltorpsskolan finns elevstödjare, som har speciella funktioner vid trygghetsarbetet. Se bilaga.

6 Hemmen Alla behöver hjälpas åt. Elever och skolans personal kan göra mycket men det är nödvändigt att även hemmen hjälper till med att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Målsmän kan tänka på att: Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkande behandling förekommer. Om skola och hem gemensamt klart tar avstånd från detta beteende ger det en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om kränkande behandling. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Barn berättar inte alltid om kränkande behandling som de känner till, därför att de tex tror att det är skvaller eller att de är rädda för hämnd. Att berätta om kränkande behandling är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkande behandling. Kränker ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens barn utsätter andra för kränkande behandling. Men om det är så, måste du göra något. Vi föreslår följande: Gör helt klart för ditt barn att du inte accepterar detta beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Försök att få ditt barn att berätta om sitt beteende. Betona att det är beteendet, inte ditt barn, som det är fel på. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: Ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn. Ta alltid ditt barn på alvar. Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på det är de andra som uppför sig illa. Försök att få barnet att ta kontakt med en eller flera vänliga barn i klassen. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det oerhört stor betydelse. Ofta är det bra för ett barn som mobbas att få pröva en ny miljö. Där kan barnet kanske lättare få kontakt med andra barn. Försök att hitta en ny fritidsaktivitet eller liknande.

7 5. Processbeskrivning Hur uppdaterar vi årligen vår likabehandlingsplan? Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier har här sammanförts i ett dokument. En kartläggning av skolans nuläge görs i april månad. Resultatet av denna presenteras för personal, elever och föräldrar i maj månad. Alla ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Utvärdering och revidering sker i månad juni. Kartläggning och uppföljning administreras av AMT. Kartläggning och nuläge: Kartläggningen görs med enkät. Vid enkäten skall varje enskild elev få uttala sig om den psykosociala och fysiska miljön. Skolvägen och nätmobbning skall ingå. I samband med elevenkäten får även personal fylla i en enkät där följande områden kan beaktas: studiemiljö (psykosocial och fysisk), kommunikation, kompetensutveckling, rekrytering, antagning, introduktion, schemaläggning, föräldraskap, betyg/ examination, praktik, undervisning samt rutiner för akuta åtgärder. Diskrimineringsgrunderna skall beaktas i enkäten. Behoven på individ-, grupp- och verksamhetsnivå skall kartläggas. De behov som identifieras skall formuleras så att de enkelt kan följas upp. Vem som ansvarar för uppföljning och när den skall ha skett skall framgå. 6. Förebyggande insatser Följande görs löpande på Segeltorpsskolan för att minska risken att kränkningar och diskriminering uppkommer. Med vårt förebyggande arbete vill vi stärka barnens självkänsla, öka deras självtillit och lära dem att respektera varandras olikheter. Rastvärdar. Det ska alltid finnas vuxentillsyn på rasterna. Personal ska ha en aktiv tillsyn på rasterna. Högstadiet har aktiviteter på luncher och raster för att skapa mer vuxennärvaro och tryggare miljö. Schemalagt arbete i klasserna med Birgitta Kimbers material SET- Social och Emotionell Träning, frågor som har att göra med likabehandling och respekt för individen. Kartläggning av trygga/otrygga platser i år F-9. Arbete kring klassens kvalitetsrapport efter genomförd elevenkät. Klassråd.

8 Elevråd. Arbete med kamratstödjare i år 2-9. (Arbetsbeskrivning, se bilaga) Fortbildning av personal. Genom att öka vår kunskap och medvetenhet, engagera oss i problematiken, kan vi också utveckla ett gemensamt förhållningssätt med klara regler mot kränkande behandling och mobbning. Föräldrarna informeras om hur vi på skolan arbetar med att förebygga och förhindra kränkande behandling och mobbning, vilka som ingår i AMT, vad kränkande behandling och mobbning är, vad föräldrar bör vara observanta på som kan innebära att mobbning pågår m.m. Information presenteras även vid föräldramöte av klasslärare. Utbildade elevskyddsombud i år Vad gör vi om något händer? Åtgärder vid akuta situationer mellan elever: Steg 1 Ansvarslärares uppdrag vid upptäckta fall av tidig negativt beteende mot skolkompis, av fysisk eller psykisk form, liknande mobbning: a. Samtala med elev/elev och förälder angående det negativa beteendet. b. Se till att eleven tydligt talar om hur den tänker arbeta för att förbättra situationen. Förslaget skrivs ned på ett uppdragskort som signeras av ansvarslärare och elev/elev och förälder. Uppdragskortet kopieras så att ansvarslärare och elev har ett exemplar var. c. Bestäm även en tid (7-10 dagar senare) för ett uppföljningssamtal då ni tillsammans kollar av hur det fungerat. d. Meddela hemmet att samtalet ägt rum samt dess innehåll. Be hemmet återkomma till er efter diskussion med barnet. Det är viktigt att de talar om vad de kommit fram till. Spara mailet el. minnesanteckningar från samtal, daterat. e. Kontrollera innan samtalet med klassens elevstödjare/undervisande lärare om de märkt av en positiv förändring. Samtala med aktuell elev och hör efter hur uppdraget gått. Om situationen upplevs som positiv från samtliga håll avslutas arbetet här. Föräldrarna informeras om läget (ex. ärendet ligger kvar hos ansvarsläraren, är avslutat eller överlämnat vidare till AMT). Om ärendet inte är löst överlämnas det vidare till AMT. f. Rapportera till rektor med rapportblanketten som ligger på G.

9 Steg 2 Ansvarslärare överlämnar fall till AMT om negativt beteende kvarstår trots ansvarslärarens och hemmets insatser. Arbetsgången är: a. Anmälan görs med bifogade uppdragskort och mail så AMT kan se vad som sagts och gjorts. (AMT träffas 1 gång i veckan men kan också sammankallas vid behov.) b. Diskussion om ärendet mellan någon ur antimobbingsgruppen och ansvarig personal. c. AMT samtalar med inblandade elever utifrån Gemensamt bekymmer-metoden. Föräldrar informeras. d. Samtalet dokumenteras och kopieras, se bilaga 2. Ett ex. behålls på skolan, ett ex. skickas till hemmet för information, diskussion och underskrift. e. Uppföljande samtal dokumenteras, se bilaga 3. Steg 3 Kvarstår negativt beteende trots AMT:s insatser övertar skolledningen uppdraget. Åtgärder vid akuta situationer mellan personal och elev: 1. Händelsen anmäls direkt till rektor. All personal är skyldig att anmäla. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor utreder, dokumenterar, åtgärdar och följer upp ärendet 4. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ärendet upp med rektors chef. Eleven kan även vända sig till BEO. Åtgärder vid akuta situationer mellan personal: Rektor utreder, dokumenterar, åtgärdar och följer upp ärendet

10 8. Handlingsplan efter senaste kartläggningen. Vilka åtgärder sätter vi in utifrån enkätsvaren ht 10/ vt 11? 1. Nuläge: Hög ljudnivå i matsalen. Mål: Att det blir acceptabel ljudnivå för alla. Åtgärd: Kontinuerliga samtal i klasserna. Personal bland eleverna, på låg-, mellan- och högstadiet Senast genomfört: Kontinuerligt Ansvar: All personal Uppföljning: Under VT Nuläge: Kränkande behandling på skolgården förekommer bland både flickor och pojkar. Mål: Kränkande behandling ska inte förekomma. Åtgärd: Mer aktiv tillsyn ute samt erbjuda fler aktiviteter under raster för både för lågmellan- och högstadiet samt fritidstid. Fler rastvärdar samt ett fungerande rastvärds-schema. Senast genomfört: Under HT-10 (oktober) och VT-11. Ansvar: Rektor/biträdande rektorer ansvarar för schemat, personalen för sin egen insats. Uppföljning: Innan vårterminens slut i juni. 3. Nuläge: Rastvärdar/vakter fungerar dåligt på skolgården utanför Bågen. Mål: Skolgården ska vara en trygg miljö för alla. Åtgärd: Utspridda rastvärdar efter schema, som tar sitt ansvar. Senast genomförd: VT-11 före sportlovet (v 9). Ansvar: Skolledningen och personalen i Bågen. Uppföljning: Innan vårterminens slut i juni.

11 9. Utvecklingsområden I framtiden vill vi utveckla arbetet med hur de olika parterna deltar vid revideringen av likabehandlingsplanen: föräldrar, personal och framförallt elever. ha större kontinuitet i AMT, när det gäller medlemmar. ta fram en arbetsbeskrivning för AMT:s arbete. ta fram en plan för fortbildning i trygghetsfrågor för personal. involvera alla personalgrupper tydligare i trygghetsarbetet. skriva en lättläst sammanfattning av likabehandlingsplanen. att det ska framgå i vår likabehandlingsplaner.att behoven vid skolans olika verksamheter (Fyrklövern)kan vara annorlunda, ha rutiner för hur vikarier och ny personal snabbt får kännedom om vårt trygghetsarbete och våra rutiner

12 10. Bilagor Huddinge Kommun Bilaga 1 Segeltorpsskolan AMT Uppdragskort för (elevens namn) klass Dagens datum Närvarande vid samtalet Vad gäller samtalet? Elevens förslag till förbättring Behöver eleven hjälp av någon för att lyckas med sitt uppdrag? Om ja, av vem och vad kan göras för att stötta eleven? Tid och plats för uppföljningssamtal Elevens signatur Ansvarslärares signatur Lycka till! Kom ihåg, du kan! (se baksida för uppföljningssamtal)

13 Uppföljningssamtal Hur har det gått? Om uppdraget lyckats betraktas fallet som löst. Tack för ditt goda samarbete!

14 Antimobbinggruppens dokumentation vid elevsamtal Bilaga 2 Segeltorpsskolan, Huddinge Datum: Närvarande elev/elever: Närvarande vuxna: Telefonnummer: Problembeskrivning Förslag till åtgärder Uppföljningssamtal: En kopia av detta dokument sparas hos rektor/biträdande rektor. När ni har tagit del av dokumentationen, var vänlig skriv under ett exemplar, och skicka med det till skolan/klassföreståndaren. Behåll gärna det andra exemplaret. Har ni några frågor är ni naturligtvis välkomna att mejla, ringa ovanstående telefonnummer eller till Vi har tagit del av dokumentet. Elevens namn: Målsmans underskrift Elevens underskrift

15 Antimobbningsgruppens dokumentation vid elevsamtal Bilaga 3 Uppföljningssamtal Segeltorpsskolan, Huddinge Datum Närvarande elev/elever: Närvarande vuxna: Telefonnummer: Hur har åtgärderna fungerat? Förslag till ytterligare åtgärder Eventuellt uppföljningssamtal: Ärendet avslutat: En kopia av detta dokument sparas hos rektor/biträdande rektor. När ni har tagit del av dokumentationen, var vänlig skriv under ett exemplar, och skicka med det till skolan/klassföreståndaren. Behåll gärna det andra exemplaret. Har ni några frågor är ni naturligtvis välkomna att mejla, ringa ovanstående telefonnummer eller till Vi har tagit del av dokumentet. Elevens namn: Målsmans underskrift Elevens underskrift

16 Bilaga 4 Arbetsbeskrivning för Segeltorpsskolans elevstödjare. Elevstödjarens uppgift är att hålla ögon och öron öppna för vad som sker gällande mobbing, kommentarer och annat som har betydelse för att eleverna på vår skola ska känna sig trygga. Detta gäller först och främst den egna klassen, men även det som sker utanför klassrummet. Dessutom ska elevstödjarna arbeta förebyggande dvs. att de förmedlar kunskap och tips om hur man kan/ska bete sig för att motverka situationer som kan leda till mobbing, men också komma fram till strategier för att göra AMT-gruppens arbete bättre och mer effektivt. Alla representanter träffas regelbundet tillsammans med de ansvariga lärarna och under dessa möten diskuteras situationer som eleverna upplevt och som bör uppmärksammas och behandlas. Lärarnas uppgift är sedan att följa upp ärendena samt, vid nästa möte, ge viss återkoppling till elevstödjarna. Segeltorpskolan, lå 11/12 Bilaga 5 Uppdragsbeskrivning till elevstödjarna Mitt uppdrag som elevstödjare är att arbeta mot kränkande behandling och mobbning på skolan. Exempel kan vara: Jag säger till en vuxen när jag ser att någon blir utsatt. Jag meddelar på våra elevstödjarmöten när jag misstänker att någon inte mår bra eller blir utsatt. Jag gör en lärare/vuxen uppmärksam om jag ser att någon är ensam. Viktigt är att: Jag berätta inte för andra elever på skolan om vad som sägs i förtroende på elevstödjarmöten och av kompisar. Jag går på våra elevstödjarmöten.