Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan"

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4: 6 Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Göran Lindholm GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 4:5/6 Handledare: Åsa Liljekvist

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Introduktion 2 Syfte 2 Frågeställningar 2 Metod 3 Material och urval 3 Bakgrund 3 Tidigare forskning 3 Huvuddel: resultat av undersökningen 4 Motionsvanor 4 Kostvanor 6 Godisvanor 8 Fruktvanor 8 Sömnvanor 9 TV- och datavanor 1 Stress 11 Rökning 12 Snus 14 Alkohol 16 Avslutning 18 Referensförteckning 22 Bilaga: enkät

3 Inledning Introduktion Jag har valt att genomföra en undersökning av vanor och ovanor hos eleverna på Bergtorpsskolan. Jag blev nyfiken på att ta reda på om det verkligen är så att rökningen bland eleverna minskat, att alla sitter minst två timmar framför skärmen (TV-dator) varje kväll, många inte äter frukost och skollunch, alkoholdrickandet ökat, tjejer är mer stressade än killar. Min undersökning är en uppföljning av två tidigare undersökningar ( och 2). Syfte Jag hoppas och tror att undersökningen blir till stor hjälp för både mig som idrottslärare och skolan i stort. Bergtorpsskolan jobbar aktivt med frågor rörande hälsa och livsstil och den kunskap som min undersökning ger kommer att föra detta arbete framåt. I det Hälsodiplomeringsprojekt skolan deltar i kommer resultaten av undersökningen vara en grundsten. Vi idrottslärare har som målsättning att nästa år börja med Hälsosamtal med eleverna och undersökningen kommer förhoppningsvis att ge oss hjälp att formulera meningsfulla frågeställningar till dessa samtal. Jag hoppas att få fram en tydlig bild av elevernas hälsovanor samt den förändring som skett de senaste tio åren. Frågeställningar Jag har lagt fokus på frågeställningar inom följande områden av hälsa och livsstil: motion alkohol och rökning frukost och lunchvanor godis- och fruktvanor sömn TV- och datatid Stress 2

4 Metod Jag har valt att använda mig av enkätmetoden. Det kändes som viktigt att undersökningen skulle spegla alla elevers hälsovanor och dessutom ville jag kunna jämföra resultaten med två tidigare enkätundersökningar. Jag kommer personligen att närvara i alla klasser då enkäten ifylles. Detta gör jag p.g.a. att jag då kan garantera att alla elever får samma information. Eleverna kommer att känna sig mer trygga när det gäller anonymiteten. Vilket i sin tur ger mer tillförlitliga resultat. Material och urval På Bergtorpsskolan går elever från årskurs 6 till 9. I fortsättningen kommer jag att beteckna dessa som år 6 år 7 o.s.v. När de två tidigare undersökningarna gjordes fanns det på skolan endast elever i år 7-9. Jag bestämde mig för att även låta eleverna i år 6 deltaga eftersom jag hoppas att det blir fler uppföljande studier i framtiden. På skolan finns 6 klasser i respektive år. I varje år finns två klasser med Idrottsinriktning, två med Musik/Dans/Dramainriktning samt två Breda klasser. De breda klasserna har ingen profilering. Antalet elever på skolan är 681. Antalet pojkar är 357 och antalet flickor 324. Av dessa deltog 65 d.v.s. 89% i undersökningen. Eftersom alla elever ingick så förekom det inte något urval. Bakgrund Bergtorpsskolan är belägen i Täby två mil norr om Stockholm. Skolan är en s.k avknoppad kommunal skola. Som friskola har den fungerat sedan 1. Eleverna på Bergtorpsskolan kommer inte enbart från Täby utan även ett stort antal elever från närliggande kommuner har sökt sig dit främst p.g.a. de s.k. Profilklasserna. Bergtorpsskolan har liksom övriga skolor i Täby en låg andel av elever med invandrarbakgrund. Tidigare forskning Jag kommer att hänvisa och jämföra resultat med tre tidigare undersökningar. Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan av Sara Persson och Karolina Revay. Vanor och ovanor Bergtorpsskolan av Daniel Dernhagen och Erik Arnström 2. Svenska barns hälsovanor 1-2 av Mia Danielsson. 3

5 Huvuddel: resultat av undersökningen Motionsvanor: fler elever motionerar! Antalet elever som endast går på idrottslektionerna och inte gör något på fritiden har minskat kraftigt. Denna förändring kunde konstateras redan i Dernhagen/Arnströms undersökning från 2. Förändringen gäller både flickor och pojkar och alla årskurser. Om man tittar på andelen elever som tränar minst 5 gånger/vecka så har den ökat sedan. Även när det gäller detta så kunde man konstatera förändringen redan 2. Det är mycket glädjande att konstatera att majoriteten av eleverna motionerar minst 3 gånger/vecka på fritiden. Det är viktigt att veta att när eleverna svarade på hur många gånger de har fysisk aktivitet per vecka så ingick ej idrottslektionerna. Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 6-9 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 4

6 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 9 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 8 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 5

7 Kostvanor: flickor hoppar ofta över frukosten. Det visar sig att eleverna i år 6 är de som äter frukost oftast och sedan sjunker ätandet för varje år. Att pojkarna äter oftare än flickorna kommer inte som någon överraskning för mig. Av eleverna i år 9 är det faktiskt bara drygt 6% som äter frukost varje dag. När det gäller skollunchen så sjunker ätandet för flickor från år 7 till år 9. Minst ätande för pojkar finner man i år 6. Om man gör en jämförelse med resultaten från 2 visar det sig att både flickor och pojkar i år 9 äter skollunch oftare nu än då. Skillnaden är drygt 1 % vilket känns lovande. Hur ofta äter du frukost?(vardagar) Flickor år 6-9 Hur ofta äter du frukost?(vardagar) Pojkar år aldri 1-2 dag 3-4 dag alltid aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 6

8 Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 9 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 8 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år aldrig 1-2 dagar3-4 dagar alltid aldri 1-2 dagar 3-4 dagar alltid Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 7 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år Serie2 6 aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid aldri 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 7

9 Godisvanor: godisätandet störst hos pojkarna i 9:an. Det visar sig att pojkarna äter något mer än flickorna men skillnaden är inte så stor. Ju äldre eleven är desto mer godis äter den. Godisgrisen nummer ett är pojken som går i år 9 där äter 21 % minst 5 gånger i veckan. Minst sockersug verkar flickorna i år 7 ha där äter ingen godis och snacks mer än 4 dagar/vecka. 34 elever i skolan kommer att få billiga tandläkarräkningar i framtiden för de äter inte alls godis. Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Flickor år 6-9 Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Pojkar år aldrig 1-2 dag 3-4 dag 5-6 dag varje dag aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje Fruktvanor: flickor äter mer frukt. Att döma av min undersökning är det främst flickorna som insett att frukt är nyttigt. Av flickor i alla årskurser är det 33% som äter frukt varje dag i jämförelse med 18% för pojkarna. Fruktälskare nummer ett är flickorna i år 8 där hela 42% äter varje dag. 31 elever i hela skolan äter aldrig frukt- av dessa är det pojkar. Anmärkningsvärt är att fruktätandet går ner markant i år 9 för både pojkar och flickor. Hur ofta äter du frukt per vecka? Flickor år 6-9 Hur ofta äter du frukt per vecka? Pojkar år aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje dag aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje dag 8

10 Sömnvanor: var fjärde flicka i år 8 och 9 sover mindre än 7 timmar. När man tittar på resultaten när det gäller sömn är det precis som jag förväntat mig: äldre elever sover mindre än yngre. Detta gäller såväl flickor som pojkar. Endast 6% av flickorna i år 9 sover mer än 8 timmar. Motsvarande siffra för pojkarna i år 9 är 17%. När eleverna går i år 6 sover 5% av både flickor och pojkar mer än 8 timmar/natt. Klart oroväckande att 25 respektive 27% av flickorna i år 8 respektive 9 sover mindre än 7 timmar. Jag kommer att återkomma till detta senare i analysen av resultaten. Hur många timmar sover du varje natt? (vardagar) Flickor år <7 h 7-8 h >8 h Hur många timmar sover du varje natt? (vardagar) Pojkar år <7 h 7-8 h >8 h 9

11 TV- och datavanor: pojkarna i år 8 har störst skärmtid. Jag ville veta hur mycket tid som eleverna tillbringar framför dator och TV på vardagar. Flickor i år 6 är de som vistas minst tid vid såväl dator som TV. Även pojkarna i år 6 väljer bort datorn. Den grupp som sticker ut mest är pojkarna i år 8 deras skärmtid är enorm. 36% i denna grupp sitter mer än två timmar vid datorn. Motsvarande siffra för TV-tittande är 21%. Hur mycket tid tillbringar du vid datorn? (vardagar) Flickor år 6-9 Hur mycket tid tillbringar du vid datorn? (vardagar) Pojkar år m 3-6 m 1-2 h >2 h -3 m 3-6 m 1-2 h >2 h Hur mycket tid tittar du på TV? (vardagar) Flickor år 6-9 Hur mycket tid tittar du på TV? (vardagar) Pojkar år m 3-6 m 1-2 h >2 h -3 m 3-6 m 1-2 h >2 h 1

12 Stress: oroväckande hög stress hos flickorna. Av allt som jag undersökte är detta det område med största skillnaderna mellan flickor och pojkar. Det visar sig att nära % av flickorna i år 8 och 9 känner sig stressade nästan alltid. Detta kan jämföras med 13 respektive 14% för pojkarna i år 8 och 9. Av flickorna i år 8 och 9 finns ingen som aldrig upplever sig stressad. Denna skillnad mellan flickor och pojkar finns dokumenterad i alla åldersgrupper. Följaktligen är det pojkarna i år 6 som känner sig minst stressade. I min analys återkommer jag med tänkbara förklaringar. Känner du dig stressad? Flickor år aldrig någon g/m någon g/v nästan alltid Känner du dig stressad? Pojkar år aldri g någon g/m någon g/v nästan alltid 11

13 Rökning: oväntat resultat rökningen ökar i år 9. Tråkigt nog kan man konstatera att fler elever i år 9 röker nu än 2 vilket för mig är förvånande. Det är flickorna som står för denna ökning. var det 72% som inte rökte 2 var siffran 67% och nu 55%. Det jag kan läsa ut av undersökningen är att av år 9 eleverna har ökningen av de som röker ibland varit störst. Detta gäller såväl flickor som pojkar. Bland eleverna i år 7 och 8 har rökningen hållit sig på en ganska oförändrad nivå sedan 2. Om man jämför antalet ickerökare i år 7 och 8 mellan till 6 så ser man en klar ökning av denna grupp. Helt rökfria är pojkarna i år 6. Röker du? Flickor år ja ibland nej Röker du? Pojkar år ja ibland nej 12

14 Röker du? Flickor år 9 Röker du? Pojkar år ja iblan d nej ja iblan d nej Röker du? Flickor år 8 Röker du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej Röker du? Flickor år 7 Röker du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej 13

15 Snusvanor: flickor snusar inte längre. Snusningen är på tillbakagång. Endast hos pojkarna i år 8 och 9 kan märkas en liten ökning från 2. I alla flickgrupper samt pojkar år 7 syns en tydlig minskning. Hos flickorna har snuset i stort sett försvunnit. Bland pojkarna i år 9 är det 3% som snusar eller snusar ibland. Snusar du? Flickor år ja ibland nej Snusar du? Pojkar år ja ibland nej 14

16 Snusar du? Flickor år 9 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja iblan d nej Snusar du? Flickor år 8 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej Snusar du? Flickor år 7 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej 15

17 Alkoholvanor: fördubbling av drickandet bland flickorna i år 9! Bland år 8 och 9 elever är det större andel av flickorna än pojkarna som dricker varje vecka. Detta är ett trendbrott. Om man tittar på de både tidigare undersökningarna finner man att då var förhållandet det motsatta. 24% av flickorna i år 9 dricker varje vecka i jämförelse med 12% 2 och 8%. En mycket stor ökning! Om man tittar på resultaten är det mycket tydligt att den stora ökningen av alkohol- drickandet kommer mellan år 8 till 9. I år 6och 7 är det fler flickor än pojkar som aldrig dricker alkohol. I år 8 och 9 är förhållandet det motsatta. Dricker du alkohol? Flickor år varje 1 gång/m sällan aldrig Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 gång/m sällan aldri g 16

18 Dricker du alkohol? Flickor år 9 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldrig varje 1 g/m sällan aldrig Dricker du alkohol? Flickor år 8 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldri g varje 1 g/m sällan aldri g Dricker du alkohol? Flickor år 7 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldri g varje 1 g/m sällan aldri g 17

19 Avslutning När man ska tolka resultaten av min undersökning och jämförelserna med de två tidigare undersökningarna på min skola bör man veta lite mer om bakgrunden. De två tidigare enkäterna gjordes av elever och det arbete de genomförde var otroligt ambitiöst. I den första undersökningen (Persson och Revay ) var svarsfrekvensen mycket hög (83%). I den andra (Dernhagen och Arnström 2) var den betydligt lägre 52%. Därför finns det anledning att i vissa fall vara lite försiktig i vissa jämförelser. Det stora bortfallet kan bero på att vissa hela klasser ej var med i undersökningen. Jag anser därför att de jämförelser jag gör med den första undersökningen är de mest relevanta. För att kunna jämföra resultaten var jag tvungen att ställa frågorna på samma sätt och med samma svarsalternativ som i tidigare undersökningar. Fem av tretton frågor är gemensamma med tidigare enkäter. Det som dessutom skiljer min undersökning med de båda andra är att jag var närvarande vid alla klassers ifyllande av enkäten. Jag bedömer att tillförlitligheten är mycket hög. Vid de flesta enkäter på skolnivå är det varje enskild mentor som ansvarar för att klasserna fyller i. Detta gör enligt min mening att eleverna ibland upplever att anonymiteten inte är helt säkrad. Således genomfördes enkäten under bästa tänkbara förhållanden. När jag jämför med Mia Danielsons undersökning så är det år 7 och 9 som jag använder mig av. Många av frågorna i hennes undersökning är ställda på ett sådant sätt att de är helt jämförbara med de från min enkät. Nu tänker jag redovisa mina egna åsikter om resultaten. Till och börja med så var det lite överraskande för mig att eleverna motionerar så mycket på fritiden. Jag hade en uppfattning om att det kanske skulle visa sig vara en liten nedgång när det gäller antalet tillfällen. Framför allt glädjande var det att antalet elever som inte alls tränar på fritiden hade minskat. En tänkbar förklaring kan vara att vi idrottslärare på ett bättre sätt betonat att det finns andra sätt att träna än att vara med i en förening. Eleverna på vår skola för dessutom träningsdagbok vilket kanske inspirerat dem att träna mer på egen hand. Det stora uppsvinget för innebandyn i Täby Kommun har säkert också bidragit. Många fler flickor går också på Friskis & Svettis och gym. När det gäller elevernas frukostvanor blev det väntade resultatet att flickorna äter sämre och att ju äldre eleverna är desto oftare hoppar de över frukosten. Flickornas dåliga frukostvanor 18

20 är den första pusselbiten i mysteriet med de stressade högstadietjejerna. Om man jämför med Mia Danielsons siffror för hela landet syns inga större skillnader. Något färre elever på Bergtorp hoppar helt över frukosten. Ett glädjande resultat är att fler äter skollunch nu än 2. En förklaring kan vara att maten enligt min mening blivit ännu bättre. I motsatts till frukosten är det fler flickor än pojkar som alltid äter skollunch. En anledning till att många pojkar i år 6 och 7 inte alltid äter kan vara att de i större grad vill utnyttja lunchrasten till spel och lek på skolgården. I min skolas närhet finns en kiosk och strömmen av godisköpande elever är aldrig sinande. Därför måste jag tillstå att antalet elever som äter godis minst tre gånger per vecka inte var för mig överraskande snarare tvärtom. I skolan finns det en elevkafeteria som säljer bl.a kakor och om detta räknades som godis skulle siffrorna blivit ännu större. Positivt för Bergtorp är att klart fler flickor i både år 7 och 9 som äter lunch än rikssnittet. Den goda vanan att äta frukt har fått ett ganska bra genomslag. På Bergtorpskolan äter ca. 7% av eleverna frukt minst 3-4 gånger per vecka. 25% äter frukt varje dag. Det skulle vara fantastiskt om eleverna fick samma förmån som vi lärare på skolan d.v.s fri frukt. Då skulle dessutom godisintaget minska. När det gäller fruktätandet är siffrorna i Mia Danielsons undersökning på samma nivå som i min. Att sova ordentligt är viktigt det vet vi alla. Sömnen gör att kroppen får vila och återhämta sig. Jag tror att det är speciellt viktigt för dem som lever ett stressigt liv. När man studerar resultaten från enkäten kan man notera att det är flickorna i år 9 som sover minst samma grupp som är överrepresenterad när det gäller stress. Inte någon tillfällighet. En av förklaringarna till att eleverna i år 8 och 9 sover mindre är givetvis att föräldrarna nu tappat lite av kontrollen. Många av eleverna har så att säga stängt dörren till sitt rum frigörelsen har börjat och föräldrarna har nu svårt att se till att Datorn/TV stängs av och nattlampan släcks. I en värld där datorn allt mer dominerar påverkar givetvis eleverna. I nästan alla hem finns en dator och i många familjer har ungdomarna en egen. På Bergtorpsskolan är det pojkarna i år 8 som dominerar datoranvändandet. Hela 36% i den gruppen sitter minst två timmar varje vardagkväll vid datorn. Dessutom toppar denna grupp även TV-tittandet. 21% tittar minst två timmar på TV/kväll.Jag kan tänka mig att tiden vid datorn för eleverna i år 9 i högre grad används till skolarbete. Man kan i alla fall hoppas. När jag jämför med övriga landet så kan 19

21 noteras att flickorna i Bergtorp sitter något längre tid vid datorn medan för pojkarna är förhållandet det omvända. Skillnaden i flicksiffrorna kan bero på att de senaste fem åren har flickorna blivit mer engagerade i att chatta vid datorn. Mycket intressant är det att jämföra siffrorna för TV-tittande. Andelen av elever som sitter mer än 2 timmar varje vardag framför Teven är mer än tre gånger så stor ute i landet. Detta gäller för både år 7 och 9 och oavsett kön. Kan anledningen vara att utbudet av andra aktiviteter i en Stockholmsförort som Täby är mycket större? Eller har en har elevernas TV-vanor ändrat sig de sista fem åren? Varför är det så att flickor upplever sig mer stressade än pojkar. Är det något i vår läggning eller kan det bero på större krav från föräldrar/lärare. Kan det rentav bero på fysiska orsaker såsom mindre sömn och mindre frukost(se tidigare avsnitt). En förklaring till att så många flickor i år 8 och 9 alltid känner sig stressade kanske är att betygen spelar större roll för flickorna än pojkarna. Att 39 respektive 36% av flickorna i år 8 och 9 alltid upplever sig som stressade är något man måste ta på största allvar. Min förväntning när det gäller rökning var att den måste ha minskat. Om man jämför med undersökningen från så stämmer detta. Rökningen har minskat i alla grupper utom för flickor år 9. I jämförelse med 2 är resultaten inte lika glädjande. Jag vill dock återigen påpeka att det finns risk att det låga deltagandet i den undersökningen kan ha påverkat resultaten i denna fråga. Bland flickorna i år 9 är den största ökningen bland de som röker ibland. Jag tror att det kan finnas ett samband med ökningen i samma grupp när det gäller alkohol. Det är kanske så att i samband med att flickorna dricker så feströker de även. Jag hade på känn att snusning blivit mindre populärt. För tio år sedan var det faktiskt inte ovanligt att flickor snusade. 11 flickor i år 7-9 snusade då i jämförelse med två idag. Bland pojkarna har det på tio år blivit lite färre som snusar i år 7-8. I år 9 är läget oförändrat. Det mest alarmerande resultatet i min undersökning är den ökande alkoholkonsumtionen hos flickorna i år 9. Om man tittar på övriga grupper så ligger resultaten på i stort sett samma nivå som år och 2. I vissa fall t.o m. en liten nedgång. För mig kom det som en stor överraskning att flickorna i år 9 dricker mer än pojkarna. Man kan alltid försöka sig på en förklaring men jag har svårt att finna någon. Den kull av år 9 flickor som går just nu har inte på något sätt utmärkt sig som besvärlig eller annorlunda. Möjligen är det så att det att program av typen Big brother sätter större intryck på ungdomarna än vad vi tror. Även när

22 jag jämför med de siffror som Mia Danielson fått fram i sin undersökning blir jag bestört. Det är mer än dubbelt så stor procent elever i hennes undersökning som aldrig dricker alkohol. Detta gäller både pojkar och flickor i år 9. Om detta beror på att föräldrar i rika Täby har andra alkoholvanor och attityder och att detta påverkar ungdomarna vet jag ej. I den öppna fråga som fanns på enkäten fick eleverna möjlighet att själva skriva om det var något i deras livsstil som de ville ändra på. Nästan hälften svarade men inte en enda ville sluta eller minska på rökning/snusning/alkohol. Detta kan tyckas märkligt - anser eleverna att dessa saker inte är dåliga vanor? Det vanligaste svaret var att träna mer. Andra vanliga förslag var att äta mer frukost och skollunch, sitta mindre vid datorn och stressa mindre. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att förändringar i ungdomars vanor sker ständigt och att göra undersökningar som denna är ett bra sätt för en skola att vara förberedda för det hälsoarbete som blir mer allt mer viktigt att prioritera. I en värld som blir allt mer stillasittande är det skolans plikt att vara drivande av detta arbete. Resultaten av denna undersökning kommer att redovisas inför lärare och skolledning på Bergtorpsskolan och med all säkerhet kommer en åtgärdsplan att utformas. Jag ämnar även redovisa resultaten för intresserade föräldrar i det forum vi har som kallas Rådslaget. I mitt arbetslag ska vi inleda höstterminen med en temadag om Hälsa och livsstil och då ska jag göra en kortare sammanfattning för eleverna. Inom arbetet med Hälsa och livsstil blir det nog extra fokusering på stress och alkoholvanor. Vi idrottslärare kommer att gemensamt gå igenom resultaten och använda dessa när vi utformar de Hälsosamtal med elever som vi börjar genomföra nästa läsår. Avslutningsvis kan jag konstatera att arbetet med denna undersökning har varit mycket tidskrävande men även givande. Med facit i hand kan jag konstatera att det varit mycket bättre om jag hade sett till att bli ledig på arbetstid för att utföra delar av detta arbete. Med mer tid hade analyserna av resultaten blivit mycket mer djupgående. 21

23 Referensförteckning Danielsson M., Svenska barns hälsovanor 1/2 Health behaviour in school-aged children: a WHO collaborative study (Statens folkhälsoinstitut nr 3:5). Dernhagen D. & Arnström E., Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan (2). Persson S. & Revay K., Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan (). 22

24 Bilaga: Enkät om hälsa och livsstil Är du flicka går i årskurs 6 eller pojke Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Inte alls 1-2 gånger 3-4 gånger 5-6 gånger 7 eller fler 2. Hur ofta äter du frukost(vardagar)? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar Alltid 3. Hur ofta äter du skollunch? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 23

25 4. Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar 5-6 dagar varje dag 5. Hur ofta äter du frukt per vecka? aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar 5-6 dagar Varje dag 6. Hur många timmar sover du varje natt (vardagar)? Mindre än timmar Mer än 8 7. Hur mycket tid tillbringar du vid datorn(vardagar)? -3 min. 3-6 min. 1-2 timmar Mer än 2 tim. 8. Hur mycket tid tittar du på TV (vardagar)? -3 min 3-6 min. 1-2 timmar Mer än 2 tim. 24

26 9. Känner du dig stressad? aldrig någon gång per månad någon gång per vecka nästan alltid 1. Röker du? Ja nej ibland 11. Snusar du? ja nej ibland 12. Dricker du alkohol? varje vecka 1 gång per månad sällan aldrig 13. Är det något i din livsstil som du skulle vilja ändra på? Har du några synpunkter på denna enkät och dess frågor skriv dem gärna här: 25

27 Tack för din medverkan 26

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-

Läs mer

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan.

Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5: 2006 Hälsovanor eller ovanor? En hälso- & fritidsvaneundersökning av skolelever vid Snösätraskolan. Rikard Stenberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a Hälsofrågor åk 4 Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som

Läs mer

Hälsofrågor gymnasiet

Hälsofrågor gymnasiet Hälsofrågor gymnasiet Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som passar

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet

Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet 2015 Junior Inledning Människor är gjorda för att röra på sig och dåligt anpassade till stillasittande eller ensidigt belastande liv. Positiva erfarenheter av fysisk aktivitet under uppväxtåren har stor

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun 43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var

Läs mer

Hur vill eleverna att en friluftsdag ska se ut?

Hur vill eleverna att en friluftsdag ska se ut? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 8:2009 Hur vill eleverna att en friluftsdag ska se ut? En studie om årskurs 5 och 8 elevers tankar kring innehåll och upplägg av en friluftsdag

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning 2016 Genomfördes 7 mars 16 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser Åk 7: 137 av 16 elever deltog (bortfall 14,4%) Åk 8: 126 av 151 elever deltog (bortfall

Läs mer

Barn och ungdomar om doping 090529

Barn och ungdomar om doping 090529 Barn och ungdomar om doping 090529 Om undersökningen Undersökningen genomfördes under maj 2009 i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen deltog

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Liv och hälsa ung Västmanland 2017

Liv och hälsa ung Västmanland 2017 Liv och hälsa ung Västmanland 2017 - De första resultaten Maj 2017 Sammanfattning av länets resultat Årets undersökning visar att andelen killar och tjejer som mår bra eller mycket bra har minskat jämfört

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor Bakgrund Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor Gymnasieelevernas psykiska hälsa En kort tillbakablick År 2009 beslutades att psykisk hälsa

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Enkätundersökning i Landskrona år 2007 2014 Stefan Åberg, ANDT samordnaren (140630) Inledning Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av

Läs mer

Undersökningen genomförd vecka 13-17 2006 Lasse Nyrell Jan-Åke Nilsson Ingvar Grahn

Undersökningen genomförd vecka 13-17 2006 Lasse Nyrell Jan-Åke Nilsson Ingvar Grahn ÅRSKURS 8 ELEVERS TANKAR OM HÄLSA en webbaserad studie av årskurs 8 elever vid fyra högstadieskolor i Värnamo kommun samt en F-9 skola i Helsingfors, Finland, vårterminen 2006 Undersökningen genomförd

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Elever

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Elever Vara kommun Grundskoleundersökning 0 Totalrapport Presentation Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat Svarsfrekvens Per fråga NöjdSkolindex (NSI) Om undersökningen Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst

Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst Barns och ungdomars fysiska aktivitet Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst 0 Bakgrund och syfte Idag är fler barn överviktiga än tidigare och

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer