Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4: 6 Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Göran Lindholm GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 4:5/6 Handledare: Åsa Liljekvist

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Introduktion 2 Syfte 2 Frågeställningar 2 Metod 3 Material och urval 3 Bakgrund 3 Tidigare forskning 3 Huvuddel: resultat av undersökningen 4 Motionsvanor 4 Kostvanor 6 Godisvanor 8 Fruktvanor 8 Sömnvanor 9 TV- och datavanor 1 Stress 11 Rökning 12 Snus 14 Alkohol 16 Avslutning 18 Referensförteckning 22 Bilaga: enkät

3 Inledning Introduktion Jag har valt att genomföra en undersökning av vanor och ovanor hos eleverna på Bergtorpsskolan. Jag blev nyfiken på att ta reda på om det verkligen är så att rökningen bland eleverna minskat, att alla sitter minst två timmar framför skärmen (TV-dator) varje kväll, många inte äter frukost och skollunch, alkoholdrickandet ökat, tjejer är mer stressade än killar. Min undersökning är en uppföljning av två tidigare undersökningar ( och 2). Syfte Jag hoppas och tror att undersökningen blir till stor hjälp för både mig som idrottslärare och skolan i stort. Bergtorpsskolan jobbar aktivt med frågor rörande hälsa och livsstil och den kunskap som min undersökning ger kommer att föra detta arbete framåt. I det Hälsodiplomeringsprojekt skolan deltar i kommer resultaten av undersökningen vara en grundsten. Vi idrottslärare har som målsättning att nästa år börja med Hälsosamtal med eleverna och undersökningen kommer förhoppningsvis att ge oss hjälp att formulera meningsfulla frågeställningar till dessa samtal. Jag hoppas att få fram en tydlig bild av elevernas hälsovanor samt den förändring som skett de senaste tio åren. Frågeställningar Jag har lagt fokus på frågeställningar inom följande områden av hälsa och livsstil: motion alkohol och rökning frukost och lunchvanor godis- och fruktvanor sömn TV- och datatid Stress 2

4 Metod Jag har valt att använda mig av enkätmetoden. Det kändes som viktigt att undersökningen skulle spegla alla elevers hälsovanor och dessutom ville jag kunna jämföra resultaten med två tidigare enkätundersökningar. Jag kommer personligen att närvara i alla klasser då enkäten ifylles. Detta gör jag p.g.a. att jag då kan garantera att alla elever får samma information. Eleverna kommer att känna sig mer trygga när det gäller anonymiteten. Vilket i sin tur ger mer tillförlitliga resultat. Material och urval På Bergtorpsskolan går elever från årskurs 6 till 9. I fortsättningen kommer jag att beteckna dessa som år 6 år 7 o.s.v. När de två tidigare undersökningarna gjordes fanns det på skolan endast elever i år 7-9. Jag bestämde mig för att även låta eleverna i år 6 deltaga eftersom jag hoppas att det blir fler uppföljande studier i framtiden. På skolan finns 6 klasser i respektive år. I varje år finns två klasser med Idrottsinriktning, två med Musik/Dans/Dramainriktning samt två Breda klasser. De breda klasserna har ingen profilering. Antalet elever på skolan är 681. Antalet pojkar är 357 och antalet flickor 324. Av dessa deltog 65 d.v.s. 89% i undersökningen. Eftersom alla elever ingick så förekom det inte något urval. Bakgrund Bergtorpsskolan är belägen i Täby två mil norr om Stockholm. Skolan är en s.k avknoppad kommunal skola. Som friskola har den fungerat sedan 1. Eleverna på Bergtorpsskolan kommer inte enbart från Täby utan även ett stort antal elever från närliggande kommuner har sökt sig dit främst p.g.a. de s.k. Profilklasserna. Bergtorpsskolan har liksom övriga skolor i Täby en låg andel av elever med invandrarbakgrund. Tidigare forskning Jag kommer att hänvisa och jämföra resultat med tre tidigare undersökningar. Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan av Sara Persson och Karolina Revay. Vanor och ovanor Bergtorpsskolan av Daniel Dernhagen och Erik Arnström 2. Svenska barns hälsovanor 1-2 av Mia Danielsson. 3

5 Huvuddel: resultat av undersökningen Motionsvanor: fler elever motionerar! Antalet elever som endast går på idrottslektionerna och inte gör något på fritiden har minskat kraftigt. Denna förändring kunde konstateras redan i Dernhagen/Arnströms undersökning från 2. Förändringen gäller både flickor och pojkar och alla årskurser. Om man tittar på andelen elever som tränar minst 5 gånger/vecka så har den ökat sedan. Även när det gäller detta så kunde man konstatera förändringen redan 2. Det är mycket glädjande att konstatera att majoriteten av eleverna motionerar minst 3 gånger/vecka på fritiden. Det är viktigt att veta att när eleverna svarade på hur många gånger de har fysisk aktivitet per vecka så ingick ej idrottslektionerna. Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 6-9 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 4

6 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 9 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 8 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 5

7 Kostvanor: flickor hoppar ofta över frukosten. Det visar sig att eleverna i år 6 är de som äter frukost oftast och sedan sjunker ätandet för varje år. Att pojkarna äter oftare än flickorna kommer inte som någon överraskning för mig. Av eleverna i år 9 är det faktiskt bara drygt 6% som äter frukost varje dag. När det gäller skollunchen så sjunker ätandet för flickor från år 7 till år 9. Minst ätande för pojkar finner man i år 6. Om man gör en jämförelse med resultaten från 2 visar det sig att både flickor och pojkar i år 9 äter skollunch oftare nu än då. Skillnaden är drygt 1 % vilket känns lovande. Hur ofta äter du frukost?(vardagar) Flickor år 6-9 Hur ofta äter du frukost?(vardagar) Pojkar år aldri 1-2 dag 3-4 dag alltid aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 6

8 Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 9 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 8 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år aldrig 1-2 dagar3-4 dagar alltid aldri 1-2 dagar 3-4 dagar alltid Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 7 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år Serie2 6 aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid aldri 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 7

9 Godisvanor: godisätandet störst hos pojkarna i 9:an. Det visar sig att pojkarna äter något mer än flickorna men skillnaden är inte så stor. Ju äldre eleven är desto mer godis äter den. Godisgrisen nummer ett är pojken som går i år 9 där äter 21 % minst 5 gånger i veckan. Minst sockersug verkar flickorna i år 7 ha där äter ingen godis och snacks mer än 4 dagar/vecka. 34 elever i skolan kommer att få billiga tandläkarräkningar i framtiden för de äter inte alls godis. Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Flickor år 6-9 Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Pojkar år aldrig 1-2 dag 3-4 dag 5-6 dag varje dag aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje Fruktvanor: flickor äter mer frukt. Att döma av min undersökning är det främst flickorna som insett att frukt är nyttigt. Av flickor i alla årskurser är det 33% som äter frukt varje dag i jämförelse med 18% för pojkarna. Fruktälskare nummer ett är flickorna i år 8 där hela 42% äter varje dag. 31 elever i hela skolan äter aldrig frukt- av dessa är det pojkar. Anmärkningsvärt är att fruktätandet går ner markant i år 9 för både pojkar och flickor. Hur ofta äter du frukt per vecka? Flickor år 6-9 Hur ofta äter du frukt per vecka? Pojkar år aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje dag aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje dag 8

10 Sömnvanor: var fjärde flicka i år 8 och 9 sover mindre än 7 timmar. När man tittar på resultaten när det gäller sömn är det precis som jag förväntat mig: äldre elever sover mindre än yngre. Detta gäller såväl flickor som pojkar. Endast 6% av flickorna i år 9 sover mer än 8 timmar. Motsvarande siffra för pojkarna i år 9 är 17%. När eleverna går i år 6 sover 5% av både flickor och pojkar mer än 8 timmar/natt. Klart oroväckande att 25 respektive 27% av flickorna i år 8 respektive 9 sover mindre än 7 timmar. Jag kommer att återkomma till detta senare i analysen av resultaten. Hur många timmar sover du varje natt? (vardagar) Flickor år <7 h 7-8 h >8 h Hur många timmar sover du varje natt? (vardagar) Pojkar år <7 h 7-8 h >8 h 9

11 TV- och datavanor: pojkarna i år 8 har störst skärmtid. Jag ville veta hur mycket tid som eleverna tillbringar framför dator och TV på vardagar. Flickor i år 6 är de som vistas minst tid vid såväl dator som TV. Även pojkarna i år 6 väljer bort datorn. Den grupp som sticker ut mest är pojkarna i år 8 deras skärmtid är enorm. 36% i denna grupp sitter mer än två timmar vid datorn. Motsvarande siffra för TV-tittande är 21%. Hur mycket tid tillbringar du vid datorn? (vardagar) Flickor år 6-9 Hur mycket tid tillbringar du vid datorn? (vardagar) Pojkar år m 3-6 m 1-2 h >2 h -3 m 3-6 m 1-2 h >2 h Hur mycket tid tittar du på TV? (vardagar) Flickor år 6-9 Hur mycket tid tittar du på TV? (vardagar) Pojkar år m 3-6 m 1-2 h >2 h -3 m 3-6 m 1-2 h >2 h 1

12 Stress: oroväckande hög stress hos flickorna. Av allt som jag undersökte är detta det område med största skillnaderna mellan flickor och pojkar. Det visar sig att nära % av flickorna i år 8 och 9 känner sig stressade nästan alltid. Detta kan jämföras med 13 respektive 14% för pojkarna i år 8 och 9. Av flickorna i år 8 och 9 finns ingen som aldrig upplever sig stressad. Denna skillnad mellan flickor och pojkar finns dokumenterad i alla åldersgrupper. Följaktligen är det pojkarna i år 6 som känner sig minst stressade. I min analys återkommer jag med tänkbara förklaringar. Känner du dig stressad? Flickor år aldrig någon g/m någon g/v nästan alltid Känner du dig stressad? Pojkar år aldri g någon g/m någon g/v nästan alltid 11

13 Rökning: oväntat resultat rökningen ökar i år 9. Tråkigt nog kan man konstatera att fler elever i år 9 röker nu än 2 vilket för mig är förvånande. Det är flickorna som står för denna ökning. var det 72% som inte rökte 2 var siffran 67% och nu 55%. Det jag kan läsa ut av undersökningen är att av år 9 eleverna har ökningen av de som röker ibland varit störst. Detta gäller såväl flickor som pojkar. Bland eleverna i år 7 och 8 har rökningen hållit sig på en ganska oförändrad nivå sedan 2. Om man jämför antalet ickerökare i år 7 och 8 mellan till 6 så ser man en klar ökning av denna grupp. Helt rökfria är pojkarna i år 6. Röker du? Flickor år ja ibland nej Röker du? Pojkar år ja ibland nej 12

14 Röker du? Flickor år 9 Röker du? Pojkar år ja iblan d nej ja iblan d nej Röker du? Flickor år 8 Röker du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej Röker du? Flickor år 7 Röker du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej 13

15 Snusvanor: flickor snusar inte längre. Snusningen är på tillbakagång. Endast hos pojkarna i år 8 och 9 kan märkas en liten ökning från 2. I alla flickgrupper samt pojkar år 7 syns en tydlig minskning. Hos flickorna har snuset i stort sett försvunnit. Bland pojkarna i år 9 är det 3% som snusar eller snusar ibland. Snusar du? Flickor år ja ibland nej Snusar du? Pojkar år ja ibland nej 14

16 Snusar du? Flickor år 9 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja iblan d nej Snusar du? Flickor år 8 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej Snusar du? Flickor år 7 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej 15

17 Alkoholvanor: fördubbling av drickandet bland flickorna i år 9! Bland år 8 och 9 elever är det större andel av flickorna än pojkarna som dricker varje vecka. Detta är ett trendbrott. Om man tittar på de både tidigare undersökningarna finner man att då var förhållandet det motsatta. 24% av flickorna i år 9 dricker varje vecka i jämförelse med 12% 2 och 8%. En mycket stor ökning! Om man tittar på resultaten är det mycket tydligt att den stora ökningen av alkohol- drickandet kommer mellan år 8 till 9. I år 6och 7 är det fler flickor än pojkar som aldrig dricker alkohol. I år 8 och 9 är förhållandet det motsatta. Dricker du alkohol? Flickor år varje 1 gång/m sällan aldrig Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 gång/m sällan aldri g 16

18 Dricker du alkohol? Flickor år 9 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldrig varje 1 g/m sällan aldrig Dricker du alkohol? Flickor år 8 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldri g varje 1 g/m sällan aldri g Dricker du alkohol? Flickor år 7 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldri g varje 1 g/m sällan aldri g 17

19 Avslutning När man ska tolka resultaten av min undersökning och jämförelserna med de två tidigare undersökningarna på min skola bör man veta lite mer om bakgrunden. De två tidigare enkäterna gjordes av elever och det arbete de genomförde var otroligt ambitiöst. I den första undersökningen (Persson och Revay ) var svarsfrekvensen mycket hög (83%). I den andra (Dernhagen och Arnström 2) var den betydligt lägre 52%. Därför finns det anledning att i vissa fall vara lite försiktig i vissa jämförelser. Det stora bortfallet kan bero på att vissa hela klasser ej var med i undersökningen. Jag anser därför att de jämförelser jag gör med den första undersökningen är de mest relevanta. För att kunna jämföra resultaten var jag tvungen att ställa frågorna på samma sätt och med samma svarsalternativ som i tidigare undersökningar. Fem av tretton frågor är gemensamma med tidigare enkäter. Det som dessutom skiljer min undersökning med de båda andra är att jag var närvarande vid alla klassers ifyllande av enkäten. Jag bedömer att tillförlitligheten är mycket hög. Vid de flesta enkäter på skolnivå är det varje enskild mentor som ansvarar för att klasserna fyller i. Detta gör enligt min mening att eleverna ibland upplever att anonymiteten inte är helt säkrad. Således genomfördes enkäten under bästa tänkbara förhållanden. När jag jämför med Mia Danielsons undersökning så är det år 7 och 9 som jag använder mig av. Många av frågorna i hennes undersökning är ställda på ett sådant sätt att de är helt jämförbara med de från min enkät. Nu tänker jag redovisa mina egna åsikter om resultaten. Till och börja med så var det lite överraskande för mig att eleverna motionerar så mycket på fritiden. Jag hade en uppfattning om att det kanske skulle visa sig vara en liten nedgång när det gäller antalet tillfällen. Framför allt glädjande var det att antalet elever som inte alls tränar på fritiden hade minskat. En tänkbar förklaring kan vara att vi idrottslärare på ett bättre sätt betonat att det finns andra sätt att träna än att vara med i en förening. Eleverna på vår skola för dessutom träningsdagbok vilket kanske inspirerat dem att träna mer på egen hand. Det stora uppsvinget för innebandyn i Täby Kommun har säkert också bidragit. Många fler flickor går också på Friskis & Svettis och gym. När det gäller elevernas frukostvanor blev det väntade resultatet att flickorna äter sämre och att ju äldre eleverna är desto oftare hoppar de över frukosten. Flickornas dåliga frukostvanor 18

20 är den första pusselbiten i mysteriet med de stressade högstadietjejerna. Om man jämför med Mia Danielsons siffror för hela landet syns inga större skillnader. Något färre elever på Bergtorp hoppar helt över frukosten. Ett glädjande resultat är att fler äter skollunch nu än 2. En förklaring kan vara att maten enligt min mening blivit ännu bättre. I motsatts till frukosten är det fler flickor än pojkar som alltid äter skollunch. En anledning till att många pojkar i år 6 och 7 inte alltid äter kan vara att de i större grad vill utnyttja lunchrasten till spel och lek på skolgården. I min skolas närhet finns en kiosk och strömmen av godisköpande elever är aldrig sinande. Därför måste jag tillstå att antalet elever som äter godis minst tre gånger per vecka inte var för mig överraskande snarare tvärtom. I skolan finns det en elevkafeteria som säljer bl.a kakor och om detta räknades som godis skulle siffrorna blivit ännu större. Positivt för Bergtorp är att klart fler flickor i både år 7 och 9 som äter lunch än rikssnittet. Den goda vanan att äta frukt har fått ett ganska bra genomslag. På Bergtorpskolan äter ca. 7% av eleverna frukt minst 3-4 gånger per vecka. 25% äter frukt varje dag. Det skulle vara fantastiskt om eleverna fick samma förmån som vi lärare på skolan d.v.s fri frukt. Då skulle dessutom godisintaget minska. När det gäller fruktätandet är siffrorna i Mia Danielsons undersökning på samma nivå som i min. Att sova ordentligt är viktigt det vet vi alla. Sömnen gör att kroppen får vila och återhämta sig. Jag tror att det är speciellt viktigt för dem som lever ett stressigt liv. När man studerar resultaten från enkäten kan man notera att det är flickorna i år 9 som sover minst samma grupp som är överrepresenterad när det gäller stress. Inte någon tillfällighet. En av förklaringarna till att eleverna i år 8 och 9 sover mindre är givetvis att föräldrarna nu tappat lite av kontrollen. Många av eleverna har så att säga stängt dörren till sitt rum frigörelsen har börjat och föräldrarna har nu svårt att se till att Datorn/TV stängs av och nattlampan släcks. I en värld där datorn allt mer dominerar påverkar givetvis eleverna. I nästan alla hem finns en dator och i många familjer har ungdomarna en egen. På Bergtorpsskolan är det pojkarna i år 8 som dominerar datoranvändandet. Hela 36% i den gruppen sitter minst två timmar varje vardagkväll vid datorn. Dessutom toppar denna grupp även TV-tittandet. 21% tittar minst två timmar på TV/kväll.Jag kan tänka mig att tiden vid datorn för eleverna i år 9 i högre grad används till skolarbete. Man kan i alla fall hoppas. När jag jämför med övriga landet så kan 19

21 noteras att flickorna i Bergtorp sitter något längre tid vid datorn medan för pojkarna är förhållandet det omvända. Skillnaden i flicksiffrorna kan bero på att de senaste fem åren har flickorna blivit mer engagerade i att chatta vid datorn. Mycket intressant är det att jämföra siffrorna för TV-tittande. Andelen av elever som sitter mer än 2 timmar varje vardag framför Teven är mer än tre gånger så stor ute i landet. Detta gäller för både år 7 och 9 och oavsett kön. Kan anledningen vara att utbudet av andra aktiviteter i en Stockholmsförort som Täby är mycket större? Eller har en har elevernas TV-vanor ändrat sig de sista fem åren? Varför är det så att flickor upplever sig mer stressade än pojkar. Är det något i vår läggning eller kan det bero på större krav från föräldrar/lärare. Kan det rentav bero på fysiska orsaker såsom mindre sömn och mindre frukost(se tidigare avsnitt). En förklaring till att så många flickor i år 8 och 9 alltid känner sig stressade kanske är att betygen spelar större roll för flickorna än pojkarna. Att 39 respektive 36% av flickorna i år 8 och 9 alltid upplever sig som stressade är något man måste ta på största allvar. Min förväntning när det gäller rökning var att den måste ha minskat. Om man jämför med undersökningen från så stämmer detta. Rökningen har minskat i alla grupper utom för flickor år 9. I jämförelse med 2 är resultaten inte lika glädjande. Jag vill dock återigen påpeka att det finns risk att det låga deltagandet i den undersökningen kan ha påverkat resultaten i denna fråga. Bland flickorna i år 9 är den största ökningen bland de som röker ibland. Jag tror att det kan finnas ett samband med ökningen i samma grupp när det gäller alkohol. Det är kanske så att i samband med att flickorna dricker så feströker de även. Jag hade på känn att snusning blivit mindre populärt. För tio år sedan var det faktiskt inte ovanligt att flickor snusade. 11 flickor i år 7-9 snusade då i jämförelse med två idag. Bland pojkarna har det på tio år blivit lite färre som snusar i år 7-8. I år 9 är läget oförändrat. Det mest alarmerande resultatet i min undersökning är den ökande alkoholkonsumtionen hos flickorna i år 9. Om man tittar på övriga grupper så ligger resultaten på i stort sett samma nivå som år och 2. I vissa fall t.o m. en liten nedgång. För mig kom det som en stor överraskning att flickorna i år 9 dricker mer än pojkarna. Man kan alltid försöka sig på en förklaring men jag har svårt att finna någon. Den kull av år 9 flickor som går just nu har inte på något sätt utmärkt sig som besvärlig eller annorlunda. Möjligen är det så att det att program av typen Big brother sätter större intryck på ungdomarna än vad vi tror. Även när

22 jag jämför med de siffror som Mia Danielson fått fram i sin undersökning blir jag bestört. Det är mer än dubbelt så stor procent elever i hennes undersökning som aldrig dricker alkohol. Detta gäller både pojkar och flickor i år 9. Om detta beror på att föräldrar i rika Täby har andra alkoholvanor och attityder och att detta påverkar ungdomarna vet jag ej. I den öppna fråga som fanns på enkäten fick eleverna möjlighet att själva skriva om det var något i deras livsstil som de ville ändra på. Nästan hälften svarade men inte en enda ville sluta eller minska på rökning/snusning/alkohol. Detta kan tyckas märkligt - anser eleverna att dessa saker inte är dåliga vanor? Det vanligaste svaret var att träna mer. Andra vanliga förslag var att äta mer frukost och skollunch, sitta mindre vid datorn och stressa mindre. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att förändringar i ungdomars vanor sker ständigt och att göra undersökningar som denna är ett bra sätt för en skola att vara förberedda för det hälsoarbete som blir mer allt mer viktigt att prioritera. I en värld som blir allt mer stillasittande är det skolans plikt att vara drivande av detta arbete. Resultaten av denna undersökning kommer att redovisas inför lärare och skolledning på Bergtorpsskolan och med all säkerhet kommer en åtgärdsplan att utformas. Jag ämnar även redovisa resultaten för intresserade föräldrar i det forum vi har som kallas Rådslaget. I mitt arbetslag ska vi inleda höstterminen med en temadag om Hälsa och livsstil och då ska jag göra en kortare sammanfattning för eleverna. Inom arbetet med Hälsa och livsstil blir det nog extra fokusering på stress och alkoholvanor. Vi idrottslärare kommer att gemensamt gå igenom resultaten och använda dessa när vi utformar de Hälsosamtal med elever som vi börjar genomföra nästa läsår. Avslutningsvis kan jag konstatera att arbetet med denna undersökning har varit mycket tidskrävande men även givande. Med facit i hand kan jag konstatera att det varit mycket bättre om jag hade sett till att bli ledig på arbetstid för att utföra delar av detta arbete. Med mer tid hade analyserna av resultaten blivit mycket mer djupgående. 21

23 Referensförteckning Danielsson M., Svenska barns hälsovanor 1/2 Health behaviour in school-aged children: a WHO collaborative study (Statens folkhälsoinstitut nr 3:5). Dernhagen D. & Arnström E., Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan (2). Persson S. & Revay K., Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan (). 22

24 Bilaga: Enkät om hälsa och livsstil Är du flicka går i årskurs 6 eller pojke Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Inte alls 1-2 gånger 3-4 gånger 5-6 gånger 7 eller fler 2. Hur ofta äter du frukost(vardagar)? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar Alltid 3. Hur ofta äter du skollunch? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 23

25 4. Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar 5-6 dagar varje dag 5. Hur ofta äter du frukt per vecka? aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar 5-6 dagar Varje dag 6. Hur många timmar sover du varje natt (vardagar)? Mindre än timmar Mer än 8 7. Hur mycket tid tillbringar du vid datorn(vardagar)? -3 min. 3-6 min. 1-2 timmar Mer än 2 tim. 8. Hur mycket tid tittar du på TV (vardagar)? -3 min 3-6 min. 1-2 timmar Mer än 2 tim. 24

26 9. Känner du dig stressad? aldrig någon gång per månad någon gång per vecka nästan alltid 1. Röker du? Ja nej ibland 11. Snusar du? ja nej ibland 12. Dricker du alkohol? varje vecka 1 gång per månad sällan aldrig 13. Är det något i din livsstil som du skulle vilja ändra på? Har du några synpunkter på denna enkät och dess frågor skriv dem gärna här: 25

27 Tack för din medverkan 26