Förskolan Kvarnbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Kvarnbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef Karin Gustavsson Förskollärare Linda-Marie Söderström Barnskötare Maria Gustafsson Vår vision Vi vill skapa förutsättningar som ger trygga och harmoniska människor i en miljö där olikheter är en rättighet. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Delaktighet genom samtal både enskilt och i grupp. Genom att ha inflytande, de har fått komma med tankar och åsikter. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom daglig kontakt, informationsbrev (pluttra) föräldramöten, föräldraråd, föräldraenkät, utvecklingssamtal, uppföljningssamtal. Personalens delaktighet Delaktighet genom att de har deltagit i arbetet med att upprätta planen. Vi ska ha en levande diskussion i personalgruppen om värdegrund och vårt gemensamma förhållningssätt på förskolan. Förankring av planen Planen ska förankras hos barnen genom samtal både enskilt och grupp. Genom vårt arbets- och förhållningssätt. Planen ska förankras hos samtlig personal på en arbetsplatsträff. Planen ska förankras hos vårdnadshavare på föräldramöte. Vi ska ge information var den finns att läsa /hämta

2 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pga att vi gör en ny likabehandlingsplan för att få en likvärdighet på Karlsborgs kommuns förskolor så har vi inte gjort någon utvärdering. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Se ovan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se ovan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Förskolechef samt två utsedda personer i personalgruppen ansvarar för utvärdering av årets plan. All personal görs delaktig i utvärderingen genom att de svarar på frågor utifrån ett givet frågeunderlag. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef Karin Gustavsson

3 Främjande insatser Ämne Främja likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barn och vårdnadshavare ska känna trygghet Barnen ska utveckla respekt för omgivningen Barnen ska utveckla sin förmåga att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation, samt utveckla sin förmåga att vilja hjälpa andra Barnen ska förstå att alla har ett lika värde Barnen ska få uttrycka sina tankar och åsikter och få möjlighet att påverka sin situation Barnen ska bli respekterade när de säger nej, t ex vid kramar, beröring, ord. Insats Att medvetet arbeta med att stärka varje barns självkänsla Att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande Att medvetet dela in barnen i mindre grupper Att vuxna är bra förebilder genom att turas om, hjälpas åt, lyssna på varandra, ha ett vänligt bemötande, våga visa känslor. Att vara närvarande vuxna Att uppmuntra ett positivt beteende Att skapa goda relationer med barn och vårdnadshavare Att ha en tydlig struktur och enkla regler som alla förstår och har möjlighet att följa Att uppmuntra barnens delaktighet och inflytande Att genomföra enskilda samtal med barnen Att ge barnen verktyg för att öva konflikthantering Att ha en plan på hur överinskolningen mellan avdelningarna går till. Att lära barnen säga nej i en obekväm situation samt att respektera andras nej. Att uppmärksamma barnen dagligen. Att förändra miljön efter barnens behov. Ansvarig All personal på förskolan Datum när det ska vara klart Ska alltid genomsyra verksamheten och utvärderas i juni 2018

4 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har gått igenom organisation, gruppindelningar, schemaläggningar och riskområden där kränkande behandling kan förkomma. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Vi har genomfört samtal med barn på de avdelningar där barnen är mellan 3-5år. När det gäller de yngre barnen får vi vuxna försöka tolka barnen eftersom de har svårare att uttrycka sig. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion på ett APT där samtlig personal deltog, samt diskussioner och kartläggning på respektive avdelning utifrån hur miljön ser ut och vad barnen har svarat. Resultat och analys Områden där det kan finnas en risk för kränkande behandling mellan barnen är: När de står i kö När barnen väntar, t ex vid utgång Bakom lekstugan på stora gården I polisbilen på stora gården när det blir trångt I dungen när träden har löv Gungorna både på stora och lilla gården när barnen är själva. Utanför möbelförrådet (under Nyckelpigan)

5 Förebyggande åtgärder Ämne Att säga nej/stop Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Att respektera andra och bli respekterad genom att säga och/eller visa stop med handen. Åtgärd Vuxna föregår med gott exempel och visar också stop med handen.samtala och förklara för barnen när vi behöver säga stop och vad de ska göra när någon säger stop. Använda material som t ex Kompisböcker. Motivera åtgärd Att lära barnen från tidig ålder att de har rätt till sin egen kropp samt att de ska respektera ett nej/stop. Ansvarig Alla pedagoger och övrig personal i huset. Datum när det ska vara klart Ständigt pågående

6 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling på vår förskola gällande alla; Barn - barn Vuxna - barn Vuxna - vuxna Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alltid närvarande vuxna där barnen är. All personal ska hålla god uppsikt både ute och inne. "Alla barn är allas barn". Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till All personal på förskolan. Förskolechef Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Agera direkt, utreda - ansvar har den som upptäcker eller får vetskap om trakasserier/ kränkande behandling. Dokumentera genom att ställa dessa frågor: - Vad hände? - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Kunde du ha gjort på något annat sätt? - Hur tror du att den andra kände sig? Samtala och åtgärda med berörda för att förhindra fortsättning Meddela förskolechef vid behov Följa upp Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vi ska prata direkt med berörd person Dokumentera Meddela alltid förskolechef. Följa upp. Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxna kränker vuxna Vi ska prata direkt med berörd person. Dokumentera. Meddela alltid förskolechefen. Följa upp. Rutiner för uppföljning Direkt uppföljning av den person som upptäckt den kränkande behandlingen för att se om den är avslutad eller hur vi ska gå vidare. Rutiner för dokumentation Hela förloppet när det gäller barn som kränker barn ska dokumenteras i en gemensam pärm för förskolan. Pärmen ska vara inlåst. Ansvariga för dokumentationen är de som upptäckt den kränkande behandlingen. Övrig dokumentation skall lämnas till förskolechefen. Ansvarsförhållande Förskolechefen har det övergripande ansvaret All personal på förskolan har ansvar för att ärenden åtgärdas, följs upp och dokumenteras

7 Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerad om barnet blir särbehandlad p g a en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder mm. Direkt och indirekt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrund. Med indirekt diskriminering menas när förskolan tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn p g a kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Barn kan inte göra sig skyldiga till diskriminering i juridisk mening. Kränkande behandling Är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier Är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med en diskrimineringsgrund. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks p g a en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder mm. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar, lappa sms, mms, fotografier, chattforum och meddelanden på olika webbcommunities). Mobbning (ordet finns inte i lagtexten) När en person under upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling.