Trumtorp Dagvattenutredning

Transkript

1 Trumtorp Dagvattenutredning PM Slutleverans

2 Trumtorp Dagvattenutredning Slutleverans Beställare: Eskilstuna kommun Eskilstuna Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan Stockholm Marta Julhén Nicolas Schoeffler Susanna Böös Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\08\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\trumtorp.docx Marta Juhlén Norconsult AB

3 3 (30) Innehåll Innehåll Orientering Geoteknik och grundvatten Recipient Befintliga markföroreningar Skyddsvärda intressen i området Förutsättningar från kommunen Befintlig dagvattenhantering Dagvattenflöde Framtida dagvattenhantering Dagvattenflöde Erforderlig magasinsvolym Dagvattenföroreningar Föreslaget dagvattensystem Kritiska områden vid 100-årsregn Höjdsättning Sammanfattande slutsats Litteraturförteckning Bilagor Bilaga 1: Avrinningsområde befintligt läge Bilaga 2: Föreslaget dagvattensystem med tillhörande ytor

4 4 (30) 1 Orientering På uppdrag av Eskilstuna kommun har Norconsult AB gjort denna dagvattenutredning för detaljplanering av framtida bebyggelse i Trumtorp. Planområdet består av ca 11 ha naturmark och är beläget sydöst om Eskilstuna centrum. En del av området har tidigare varit en skjutbana som till viss del nu växt igen. Södra planområdet angränsar till Odlarvägen, norra och östra planområdet angränsar till ett skogsområde, se figur 1. Figur 1: Planområde över Trumtorp Totalt kommer den framtida bebyggelsen att omfatta ca 200 lägenheter på ett område av ca 6,8 ha. Bebyggelsen kommer att innehålla en variation av kedje-, radoch flerbostadshus. Kommunen äger marken som de kommer att sälja till flera olika exploatörer. 1.1 Geoteknik och grundvatten Jordarter över planområdet består av morän, lera, berg och torv. I östra planområdet finns ett område med fyllningsmassor och i nordvästra finns ett område med berg i dagen. Infiltration av dagvatten bedöms generellt vara lämpligt

5 5 (30) i områden bestående av morän. Dessa områden planeras dock till viss del att bebyggas och rekommenderas inte för infiltration av dagvatten på grund av risken för grundvattenhöjning. Figur 2: Berg-och jordarter över planområdet 1.2 Recipient Dagvatten från planområdet avrinner idag till Kalkbäcken och sedan vidare till Eskilstunaån och Mälaren (DHI, 2010). För att kunna ange krav på ett vattens kvalitet i olika avseenden används miljökvalitetsnormer. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god ekologisk och kemisk status till år 2015 och att statusen inte får försämras det så kallade Icke försämringskravet (Vattendirektivet). Det betyder att man måste genomföra alla åtgärder som är nödvändiga enligt 2 kap 7 Miljöbalken för att förebygga en försämring, samt förbättra och återställa alla vatten som riskerar att inte nå målet.

6 6 (30) Eskilstunaån klassas som ett naturligt vatten då det idag inte bedöms vara kraftigt modifierat eller konstgjort (Länsstyrelsen, 2014). Följande status gäller för vattenförekomsten: Ekologisk status Eskilstunaåns ekologiska status klassas som måttlig på grund av en för hög halt av fosfor i ytvattnet. Kemisk status Den kemiska statusen på vattnet uppnår ej god status. Detta gäller både om kvicksilver inkluderas i bedömningen eller inte. Kvicksilver anses vara ett allmänt problem i vatten i hela Sverige och tillförs via atmosfärisk deposition. Förutom kvicksilver är förekomsten av antracen, benzo-pyrener, fluoranten och naftalen orsaken till att god status ej uppnås. 1.3 Befintliga markföroreningar I samband med att skjutbanan i planområdet togs ur drift spreds sanden i kulfången ut i terrängen. Eftersom sanden innehöll mycket höga halter bly genomfördes under 2002 en sanering av området för att godkännas till mindre känslig markanvändning. Ytterligare saneringsåtgärder krävs dock för att marken ska kunna anses lämpad för bostadsområde. (Eskilstuna Kommun, 2015) 1.4 Skyddsvärda intressen i området Inga naturvärden, kulturmiljövärden eller fornlämningar bedöms beröras i planområdet. (Eskilstuna Kommun, 2015)

7 7 (30) 1.5 Förutsättningar från kommunen Dagvattenhanteringen ska följa kommunens dagvattenstrategi, följande principer ska tillämpas: Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt (LOD) eller i nära anslutning till den fastighet där dagvattnet uppkommer Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet och status Dagvattensystem ska utformas så att man undviker skadliga uppdämningar vid kraftiga regn Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas Förorening av dagvatten ska begränsas vid källan Dagvattensystem ska utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten Den naturliga vattenbalansen ska i möjligaste mån behållas genom infiltration av rent dagvatten. Förorenat dagvatten får inte förorena grundvattnet. Särskilda bestämmelser gäller i vattenskyddsområden. Dagvatten ska hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald Ledningar ska dimensioneras med utgångspunkt från Svensk Vattens anvisningar och med hänsyn till klimatförändringens effekter och miljökvalitetsnormerna (Eskilstuna kommun, 2014)

8 8 (30) 2 Befintlig dagvattenhantering Dagvattnet i planområdet avrinner i dag ytligt på naturmark och via mindre vägdiken österut till ett lågområde/utloppsområde med nivå +27,0 m.ö.h. Dagvattnet antas också avrinna till ett instängt lågområde på samma nivå i planområdets sydöstra del. Dagvatten från högre belagd naturmark avrinner även mot planområdet och dess lågområden, se bilaga 1. En del av dagvattnet antas även infiltrera i de delar av planområdet bestående av morän. Från utloppsområdet avrinner dagvattnet sedan vidare via diken till Kalkbäcken och slutligen till Eskilstunaån. Enligt dagvattenutredningen utförd av DHI för utbyggnadsområdet Odlaren finns problem med översvämning av en lokalväg vid golfklubben ca 1 km nordöst och nedströms av planområdet. Översvämningen orsakas av en trumma med för liten kapacitet. I övrigt finns inga uppgifter om översvämningar nedströms planområdet och Kalkbäckens kapacitet att hantera 10 och 100-års flöden bedöms vara god (DHI, 2010). Inga dikesföretag eller markavvattningsföretag har identifierats i området (Kartor Eskilstuna kommun). I upplysande syfte visas nedan några bilder av planområdet tagna vid platsbesök den 11/08/2015. I figur 3 visas en grusväg med beväxta diken i mitten av området. Figur 3: Grusstig i mitten av planområdet

9 9 (30) Längs med Odlarvägen finns en dräneringsledning som avvattnar vägbanan via rännstenbrunnar samt ett dike som samlar dagvatten från omkringliggande mark, se figur 4 och 5. Dagvattnet från Odlarvägen släpps ut via utlopp som mynnar norrut mot planområdet. Figur 5: Rännstensbrunn längs med Odlarvägen Figur 4: Dike längs med Odlarvägen Planområdet förväntas inte påverkas av Eskilstunaåns översvämning vid 100 eller 200-årsregn enligt Eskilstunas kommuns kartering av översvämningsområden (Kartor Eskilstuna kommun). 2.1 Dagvattenflöde Rationella metoden har använts för att beräkna dagvattenflödet i utloppet på avrinningsområdet. Regnets återkomsttid Området bedöms i framtiden kunna beskrivas som ett ``instängt område inom citybebyggelse enligt Svenskt Vatten P90. Bedömningen utgår från att det finns ett instängt lågområde i planområdets sydöstra del. Regnets återkomsttid har därför bestämts till ett 10- årsregn.

10 10 (30) Avrinningskoefficienter Avrinningskoefficienter för naturmark har bestämts efter vad som anges i Svenskt Vattens P90. Rinntiden Rinntiden i rationella metoden definieras som den tid det tar för ett avrinningsområde att i dess utlopp få dagvattenflöde från hela avrinningsområdet. Den beräknas genom att undersöka den längsta vägen en regndroppe tar från avrinningområdets utkant till dess utlopp, samt att undersöka dess hastighet i olika typer av avledning. Vattenhastigheter i naturmark och diken har hämtats från tabell 4.10 i Svenskt Vattens P90, rinntiden har beräknats till ca 60 min, se tabell 1: Tabell 1: Befintlig rinntid i avrinningsområdet Längd (m) Hastighet (m/s) Rinntid (min) Naturmark 300 0,1 50 Diken 220 0,5 7,3 Totalt 57,3 Regnets varaktighet I rationella metoden bestäms regnvaraktigheten utifrån avrinningsområdets rinntid. Dimensionerande regnvaraktighet har därför bestämts till 60 min. Regnets intensitet Enligt Svenskt Vattens P90 är regnintensiteten 72 l/s*ha för ett 10-årsregn med varaktighet 60 min. Rationella metodens ekvation För att beräkna dagvattenflödet har följande ekvation använts: där: Q: flödet i utloppet (l/s) Q= φ *i*a φ: avrinningskoefficienten (dimensionslös) i: regnintensiteten (l/s*ha) A: avrinningsområdets area (ha)

11 11 (30) I tabell 2 redovisas beräknat befintligt dagvattenflöde från planområdet och från omkringliggande naturmark. I befintligt läge består hela planområdet av naturmark. Tabell 2: Befintligt dagvattenflöde från planområdet och tillrinnande naturmark A (ha) φ Reducerad Area (ha) Omkringliggande naturmark 8,60 0,10 0,86 Planområdet/Naturmark 10,13 0,10 1,01 Q (l/s) Totalt 18,73 0,10 1, Det befintliga dagvattenflödet som avrinner från planområdet och omkringliggande naturmark har beräknats till sammanlagt 135 l/s.

12 12 (30) 3 Framtida dagvattenhantering Exploateringen av det planerade bostadsområdet innebär att befintlig naturmark hårdgörs vilket leder till att dagvattenflöden ökar på grund av snabbare ytavrinning. Framtida dagvattenflöden från planområdet har därför beräknats och jämförts med de befintliga dagvattenflödena. Erforderlig magasinsvolym har beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde så att framtida utflöde motsvarar dagens utflöde från planområdet och omkringliggande naturmark. Likt i befintligt läge föreslås dagvattnet efter byggnation att avrinna till lågområdet i öst. Dagvattnet föreslås även i framtiden att ledas vidare via Kalkbäcken till Eskilstunaån. I enighet med Eskilstunas dagvattenstrategi har öppna dagvattenlösningar med diken och dagvattendammar föreslagits för att avvattna planområdet, se avsnitt 3.5. Beräkningar har gjorts på de dagvattenflöden som skapas vid ett 10-årsregn samt vid ett 100-årsregn. 3.1 Dagvattenflöde Enligt Svenskt Vattens publikation P104 bör man vid flödesberäkningar ta hänsyn till att nederbörden förväntas öka i framtiden i och med förväntade klimatförändringar. Flödet efter exploateringen har därför beräknats med hjälp av rationella metoden inklusive en klimatfaktor på 1,2. Avrinningskoefficienter De framtida bebyggelser har antagits vara av typen ``öppet byggnadssätt enligt tabell 4.9 i Svenskt Vattens P90. Eftersom ca hälften av området ligger i kuperad terräng och ca hälften i flack terräng har avrinningskoefficienten för de framtida bebyggelserna valts till 0,50. Avrinning från området har antagits vara av typen ``maximal avrinning från hårdgjorda ytor-inverkan av naturmarksavrinning enligt avsnitt i Svenskt Vattens P90. Avrinningskoefficient för omkringliggande naturmark har därför bestämts till 0,02.

13 13 (30) Rinntiden Rinntiden i framtiden har beräknats genom samma metod som för befintligt rinntid, se tabell 3: Tabell 3: Framitda rinntid i avrinningsområdet Längd (m) Hastighet (m/s) Rinntid (min) Naturmark 140 0,1 23 Diken 330 0,5 11 Totalt 34 Den totala rinntiden i framtiden har beräknats till 34 min. Rinntiden i framtiden väntas alltså bli 26 min snabbare än idag. För att sakta ner rinntiden i framtiden har två fördröjningsdammar föreslagits anläggas i planområdet, se avsnitt 3.5. Dessa dammar beräknas kunna fördröja dagvattnet och rinntiden så att den motsvarar dagens rinntid i planområdet på 60 min. Regnets varaktighet I rationella metoden bestäms regnvaraktigheten utifrån avrinningsområdets rinntid. Dimensionerande regnvaraktighet har därför bestämts till 60 min. Regnets intensitet Enligt Svenskt Vattens P90 är regnintensiteten 72 l/s*ha för ett 10-årsregn med varaktighet 60 min samt 152 l/s*ha för ett 100-årsregn med varaktigheten 60 min enligt Svenskt Vattens P104. Rationella metodens ekvation För att beräkna dagvattenflödet har följande ekvation använts: Q= φ *i*a*kf där: Q: flödet i utloppet (l/s) φ: avrinningskoefficient (dimensionslös) i: regnintensiteten (l/s*ha) A: avrinningsareal (ha) Kf: klimatfaktor (dimensionslös)

14 14 (30) I tabell 4 redovisas beräknat framtida dagvattenflöde från planområdet och från omkringliggande naturmark. I framtida läge kommer planområdet bestå av bebyggd mark samt av naturmark. Tabell 4: Framtida dagvattenflöde från planområdet och tillrinnande naturmark A (ha) φ Reducerad Area (ha) Omkringliggande naturmark 8,60 0,02 0,17 Naturmark i planområdet 3,37 0,10 0,34 Bebyggelse i planområdet 6,77 0,50 3,38 Q (l/s) 10- årsregn Q (l/s) 100- årsregn Totalt 18,73 0,21 3, Efter byggnation av bostadsområdet i Trumtorp beräknas flödet som avrinner från planområdet och omkringliggande naturmark att öka från befintliga 135 l/s till 336 l/s vid ett statistiskt 10-årsregn med varaktighet 60 min och klimatfaktor 1,2. Om ett 100-årsregn inträffar med samma varaktighet och klimatfaktor ökar flödet istället till 710 l/s. 3.2 Erforderlig magasinsvolym I tabell 5 redovisas den beräknade erforderliga magasinsvolymen för planområdets avrinningsområde. Erforderlig magasinsvolym har beräknats för ett 10-årsregn och ett 100-årsregn med 60 minuters varaktighet. I beräkningen har en säkerhetsfaktor på 1,2 inkluderats för de framtida flödena. Magasinsvolymen har beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde så att det motsvarar dagens utflöde från planområdet och omkringliggande naturmark.

15 15 (30) Tabell 5: Erforderlig magasinsvolym för planområdet och omkringliggande naturmark Befintliga planområdet (inklusive omkringliggande naturmark) Framtida planområdet (inklusive omkringliggande naturmark) Framtida planområdet med erforderlig magasinsvolym vid 10- årsregn (inklusive omkringliggande naturmark) Framtida planområdet med erforderlig magasinsvolym vid 100- årsregn (inklusive omkringliggande naturmark) Area (ha) Red. Area (ha) Utflöde (l/s) Dim. Magasinvolym (m 3 ) Dim. Regntid (min) 18,73 1, ,73 3, ,73 3, ,73 3, Den totala magasinsvolymen har beräknats till 714 m 3 vid ett 10-årsregn samt 2061 m 3 vid ett 100-årsregn. Det innebär att vid ett 100-årsregn är avrinningsvolymen 1347 m 3 större än vid ett 10-årsregn. Denna volym beräknas inte hanteras i magasinen utan översvämma området runt om dem och avrinna ytligt. 3.3 Dagvattenföroreningar Planförslaget innebär att marken måste saneras vad gäller befintliga markföroreningar av bly kopplade till gamla skjutbanan (Eskilstuna Kommun, 2015). Beroende på vilken grad av sanering som planeras att genomföras kan det vara aktuellt med täta diken för att förhindra att bly lakas ut till dagvattnet. Eftersom detta kan bli en extra kostnad för exploatören bör en noggrann kartläggning av de blyförorenade områden genomföras. Övrig potentiell källa till dagvattenförorening i planområdet är kopplat till en ökning av privat fordonstrafik i området. Den exakta ökningen är i dagsläget fortfarande okänd, bedömning av lämplig dagvattenrening är därför svår att fastställa. Eskilstunas kommun saknar i dagsläget lokalt anpassade riktvärden för

16 16 (30) krav av dagvattenrening för olika hårt belastade trafikerade ytor (Eskilstuna kommun, 2014). Bostadsområdet antas dock inte trafikeras av mer än fordon per dygn, vilket anses bidra med lägre föroreningskoncentrationer (Stockholms Stad, 2015). I denna utredningen föreslås dagvattnet från vägytor att renas lokalt via diken eller svackdiken samt fördröjningsdammar före avledning mot områdets utlopp och Kalkbäcken. Reningseffekten av svackdiken och fördröjningsdammar sammanfattas i avsnitt Föreslaget dagvattensystem Dagvattnet från omkringliggande naturmark som avrinner mot planområdet och dess bebyggelser föreslås avvattnas via avskärande diken. Dikena följer i största mån möjligt den naturliga topografin runt planområdet och kopplas vidare till diken eller svackdiken längs med lokalgator. Dagvattnet i planområdet föreslås att avledas via diken eller svackdiken längs med områdets lokala gator. För beskrivning av svackdiken se avsnitt nedan. Diken har placerats i den sida av lokalgatorna som ligger längs med högre belagd mark. Lokalgatorna föreslås avvattnas genom att anläggas med lutning mot föreslagna diken. En förutsättning till detta är att lokalgatorna anläggs utan kantsten eller med ett flertal öppningar i kantstenen som leder dagvattnet till dikena. För att undvika en lågpunkt i Lokalgatan 1 vid föreslagna trumman rekommenderas gatan att luta söderut mot Odlarvägen. Diket söderut i lokalgatan 1 föreslås ledas till befintliga diket längs med Odlarvägen, se bilaga 2. Planområdet kan alternativt avvattnas via ett konventionellt ``stängt dagvattensystem med ledningar och dagvattenbrunnar. De föreslagna riktningarna för avledning av dagvattnet via diken/svackdiken kan appliceras även för avledning av dagvatten i ledningar. Inom planområdet bör dessa områden utmed lokalgatorna markeras som tillgängliga för allmänna underjordiska ledningar (U-områden). Hänsyn till VA- ledningar bör även tas vid val av U-områden. Beroende på graden hårdgjorda ytor kan ett sådant system innebära både mindre diken med ledningar eller endast ledningar. Dagvattnet från hela planområdet och omkringliggande naturmark föreslås efter avledning via diken/svackdiken att fördröjas i två fördröjningsdammar. För beskrivning av fördröjningsdammarna samt deras reningseffekt se avsnitt nedan. De två dagvattendammarna motsvarar tillsammans hela den beräknade erforderliga magasinsvolymen på 714 m 3. Fördröjningsdammen som placerats öst från

17 17 (30) planområdet har beräknats få en volym på 362 m 3 för en area på 515 m 2, dagvattendammen i mitten av planområdet har beräknats få en volym på 352 m 3 för en area på 503 m 2. Bägge fördröjningsdammar har beräknats för en släntlutning på 1:4 och ett djup på 1 m. I tillägg till ovanstående förslag föreslås även att torra översvämningsområden samt gröna öar anläggs i planområdet. Dessa kan med fördel placeras i lämpliga områden mellan framtida byggnader eller i parkeringsytor. Identifiering av ytor för gröna öar och torra översvämningsområden rekommenderas göras i detaljprojekteringsskede. Svackdiken Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning, se figur 6. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd och en svag längsgående lutning. Svackdiken bör ha en släntlutning på 1:3 eller flackare med hänsyn till skötsel samt lekande barn. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. En nackdel är att de är relativt ytkrävande. Ett svackdike bör vara så brett som möjligt för att på så sätt ge lägre vattenhastigheter (Stormtac, 2000). En bredd på 3-4 m anges i Vatteninformationssystem Sverige (VISS) databas som schablonvärde för kostnadsberäkning av svackdiken. Enligt underlaget för planförslaget är vägarna ca 7 m breda. För att bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga att ta hand om föroreningar krävs även viss skötsel i form av gräsklippning. I planområdet föreslås svackdiken anläggas i både öppna ytor och längs framtida lokalgator. Meningen är att de skall fungera som transportsystem och för magasinering av dagvattnet. Svackdikena kan förses med strypt utlopp för att vidaregående flöde skall begränsas.

18 18 (30) Figur 6. Svackdike (Ref. Peter Stahre) Öppna vägdiken Med öppna vägdiken avses i detta fall diken med brantare släntlutning än svackdikena beskrivna ovan. Inte heller behöver den längsgående lutningen vara lika flack. En betydande fördel med dessa diken jämfört med svackdikena är att de inte kräver lika stor yta och därmed är fördelaktiga att använda utmed planområdets lokalgator om utrymmet är begränsat. Nackdelen med öppna vägdiken jämfört med svackdiken är att reningseffekten inte är lika god. Rätt utförda och utnyttjade kan dock öppna vägdiken fungera som goda reningsanläggningar för förorenat dagvatten. Fördröjningsdammar Fördröjningsdammar, se figur 7, kan anläggas i anslutning till bostadsområden. Genom att förse dessa anläggningar med strypta eller reglerade utlopp, kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt.

19 19 (30) Figur 7: Fördröjningsdamm Dammarna kan utformas som våta eller torra beroende på om de alltid skall ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm, vilket gynnar förutsättningarna för sedimentering. Fördelar med fördröjningsdammar är att man effektivt kan ta hand om stora mängder dagvatten samtidigt som de kan ha god reningseffekt. Dessutom måste skötsel i form av gräsklippning etc. genomföras regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande. Reningseffekt av dammar Dammar renar dagvatten från bland annat metaller, suspenderat material och olja genom sedimentation, nedbrytning med hjälp av mikroorganismer, adsorption och växtupptag. Dammen ska utformas så att slam med föroreningar som sedimenterat inte följer med vattnet ut ur dammen vid kraftiga regn. Reningseffekten hos en damm beror av sedimentering av partikelbundna föroreningar. Enligt en doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola, Stormwater Ponds for Pollution Reduction av Pettersson (1999) är det viktigt att dammens volym är tillräcklig för att avskilja huvuddelen av de partikelbundna föroreningarna. Mer än 90 % av den årliga föroreningsavskiljningen sker mellan

20 20 (30) regntillfällena och dammens volym måste därför vara tillräcklig för att ta hand om dagvattenvolymerna. Därmed är dammens utformning avgörande för en god reningsförmåga. Pettersson menar att avskiljningskapaciteten i en damm styrs i stor grad av dammens specifika yta. Dammens specifika yta uttrycks i dammarea (m 2 ) per avrinningsområdets reducerade area (ha). Optimal avskiljningskapacitet, omkring 80 % för metaller och närsalter, uppnås då dammens specifika yta uppgår till omkring 250 m 2 /ha, se figur 8. I denna dagvattenutredning har den totala dammarean beräknats till 1018 m 2 (515 m m 2 ). Den reducerade arean för hela avrinningsområdet har beräknats till 3,89 ha vilket motsvarar en dammarea på ca 973 m 2 enligt mått på dammens specifika yta på 250 m 2 /ha i Petterssons studie. Optimal avskiljningskapacitet beräknas alltså uppnås i de föreslagna dammarna med total area på 1018 m 2. Figur 8: Förhållandet mellan dammens avskiljningskapacitet och dess specifika yta för modellerade och uppmätta halter av TSS och bly. Optimal avskiljning sker vid en specifik yta om 250 m 2 /ha. (Pettersson, 1999) För att dagvattendammar ska uppfylla sin renande och fördröjande funktion krävs regelbunden skötsel av dem. Inlopp och utlopp från dammarna behöver rensas och vegetation i dess slänter behöver skördas vid behov. Det ska finnas körbara ytor i anslutning till dammen.

21 21 (30) Torra översvämningsytor Figur 9. Torr översvämningsyta, exempel från Augustenborg, Malmö Ytor som till vardags används som t.ex. parkering, gångstråk eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor. Sådana ytor bör vara belägna på platser där översvämning förväntas ske, samt vara försedda med kantstöd eller dylikt för att kontrollera att vattnet stannar inom önskat område. Översvämningsytans storlek bör vara tillräcklig för att magasinera erforderlig mängd dagvatten i samband med kraftig nederbörd. Ett exempel på översvämningsyta visas i figur 9. Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 10. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen.

22 22 (30) Figur 10. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten Varje grönyta kan förses med en brunn, som då är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bl.a. ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik. 3.5 Kritiska områden vid 100-årsregn Instängda områden definieras i Svenskt Vattens Publikation P90 som områden varifrån dagvatten ej kan avledas ytledes med självfall. Instängda områden riskerar därmed att översvämmas om det inte finns tillräckliga dagvattensystem för att omhänderta dagvattnet. I bilaga 2 visas ett lågområde som enligt topografin över planområdet är instängt. Vid ett 100-årsregn har den erforderliga magasinsvolymen beräknats till 2061 m 3. Av denna volym beräknas 1038 m 3 avledas till mittendammen som föreslås ha en volym på 352 m 3. Detta innebär att 686 m 3 inte ansamlas inom dammen utan vid ytorna i direkt anslutning. Vid den östra dammen, som föreslås ha en volym på 362 m 3, beräknas 1023 m 3 avledas vid ett 100-årsregn. Ökningen på 662 m 3 är beräknat

23 23 (30) att ansamlas i ytorna i anslutning till dammen. På kartan i bilaga 2 är lågområdena med höjden +27 m ö h visualiserade och visar därmed de areor som är i riskzonen för att bli översvämmade. Det instängda lågområdet vid mittendammen med höjden +27 m ö h har en area på cirka 5490 m 2. Om det området skulle fyllas jämt med vatten innebär det att vattendjupet blir cirka 0,13 m i området. Området kring den östra dammen innehåller ett lågområde med höjden +27 m ö h. Arean på det området är cirka 8450 m 2 fram till och med avsmalningen av området som leder österut, se bilaga 2. Om vattenhöjningen sker jämt över området så innebär det ett vattendjup på cirka 0,08 m. Eftersom detta lågområde inte är instängt så bör en avrinning ske österut och därmed bör den yta som drabbas minskas om avrinningen sker kontinuerligt. Dock finns det öster och väster om dammen vägar som troligen är upphöjda och därmed finns det en risk att de skapar en indämning runt dammen vid ett 100-årsregn, vattendjupet blir uppskattningsvis 0,16 m i detta fall. Vid 100-årsregn finns det risk för att diken utmed gatorna i planområdet översvämmas. Dagvattnet förväntas i dessa fall att kunna avrinna ytligt längs med gatorna mot fördröjningsdammarna. De avskärmande dikena som avvattnar omkringliggande naturmarken riskerar även att översvämmas och dagvatten förväntas då avrinna längs tomterna belägna på Lokalgata 1 och 2. Eftersom trummorna under vägarna inte dimensioneras för 100-årsregn förväntas dessa inte ha kapacitet att avleda allt dagvattenflöde, detta kan leda till översvämmade vägar där dagvattnet rinner. 3.6 Höjdsättning För en lyckad dagvattenhantering är höjdsättning grundläggande. Vid byggnation bör höjdsättning tillåta att avrinningen sker bort från byggnader. Genom en god höjdsättning undviker man att instängda områden uppstår. I uppdrag av Eskilstuna Kommun har VA-Projekt AB tagit fram förhandskopior på profil-och sektionsritningar för framtida vägar i planområdet. I en ny publikation från Svenskt Vatten, P110 - avledning av spill-, drän- och dagvatten som finns ute på remiss, anges att vid dimensionering av nya dagvattensystem, ska marköversvämning med skador på byggnader ske mer sällan än vart 100:e år. Detta innebär att stor hänsyn måste tas till byggnadernas höjdsättning för att skapa nödvändiga marginaler.

24 24 (30) VAP har gjort en preliminär höjdsättning av lokalgatorna i området som har använts som underlag för förslag på lutningsriktning av diken (VAP, 2015). I planområdet bör särskild varsamhet tas vid höjdsättning av lokalgator och byggnader i lågområden på nivå +27 och +28, se bilaga 2. Vid översvämningar förväntas dessa områden vara de mest sårbara för fuktskador på byggnader. Ett dike har föreslagits avleda eventuellt stående ytvatten från området på +28 till fördröjningsdammen i mitten. Diket kan förlängas in i området och marken kan anläggas med svag lutning mot diket. Byggnadsdräneringen bör sätta nivå för byggnadskonstruktioner. Byggnadsdränering rekommenderas att ligga högre än gatunivån för att undvika skador på byggnader vid marköversvämningar. Gatan föreslås att ligga ca 50 cm lägra än husets golvnivå. I de fall detta inte är genomförbart eller önskvärt finns två alternativ för en lyckad byggnadsdränering. I ena alternativet rekommenderas byggnadsdräneringen att förses med ett pumpsystem som höjer trycklinjen för dräneringsledningen före vidare avledning mot dike eller dagvattenledningsnätet i gatan. I det andra alternativet föreslås att byggnadsdräneringen släpps ut i diket eller dagvattenledningsnätet längre nedströms i gatan. På detta sätt undviks dagvatten vid marköversvämningar att skada byggnadskonstruktionen.

25 25 (30) 4 Sammanfattande slutsats Denna dagvattenutredning har tagits fram i samband med detaljplanering av framtida bebyggelse i Trumtorp. Planområdet består av ca 11 ha naturmark och är beläget sydöst om Eskilstuna centrum. Totalt kommer den framtida bebyggelsen att omfatta ca 200 lägenheter på ett område av ca 6,8 ha. I samband med framtida bebyggelse så ökar avrinningen jämfört med befintlig situation på grund av ökad andel hårdgjord yta. Dagvattenflödet beräknas även öka på grund av förväntad ökad nederbörd i framtiden. De beräknade befintliga och framtida flöden för både ett 10-årsregn och ett 100-årsregn med varaktigheten 60 minuter samt den erforderliga magasinsvolymen sammanfattas i tabellen nedan. Den erforderliga magasinsvolymen har beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde så att det motsvarar dagens utflöde från planområdet och omkringliggande naturmark. Befintliga planområdet (inklusive omkringliggande naturmark) Framtida planområdet (inklusive omkringliggande naturmark) Framtida planområdet med erforderlig magasinsvolym vid 10- årsregn (inklusive omkringliggande naturmark) Framtida planområdet med erforderlig magasinsvolym vid 100- årsregn (inklusive omkringliggande naturmark) Area (ha) Red. Area (ha) Utflöde (l/s) Dim. Magasinvolym (m 3 ) Dim. Regntid (min) 18,73 1, ,73 3, ,73 3, ,73 3, I enighet med Eskilstunas dagvattenstrategi har en öppen dagvattenlösning med svackdiken och fördröjningsdammar föreslagits för att avvattna planområdet och fördröja det framtida dagvattenflödet. Likt i befintligt läge föreslås dagvattnet efter

26 26 (30) byggnation att avrinna till utloppsområdet i öst och vidare till Kalkbäcken och Eskilstunaån. Infiltration av dagvatten i områden bestående av morän rekommenderas ej på grund av risken för grundvattenhöjning i framtida bebyggda områden. Svackdiken har föreslagits anläggas utmed lokalgator för att avvattna planområdet. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med grönytor i området. Dagvattnet från omkringliggande naturmark som avrinner mot planområdet och dess bebyggelser föreslås avvattnas via avskärande diken. Två dagvattendammar har föreslagit för att fördröja dagvattenflödet vid ett 10- årsregn och magasinera totalt 714 m 3. Ena dagvattendammen har placerats österut i planområdets utloppsområde och beräknas magasinera 362 m 3 dagvatten på en yta motsvarande 515 m 2. Den andra dagvattendammen har placerats i lågområdet i mitten av planområdet och beräknas magasinera 352 m 3 dagvatten på en yta motsvarande 503 m 2. Bägge fördröjningsdammar har beräknats för en släntlutning på 1:4 och ett djup på 1 m. Fördelen med dammar är att de renar dagvatten från bland annat metaller, suspenderat material och olja genom sedimentation, nedbrytning med hjälp av mikroorganismer, adsorption och växtupptag. Vid ett 100-årsregn har den erforderliga magasinsvolymen beräknats till 2061 m 3. Dagvattenvolymen som inte magasineras i dammarna förväntas översvämma lågområdena belägna +27 m ö h. Vid mittendammen beräknas en area på 5490 m 2 få ett vattendjup på cirka 0,13 m. Vid den östra dammen beräknas ett vattendjup på mellan 0,08 till 0,16 m bildas beroende på hur avgränsat området blir av befintliga vägar som finns i området.

27 27 (30) Litteraturförteckning DHI. (2010). Dagvattenutredning Utbyggnadsområdet Odlaren. Växjö: DHI. Eskilstuna kommun. (2014). Förslag på riktlinjer för dagvattenhantering. Eskilstuna: Eskilstuna kommun. Eskilstuna Kommun. (2015). Detaljplan för Tunafors 1:1 m.fl. Eskilstuna: Eskilstuna kommun. Kartor Eskilstuna kommun. (u.d.). Hämtat från Pettersson, T. J. (1999). Stormwater Ponds for Pollution Reduction. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. Ramboll. (2014). Trumtorp. Stockholm: Ramboll. Stormtac. (2000). Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. Stockholm: VAV AB i samarbete med KTH. Stockholms Stad. (2015). Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Stockholm: Stockholm Stad. VAP (2015). Förprojektering av lokalgator. Översiktsritning, profiler och sektioner. Tillhandahållits av Eskilstuna kommun.

28 28 (30) Norconsult AB Väg och Bana Väg- och Järnvägsteknik Nicolas Schoeffler Marta Juhlén

29 29 (30)

30 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

31 TUNAFORS Lågområde: +28,0 Lågområde: +27,0 Utloppsområde: +27,0 BEFINTLIG PARKERING DR 110 PE ODLARVÄGEN Instängt lågområde: +27,0 DR 110 PE DR 110 PE TUNAFORS DR 110 PE DR 110 PE Meters Norconsult AB DR 110

32 0 P NATUR BEFINTLIG PARKERING S H Meters ODLARVÄGEN DR 110 PE LOKALGATA 1 TUNAFORS B DR 110 PE DR 110 PE B B NATUR E LOKALGATA 2 LOKALGATA 3 B DR 110 PE DR 110 PE DR 110 PE TUNAFORS Norconsult AB