På Alla Plan. Terminalernas nye chef intervjuas. Årsmötet redovisas sidan 6-8. Avgående Sekoordförande. sidan 13. sidan 12

Transkript

1 På Alla Plan Nyhetsblad för medlemmar i Seko Väst Klubb 630 Avgående Sekoordförande utfrågas sidan 13 Terminalernas nye chef intervjuas sidan 12 Årsmötet redovisas sidan 6-8 NUMMER 1/2015

2 Innehåll: 3 Ledare 4 Redaktören har ordet 5 Medlemsintervju: Željko Vrban 6 Årsmötesrapport 7-8 Verksamhetsberättelse 9 Allt är danskarnas fel!? 10 Kvinnorna toppar i arbetsmiljöenkät 11 Rast och paus 12 Ny terminalnätschef intervjuas På alla plan Ansvarig utgivare: Lena Liifv Chefredaktör: Mats Hallberg Layout, foto, redigering: Jan-Anders Lindqvist På kan du ladda ner denna tidning i färg. Där finns även alla tidigare nummer från 1993 Seko Tel: NYTT! Postadress: Seko Klubb 630 Kruthusgatan Göteborg Framsida: GPT ca 1987 från broschyr och GPT Foto: Jan-Anders Lindqvist 13 Affe Mellström intervjuas 14 ITG-ikon pensioneras 15 Intervju: Statsvetare Ulf Bjereld 16 Lyckliga i alla sina dagar 17 Gästkrönika: Helena Gille 18 Dikt: Spegel spegel 19 Lokal nutidshistoria: Kim Lantz 20 Arbetarlitteratur: Skiljevägen 21 D. G. har ordet 22 Adress o telefonlista SEMESTRA I EN FANTASTISK MILJÖ! 23 Klubbstyrelse Gullholmen Intresseanmälan till sommarveckorna (högsäsong) tas emot nu. Sista anmälningsdag den 8 april Hemsida: gå in under Bli medlem - Hos Seko får Du. Glöm inte att i första hand fråga efter Seko Västs ombyggda stugor nr 25, 34, 45, 52 eller 54 med två rum på andra våningen. Anmäl till: sekofritid@seko.se eller tel Vecka Pris/vecka Veckoslut Extra natt kr 780 kr 255 kr kr 1000 kr 315 kr kr kr 370 kr (högs) kr

3 Ledare Jag har precis läst vad vår VD Håkan Ericsson tror att PostNord befinner sig år Det låter avlägset men det är bara fem år framåt och tittar man bakåt fem år har det gått svindlande fort enligt mig. Håkan Ericsson pratar om att vi då är ett annorlunda företag Vad innebär det för oss? Han ser att våra kunders krav på oss ökar och vi utsätts för en konkurrens som är starkare än i dag. Han ser att vi fortfarande är en nordisk koncern och vi på PostNord är den som kan Norden bäst. Han tror att vi är lönsamma och har intagit en ledande position inom e-handel, logistik och även inom nya kommunikationslösningar. Vi ska fortsätta att genomföra ständiga förbättringar, det är nyckeln till framgång. Det som Håkan E tror ska särskilja oss i framtiden är att vi är ett företag som håller hög servicenivå och som lyssnar och förstår våra kunders önskemål och våra mottagares förväntningar. Där ska vi vara överlägsna och erbjuda service hela vägen. Vi ska vara ett företag med många möjligheter och ett företag som man vill komma till för att arbeta. Där man vill stanna kvar för att vi jobbar som ett team. Håkan E poängterade för sina högsta chefer att Vi måste få med alla på resan. Det är både mitt och ert ansvar. Det är bra att det kommer upp att vi som ska utföra jobbet också ska omfattas. Jag håller också med om att det behövs mer information. Det pratas om nya medarbetardialoger, roadshows och town hall meetings!? Jag känner och tror att flera med mig kan skriva under på att vi ORKAR inte mer dialoger och annat som trycks ner till oss! Vi vill ha klara besked vad som ska göras för att vi ska kunna göra ett bra jobb och samtidigt känna att vi inte har orimliga krav på oss. Har ni i toppen frågat vad vi behöver i produktion? Ni som sitter i ledningen borde ha med er att för att lyckas behöver vi som utför arbetet resurser och tid för att ställa om. Vi behöver också uppmuntran och förståelse för det vi gör. Vi vill göra ett bra jobb och mår bra när vi fått slutföra en kväll utan att få post kvar. Vi är många som allt som oftast ger lite extra för att få med posten i transporterna och för att allt ska gå ut i rätt tid. Vi förstår att vi måste anpassa oss till förändringar men någon gång är det stopp för vad vi klarar av vad gäller neddragningar av personal. Vi måste få förutsättningarna för att utföra ett bra jobb annars når vi aldrig fram till PostNords visioner för Om vi som utför arbetet inte orkar kommer det att fallera. Vi har höga sjuktal och en stor andel av oss har jobbat många år och är utslitna lite här och där. Hur tänker ni underlätta för oss? Kanske sextimmarsdag för alla med bibehållen heltidslön? Vi är ett företag med dygnet runt verksamhet så varför inte? På flera håll har detta testas inom både bilindustrin och vården, så varför inte testa hos oss! Vi skulle orka på ett annat sätt och få tid och ork att ta hand om oss själva. Det bör löna sig att ha personal som håller sig frisk och orkar jobba ett helt yrkesliv istället för att lägga stora pengar när personalen är sjuk. För att inte tala om vad mycket lidande det är för individen. Att vi får tillbaka glädjen och orken på jobbet är guld värt. En smart ledare vet vilken vinst det är och hur mycket man får tillbaka, om man ger sin personal uppmuntran och rätt förutsättningar för att klara jobbet. Till slut vill jag önska er alla en härlig vår! Lena Liifv Klubbordförande På Alla Plan sid 3

4 Redaktören har ordet ABF-Göteborg har startat en floskelfabrik Det var väldigt roligt att vara med när den invigdes av ordarbetarna Erik Andersson och Lina Ekdahl, två bekanta till mig. Erik raljerade om betygskriterier som i hans ögon framstod som en förvirrad anhopning, en förtätning som gav ett löjets skimmer. Vid betygssättning används nämligen begreppet gott flyt, vars definition han liknade vid sockervadd. Något klibbigt som omgående försvinner. När en utsaga inte kan vändas i sin motsats blir den meningslös och högtravande. Poeten Lina Ekdahl som jag både bokat och publicerat, går igång på uttrycket ligga i framkant. Hon hatar denna floskel för att den slätar över, inte går att säga emot och aldrig åtföljs av finns det några frågor på det? Min poäng är att PostNords VD offentligt tidigt i höstas påstod att vårt företag skulle ligga i framkant av lagar och regler.. Ericsson svarade den gången på farhågor från Seko angående ökat nyttjande av oseriösa åkare. Sedan hans uttalande på Lastberget har det framkommit att det var en till intet förpliktigande strävan, eftersom situationen kraftigt förvärrats. Allmänheten har nåtts av beskedet att ledningen i vår region vill lägga ut vissa paketslingor på entreprenad. Lägsta bud vinner i så fall upphandlingen och jobb för egen personal försvinner. Floskler måste således ständigt identifieras och bekämpas. Lina stör sig på andra innehållslösa uttryck. Till denna kategori hör tillsammans är vi starka", strama upp våra rutiner, jag hör vad du säger, kvalitetssäkra, se det som en utmaning och frasen gilla läget. Uttryck som är standard i många maktmänniskors språkbruk. För egen del hissar jag varningsflagg för makthavare i försvarsställning som preparerar sina meningar med återigen, vilket vi varit med om på GPT. Ofärdsland är en skrämmande rapportbok. Ifjol kom Kent Wernes välskrivna undersökning av en arbetsmarknad som på många sätt havererat. Alliansens mantra om utanförskap och arbetslinje pulveriseras. Den misströstande läsaren möter arbetsförmedlare, utförsäkrade under existensminimum och arbetslösa vars tillvaro inte förbättras av att gå på sälja sig själv kurser. Några av de Werne intervjuat, har för att ge en rättvis bild lyckats ta sig tillbaka till arbetsmarknaden, trots missriktat eller obefintligt stöd. Jag känner vrede gentemot dem som möjliggjort allt geschäft i jobbfixarbranschen, mot allt slöseri med resurser och mot ett synsätt där människor tillåts behandlas ovärdigt. Enligt en rad samhällsvetare har vi rört oss bort från en rättighetsbaserad välfärdsstat är en slutsats boken förmedlar. Ett reportage rotar i orsaker och effekter avseende kravallerna i Husby. Vi blir uppmärksammade på att ojämlikhet är ett mer adekvat ord i sammanhanget än utanförskap. Och problemen riskerar bli ohanterliga om makthavare vägrar ompröva ståndpunkter eller sondera verkligheten. Maktens reaktioner visar erfarenheterna styrs betydligt mer av förutfattade meningar, ideologiska doktriner och politisk prestige Ordning och reda i en föränderlig värld. Människan är en förunderligt anpassningsbar varelse. Känn på dessa rim: Man böjer sig/man nöjer sig/ Man vänjer sig/ man tänjer sig (Kent Andersson) I Göteborgs stadskärna är det bökigt på grund av Västsvenska paketet, likaså i min hemstad Mölndal. Stök som kommer fortsätta under lång tid. På GPT pågår omflyttningar, installationer och nedmonteringar. Det gäller att hitta rutiner för att undvika komma nära kaos. Det finns skäl till att vi lärt oss ha händerna på ratten tio över två och att markera på krog färdig måltid genom att lägge besticken tjugo över fyra. Jag avundas inte driftledning och de som måste acklimatisera sig vid nya maskiner. Redaktionen har för avsikt att senare ta ett samlat grepp och forska i hur medlemmarna mår på vår byggarbetsplats. Utgår ifrån att ansvariga undviker att utbrista i en annars gångbar floskel: se det som en utmaning. Eftersom jag har upplevt de höga decibeltalen på ODR, undras vilken ljudnivå vi får dras med när de flyttar till oss? Möjligen är det en fördel att vi är verksamma inom våra processer och har kunskap om varandra och våra sysslor. Kravet från Seko på arbetsväxling släpper vi inte, men att hålla ihop fungerande grupper är en trygghet. Åtminstone för mig vars bostadsadress varit oförändrad i nästan 30 år och arbetsplatsen den samma i 27 ½ år, är det ansträngande att lära sig alltför mycket nytt på samma gång. Önskar läsarna en ljusare framtid! MATS HALLBERG, chefredaktör På Alla Plan sid 4

5 En kämpe har hittat rätt i livet Medlemsintervju Željko Vrban Vi känner Željko som en skämtande medarbetare mån om att utföra ett fulländat jobb. Den döve familjefadern kallas numera kung på inkajen. Med hjälp av två kvinnor som tolkade kommer här hans berättelse. Sammanfattningsvis är mannen som är född i forna Jugoslavien för snart femtio år sedan väldigt NÖJD med tillvaron på posten. Han föddes på en ö i Jugoslavien. När Mamman fick röda hund blev hon orolig. Vid 2 ½ års ålder visade det sig att sonen förlorat hörseln. Željko som har släkt i Serbien, Österrike och Belgien kom med sin familj till Halmstad Han säger att tiden inte medger så många resor tillbaka, fast han tycker att besöken hos släktingar är avkopplande. Har en trygghet i min släkt, de ställer många frågor och gemenskapen är väldigt bra. Jag får reda på att han haft flera anställningar innan Posten. Han har gjort träljusstakar, varit vaktmästare på förening för döva och arbetade sju år på restaurang på NK. Via Samhall i Mölndal fick Željko genom Arbetsförmedlingen plats hos oss. AF står för visst lönebidrag. Glad över Posten Han kände ingen när han kom till GPT 2007, vilket gjorde honom försiktig, tog ett tag innan han vågade ta plats. Man såg att folk var osäkra inför mig. Första året tillbringades på GCF på plan 6. I många år jobbade han natt och var lagkompis med mig. Arbetsledare noterade emellertid att småbarnspappan inte mådde bra av sömnbrist eller sega långpass, vilket gjorde att han fick byta till dag/kväll. Idag är han 50% sjukpensionär och ser det som idealiskt att hålla sig ständigt sysselsatt under kvällstid. Trivs väldigt bra, tacksam för snälla arbetskompisar och schysta arbetsledare, får alltid hjälp om jag behöver, kommunikationen fungerar oavsett om vi använder internationella tecken eller skriver lappar. Jag brukar komma med ett leende för att jag vet hur viktigt det är med god stämning, ser någon sur ut håller man sig därifrån. Ibland kan det bli lite svettigt i pannan vid stressiga situationer. Željko upplyser berörda om de gånger han får lite problem och känner press. Det är de gånger han måste medicinera mot sin epilepsi. Hans göromål består av sådant som att pricka av ankommande bilar och mata inroboten. Enstaka gånger scannar han lastbärare eller är med vid postfördelning. Vi är ett litet gäng som bryr oss om varandra och sköter detta, är inte så sugen på att lära mig annat, det känns bekvämt med nuvarande ordning Han passar på att berömma ledarna två x Mikael, Lennart samt Zandra för deras förmåga att lösa problem såsom brist på personal. Miss av Seko Željko är relativt missbelåten över att vi i styrelsen haft så lite kontakt med honom, något som gör att jag ger facklig info, tipsar om röda lådan samt bjuder in till årsmötet. Vår medlem tycker att det är besvärligt att inte veta vem han ska vända sig till. Känns som om de i facket inte är synliga på golvet, finns ju ett hinder för mig att övervinna vilket gör att jag känner mig osäker. Men jag är intresserad av bli aktiv och tar del av Postens enkäter. Funktionshinder överkomligt Jag ställer den omöjliga frågan om innebörden av att inte höra. Željko avslöjar att han måste vara mer vaken, hålla mer koll och vässa andra sinnen. Han säger att det funkar hur bra som helst på vår arbetsplats tack vare att alla vet. Truckförarna vet att de måste vara extra försiktiga och han är väldigt medveten om att han måste kolla ordentligt omkring sig och titta i speglar. Stolt säger denne hjälte att förarna som lämnar på inkaj är fascinerade över hans förmåga att kommunicera. Ibland överraskas jag av att kollegor frågar mig något och glad blir jag när andra tycker jag är duktig. Personen i helfigur Željko bor med familj sedan 1990 i högt belägna Gårdsten som därmed har bra luft. Här trivs han trots långa resor vid byte! Resultat på text-tv och sport i rutan är ett stort intresse. Dottern har flyttat hemifrån medan sonen brukar få den sporttokige pappans ögon på sig under matcher. Med frun åker han antingen till Femman för att handla (kläder, böcker med mera) och äta kinabuffé eller till Biopalatset. Favoritfilmer är de gamla godingarna Rocky, Rambo, Dödligt vapen samt the Mask. Han föredrar att träna på gym tillsammans med frun och tycker det är mysigt att umgås med familjen. Hängivet förmedlas till mig vart han helst åker på sommaren respektive sportlovet. För härliga bad och vidsträckta stränder är spanska Mallorca nummer ett; en plats med fantastiskt god mat och skinande värmande sol. Samma ranking har Österrike när det gäller slalom, mat plus öl. Här har vi varit flera gånger, barnen brukar få ledigt. Mats Hallberg På Alla Plan sid 5

6 Årsmöte i Seko-klubben Okomplicerat årsmöte ägnades vår oacceptabla situation Vice ordförande Hans Skog fick på grund av ordförandes sjukdom träda in och öppna mötet. Efter sedvanliga preludier lämnades klubban till Ulrika Nilsson, inbjuden gäst från Seko Postens styrelse som representerar oss på terminal. Hennes bistra viktiga redovisning av Postens nya ideologi nådde tyvärr endast tjugo medlemmar. En av dessa var glädjande nog Zeljko Vrban, vars tolkar gav honom värdefull info. Val med acklamation Verksamhets- och ekonomisk berättelse godkändes utan ändringar eller tillägg. Därpå beviljades styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. Till nästan samtliga poster blev det omval. För styrelsens utseende se annan sida. Även en kvartett kvinnor hade valt att kandidera till ny period som skyddsombud. Deras namn är Gertrud Ivarsson (HSO), Solweig Kalén, Anette Andersson och Diana Johannesson. Johan Grönlund flyttades upp ett snäpp och blev revisor på ett fyllnadsval, vilket innebar att Anders Andinsson blev ny ersättare. Tre beprövade kort ställde upp som valberedare samtidigt som sammankallande Gertrud efterlyste påfyllning från natten. Förslaget från VU om nomineringar till Seko Postens styrelse godkändes. För kännedom: Vi stödjer bl a Patrick Theodorssons kandidatur, ordföranden i Sveriges största postklubb, den som utanför våra arbetsplatser organiserar medlemmar i Göteborgsregionen. En arbetsgrupp tillsattes bestående av Jan-Anders, Solweig, Gertrud och Johan Grönlund. De ska med kort varsel komma med motförslag till de förskräckliga nattschema som aviserats. Årsmötet tog också beslut om att säga nej i nuvarande form till en kostsam inbjudan från den större grannklubben om 20-års fest i september. Aktuell information Mötesdeltagarna fick upplysningar om pensionskurs, stugor på Gullholmen och uppgiften att vi är cirka 500 anställda på GPT varav cirka 330 medlemmar. Vår gäst berättade om lyckosam medlemsvärvning. Vi är enda bransch i Seko som inte tappat, men vi behöver vara mer synliga kvällstid, observera att bemanningsanställdaska i första hand hänvisas till andra lämpliga LOförbund eftersom de inte omfattas av vårt avtal. HSO talade om att hon begärt hjälp från Terminalchefen för att få bukt med den höga sjukfrånvaron i allmänhet och kvinnors i synnerhet. En kritisk medlem undrade varför inga åtgärder verkas vidtas när chefens chef har anmärkningsvärt låg LIX. Lägesrapport Ulrika Nilsson påminde om att Posten varit en härlig arbetsplats och att det gått bra för företaget. Nu är det annorlunda! Vinstmarginalen är låg, volymerna vikande och nya ledningen minskar succesivt på fasta kostnader var omsättningen på 40 miljarder och genererade blygsamma 322 miljoner i vinst. Den ansträngda ekonomin har medfört att vissa investeringar i maskinutbytesplanen stoppats och att inköpsförbud införts avseende nya fordon. Brev är fortfarande det Posten tjänar på, medan växande pakethanteringen lider av alltför tuff konkurrens. Vi har levt mycket på kvalitet, vilket går till en viss gräns när andra är billigare. Vår gäst från Ljungby tog upp gisslet med bemanningsföretag och sa att detta är ett oönskat inslag. Seko förespråkar en lön att leva på, att heltid ska vara en rättighet och att OB ska ses som en kompensation för förhindrat socialt umgänge. Det värsta är att vi går mot en deltidsorganisation, har redan hänt på paketterminaler. Vidare fick vi vittnesmål om att terminalerna i Rosersberg och Hallsberg känns som industrier, visserligen låg ljudnivå men omysigt. Nilsson berättade om arbetsgivarens kusliga planer på att i delar av Bohuslän lägga ut chaufförsslingor på entreprenad, en metod för att skapa billigare lösningar. I Danmark har man sagt Nej till oseriösa åkare. ÄR ALLTID FARLIGT MÖTA NÅGON SOM DRIVS AV EN IDEO- LOGI. I princip alla i Postens ledning har numera sin bakgrund i logistikbranschen och det är inte ovanligt att hennes motpart ger dubbla budskap. Hon beklagade att unga inympas med tankesättet att projekt/visstid är att föredra för att det påstås leda till ökad frihet. Viktigt att visa var vi står, vår ordförande var den ende som reserverade sig mot Postens affärsplan. Angående videokodningen fick man Posten att ändra sig och behålla den, fast Manilla var både bättre och billigare. Terminalernas chefstruktur ventilerades. Mötesordförande Ulrika sa att TC inte längre får fria händer om de fixar budget, utan deras roll är att agera utförare. En stund ägnades åt att kommentera uppropet med de många namnunderskrifterna (13 588) och vikten av att ha bra balans mellan krav och ansvarstagande. Problem med Kina-rek, KIPP och låg grundbemanning var andra ämnen som dryftades. Mats Hallberg På Alla Plan sid 6

7 Här följer en något avkortad version av vår årsberättelse 2014 På Alla Plan Tidningen har sedvanligt utkommit fyra gånger, varav det fjärde numrets första och sista sida trycktes i färg. Redaktionen har bestått av Mats Hallberg och Jan-Anders Lindqvist. Återigen blev det mycket tillfredställande utslag i genustestet, det vill säga hälften av det material som kan könsbestämmas var med eller om kvinnor. En klar majoritet av baksidesdikterna var exempelvis skrivna av kvinnor. Medlemstidningen har ett gott renommé såväl i arbetarrörelsen, hos förtroendevalda på andra brevterminaler och vad vi tror bland de egna medlemmarna. Under budgetmötet i december genomfördes en enkät om PAP med positivt utfall, även om svarsfrekvensen var låg. Vi ska vara lite stolta över att medarbetare på SVT och GT generöst ställer upp för intervjuer, att politiska makthavare delar med sig av sin tid samt att gästkrönikörer bidrar till att viktiga röster utifrån sprids via oss. Tack vare att redaktionen fanns på plats blev det fylliga reportage från såväl möten med Seko Posten som terminalkonferenser. Stående inslag som medlemsintervju, facklitteratur och kåseri/krönika från den tidigare redaktören har funnit sin form. Flera av de som omtalats eller publicerats i PAP har på Facebook länkat eller gjort statusuppdateringar, vilket gett upphov till mycket gillanden på nätet. Samverkan Samverkansgrupp Terminal har haft ett antal protokollförda möten under Från Seko har Lena Liifv, Anette Gunnarsson och HSO Gertrud Ivarsson deltagit. I Produktionssamverkan, där frågor närmare golvet behandlas, har från Seko Meliha Harbas, Susanne Mossberg och Mats Hallberg medverkat. Medverkande SO har varit under våren Anders Karlsson, sedan Annette Norström. Medlemsmöten Två medlemsmöten genomfördes. Till årsmötet 8 februari hoppade Kent Nordqvist in som mötesordförande med kort varsel. Bland annat gav han oss en kort lektion i demokratins födelse. I övrigt genomfördes sedvanliga val och aktuell information gavs. Medlemsmötet 6 december inleddes med ett intressant föredrag av Ulf Magnusson om den siste lantbrevbäraren i Mölndal. I övrigt hölls information samt godkändes verksamhetsplan och budget för 2015 innan vi alla gick till Golden Days för julbord. Seko-dagar/valaktiviteter I maj genomfördes två särskilda valaktiviteter inför EU-valet. Klubben bjöd på bullfest och valinformation. Politikerbesök genomfördes med Annelie Hultén, Gunilla Carlsson, Endrick Schubert och Håkan Hallengren som alla gjorde uppskattade arbetsplatsbesök på ODR och GPT. I september genomförde klubben Seko-dagar på GPT och ODR veckan innan riksdagsvalet. På GPT bjöd vi på frukost/ kvällsmacka. På ODR bjöd vi på lunch i form av lunchkupong till närliggande lunchrestaurang. Medlemsvård Julbord 6 december på Golden Days var en uppskattad medlemsaktivitet. I slutet av året skickades en kalender till alla medlemmar som så önskat. Två träffar med långtidssjuka har genomförts. Gjordes i samarbete med övriga postklubbarna och hade ca 15 deltagare från oss. Till de långtidssjuka sändes en julgåva. Terminalkonferenser Under året har klubben deltagit i två konferenser. 2-3 april genomfördes den i Malmö. Där medverkade från oss Anette Gunnarsson, Gertrud Ivarsson och Lena Liifv oktober genomfördes årets andra konferens i Stockholm. Från oss medverkade då enbart Mats Hallberg. Seko Posten medlemsvärvningskampanj och besök 8-9 april genomfördes en särskild kampanj då medlemsvärvare besökte arbetsplatser i regionen. Även GPT besöktes, det blev ett par nya medlemmar och dessutom värvades det friskt till studier. Handslagsmöte med Seko Posten och arbetsgivaren genomfördes den 28/1. Medverkande från oss var de som sitter i samverkan, inklusive skyddsombud. Handslaget kan nu anses vara passé, nuvarande PostNord-ledning är inte intresserade av att varken bevara eller skapa heltidstjänster. Konferens 15/4 med förtroendevalda i regionen med bland annat avtalsinformation. Ulrika Nilsson besökte styrelsemötet 10/12. Kultur Enda egentliga kulturprogrammet var högläsning på budgetmötet från en text skriven av Rebecka Barjosef ur en bok som klubben köpt in. Detta skedde i samband med att Kultur-Mats levererade traditionsenlig info. Vid samma möte fick vi i bild & ord en gripande redogörelse av Ulf Magnusson om Mölndals siste lantbrevbärare och hans minst sagt fascinerande kundkrets. I övrigt släpade biblioteksföreståndaren hem böcker från en bokmässa i Örebro som han deltog i. Men vi är i behov av fler nytillskott och en större vilja att återlämna lånade böcker. Notabelt angående kultursidorna i På alla plan, är att redaktören hade gjort fem intervjuer på Runö som kunde tryckas i vår tidning. Serien om Arbetarlitteratur hade överraskande nog lika många klassiker som samtida verk. Arbetsmiljö Arbetsmiljöveckor Under året har det genomförts två arbetsmiljöveckor. Första arbetsmiljöveckan, vecka 15 genomfördes en stressenkät över hela landet. Frågorna besvarades digitalt av 1800 Postenarbetare. Det gjordes även åttio djupintervjuer. Inte helt förvånande framkom att nästan varannan, fyrtiofyra procent känner stress mer än varannan dag. Under höstens arbetsmiljövecka, vecka 43, genomfördes en miniarbetsmiljöenkät i hela PostNord Sverige. Hela 5720 deltog i enkäten som besvarades i pappersform. Av Brevterminalerna hade Göteborgs Brevterminal högst svarsfrekvens med 210 svarande. På Alla Plan sid 7

8 Seminarier och utbildningar Skyddsombud och huvudskyddsombud har deltagit i Seko Väst:s arbetsmiljöseminarier under vår och höst. De nytillträdda skyddsombuden deltog under vår och höst i en tredagarsutbildning ( 2 + 1) i grundläggande arbetsmiljökunskap. Möten Brevterminalens skyddsorganisation har träffats på sex heldagsmöten under året. Arbetsmiljöutskottet (AMU) Utskottet är förberedande inför skyddskommittén och remissinstans för alla frågor som berör arbetsmiljön och träffas en gång i månaden. Deltagande i kommittén är skyddsombud och produktionschefer. Under året har skyddsronder genomförts på samtliga skyddsområden. Information från AMU redovisas på Arbetsmiljötavlan på plan två. Arbetsmiljöenkät Årets arbetsmiljöenkät ställdes in av PostNord. Övrigt Skyddsombuden har deltagit i riskanalyser och skyddsronder och varit mycket aktiva i tillbudsrapporteringen. Postens omorganisation Företaget har genomgått en stor omorganisation och Posten Meddelande AB tillhör numera den svenska delen av koncernen PostNord. Från att tidigare varit organiserade gemensamt med brevbärarna i region Göteborg tillhör Göteborgs Brevterminal, inklusive ODR, numera ett rikstäckande terminalrör där även paketterminalerna ingår. Brevbärarna ingår numera i samma organisation som poståkeriet och är organiserade i regioner. Företaget genomgår en ekonomisk kris som påverkar på många plan bland annat en decimering av den omfattande maskinutbytesplanen som skulle genomföras på ett antal brevterminaler. Löneförmåner som frukt och subventionerad massage har dragits in. Ett flertal anställda, inom administrationen, har blivit uppsagda från sina arbeten under det gångna året. GPT-ODR Vi märker av att vi fått en ny VD. Det ändras om i administrationen och vår region bantas ner samtidigt som vi åter igen ska bli ett terminalrör tillsammans med paketterminalerna. Regionpersonal försvinner med bara några veckors framförhållning och LAS förbigås till förmån för chefen att själv plocka de som man vill ha kvar. Det blir några som nästan har fyrtio år på posten som får gå. Volymerna fortsätter att minska och nödbromsen införs där vi ska strypa bemanningen till en miniminivå. Alla anställningar prövas nu en och en av chefen i Stockholm. Handslaget som var så viktigt förra året gäller inte längre. Det är ett supervalår med flera viktiga val och vi på GBT och ODR håller en saft och bullfest inför EU-valet i maj. Terminal 2016 är ett nystartat projekt som kom av sig. Vi får en ny FSU och IRM men ny KSM och MHS dras in, det finns inga pengar! Kodningen ökas - från juli ska vi koda en och en halvtimme på raken. Diskussioner om att flytta kodningen utomlands landar till slut i att vi trots allt får behålla den ganska oförändrad. Sjuktalen är fortsatt höga och en heltidstjänst avvaras för att försöka hitta felet, men tyvärr märktes ingen nedgång vid slutet på Nidia Bäckstrand gör ett fortsatt bra jobb med att motivera och hjälpa kompisar att komma igång med träning. All frukt drogs in likaså massagen och när det till slut blev tal om att ta bort vår eftermiddagspaus fick vi nog och ledningen lät den vara. På ODR blev det en ny organisation kvartal två med en lagledare istället för två och Mats Johannesson började jobba med projektet att flytta ODR till GBT oktober ODR fick också en ny jobfeeder som inte passade och fick byggas om. Vi lånar ut personal till Uppsala och även detta år är det bristfällig introduktion för vikarie på julen liksom för de som varit långtidssjuka och tjänstlediga. Ulrika Nilsson från Seko Posten besökte vårt sista styrelsemöte för året och vi var många som tycker det var bra att få ett ansikte på de som företräder oss centralt. Studier 2014 Under 2014 har vi erbjudit olika fackliga utbildningar till våra medlemmar samt förtroendevalda. 142 personer utbildades. Utbildningar anordnades av Seko i samarbete med ABF eller i egen regi. På Alla Plan sid 8

9 Allt är danskarnas fel!? försämringar vår vardag Vår terminalchef Per Johansson har haft ett gott anseende, betydligt bättre än hans två närmaste föregångare. Problemet är att han tvingats pussla ihop ett omöjligt direktiv. Att spara 16 miljoner under innevarande år utan kännbara problem för såväl personal som kunder låter sig knappast göras. I skrivande stund har det gått några veckor sedan han släppte sin förväntade och fruktade bomb, vilket inneburit att stämningen hos oss nattisar är ganska uppgiven. Om ökande mängden kvarligg har samband med de dystra besked som lämnades om nya förutsättningar för Q 2, kan inte vetenskapligt fastställas. Men ökat strul och nedgång i produktivitet har alltid varit stående inslag inför genomgripande omorganisationer. Framför allt råder en påtaglig osäkerhet, vilket gäller för inte bara våra medlemmar utan också våra duktiga ledare på golvet. Hur mycket volymer kommer vi tappa? Hur är statusen på nya maskiner och hur väl lyckas teknikerna lösa barnsjukdomar på nya IRM? Hur kommer vi påverkas när maskinutbytesplanen går in i intensiv slutspurt? Vilka resurser har driftledningen för att klara varje skift? Hur bra kommer nya konstellationer kunna jobba ihop under det gemensamma nattskiftet med sina olika startveckor? Den allra mest överhängande frågan är ändå: Hur ska nattens heltidare orka kombinätter istället för extremnatt? Ofrånkomligen hyser Seko berättigade farhågor, inte minst för att Postens nya ledning nästan uteslutande rekryterats från logistikbranchen. Herrar väldigt inriktade på att minska fasta kostnader.. De verkar ofta som om Seko får påminna om företagets uppdrag. och behovet av att ha personalen med sig. Det måste understrykas att den överväldigande majoriteten av medlemmarna är hängivna sina uppgifter. Arbetstakten är överlag hög oavsett tid på dygnet, något arbetsgivaren borde värdesätta mer. Det borde klassas som tjänstefel att negligera ohälsosamma arbetsförhållanden. Det är aldrig okej när medlemmar går in i väggen eller drabbas av arbetsskador. Varför vi ligger på jumboplats beträffande sjukskrivningar på landets postterminaler, har inte kunnat förklaras. När jag på möte med Ag efterlyste åtgärder blev svaret från en person i TLG, att man hoppades folk skulle säga till innan det var dags för operation. Cyniskt är bara förnamnet. Att få kännedom om alltfler kollegor som blivit utslitna, gör mig som opinionsbildare i Seko djupt upprörd. TC ska ändå ha cred för att han inte hymlar om denna oönskade statistik. borde krävas på besked om vilken servicenivå Posten ska upprätthålla. Posten ska inte ha ofrivillig deltid, bemanningsföretag på kontinuerlig basis eller använda oseriösa åkare, hota med videokodning i låglöneland eller vägra personalen tillräcklig återhämtning. Oanständiga villkor som rimligen borde kritiseras skarpt av ägarna. En gång i tiden var Postverket alltför obekymrade om sina finanser och kunde ge många förmåner till anställda. Numera är det sorgligt nog precis tvärtom. Ägarna kan inte längre påstå att de svävar i okunnighet om tillståndet i Posten och hur det påverkar oss. Seko Posten för kontinuerliga samtal med beslutsfattare. Såväl Trafikutskottets ordförande som Näringsdepartementet uppvaktades i samband med att Uppropets tusentals namn överlämnades. På GPT har vi haft intervjuer, rundvandringar, anföranden jämte samtal med åtskilliga makthavare. Anneli Hulthén, Karl-Petter Thorwaldsson i LO, Hans Linde (V), Lars Johansson (tidigare ansvarig för postfrågor i (s), Mattias Jonsson (S), infrastrukturminister Anna Johansson och Gunilla Carlsson (S), Kommunalrådet Johan Nyhus (S) samt statsminister Stefan Löfven är personer klubben haft utbyte med. De har fått reda på de glädjeämnen och problem vi lever med. Vi har berättat om långa pass med statiska arbetsmoment (förr var maxtid vid rörligt fladderbord 20 min), om scheman som anpassas till dygnets produktionspucklar, om besparingar som äventyrar kvaliteten och särskilt betonat företagets personalstrategi. Nu är det upp till ansvariga politiker att visa handlingskraft. Samgåendet med danska Posten blev i praktiken allt annat än en lyckosam fusion. Deras förluster och övergång till elektronisk post tynger PostNord. I Danmark måste man sälja av fastigheter för att avvärja den mest akuta krisen. Omstruktureringen av Sveriges terminalnät har kostat stora summor. Kostat har också övertron på nya maskiners effektivitet, föråldrade datorsystem och prispressen på paketmarknaden. Att skära än mer i utgiftsposter inom produktion är inte en framkomlig väg. Istället bör ledningen vända sig till ägarna. Svenska folkets valda ombud i riksdagen Lena Liifv "gör reklam" för Anna Palmérs röda rosor Mats Hallberg På Alla Plan sid 9

10 Kvinnorna toppar höga belastningsvärden på terminalen Oroande utfall gällande stress och muskelbelastning så blev utfallet av minienkäten gällande arbetsmiljöfrågor som genomfördes i höstas. Bör kvinnor med tunga, monotona och ensidiga arbeten få arbetstidsförkortning för att undvika belastningsskador? En något tillspetsad fråga man kan ställa sig med tanke på kvinnors höga sjuktal i allmänhet och en fråga Postkoncernen bör ställa sig med tanke på hur det ser ut på Brev/ODR, paketterminaler och inom brevbäringen ställt till utfallet på de arbetsmiljöenkäter som företaget genomfört sedan Mig veterligen har inte koncernen någonstans framgångsrikt lyckats minska de höga belastningsvärdena som stigit mer från år till år. Nu blev det visserligen ingen arbetsmiljöenkät under föregående år, därför tog skyddsorganisationen centralt initiativet till att genomföra en miniarbetsmiljöenkät på alla arbetsplatser i hela landet i höstas. Högt svarsutfall på Göteborgs Brevterminal/ODR -T Totalt svarade 5712 medarbetare på enkäten. Göteborgs Brevterminal hade högsta svarsutfallet av alla terminaler med 204 svarande. Brevterminalen hade 178 svarande och ODR hade 26 svarande. Fördelat på kön svarade 87 stycken män och 117 kvinnor på enkäten på GBT/ODR. Skillnader i utfallet mellan män och kvinnor På frågan om man besvärats av muskelvärk i nacke/axlar under senaste året svarade över hälften av männen och åttio procent av kvinnorna att man mycket ofta eller ofta hade belastningsbesvär. På frågan om man senaste året besvärats av värk i knän och fotleder uppgav 43,6 procent av männen och 58,1 procent av kvinnorna att man mycket ofta eller ofta hade problem med värk. Upplevda trötthetskänslor låg också på mycket höga nivåer - 56,3 procent av männen och 78,7 procent av kvinnorna kände mycket ofta eller ofta trötthetskänslor. Sett till utfallet på frågan om man besvärats av stress var differenserna mellan män och kvinnor lika stora som på övriga frågor. Här svarade 44,8 procent av männen och 67,5 procent av kvinnorna att man mycket ofta eller ofta upplevde stress. Brevterminalen och ODR Skillnader mellan Brevterminalen och ODR i utfallet var i vissa fall utmärkande. På frågan om man besvärats av stress blev utfallet högre på ODR där 65,4 procent ofta upplevde stress till skillnad från Brevterminalen där utfallet var 56,8 procent. Gällande upplevelsen av trötthetskänslor var utfallet högre på Brevterminalen (69,6 procent) än på ODR (65,4 procent), kanske inte förvånande med tanke på att man jobbar jämna veckor på ODR och heller inte har någon nattjänstgöring till skillnad från GBT där man har vändningar mitt i veckan samt arbetar natt. Fler säger sig ha problem med knän och fötter på ODR (61,6 procent) än de som jobbar på Brevterminalen (50,5 procent) visserligen är det betonggolv på både arbetsplatser men på ODR har man en tyngre manuell hantering än på GBT. När det gäller belastningsbesvär i nacke och axlar ligger GBT högre i utfallet då 70,5 procent anger att dem har muskelvärk och 65,4 procent på ODR säger att man mycket ofta eller ofta har värk. Höga siffror oavsett då fler än varannan lider av belastningsproblematik i nacke och axlar. Är det försvarbart att Postkoncernen plockar bort en, ur frisk- och hälsosynpunkt, vettig löneförmån som subventionerad massage med tanke på den utbredda och ökade belastningsproblematik som Skador orsakade av ett repetitivt arbete kan inte förebyggas med fysisk träning Arbetsmiljöverket många av de anställda har i förhållande till kostnaden av högre sjuktal. Bemanning, delaktighet och arbetsvariation Enkäten innehöll ytterligare några frågor som berörde bemanning, delaktighet och arbetsvariation. På frågan hur väl bemanningen stämmer utifrån behovet uppgav 46 procent på ODR att det stämde mycket bra eller bra medan 27,5 procent på GBT instämde i påståendet. Att man på ODR kände större delaktighet på arbetsplatsen framkom då 61,6 procent tyckte så i förhållande till de närmare 40 procent som kände stor eller ganska stor delaktighet på GBT. Utfallet var åt det andra hållet på frågan om hur stor arbetsvariation man hade i sitt arbete. På brevterminalen svarade 46,7 procent att det var mycket varierande medan 39,3 procent angav att den var ganska liten och 13,5 procent ansåg att man inte alls hade någon arbetsvariation. På ODR uppgav 30,7 procent att man hade stor arbetsvariation medan 30,8 procent angav att den var ganska liten och 38,5 procent ansåg att det inte fanns någon arbetsvariation över huvud taget. Arbetsmiljö i helhet, god stämning och stödjande chefer Betyget på hur nöjd man är med arbetsmiljön i helhet blev inte det bästa från någondera av arbetsplatserna. Drygt trettio procent uppgav att man var nöjd med sin arbetsmiljö; 33,2 procent på GBT och 34,6 procent på ODR. Detta innebär att större flertalet, cirka 70 procent inte är nöjda med arbetsmiljön i sin helhet. På frågan om man har en stödjande chef var utfallet positivt på båda arbetsplatser På Alla Plan sid 10

11 där ca 65 procent tyckte att det stämde. På dem som svarade att chefen aldrig var stödjande fanns 13,5 procent på GBT och 3,8 procent på ODR. Stämningen tycks vara bra på ODR, det ansåg 87 procent av dem som svarade på enkäten medan 56,2 procent på GBT gillade arbetsklimatet. Årets arbetsmiljöenkät I år kommer Posten att genomföra arbetsmiljöenkäten igen många av frågorna kommer att vara sig lika, vilket är bra då man kan jämföra med utfallet från tidigare år, men vi kommer även att få ett antal nya frågor som kommer att beröra just den verksamhet man arbetar i. Jag vill uppmana alla att svara på enkäten som är öppen mellan 23 mars till 30 april! Gertrud Ivarsson Huvudskyddsombud Göteborgs Brev/ ODR-Terminal Utdrag ur Arbetsmiljöverkets broschyr Belasta rätt - så undviker du skador: Repetitiva arbeten är alltför vanliga. Det gäller till exempel monteringsarbeten och plockarbeten vid löpande band. Det är viktigt att sådant arbete minskar påtagligt och att alla yrkesgrupper eller branscher minskar andelen arbetstagare med repetitiva arbeten. Att ideligen upprepa samma rörelser ger upphov till en ständig belastning. Det man hanterar behöver knappt väga något alls, det kan räcka med armarnas tyngd för att muskler och leder ska belastas på ett ogynnsamt sätt. Följden kan bli gradvis inträdande skador, som tar lång tid att läka. Den som en gång skadats på detta sätt återfår lätt sina besvär av liknande belastningar. Går det inte att undvika helt måste riskerna för överbelastning undvikas genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen i arbetet. Skador orsakade av ett repetitivt arbete kan inte förebyggas med fysisk träning, vilket många tror. Belastningsskadorna i arbetslivet är fortfarande en dominerande orsak till långa sjukskrivningar. För många människor innebär det daglig smärta eller värk i muskler och leder. Genomsnittlig sjukskrivningsperiod för män och kvinnor med anmälda belastningssjukdomar är mer än fem månader. Och på grund av detta hamnar många människor utanför arbetsmarknaden belastningsskador 2011 Högsta vinsten för arbetsgivare, myndigheter och enskilda vore om Arbetsmiljöverket inte behövde ta emot nya anmälningar om belastningsskador om året (siffran gäller år 2011). Dessa skador utgör ca 40 procent av samtliga anmälda arbetsskador varje år. Rast och paus Det är skillnad på rast och paus, men de är båda viktiga för en bra arbetsmiljö. Med rast menas ett längre avbrott, till exempel en lunchrast. Under rasten får man fritt förfoga över sin tid och kan lämna arbetsplatsen. Rasten räknas inte som arbetstid. Utöver rasterna ska de anställda kunna göra kortare avbrott från arbetet, pauser. Under en paus får man inte lämna arbetsplatsen, och pausen räknas som arbetstid. Arbetstidslagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara, utan säger rent allmänt att det är tillåtet att koppla av från arbetet då och då, i den mån det är möjligt. På många arbetsplatser förekommer en eller två gemensamma fikapauser varje dag. Fikapausen kan fylla fler funktioner än att bara kunna ta en kopp kaffe. Förutom återhämtning får man möjlighet att informera varandra om vad som händer i företaget. Det kan ge större förståelse för varandras arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan göra det lättare att lösa problem som uppstår. Kaffepausforskningen är inte så omfattande, men det finns några studier om pausernas betydelse i arbetslivet. De visar att varje paus innebär att man ökar sin vakenhet kraftigt, oavsett om man dricker kaffe eller inte. Pauser minskar också olycksrisken på jobbet. Källa: Arbetsmiljöupplysningen På Alla Plan sid 11

12 intervju med nye chefen för terminalnätet Mats Johannesson 1. Hur är statusen på Göteborgs postterminal (vad har hög standard och vad behöver förbättras)? Statusen för GPT är liknande den som gäller för ett antal andra postterminaler. Ekonomin i januari ser ok ut mot budget men då volymerna på brevsidan generellt viker mer än vi budgeterat med så är ändå inte styckkostnaderna riktigt där de behöver vara. Kvalitetsmässigt finns det alltid mer att göra även om det finns flera saker som fungerar bra på GPT. Framförallt handlat det om att bygga en stabilitet över tid. Det som tyvärr är utmärkande för Göteborg, och det gäller såväl för GPT som för Härryda paketterminal och Göteborgs pallhub, är den höga sjukfrånvaron. Snittet i Göteborg ligger ett antal procentenheter över nivån i övriga landet och detta är något som vi behöver jobba samlat med framöver. 2. Vad kommer T2016 och maskinutbytesplanen innebära i form av effektiviseringar, eventuell personalreducering och produktionsstörningar? Aktiviteterna med att bygga T2016 är viktiga då de ger oss förutsättningar för att realisera koncept utdelning och samtidigt bedriva en effektv terminalverksamhet. I takt med att brevvolymerna viker kommer vi även fortsatt att behöva bli färre medarbetare. Både maskinutbytesplanen och den planerade flytten av ODR till GPT ger oss möjlighet att jobba smartare. I samband med förändringar av den här typen finns det alltid en risk för störningar, det viktiga är att förarbetet är välgjort, att alla medarbetare förstår varför vi gör detta och hur de kan bidra, samt att vi snabbt korrigerar de avvikelser som uppstår för att våra kunder inte ska drabbas. 3. I en tid med nödvändig kostnadsmedvetenhet i företaget hur viktigt är det att ändå ha personalen med sig och att investera i våra medlemmar? Det är väldigt viktigt. Min uppfattning är att nyckeln är att lägga mycket kraft på att kommunicera och ha en dialog kring vår framtid och vägen dit för att få våra medarbetare engagerade. Har man en tydlig bild av vart vi ska samt våra utmaningar och möjligheter så vill man förhoppningsvis bidra. Vi har en väldigt god vilja att leverera i vårt företag, och det ska vi fortsätta med att göra, vi behöver dock justera färdriktningen något då omvärlden ständigt förändras. 4. Fler inställelser för nattskiftet på GPT gör oss oroliga för hur vi kommer klara detta och vilka effekterna blir på produktionen. Din kommentar? Koncept utdelning som är en viktig aktivitetet för att vi ska kunna vara effektiva sista milen, innebär en hög grad av samförädling samt fler timmar i videokodningen. Detta tillsammans med en utökning av centraliserad försortering kräver att vi i högre utsträckning jobbar natt än tidigare. I samband med denna typ av förändring så är naturligtvis det lokala arbetsmiljöarbete viktigt för att vi ska skapa goda förutsättningar. 5. I skyddets lokala undersökning uppgav 80 % av kvinnorna (närmare 100 st) som svarat på våra två arbetsplatser att man har värk. Varför inte ha kortare maskinpass? Vi har nog historiskt haft väl korta arbetspass samt för mycket rotation. Med den komplexa verksamhet som en postterminal är så har det medfört ett för lågt nyttjande av våra maskiner samt ett glapp mellan delarna ibland vilket orsakat kvalitetsbrister. De längre passen är därför viktiga, dock behöver vi i det lokala arbetsmiljöarbetet fånga upp den här typen av signaler samt sätta in aktiviteter för att minska problemen. 6. Mot bakgrund av att exempelvis KSM inte går på full kapacitet hos oss, vilket bidrar till kvarligg för en ökande prioriterad produkt: Har vi råd att utföra vårt uppdrag? Det är mycket glädjande att volymerna av klump och varubrev växer. Det gör också att utmaningarna liknar de vi har för paket och pall där volymsvängningarna är stora, både över året och över veckans dagar. Nyckeln till att ha en god kvalitet och en låg styckkostnad är att prognoserna är så bra som möjligt vilket möjliggör rätt bemanning vid rätt tillfällen. Här är vi en bra bit från mål i nuläget. Det är ingen fråga som kommer lösas i morgon men det finns ett stort fokus på att få prognoserna för alla produkter att bli bättre och det arbetas hårt med frågan. Mats Hallberg På Alla Plan sid 12

13 intervju avgående ordförande i Seko Posten Affe Mellström 1. Vilka är dina skäl till att du väljer att avgå efter tio år? Tio år känns som en realistisk period för ett tufft men också väldigt spännande fackligt ledaruppdrag. Dessutom har jag fyllt 58 och möjligheterna att hitta ett annat spännande uppdrag ökar inte med åren. Jag har höga krav på mig själv och vill absolut inte utsätta Seko Posten för risken att ha en ordförande som inte har kraft och ork att driva frågor och inspirera andra fackliga företrädare. Därför känns det rätt att sluta nu och jag ser fram mot det nya uppdraget som kassaföreståndare för Sekos och Byggnads A-kassor. Ett väldigt annorlunda uppdrag som kommer att bli väldigt roligt det också. 2. Hur vill du sammanfatta nyss genomförda Uppropet och vad hoppas du det leder till? Uppropet som samlat in namnunderskrifter är en otroligt stark manifestation från Seko Posten, det visar verkligen att vi har medlemmarnas och andra anställdas stöd för de krav vi driver mot politiker och företagsledning. Jag hoppas att uppropet blir starkt bidragande till att vi får en ny och bättre postlag. Företagsledningen måste rimligtvis förstå nödvändigheten av att lyssna på Seko Posten och därmed anstränga sig för att hitta bra lösningar i samråd med oss på de problem som finns i företaget i form otillräcklig bemanning, otrygga anställningar m.m. Jag förutsätter också att vårt upprop bidrar till ökad förståelse vilka ekonomiska krav som är rimliga att ställa från ägarna. 3. Hur ofta märker du att styrelsen och klubbarna gör skillnad, har positiv effekt för den enskilde medlemmen? Det är ofta svårt att mäta den konkreta effekten av vårt arbete. Detta gäller i ännu högre grad i det centrala fackliga arbetet. Jag tror man måste ha en "inbyggd kompass" som säkrar att du som central facklig företrädare alltid agerar mot största möjliga medlemsnytta. Dessutom måste man hela tiden träffa medlemmar på arbetsplatser och i medlemsmöten för att få rätt förankring, det räcker inte med att enbart träffa lokala fackliga företrädare. 4. Vad minns du bäst från tio års facklig kamp på heltid (framgångar/besvikelser)? Oj, svår fråga. Jag minns 2007 års avtalsrörelse som en stor facklig framgång då vi för första gången i förhandlingarna med Posten lyckades få till att löneökningarna skulle uttryckas i procent. Dessutom var nivån på löneökningarna i det 3-åriga avtalet väldigt bra (800 kr per år). I avtalsrörelsen 2013 lyckades vi efter konflikthot bryta Almegas motstånd mot krontalspåslag, också en stor facklig framgång. Medlemsrekryteringsprojektet som genomfördes 2014 är också något jag tar med mig som ett positivt minne. Trots att antalet anställda i företaget minskade, har antalet postanställda Seko-medlemmar ökat under året. Så här i efterhand kan jag ångra att Seko Posten inte klev in i arbetet med att rekrytera och organisera medlemmar tidigare än vad vi gjorde. Men vi har alltid varit väldigt lojala (ibland alltför lojala) till förbundets fördelning av arbetsuppgifter och ansvar. Det har tidigare varit uttalat att avdelningarna ska stötta och utbilda klubbarna i att rekrytera medlemmar. Resultatet av det har varit ganska eländigt och Seko Posten borde ha varit civilt olydiga och tagit på oss det ansvar vi gjorde 2014 långt tidigare Jag minns också med glädje när jag fick till en förhandlingsuppgörelse med arbetsgivaren som innebar att man sköt till extra pengar för omställning till terminalerna vid Årsta och Segeltorp. Detta medförde att ett antal äldre medlemmar fick pensionslösningar och ett antal relativt nyanställda medlemmar på Segeltorp fick både fast anställning och ett högre åtagande. Har försökt att inte samla på besvikelser, det är bättre att se till att slippa bli besviken. Men visst har jag känt frustration över ett antal saker, men det har också gett mig drivkraft att ändra på det jag anser vara fel. En stor frustration för mig har varit att Posten och framför allt affärsomåde Meddelande genom åren tillåtit sig att ha en alltför stor administration samtidigt som man effektiviserat kraftigt bland våra medlemmar. Även om det finns otroligt många bra chefer i företaget, har jag också träffat på alltför många som snarast är att betrakta som "överbetalda glidare", Det är inte OK i en verksamhet som kontinuerligt tvingas minska antalet anställda. Måste också erkänna att jag ofta varit frustrerad över att det finns för många Foto: Johan Lund inom fackföreningsrörelsen som har använt sitt förtroendeuppdrag eller sin anställning till helt andra saker än att jobba för medlemmarnas bästa. Det finns också en tråkig tröghet inom Seko och säkert också inom andra förbund. Oviljan att förändra och bevakningen av egna revir är i mina ögon väldigt farlig för arbetarrörelsen. 5. Hur långt ifrån arbetsmarknadens ideal om två jämbördiga parter befinner vi oss idag Väldigt svår fråga, jag faktiskt osäker över exakt hur ett sådant ideal skulle kunna se ut. Arbetsgivaren är ju per definition den part som fattar beslut och har genom det större makt än fackföreningen, det är faktiskt en viktig del i det vi brukar kalla den svenska modellen. Sen kan en skicklig fackförening av egen kraft påverka hur mycket inflytande man får över arbetsgivarens beslut. När vi kommer till avtalsrörelser tycker jag faktiskt att maktbalansen är helt OK, parterna kan i det läget välja att vidta stridsåtgärder om inget annat fungerar. För mig är det största problemet inte fackföreningarnas ställning gentemot motparten. Det som verkligen behöver förbättras är arbetstagarnas ställning i vår arbetsrättsliga lagstiftning. För mig är t.ex. nuvarande lagstiftning för visstidsanställningar bedrövlig ur arbetstagarnas synvinkel och det är orimligt att arbetsgivarna har lagstiftningen i ryggen om man vill säga upp egen personal och i stället köpa arbetskraft från bemanningsföretag. Det ser jag som de största problemen inom arbetsmarknaden. Mats Hallberg På Alla Plan sid 13

14 Kvicktänkt ITG-ikon har gått i pension Redaktionen är stolt över att till slut ha fått en exklusiv telefonintervju med Conny Olausson, den terminalarbetare som enligt egen utsago jobbat längst tid i huset. Vad tyckte du om Cobras sista föreställning (8/1) och varifrån kommer ditt smeknamn? Först hörs ett hjärtligt skratt, något som styrker mitt uttalande när jag överlämnade Sekoklubbens pensionsgåva. Jag hävdade då att det program som Ted regisserade var den mest underhållande avtackningen jag bevittnat. Det var en j-a bra avslutning, var väldigt trevligt och jag tror att de som var med hade skojigt. Jag tycker inte att Posten längre är som när jag började, var därför länge tveksam till om jag skulle ha någon ordentlig avtackning. Efter att ha upplevt ceremonin för Anita, delade jag hennes uppfattning att inte hoppa över all uppmärksamhet. Blev en föreställning jag ville göra och den blev viktig för mig. Smeknamnets ursprung är lite dubbelt. Då jag spelade bordtennis med Heffa var han bättre och jag fick ofta böja mig för att plocka upp bollar, bollar som hette cobra. Och sen är jag väl lite rapp i käften också. Hur känns det att slippa bry sig om arbetsplatsen Posten? Den kommer jag inte ifrån eftersom jag har sambo och dotter som jobbar kvar på GPT. För egen del känns det gott att ha lämnat nu när man hör om planer på ny organisation och när jag sett på nattens nya schema. Sedan brevbärarna kom in i huset känns det inte längre som en terminal, vilket inte är okej. Vi har tappat något av den ursprungliga känslan. Foto: Karin Rasmusson Vad vill du göra med din lediga tid? Jag är rätt aktiv. Kommer vara en hel del i sommarstugan, kör stavgång och åker runt på loppmarknader. Ett stort intresse är att spela på travet. Mats Hallberg Medlemsutbildning Arbetsmiljö UTBILDAR Gertrud Ivarsson, Björn Ramstedt och Kent Nordqvist jobbar just nu på innehållet. Mer information kommer på anslagstavlorna och på mail. Onsdag 27 maj i på Göteborg Postterminal, lokal Örnen Anmälan till Elodié, , elodia.k@gmail.com VÄLKOMNA! På Alla Plan sid 14

15 Intervju: Ulf Bjereld - omvärldsanalytiker Han är professor i statsvetenskap, gift med kollega och förekommer ofta i media. Forskargärningen är inriktad på främst svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Jag har lyssnat på honom live som moderator, utfrågare och paneldeltagare. Ulf är publicerad i internationella skrifter och har en läsvärd blogg. Vi träffas i hans trånga rum på GU. Hur kom det sig att statsvetenskap blev ditt ämne? Jag är egentligen journalist, examinerades 1978 vid nitton års ålder och är därmed en av de yngsta som utbildats på journalisthögskolan. När jag fortsatte plugga stod valet mellan historia och just statsvetenskap. Tyckte då att den historiska institutionen hade trista lokaler och att ämnet verkade svårt. Hos statsvetarna var det ljusare och jag fick också en mer positiv inställning. Har alltid varit politiskt intresserad. Varför känner du dig hemma i Tro och solidaritet och i Socialdemokraterna? Två olika frågor! När jag kom till Göteborg var jag aktiv långt ut på vänsterkanten, blev medlem i (S) omkring För mig står Socialdemokratin för frihet jämlikhet solidaritet. Det finns möjlighet för partiet att förverkliga dessa begrepp. Är engagerad i Tro och solidaritet vars tidigare namn var Broderskapsrörelsen (Bjereld sitter i förbundsstyrelsen) för att jag är kristen. Min tro handlar om människovärdets okränkbarhet och omsorgen om våra de minsta, övergripande idéer som (S) kan enas om. Det finns möjligheter att utveckla en politik utifrån dessa grundvärderingar. Du är aktuell med en bok om omtalade justitieministern Lennart Geijer. Varför en bok om honom? Finns två skäl. Har alltid brunnit för kriminalpolitiska frågor. Har stört mig på den jargong som förespråkar strängare straff i kombination med attityden att det daltas för mycket. Eftersom jag är för human fångvård kan jag känna ideologisk frändskap med denne justitieminister. Andra skälet är att jag var nyfiken, haft en lust att förstå hans tid. Idag vore det politiskt självmord att uttrycka sig som han gjorde. Ingen hade heller tidigare skrivit om honom. Geijer-affären som behandlas i ett kapitel, har lagt locket på. Affären kring hans person har varit evig sanning i populärkulturen, den utgör fond i Grisfesten av Leif G W Persson och i spelfilmen Call girl. Vilket förtroende har de som styr Göteborg efter senaste årens affärer? Har ingen aktuell siffra, vet bara att förtroendet sjunkit och är lägre än i motsvarande städer. Ett uttryck för det fick vi i senaste kommunalvalet. (S) tappade 7 %, vilket innebar att man gjorde sitt sämsta val sedan allmäna rösträtten infördes. Att man lyckades klara sig kvar i maktställning berodde mer på borgerlig svaghet än egen styrka. Det är oroande att detta inte diskuteras mer internt. Frågan är om problemet tas på tillräckligt stort allvar. Vilket betyg vill du sätta på nuvarande regering (vad har varit bra, var finns brister)? Svår fråga! På en femgradig skala blir det 3. Man har inte presterat mycket. En viktig förklaring är att man tvingats regera med borgerlig budget, vilket gör förutsättningarna utomordentligt svåra. Det var bra att man lyckades fortsätta att regera, att man skickligt kunde vända på en utsatt position. December-överenskommelsen ska ses som en framgång och ett bevis för regeringsduglighet. Negativt är att det varit ont om reformer, varit svårt att i sak driva konkreta frågor. Detta är något som riskerar ge bilden av en handlingsfattig regering, att man nu duckar och väntar på att borgerligheten luckras upp, Ett sådant scenario som både kan och bör underlätta för regeringen. Hur problematiskt är paralamentariska läget i Sveriges riksdag? Väldigt problematiskt! Det är historiskt unikt för Sverige. Känner inte heller till något annat land med högermajoritet i parlamentet som ändå kunnat bilda vänsterregering trots minoritet i väljarstöd. Notera att december-överenskommelsen är politisk till sin natur och inte värd mer än ett handslag. I och med denna kompromiss måste man enas om vad som ska ingå i budgeten. Om den håller kommer det bli en mer normal parlamentarisk period, även om vissa omröstningar förloras. Denna ordning kan innebära en passiv regering., men kanske blir det inte så mycket av motförslag från de borgerliga. I ett läge när många längtar efter blod och eld är det uttunning som skapats. Kan bli väldigt trångt i mitten och därmed svårare att få intresserade väljare. Mats Hallberg På Alla Plan sid 15

16 Lyckliga i alla sina dagar Av Nina Björk Pocketboken, vars underrubrik är Om pengar och människors värde, köptes på utförsäljning i lokala bokhandeln. Björk är krönikör och kritiker som också skriver sakprosa. Har hört henne live två gånger, läst henne i DN och lyssnat på henne i God morgon världen. På 90-talet blev denne praktiskt inriktade filosof känd för feministbibeln Under rosa täcket. Boken är fulladdad med revolutionerande tankar, har hög densitet. Många passager är ändå så inbjudande att jag markerat dem. De skulle passa som slutkläm i några av Björks civilisationskritiska krönikor. Hon gödslar flitigt med citat och för resonemang som ömsom ligger skavfötters med Sveriges poltiska klimat, ömsom är utopiska nödvändiga tankar. I barns och mödrars värld Författaren tar avstamp i tematiken hos Lejonkungen och andra verk från the dream factory. Från Disney är inte steget långt till prins Daniel. Två användbara begrepp i sammanhanget är för henne position och prestation, vilka säger oss mycket om var vi hamnar. På ett naturligt sätt införlivar hon utsagor från Marx när under- och överordning definieras. Småbarnsmamman Björk går till storms mot tilltalet i tidskriften Mama, vars språkbruk ter sig löjeväckande. Läsaren ska unna sig egentid med paraplydrinkar och solglasögon från Versace. Tiden att spendera på blöjbyte ska betraktas som glamorös. Inte pekpinnar utan pepp, är vad som gäller enligt redaktören. Björk hittar lika mycket pådyvlade drömmar här som hos Disney. En annan käpphäst i Lycklig i alla sina dagar är ifrågasättandet av tävlingshets och konkurrens, att genom livet odla sin vinnarinstinkt på bekostnad av samarbete. Det är sådant som orsakar stress som leder till att exempelvis alltfler flickor sover med bettskena. Ohållbar marknadsekonomi 47-åringen som ifjol fick Harry Martinsson-pris agiterar övertygande emot västvärldens konsumtionstakt. Slit och släng-mentaliteten är förödande eftersom vi redan har överskridit vad jordklotet tål. Miljarder satsas på att locka oss att begära varor vi inte har behov av. Vidare visar Björk hur cynisk kapitalismen är med sin omättliga profithunger. Hennes exempel: Marknaden är avsevärt mycket större för viagra än för medicin mot malaria, eftersom potensmedlet attraherar en köpstark grupp. Läsaren uppmärksammas på den osunda fokuseringen i valrörelser på plånboksfrågor. Vad tjänar väljaren på olika förslag, är ett synsätt hon rasar mot. Om bevakningen i DN inför riksdagsvalet 2010 skriver en deprimerad Björk. Sverige är inte primärt ett samhälle det är ett företag. Aktiebolaget Sverige, vars främsta syfte är att gå med vinst. "Medborgarna i landet, eller snarare delägarna i företaget, förväntas rösta i enlighet med det som gynnar den egna lilla firman, den egna plånboken. Därav det faktum att alla röstberättigade delas in i olika intressegrupper. När trängseln på mittfältet ökar, infinner sig en känsla av uppgivenhet. Författaren liknar valrörelsen vid röstförfarandet i Let s dance; fast demokrati egentligen borde ha oändligt mycket tyngre dignitet än harmlös underhållning. Med rätta rasar Björk mot synen på väljare som egoistiska opolitiska räknenissar. Jag har inga invändningar mot att Mona Sahlin attackeras för sitt uttalande vid sin avgång, ett uttalande som uttolkas av Björk som att dåvarande partiledaren kräver att slippa be priviligierade medborgare om att vara solidariska. Däremot övergår det mitt förstånd hur den annars smarta debattören helt undviker att orda om finansieringen av vår gemensamma välfärd, står inget i Lycklig i alla sina dagar om rimlig nivå på skatter. Till saken hör att hon propagerar för att vi lägger färre timmar på lönearbete. En vettig hållning eftersom 40-timmars vecka funnits sedan 20-talet, men hon nonchalerar problemet med hur den gemensamma sektorn ska finaniseras. Bäst är denna oberoende kvinna på att sätta den omöjliga livsstil under press, som växt fram bland världens ökande medelklass. Individen kontra samhället Björk beklagar att vad som är bäst för den enskilde spendera mer tid på familjen/egna intressen och mindre på konsumtion - inte är den inriktningen som beslutsfattare strävar mot. Den stress i vardagslivet, den känsla av att vara jagad av tusen krav från både arbets- och familjeliv som allt fler vittnar om och som bettskenorna, utmattningsdepressionerna och sjukskrivningarna är uttryck för skulle kunna minska om vi arbetade mindre och var mindre intresserade av penningens och konsumtionens belöningar. En tes hon erkänner är förödande för nuvarande sätt att organisera vårt samhälle. Hennes utopi för att få bukt med detta systemfel handlar om att alla människor ska kunna gå upprätt, i praktiken vara lika mycket värda och en ljuv dröm om ett klasslöst samhälle utan vare sig herrar eller tjänare. Mats Hallberg På Alla Plan sid 16

17 Gästkrönikör: Helena Gille Är du min nästa kollega? Gille, får jag nominera dig till facket? Du har bra åsikter och säger vad du tycker. Ja det var så det gick till när jag blev förtroendevald. Så där klassiskt som man vill att det ska gå till. Tänk att arbetskamrater ger sitt förtroende till mig att företräda dem på arbetsplatsen. Ja, varför inte tänkte jag och tackade ja till att bli nominerad. Någon riktig facklig tradition hemifrån hade jag inte, förutom att mamma och pappa talade om att det var viktigt att vara med i facket. Så medlem i SF (dåvarande Seko) blev jag i mars 1988, när jag fick min fasta anställning på Posten. Under mina unga år var min far fackligt aktiv i SF. Han jobbade på SJ där de anställda också organiserades i SF. Men det var inget jag reflekterade över då och inget vi pratade om. Och invald i klubbstyrelsen blev jag, i Seko Post Gästrikland. Det är nu 20 år sedan. Något år tidigare hade jag upplevt ett varsel, men klarat mig med en hårsmån. Så där kunde livet ha tagit en annan vändning. Men istället kastades jag in i en helt ny värld, en värld där jag fick möjlighet att lära mig otroligt mycket nytt och träffa nya människor. Åren som förtroendevald i Posten innebar allt från arbetsplatsbesök, löneförhandlingar, interna fackmöten och till att hjälpa medlemmar med diverse frågor. Otroligt roligt och lärorikt, men samtidigt slitigt. 1999/2000 fick jag förmånen att gå LOs ombudsmannautbildning. Det var med skräckblandad förtjusning som jag blev utvald bland över 100 sökande Sekoiter till sex platser. Jag kommer ihåg att min mormor var otroligt stolt över att jag blivit uttagen. Min mormor och jag pratade ofta om arbetarnas kamp och om socialdemokratin. Hon var stolt socialdemokrat, men vågade samtidigt kritisera partiet. Efter hennes död hittade vi ett brev från Olof Palme bland hennes ägor. Hon hade tillskrivit honom och klagat på den rådande politiken. Hon fick ett svar på tre A4 sidor!! Det är ofta jag numera ångrar att jag inte spelade in eller skrev ner hennes berättelser. Sådant som hennes fars beskrivning av de historiska vräkningarna i Mackmyra 1906, om hur bönderna hyste in vräkt folk i sin lador. Eller hennes egna upplevelser av att jobba som piga hos finfolk i Stockholm när hon var ung. Det var verkligen ingen positiv upplevelse, utan hårt slit. Ofta utsattes hon för rena trakasserier. Facklig utbildning tycker jag är den viktigaste verksamheten en fackförening ska hålla på med Jag överlevde ombudsmannautbildningen. Hösten 2000 sa jag upp mig från Posten då jag fick chans att börja jobba som ombudsman på Sekos förbundskontor, sedan 2003 med ansvar för förbundets studieverksamhet. Det är just dit jag vill komma med min krönika. Facklig utbildning tycker jag är den viktigaste verksamheten en fackförening ska hålla på med. Jag brukar säga att det inte spelar någon roll att vi skriver bra kollektivavtal. Om medlemmarna inte vet vad det står i avtalet eller hur det ska hanteras är det inte värt någonting. Därför är det viktigt att just du är medlem i facket, att just du går en facklig medlemsutbildning. Eller som Michaela Leo, tidigare förtroendevald i Transport beskriver medlemskapet - Ett medlemskap i facket är som ett medlemskap på gymmet, du blir inte stark av att bara sitta hemma även om du betalar avgiften varje månad". Klockren beskrivning. Det är tillsammans som medlemmar och förtroendevalda bevakar att vi har bra arbetsmiljö, att arbetsgivaren följer kollektivavtal osv. Men för att göra det är det viktigt att vi har kunskap och att vi alla bryr oss. Som medlem kan du göra värdefulla insatser för facket utan att vara förtroendevald. Det kan t. ex. vara att rekrytera nya arbetskamrater, gå en facklig utbildning och pusha dina arbetskamrater att göra detsamma, hjälpa till att fixa fikat till medlemsmötet eller snickra ihop musikquizen till den fackliga After Worken. Ja, exemplen kan göras många. Men skulle du få frågan om att bli förtroendevald. Säg ja, du kommer inte att ångra dig. Vem vet, du kanske är min nästa kollega. Helena Gille Ombudsman på Seko med ansvar för förbundets studie- och ungdomsverksamhet Särbo + två utflugna döttrar Politiskt aktiv i socialnämnden i Gävle för socialdemokraterna På fritiden tränar jag gärna och åker utförsskidor på vintern och motorcykel på sommaren! På Alla Plan sid 17

18 Spegel spegel Jag har mitt enkla arbetsliv på fritidshemmet Svanen ole dole det är alltid barn Som ropar på mig dolf doff det är altid barn som behöver mig kinke lane jag har ett knä jag går på schema mellan halv sju och sex jag går på personalmöten, studiedagar fortbildningsdagar lyssnar på psykologer, konsulter binke barnläkare bane jag har en famn Jag läser Alice Miller I Begynnelsen Var Uppfostran jag läser Piaget det fria skapandet är i målarrummet den fria leken i lekhallen Jag har två händer klistrar och kavlar klipper och krusar Jag har två armar På fritidshemmets gård bygger vi en träsvan bredvid den fula ankungen och kallar det H.C. Andersens hörna Jag har mitt enkla arbetsliv på ett fritidshem med fyrtio barn spegel jag tar ett steg framåt och två steg bakåt gömmer mig i min enklaste kropp En gång var jag den duktigaste flickan i klassen Blå Vinge jag har knåpat jag har påtat ole dole doff varje dag ska jag vistas här Helene Rådberg De första stroferna av Spegel spegel som ingår i diktsamlingen "Det gula rummets små terapistycken" 2008 Förlag: W&W På Alla Plan sid 18

19 Ny serie: Lokal nutidshistoria Kim Lantz - närmare femtio år i olika roller på Folkteatern Mannen som blev stadens arbetarrörelseägda mötesplats trogen, trots att han ansågs vara för kortväxt, erbjuder sig efter teaterträff att bli intervjuad. Vi sitter därför och samtalar ett antal timmar om nuet och svunna tider. Pensionären som återanställts avslöjar att han drömmer om två ting: Göra Shakespeare med amatörer och få pris av Kommunal. Det var slump och inget uttalat intresse som gjorde att Lantz hamnade i teatervärlden. Han är uppväxt med två systrar och två bröder i Sävedalen och på Styrsö, gick dock i skolan i Göteborg. Föräldrarna var konstnärer fast de ansåg inte att teater var riktig konst. Han var latinare som hade lätt för språk, men började aldrig på universitet där han tänkt fördriva tid. Istället för att läsa svenska och litteratur sökte han 1968 jobb på Folkteatern. I många år var Kim anställd som främst inspicient och scentekniker. Första insatsen som statist bakdelen på en ko vari ett folklustspel vid Näckrosdammen där han rev ner en kuliss. Den verkliga inkörsporten till att agera blev när han drog en rolig historia för teaterchefen Lennart Hjulström. Kim gjorde succédebut i Död mans hand när han hittat en passande dialekt. Innan dess hade han småroller, var regiassistent och skrev några texter för Text & Musik. Utan formell utbildning blev han varm i kläderna. Tyckte teater var kul att jobba med, liknade att lösa korsord, men hade inte Lennart kommit hade jag nog slutat. Folkteaterns glansdagar Lantz säger att när han tänker tillbaka ser han olika teaterchefer framför sig. Perioderna med Ivar Wiklander och alldeles särskilt Lennart Hjulström minns han med glädje. Revyerna som kallades Kvastar var ett lyckokast. Var en spännande tid, kul premiärfester, radikalt och ett jäkla bråkande. Vi lyckades skapa en ny tradition, unika med guldtiden var att vi behöll vår gamla publik samtidigt som vi fick ny, Roland Jansson och Weiron Holmberg rekryterade från Spårvägen och slakterier. Gugge Sandström, den chef som stannat längst, verkar ha varit ett stabilt roder. Kim talar länge med värme om Lars Noréns alltför korta tid hos dem. Han betecknas som otrendig och extremt närvarande. Utan hans kvartssamtal hade Kim inte fått göra Breaking the waves Saker föds ur något, finns inte alltid någon masterplan. Egna toppar Enligt mitt ymniga intervjuobjekt har det varit fruktansvärt kul att dra molologer i revyer, få folk att skratta arslet av sig. En viktig pjäs om människos hållning som kom helt fel i tiden var Demokrat, en dansk thriller som Kim både översatte och spelade huvudrollen i. Samma dramatiker (Vivian Nielsen) skrev ett kammarspel betitlat Den yttersta natten där Kim gjorde Skagenmålaren Sören Kröyer. En konstnärlig och publik framgång! Den gick på turné liksom långlivade Timmarna med Rita. Timmarna kan man inte hoppa över i mitt liv, observera att vi spelade filmversionen och att min motspelare gjorde en klassresa som liknar den Rita gjorde. Jag frågar om samarbetet med Kent Andersson, som Kim betecknar som en jätteviktig galjonsfigur som hann skriva bra texter. De jobbade ihop i Rosenkvasten, nyuppsättningen av Hemmet och Happyland. Jag påminner honom om Lycka till med allt, som var biografiskt präglade föreställningar på caféscenen. Den var riktigt kul att få göra.. Lantz ger ingående redogörelser för perioden som konstnärlig ledare för Folkteatern besöker, vars uppsättning Rycket berörde åskådare starkt. Senaste åren har han mest varit sysselsatt med regiarbete för amatörscenen Unga Folkteatern, eftersom han har förmågan att leda andra till stordåd. Syns inte att de är amatörer. Knepet är att att ha tålamod, fånga ögonblicken samt hitta ett litet korn och vidga det så att det lyfter på scen. Han har själv inte stått på scen sedan han i RÖVA skällde på Hjörne. Mannen som är gift med en kollega är stolt över sin biroll i världsunika teveserien Hem till Byn och hyllar Bengt Bratts skärpa och lyhörda dialoger. Privatpersonen Under sommaren brukar han ha med sig manus i segelbåten, efter ett tag kopplar han emellertid bort den kreativa processen. Han mår bra av att sitta i sjöbod eller båt, ett tillstånd han är född med. Han beklagar sig inte över egna ekonomin, men nämner att hans son tjänar mer i sitt jobb med datorsupport. Av scenkonst som berört mest anges Paul Scofield när han i London under 70-talet reciterade legender samt två scener han själv haft ansvar för i Breaking the waves respektive Området. Mats Hallberg På Alla Plan sid 19

20 Arbetarlitteratur presenteras: Skiljevägen - Roman av Kurt Samuelsson (f 1929) Har med förtjusning läst vad som antagligen är förefattarens sista roman. Den kom 1962 som fristående del i en serie om konfliktfyllda arbetsplatser från det bistra Norrland. Tillsammans med sin syster Anita har Kurt fått ett litterärt sällskap instiftat, i fjol förärades han en avhandling. Denne doldis har tilldelats fackets Ivar Lo pris; trots en skoningslös kritik mot tillståndet i arbetarrörelsen. Biografi och intrig Salomonssons far var byggnadsarbetare medan sonen efter 6-årig folkskola försörjde sig inom journalistiken och gruvnäringen. Han växte upp i Hjoggböle utanför Skellefteå, samma by som P-O Enquist. Författarens signum är att fånga stämningen på olika så kallade anlägg där jobbarna bodde tillfälligt eller permanent sig till ett kraftverksbygge där han får tillfällig anställning som lastbilschaufför. Det dröjer innan denne outsider med eleganta kläder introduceras för läsaren. Innan han med bussen kommer till köldhålet Blåforsen har vi redan stiftat bekantskap med flertalet av de personer som kommer ha betydelse för den principfaste Sundin. Motstånd mot förstelnad rörelse Tony Samuelsson har i en insiktsfull essä (Arbetarklassens bästa partytricks) gått igenom den bångstyrige författarens hållning och olika verk. Framkommer att 85-åringen, bördig från ordsnål småbrukarbygd, under sin mest aktiva skrivperiod inte kunde underordna sig kollektiv. I Salomonssons idévärld är samtidigt streber det mest förhatliga man kan vara, en karaktär i Skiljevägen som identifierar sig som sådan är en blivande tidningsredaktör. till Blåforsen för att hälsa på sin make och utvärdera deras samliv. På ett hotellrum är hon otrogen utan ånger med tidigare nämnde journalist, som fått nys om historien med Sundins svartlistning. Skiljevägen har framför allt berikats med en attraktiv tjej med skinn på näsan. Hon är den som omgående kommer i blickfånget, också tack vare strategisk placering i markenteriet. I en livfull debatt med en misslyckad friare motsätter Alice sig undfallande människor. För så mycket begriper till och med jag, att vi inte lever enbart för å äta, köpa bil och TV, se till att vi inte stöter oss alltför jäkligt med omgivningen och överhetspersoner, tillhöra fackföreningen, rösta på Erlander På ett rörande sätt fumlar sig Alice och Arnold fram till varandras bekräftelse. Boken är lika mycket socialt som psykologiskt inriktad, när den förmår visa oss kärlekens bräckliga trappsteg. invid sina arbetsplatser. Han är att döma av Skiljevägen ytterst skicklig på både dialog och miljöskildring. Lägg därtill en sinnrik komposition i kombination med inträngande beskrivningar av hur karaktärerna tänker och resultatet blir en nästintill fulländad roman; strået vassare än genombrottsboken Grottorna. Några av figurerna har förekommit tidigare i författarens produktion. Vill påminna om att Salomonsson, som blivit hedersdoktor i Umeå, fått hedersbetygelsen arbetardiktens förnyare Berättelsen handlar om Arnold Sundin som efter att ha anmält avvikande mening för en fackordförande, blev utsatt för falsk anklagelse. Ändå fick han kicken istället för upprättelse. Som skubbare ( skällsord på avhoppare från fackförbund) söker han En lightvariant av uppkomling är den egentligen ganska hygglige förmannen Nellvén. Det är Alexis Glas - duktig i sitt yrke men i ett krisande äktenskap och med ovanan att återkommande ta firardagar - som gett romanen sin titel. Vi står vid en skiljeväg Förra gången gällde det arbetsgivaren, nu gäller det våra egna. Våra egna håller på att växa oss över huvudet. Snart skymmer de sikten för oss. Då är det dags för en ny kamp. Bered er! Hårda ord som en misshaglig författare förstås fick mothugg för. Fullvärdiga kvinnoporträtt Har med rätta betonats att Salomonsson låtit de för männen åträvärda varelserna bete sig självständigt En viktig biroll har hustrun Lena Glas med döttrar på väg Svartsyn kontra livsglädje Arbetarrörelsen förstod nog i efterhand att de behövde ta till sig Salomonssons kärva budskap för att, som Lars Furuland formulerat det, kunna idka självprövning. Blir uppenbart att gränsen för hur mycket frihetstörstande individer ska acceptera har överskridits i romanen. Även om han inte bara fördömde maktmissbruk, utan också konsumtionshets och glorifieringen av kroppsarbetet, är inte denna roman ensidigt dyster. Här finns tyst vacker natur, erotik och spirande kärlek, en vilja att lyssna och komma överens, bekväma bilar, nöjen som dans rökning sprit och en dräglig levnadsstandard. Dock, ödet rår inte de älskande på; vilket innebär att fortsättning troligen blir på annan ort. Rekommenderar återutgivning, av en titel jag nödgades låna från dammigt magasin i min stads bibliotek. Kultur-Mats På Alla Plan sid 20