Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan"

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 4: 6 Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan Göran Lindholm GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 4:5/6 Handledare: Åsa Liljekvist

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Introduktion 2 Syfte 2 Frågeställningar 2 Metod 3 Material och urval 3 Bakgrund 3 Tidigare forskning 3 Huvuddel: resultat av undersökningen 4 Motionsvanor 4 Kostvanor 6 Godisvanor 8 Fruktvanor 8 Sömnvanor 9 TV- och datavanor 1 Stress 11 Rökning 12 Snus 14 Alkohol 16 Avslutning 18 Referensförteckning 22 Bilaga: enkät

3 Inledning Introduktion Jag har valt att genomföra en undersökning av vanor och ovanor hos eleverna på Bergtorpsskolan. Jag blev nyfiken på att ta reda på om det verkligen är så att rökningen bland eleverna minskat, att alla sitter minst två timmar framför skärmen (TV-dator) varje kväll, många inte äter frukost och skollunch, alkoholdrickandet ökat, tjejer är mer stressade än killar. Min undersökning är en uppföljning av två tidigare undersökningar ( och 2). Syfte Jag hoppas och tror att undersökningen blir till stor hjälp för både mig som idrottslärare och skolan i stort. Bergtorpsskolan jobbar aktivt med frågor rörande hälsa och livsstil och den kunskap som min undersökning ger kommer att föra detta arbete framåt. I det Hälsodiplomeringsprojekt skolan deltar i kommer resultaten av undersökningen vara en grundsten. Vi idrottslärare har som målsättning att nästa år börja med Hälsosamtal med eleverna och undersökningen kommer förhoppningsvis att ge oss hjälp att formulera meningsfulla frågeställningar till dessa samtal. Jag hoppas att få fram en tydlig bild av elevernas hälsovanor samt den förändring som skett de senaste tio åren. Frågeställningar Jag har lagt fokus på frågeställningar inom följande områden av hälsa och livsstil: motion alkohol och rökning frukost och lunchvanor godis- och fruktvanor sömn TV- och datatid Stress 2

4 Metod Jag har valt att använda mig av enkätmetoden. Det kändes som viktigt att undersökningen skulle spegla alla elevers hälsovanor och dessutom ville jag kunna jämföra resultaten med två tidigare enkätundersökningar. Jag kommer personligen att närvara i alla klasser då enkäten ifylles. Detta gör jag p.g.a. att jag då kan garantera att alla elever får samma information. Eleverna kommer att känna sig mer trygga när det gäller anonymiteten. Vilket i sin tur ger mer tillförlitliga resultat. Material och urval På Bergtorpsskolan går elever från årskurs 6 till 9. I fortsättningen kommer jag att beteckna dessa som år 6 år 7 o.s.v. När de två tidigare undersökningarna gjordes fanns det på skolan endast elever i år 7-9. Jag bestämde mig för att även låta eleverna i år 6 deltaga eftersom jag hoppas att det blir fler uppföljande studier i framtiden. På skolan finns 6 klasser i respektive år. I varje år finns två klasser med Idrottsinriktning, två med Musik/Dans/Dramainriktning samt två Breda klasser. De breda klasserna har ingen profilering. Antalet elever på skolan är 681. Antalet pojkar är 357 och antalet flickor 324. Av dessa deltog 65 d.v.s. 89% i undersökningen. Eftersom alla elever ingick så förekom det inte något urval. Bakgrund Bergtorpsskolan är belägen i Täby två mil norr om Stockholm. Skolan är en s.k avknoppad kommunal skola. Som friskola har den fungerat sedan 1. Eleverna på Bergtorpsskolan kommer inte enbart från Täby utan även ett stort antal elever från närliggande kommuner har sökt sig dit främst p.g.a. de s.k. Profilklasserna. Bergtorpsskolan har liksom övriga skolor i Täby en låg andel av elever med invandrarbakgrund. Tidigare forskning Jag kommer att hänvisa och jämföra resultat med tre tidigare undersökningar. Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan av Sara Persson och Karolina Revay. Vanor och ovanor Bergtorpsskolan av Daniel Dernhagen och Erik Arnström 2. Svenska barns hälsovanor 1-2 av Mia Danielsson. 3

5 Huvuddel: resultat av undersökningen Motionsvanor: fler elever motionerar! Antalet elever som endast går på idrottslektionerna och inte gör något på fritiden har minskat kraftigt. Denna förändring kunde konstateras redan i Dernhagen/Arnströms undersökning från 2. Förändringen gäller både flickor och pojkar och alla årskurser. Om man tittar på andelen elever som tränar minst 5 gånger/vecka så har den ökat sedan. Även när det gäller detta så kunde man konstatera förändringen redan 2. Det är mycket glädjande att konstatera att majoriteten av eleverna motionerar minst 3 gånger/vecka på fritiden. Det är viktigt att veta att när eleverna svarade på hur många gånger de har fysisk aktivitet per vecka så ingick ej idrottslektionerna. Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 6-9 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 4

6 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 9 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 8 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Flickor år 7 Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Pojkar år inte alls minst 7 inte alls minst 7 5

7 Kostvanor: flickor hoppar ofta över frukosten. Det visar sig att eleverna i år 6 är de som äter frukost oftast och sedan sjunker ätandet för varje år. Att pojkarna äter oftare än flickorna kommer inte som någon överraskning för mig. Av eleverna i år 9 är det faktiskt bara drygt 6% som äter frukost varje dag. När det gäller skollunchen så sjunker ätandet för flickor från år 7 till år 9. Minst ätande för pojkar finner man i år 6. Om man gör en jämförelse med resultaten från 2 visar det sig att både flickor och pojkar i år 9 äter skollunch oftare nu än då. Skillnaden är drygt 1 % vilket känns lovande. Hur ofta äter du frukost?(vardagar) Flickor år 6-9 Hur ofta äter du frukost?(vardagar) Pojkar år aldri 1-2 dag 3-4 dag alltid aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 6

8 Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 9 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 8 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år aldrig 1-2 dagar3-4 dagar alltid aldri 1-2 dagar 3-4 dagar alltid Hur ofta äter du skollunch? Flickor år 7 Hur ofta äter du skollunch? Pojkar år Serie2 6 aldri g 1-2 dagar 3-4 dagar alltid aldri 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 7

9 Godisvanor: godisätandet störst hos pojkarna i 9:an. Det visar sig att pojkarna äter något mer än flickorna men skillnaden är inte så stor. Ju äldre eleven är desto mer godis äter den. Godisgrisen nummer ett är pojken som går i år 9 där äter 21 % minst 5 gånger i veckan. Minst sockersug verkar flickorna i år 7 ha där äter ingen godis och snacks mer än 4 dagar/vecka. 34 elever i skolan kommer att få billiga tandläkarräkningar i framtiden för de äter inte alls godis. Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Flickor år 6-9 Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Pojkar år aldrig 1-2 dag 3-4 dag 5-6 dag varje dag aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje Fruktvanor: flickor äter mer frukt. Att döma av min undersökning är det främst flickorna som insett att frukt är nyttigt. Av flickor i alla årskurser är det 33% som äter frukt varje dag i jämförelse med 18% för pojkarna. Fruktälskare nummer ett är flickorna i år 8 där hela 42% äter varje dag. 31 elever i hela skolan äter aldrig frukt- av dessa är det pojkar. Anmärkningsvärt är att fruktätandet går ner markant i år 9 för både pojkar och flickor. Hur ofta äter du frukt per vecka? Flickor år 6-9 Hur ofta äter du frukt per vecka? Pojkar år aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje dag aldrig 1-2 dag3-4 dag 5-6 dag varje dag 8

10 Sömnvanor: var fjärde flicka i år 8 och 9 sover mindre än 7 timmar. När man tittar på resultaten när det gäller sömn är det precis som jag förväntat mig: äldre elever sover mindre än yngre. Detta gäller såväl flickor som pojkar. Endast 6% av flickorna i år 9 sover mer än 8 timmar. Motsvarande siffra för pojkarna i år 9 är 17%. När eleverna går i år 6 sover 5% av både flickor och pojkar mer än 8 timmar/natt. Klart oroväckande att 25 respektive 27% av flickorna i år 8 respektive 9 sover mindre än 7 timmar. Jag kommer att återkomma till detta senare i analysen av resultaten. Hur många timmar sover du varje natt? (vardagar) Flickor år <7 h 7-8 h >8 h Hur många timmar sover du varje natt? (vardagar) Pojkar år <7 h 7-8 h >8 h 9

11 TV- och datavanor: pojkarna i år 8 har störst skärmtid. Jag ville veta hur mycket tid som eleverna tillbringar framför dator och TV på vardagar. Flickor i år 6 är de som vistas minst tid vid såväl dator som TV. Även pojkarna i år 6 väljer bort datorn. Den grupp som sticker ut mest är pojkarna i år 8 deras skärmtid är enorm. 36% i denna grupp sitter mer än två timmar vid datorn. Motsvarande siffra för TV-tittande är 21%. Hur mycket tid tillbringar du vid datorn? (vardagar) Flickor år 6-9 Hur mycket tid tillbringar du vid datorn? (vardagar) Pojkar år m 3-6 m 1-2 h >2 h -3 m 3-6 m 1-2 h >2 h Hur mycket tid tittar du på TV? (vardagar) Flickor år 6-9 Hur mycket tid tittar du på TV? (vardagar) Pojkar år m 3-6 m 1-2 h >2 h -3 m 3-6 m 1-2 h >2 h 1

12 Stress: oroväckande hög stress hos flickorna. Av allt som jag undersökte är detta det område med största skillnaderna mellan flickor och pojkar. Det visar sig att nära % av flickorna i år 8 och 9 känner sig stressade nästan alltid. Detta kan jämföras med 13 respektive 14% för pojkarna i år 8 och 9. Av flickorna i år 8 och 9 finns ingen som aldrig upplever sig stressad. Denna skillnad mellan flickor och pojkar finns dokumenterad i alla åldersgrupper. Följaktligen är det pojkarna i år 6 som känner sig minst stressade. I min analys återkommer jag med tänkbara förklaringar. Känner du dig stressad? Flickor år aldrig någon g/m någon g/v nästan alltid Känner du dig stressad? Pojkar år aldri g någon g/m någon g/v nästan alltid 11

13 Rökning: oväntat resultat rökningen ökar i år 9. Tråkigt nog kan man konstatera att fler elever i år 9 röker nu än 2 vilket för mig är förvånande. Det är flickorna som står för denna ökning. var det 72% som inte rökte 2 var siffran 67% och nu 55%. Det jag kan läsa ut av undersökningen är att av år 9 eleverna har ökningen av de som röker ibland varit störst. Detta gäller såväl flickor som pojkar. Bland eleverna i år 7 och 8 har rökningen hållit sig på en ganska oförändrad nivå sedan 2. Om man jämför antalet ickerökare i år 7 och 8 mellan till 6 så ser man en klar ökning av denna grupp. Helt rökfria är pojkarna i år 6. Röker du? Flickor år ja ibland nej Röker du? Pojkar år ja ibland nej 12

14 Röker du? Flickor år 9 Röker du? Pojkar år ja iblan d nej ja iblan d nej Röker du? Flickor år 8 Röker du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej Röker du? Flickor år 7 Röker du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej 13

15 Snusvanor: flickor snusar inte längre. Snusningen är på tillbakagång. Endast hos pojkarna i år 8 och 9 kan märkas en liten ökning från 2. I alla flickgrupper samt pojkar år 7 syns en tydlig minskning. Hos flickorna har snuset i stort sett försvunnit. Bland pojkarna i år 9 är det 3% som snusar eller snusar ibland. Snusar du? Flickor år ja ibland nej Snusar du? Pojkar år ja ibland nej 14

16 Snusar du? Flickor år 9 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja iblan d nej Snusar du? Flickor år 8 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej Snusar du? Flickor år 7 Snusar du? Pojkar år ja ibland nej ja ibland nej 15

17 Alkoholvanor: fördubbling av drickandet bland flickorna i år 9! Bland år 8 och 9 elever är det större andel av flickorna än pojkarna som dricker varje vecka. Detta är ett trendbrott. Om man tittar på de både tidigare undersökningarna finner man att då var förhållandet det motsatta. 24% av flickorna i år 9 dricker varje vecka i jämförelse med 12% 2 och 8%. En mycket stor ökning! Om man tittar på resultaten är det mycket tydligt att den stora ökningen av alkohol- drickandet kommer mellan år 8 till 9. I år 6och 7 är det fler flickor än pojkar som aldrig dricker alkohol. I år 8 och 9 är förhållandet det motsatta. Dricker du alkohol? Flickor år varje 1 gång/m sällan aldrig Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 gång/m sällan aldri g 16

18 Dricker du alkohol? Flickor år 9 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldrig varje 1 g/m sällan aldrig Dricker du alkohol? Flickor år 8 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldri g varje 1 g/m sällan aldri g Dricker du alkohol? Flickor år 7 Dricker du alkohol? Pojkar år varje 1 g/m sällan aldri g varje 1 g/m sällan aldri g 17

19 Avslutning När man ska tolka resultaten av min undersökning och jämförelserna med de två tidigare undersökningarna på min skola bör man veta lite mer om bakgrunden. De två tidigare enkäterna gjordes av elever och det arbete de genomförde var otroligt ambitiöst. I den första undersökningen (Persson och Revay ) var svarsfrekvensen mycket hög (83%). I den andra (Dernhagen och Arnström 2) var den betydligt lägre 52%. Därför finns det anledning att i vissa fall vara lite försiktig i vissa jämförelser. Det stora bortfallet kan bero på att vissa hela klasser ej var med i undersökningen. Jag anser därför att de jämförelser jag gör med den första undersökningen är de mest relevanta. För att kunna jämföra resultaten var jag tvungen att ställa frågorna på samma sätt och med samma svarsalternativ som i tidigare undersökningar. Fem av tretton frågor är gemensamma med tidigare enkäter. Det som dessutom skiljer min undersökning med de båda andra är att jag var närvarande vid alla klassers ifyllande av enkäten. Jag bedömer att tillförlitligheten är mycket hög. Vid de flesta enkäter på skolnivå är det varje enskild mentor som ansvarar för att klasserna fyller i. Detta gör enligt min mening att eleverna ibland upplever att anonymiteten inte är helt säkrad. Således genomfördes enkäten under bästa tänkbara förhållanden. När jag jämför med Mia Danielsons undersökning så är det år 7 och 9 som jag använder mig av. Många av frågorna i hennes undersökning är ställda på ett sådant sätt att de är helt jämförbara med de från min enkät. Nu tänker jag redovisa mina egna åsikter om resultaten. Till och börja med så var det lite överraskande för mig att eleverna motionerar så mycket på fritiden. Jag hade en uppfattning om att det kanske skulle visa sig vara en liten nedgång när det gäller antalet tillfällen. Framför allt glädjande var det att antalet elever som inte alls tränar på fritiden hade minskat. En tänkbar förklaring kan vara att vi idrottslärare på ett bättre sätt betonat att det finns andra sätt att träna än att vara med i en förening. Eleverna på vår skola för dessutom träningsdagbok vilket kanske inspirerat dem att träna mer på egen hand. Det stora uppsvinget för innebandyn i Täby Kommun har säkert också bidragit. Många fler flickor går också på Friskis & Svettis och gym. När det gäller elevernas frukostvanor blev det väntade resultatet att flickorna äter sämre och att ju äldre eleverna är desto oftare hoppar de över frukosten. Flickornas dåliga frukostvanor 18

20 är den första pusselbiten i mysteriet med de stressade högstadietjejerna. Om man jämför med Mia Danielsons siffror för hela landet syns inga större skillnader. Något färre elever på Bergtorp hoppar helt över frukosten. Ett glädjande resultat är att fler äter skollunch nu än 2. En förklaring kan vara att maten enligt min mening blivit ännu bättre. I motsatts till frukosten är det fler flickor än pojkar som alltid äter skollunch. En anledning till att många pojkar i år 6 och 7 inte alltid äter kan vara att de i större grad vill utnyttja lunchrasten till spel och lek på skolgården. I min skolas närhet finns en kiosk och strömmen av godisköpande elever är aldrig sinande. Därför måste jag tillstå att antalet elever som äter godis minst tre gånger per vecka inte var för mig överraskande snarare tvärtom. I skolan finns det en elevkafeteria som säljer bl.a kakor och om detta räknades som godis skulle siffrorna blivit ännu större. Positivt för Bergtorp är att klart fler flickor i både år 7 och 9 som äter lunch än rikssnittet. Den goda vanan att äta frukt har fått ett ganska bra genomslag. På Bergtorpskolan äter ca. 7% av eleverna frukt minst 3-4 gånger per vecka. 25% äter frukt varje dag. Det skulle vara fantastiskt om eleverna fick samma förmån som vi lärare på skolan d.v.s fri frukt. Då skulle dessutom godisintaget minska. När det gäller fruktätandet är siffrorna i Mia Danielsons undersökning på samma nivå som i min. Att sova ordentligt är viktigt det vet vi alla. Sömnen gör att kroppen får vila och återhämta sig. Jag tror att det är speciellt viktigt för dem som lever ett stressigt liv. När man studerar resultaten från enkäten kan man notera att det är flickorna i år 9 som sover minst samma grupp som är överrepresenterad när det gäller stress. Inte någon tillfällighet. En av förklaringarna till att eleverna i år 8 och 9 sover mindre är givetvis att föräldrarna nu tappat lite av kontrollen. Många av eleverna har så att säga stängt dörren till sitt rum frigörelsen har börjat och föräldrarna har nu svårt att se till att Datorn/TV stängs av och nattlampan släcks. I en värld där datorn allt mer dominerar påverkar givetvis eleverna. I nästan alla hem finns en dator och i många familjer har ungdomarna en egen. På Bergtorpsskolan är det pojkarna i år 8 som dominerar datoranvändandet. Hela 36% i den gruppen sitter minst två timmar varje vardagkväll vid datorn. Dessutom toppar denna grupp även TV-tittandet. 21% tittar minst två timmar på TV/kväll.Jag kan tänka mig att tiden vid datorn för eleverna i år 9 i högre grad används till skolarbete. Man kan i alla fall hoppas. När jag jämför med övriga landet så kan 19

21 noteras att flickorna i Bergtorp sitter något längre tid vid datorn medan för pojkarna är förhållandet det omvända. Skillnaden i flicksiffrorna kan bero på att de senaste fem åren har flickorna blivit mer engagerade i att chatta vid datorn. Mycket intressant är det att jämföra siffrorna för TV-tittande. Andelen av elever som sitter mer än 2 timmar varje vardag framför Teven är mer än tre gånger så stor ute i landet. Detta gäller för både år 7 och 9 och oavsett kön. Kan anledningen vara att utbudet av andra aktiviteter i en Stockholmsförort som Täby är mycket större? Eller har en har elevernas TV-vanor ändrat sig de sista fem åren? Varför är det så att flickor upplever sig mer stressade än pojkar. Är det något i vår läggning eller kan det bero på större krav från föräldrar/lärare. Kan det rentav bero på fysiska orsaker såsom mindre sömn och mindre frukost(se tidigare avsnitt). En förklaring till att så många flickor i år 8 och 9 alltid känner sig stressade kanske är att betygen spelar större roll för flickorna än pojkarna. Att 39 respektive 36% av flickorna i år 8 och 9 alltid upplever sig som stressade är något man måste ta på största allvar. Min förväntning när det gäller rökning var att den måste ha minskat. Om man jämför med undersökningen från så stämmer detta. Rökningen har minskat i alla grupper utom för flickor år 9. I jämförelse med 2 är resultaten inte lika glädjande. Jag vill dock återigen påpeka att det finns risk att det låga deltagandet i den undersökningen kan ha påverkat resultaten i denna fråga. Bland flickorna i år 9 är den största ökningen bland de som röker ibland. Jag tror att det kan finnas ett samband med ökningen i samma grupp när det gäller alkohol. Det är kanske så att i samband med att flickorna dricker så feströker de även. Jag hade på känn att snusning blivit mindre populärt. För tio år sedan var det faktiskt inte ovanligt att flickor snusade. 11 flickor i år 7-9 snusade då i jämförelse med två idag. Bland pojkarna har det på tio år blivit lite färre som snusar i år 7-8. I år 9 är läget oförändrat. Det mest alarmerande resultatet i min undersökning är den ökande alkoholkonsumtionen hos flickorna i år 9. Om man tittar på övriga grupper så ligger resultaten på i stort sett samma nivå som år och 2. I vissa fall t.o m. en liten nedgång. För mig kom det som en stor överraskning att flickorna i år 9 dricker mer än pojkarna. Man kan alltid försöka sig på en förklaring men jag har svårt att finna någon. Den kull av år 9 flickor som går just nu har inte på något sätt utmärkt sig som besvärlig eller annorlunda. Möjligen är det så att det att program av typen Big brother sätter större intryck på ungdomarna än vad vi tror. Även när

22 jag jämför med de siffror som Mia Danielson fått fram i sin undersökning blir jag bestört. Det är mer än dubbelt så stor procent elever i hennes undersökning som aldrig dricker alkohol. Detta gäller både pojkar och flickor i år 9. Om detta beror på att föräldrar i rika Täby har andra alkoholvanor och attityder och att detta påverkar ungdomarna vet jag ej. I den öppna fråga som fanns på enkäten fick eleverna möjlighet att själva skriva om det var något i deras livsstil som de ville ändra på. Nästan hälften svarade men inte en enda ville sluta eller minska på rökning/snusning/alkohol. Detta kan tyckas märkligt - anser eleverna att dessa saker inte är dåliga vanor? Det vanligaste svaret var att träna mer. Andra vanliga förslag var att äta mer frukost och skollunch, sitta mindre vid datorn och stressa mindre. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att förändringar i ungdomars vanor sker ständigt och att göra undersökningar som denna är ett bra sätt för en skola att vara förberedda för det hälsoarbete som blir mer allt mer viktigt att prioritera. I en värld som blir allt mer stillasittande är det skolans plikt att vara drivande av detta arbete. Resultaten av denna undersökning kommer att redovisas inför lärare och skolledning på Bergtorpsskolan och med all säkerhet kommer en åtgärdsplan att utformas. Jag ämnar även redovisa resultaten för intresserade föräldrar i det forum vi har som kallas Rådslaget. I mitt arbetslag ska vi inleda höstterminen med en temadag om Hälsa och livsstil och då ska jag göra en kortare sammanfattning för eleverna. Inom arbetet med Hälsa och livsstil blir det nog extra fokusering på stress och alkoholvanor. Vi idrottslärare kommer att gemensamt gå igenom resultaten och använda dessa när vi utformar de Hälsosamtal med elever som vi börjar genomföra nästa läsår. Avslutningsvis kan jag konstatera att arbetet med denna undersökning har varit mycket tidskrävande men även givande. Med facit i hand kan jag konstatera att det varit mycket bättre om jag hade sett till att bli ledig på arbetstid för att utföra delar av detta arbete. Med mer tid hade analyserna av resultaten blivit mycket mer djupgående. 21

23 Referensförteckning Danielsson M., Svenska barns hälsovanor 1/2 Health behaviour in school-aged children: a WHO collaborative study (Statens folkhälsoinstitut nr 3:5). Dernhagen D. & Arnström E., Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan (2). Persson S. & Revay K., Vanor och ovanor vid Bergtorpsskolan (). 22

24 Bilaga: Enkät om hälsa och livsstil Är du flicka går i årskurs 6 eller pojke Hur många gånger har du fysisk aktivitet per vecka? Inte alls 1-2 gånger 3-4 gånger 5-6 gånger 7 eller fler 2. Hur ofta äter du frukost(vardagar)? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar Alltid 3. Hur ofta äter du skollunch? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar alltid 23

25 4. Hur ofta äter du godis eller snacks per vecka? Aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar 5-6 dagar varje dag 5. Hur ofta äter du frukt per vecka? aldrig 1-2 dagar 3-4 dagar 5-6 dagar Varje dag 6. Hur många timmar sover du varje natt (vardagar)? Mindre än timmar Mer än 8 7. Hur mycket tid tillbringar du vid datorn(vardagar)? -3 min. 3-6 min. 1-2 timmar Mer än 2 tim. 8. Hur mycket tid tittar du på TV (vardagar)? -3 min 3-6 min. 1-2 timmar Mer än 2 tim. 24

26 9. Känner du dig stressad? aldrig någon gång per månad någon gång per vecka nästan alltid 1. Röker du? Ja nej ibland 11. Snusar du? ja nej ibland 12. Dricker du alkohol? varje vecka 1 gång per månad sällan aldrig 13. Är det något i din livsstil som du skulle vilja ändra på? Har du några synpunkter på denna enkät och dess frågor skriv dem gärna här: 25

27 Tack för din medverkan 26

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 Bakgrund Storfritids är en unik fritidsverksamhet för barn i årskurs 4-6, som drivs privat av Stiftelsen Birkagården. Personalstyrkan består av fem personer och i

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02 Grundrapport Mia Danielson

Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02 Grundrapport Mia Danielson Svenska skolbarns hälsovanor 21/2 Grundrapport Mia Danielson statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Svenska skolbarns hälsovanor 21/2 Grundrapport Health Behaviour in School-Aged Children A WHO Collaborative

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

VILL NI VARA MED OCH SKAPA

VILL NI VARA MED OCH SKAPA VILL NI VARA MED OCH SKAPA spring i bena Lärarhandledning www.activestep.se Susanna Norén Sjukgymnast och initiativtagare till Active Step Människor, hälsa och motion har engagerat mig så länge jag kan

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014 Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer