Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering."

Transkript

1 10 Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering. Tre betydelsefulla, av partsintressen oberoende intressenter i vård, service och metodik för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder, har nyligen sammanställt riktlinjer eller standards för Psyko-Social Rehabilitering (PSR). Dessa tre är Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i Sverige, World Psychiatric Association (WPA) och World Health Organization (WHO). Nedan kommer Integrerad Psykiatri och fyra andra aktuella svenska metoder för PSR att jämföras med dessa standards. Bakgrunden till psykosocial rehabilitering. Patienter med svåra och långvariga psykiska störningar behöver för bästa psykosocial rehabilitering (PSR) en individualiserad kombination av olika insatser och psykosociala interventioner. Deras tillstånd kräver mer än en behandlingsmetod och mer än en behandlare (till exempel psykoterapeut, läkare, kurator). Definition och övergripande mål för psykosocial rehabilitering. WHO s globalt förankrade expertgrupp har i sitt consensus-uttalande (1996) enats om följande definition: Psykosocial rehabilitering är en process som underlättar för individer, som till följd av psykisk störning har funktionsnedsättning, oförmåga eller handikapp, att nå sin optimala nivå för att fungera självständigt i samhället. Det innefattar både en förbättring av individens kompetens och att förändringar införs i omgivningen. Allt i avsikt att skapa bästa möjliga livskvalitet för människor med en psykisk störning, eller för dem som av annan orsak har en psykisk funktionsnedsättning. PSR avser att främja individens och samhällets optimala funktionsnivå samt att minimera oförmåga och handikapp, med betoning på individens egna val rörande ett tillfredsställande liv i samhället.

2 PSR är komplext och ambitiöst, eftersom det spänner över många olika områden och nivåer från mentalsjukhus till boende och arbetsmiljöer. Det omfattar alltså samhället i sin helhet. Icke desto mindre är det en nödvändig och integrerad del av den fullständiga behandlingen för psykiskt funktionshindrande. Följaktligen är många grupper inblandade i PSR, exempelvis brukare, professionella, närstående, arbetsgivare, kommunala nämnder och tjänstemän samt samhället som helhet. Sett i sådant komplext sammanhang kommer varierande resurser att fördelas PSR beroende på geografiska, kulturella, ekonomiska, sociala och lokala organisatoriska skillnader. Delmålen för PSRprocessen omfattar en serie åtgärder som var och en för sig har egenvärde, men som får sin fulla betydelse och effekt när de kombineras med varandra Kunskapsmedicin. Psykosocial rehabilitering vid psykiska störningar skall, som andra medicinska discipliner, så långt som möjligt bygga på all tillgänglig vetenskaplig grund, det vill säga kunskapsmedicin ( Evidence Based Medicine ). När det gäller klinisk behandlingsforskning så innebär detta i första hand att sammanställa resultatet från kontrollerade kliniska studier. Cochrane Collaboration konceptet för så kallad sekundär forskning är en systematisk metod för att insamla, redovisa och bearbeta alla publicerade studier inom ett bestämt område. Det görs på ett sådant sätt att ständig uppdatering med nya forskningsrön kan ske. De flesta studier om behandling, psykosocial rehabilitering och organisationsformer har gjorts på patientgrupper med ett stort inslag av patienter med schizofrenipsykoser slutfördes i SBU s regi en review över temat Neuroleptika i kombination med psykoterapeutiska metoder vid schizofreni som en del i Neuroleptika i psykiatrin (Malm/SBU, 1997). Man konstaterar att ny forskningsbaserad kunskap har under senare år legat till grund för avgörande framsteg när det gäller behandling av svåra och långvariga psykossjukdomar. Det allt mer omfattande kunskapsunderlaget har sammanställts från i första hand från kontrollerade jämförande studier. Alla randomiserade kontrollerade studier med uppföljning av effekter under minst ett år inkluderades. En slutsats av SBU s översiktssammanställning innebär att antipsykosmediciner bör användas i kombination med psykosociala interventioner i rehabilitering av patienter med schizofreni och likartade psykoser. Allmänt kan sägas att

3 kunskaper gällande schizofreni och likartade psykoser med relevant anpassade former torde gälla även för andra patienter med svåra och långvariga störningar. Tilläggseffekterna vid ettårsuppföljningar av kombinationsbehandling är relativt små när det gäller kliniska effekter på symtombild. Likaså är det inga större skillnader när det gäller direkta kostnader av kombinationsbehandlingsgrupperna och kontrollgrupperna. Samspels- och tilläggseffekter av kombinationsprogram har visat sig ge nytta främst för kategorierna brukartillfredställelse, livskvalitet, social funktion, inverkan på närstående (familjen). Dessutom påverkas det fortsatta sjukdomsförloppet gynnsamt, till exempel minskad risk för återfall i psykos. När det gäller effekter på social funktion så är dessa beroende av tillgängligheten till professionella insatser av personal som är välutbildad i integrerad vård och service ( Case management ), klientens sociala nätverk, samt möjligheten att bibehållande av långvariga mellanmänskliga relationer. Att kombinationsbehandling är effektivare än behandling med enbart neuroleptika får således anses vara statistiskt säkerställt i kontrollerade studier. Ur klinisk signifikansaspekt är effekterna relativt små per effektkategori. Men är då kombinationsbehandlingen så mycket effektivare att det lönar sig att satsa på tidigt insatt rehabilitering som integrerar flera kategorier av psykoterapeutiska interventioner? Ja, enär behandlingsresultaten är bättre, utan att kostnaderna är större. Dock är dagens vetenskapliga underlag i form av empiriska data från flerårsstudier otillräckligt för att ge ett säkert hälsoekonomiskt svar. För att ge effekter måste ny kunskap naturligtvis nå patienten. Den vetenskapligt grundade teknologin för behandling måste tillgodose detta i såväl personalutbildning som programtrohetsuppföljning och kontinuerlig kvalitetsutveckling. Hur skall kombinationsbehandlingen med kontinuitet implementeras i klinisk praxis? Låt oss till att börja med beskriva vilka enskilda inslag som man både i USA och Europa funnit bör ingå i ett recept för psykosocial rehabilitering. I Tabell 1 3 redovisas i punktform ett stort antal komponenter av varierande slag som är baserade på sammanställningar av Anthony-Farkas-Liberman i USA och Graham Thornicroft i England. De har i sin tur utgått från både samlade kliniska erfarenheter och forskning.

4 Tabell 1. Insatser inom psykiatrisk vård för att reducera psykiska sjukdomssymtom och funktionsstörningar. Arbetsallians Individualterapi Sjukdomsförståelse, realitetsanpassning, jagbyggande inriktning och insikt. Gruppterapi Kommunikationsinriktad Anhöriginsats Krisstöd, utbildning, kommunikations- och problemlösningsinriktad samt stresshantering. Medicinering Symtomreduktion, återfallsprofylax. Ångesthantering Agressionshantering Sociala färdighetsövningar Inlärning träning och stöd Icke verbal terapi Kroppskännedom och bildterapi Personlig omvårdnad Konditionsökning, vikthantering och droginformation. Arbetsrehabilitering Testa arbetskapasiteten, arbetsträning, utbildning och stödja pryo eller lönearbete. Anpassning av miljön. Hemtjänst (exempelvis utbildning och handledning), resor, hushållsekonomi, socialt nätverk, stöd och gemenskap för samhället, samt fysisk miljö (handikappsanpassning). Tabell 2. Principer för samhällsbaserad psykiatrisk service. Servisen skall vara lokal och tillgänglig. Servisen skall vara flexibel och finnas till hands när helst den behövs.

5 Servisen skall vara konsumentorienterad. Servisen skall förstärka klienternas möjlighet att lösa problemen själva. Servisen skall vara etniskt och kulturellt adekvat. Servisen skall fokusera på de starka sidorna hos patienterna/brukarna. Servisen skall fungera i så naturliga sammanhang som möjligt. Servisen skall möta speciella behov, särskilt mot dem som har fysiska handikapp, psykisk utvecklingsstörning, hemlösa, missbrukare och dömda. Servisen skall vara redovisningsbar för brukare och vårdgivare samt skall kontinuerligt utvärderas. Tabell 3. Principer för effektiv behandling. Psykosociala åtgärder i en väl strukturerad omgivning med dygnet-runt service. Kombinera behandling med psykosociala åtgärder och mediciner. Intervention inriktad på att förstärka sociala rollfunktioner och kunskaper. Interventioner skall inbegripa patienternas uppmärksamhet och inlärningskapacitet. Staben måste etablera relationer med patienter som kan vara negativistiska, avvisande eller apatiska. Långsiktig behandling patienterna förbättras vanligen långsamt. Terapeutiska insatser måste balanseras mot patienternas känslighet för social stimulering. Patienterna bör involveras och delta så mycket som möjligt i planering. För att behandlingsarbetet skall bli varaktigt måste livslångt stöd ges. Regelbunden utvärdering, med tanke på bland annat kontinuerlig kvalitetsförbättring. Nyligen har WHO i konsensus-uttalande, baserat på en expertgrupp från hela världen, redovisat i princip samma element innefattande i ett totalkoncept. Detta kan i form av anpassningar till diagnoskriterier, lokala förhållanden och kulturella sammanhang generaliseras och tillämpas lokalt för alla långvariga psykiska sjukdomar i både

6 postindustriella länder och utvecklingsländer i linje med WPA s utbildningsprogram Fighting Schizophrenia and its Stigma Sartorius 1996, pers komm). Kombinationsprogram är nu på väg att implementeras världen över. Exempel på sådana av särskilt intresse i Sverige är Bostonmodellen för Psykosocial rehabilitering (Anthony, Cohen & Farkas, 1996), Buckinghammodellen ( Integrated Clinical Care )(Falloon 1993), Göteborgsmodellen för rationell rehabilitering, (Malm, 1990), San Francisco modellen ( Clinical Case Management ) (Surber, 1994) och Åbomodellen ( Behovsanpassad vård ) (Alanen, 1994). Huvuddragen i dessa fem aktuella modeller redovisas nedan och i tabellerna 4-8. Bakom varje program ligger ett mångårigt utvecklingsarbete med bidrag från många professioner, bland annat forskare, kliniker och ekonomer. Program från pionjärstudien i Madison, Wisconsin, USA (Stein 1980) framhåller liksom Hoult (1986) i Australien, betydelsen av en samlad organisation för de samhällsbaserade integrerade programmen. Program från Buckingham (Falloon 1993) och Melbourne (MacGorry 1997, pers komm) framhåller betydelsen av tidig intervention. I England har två projekt DLP /Daily Living Program) och PISM visat att samhällsbaserad vård fungerar (Goldberg, 1997 pers komm). Bostonmodellen (Tabell 4) Boston-modellen enligt Anthony-Farkas-Cohen är en väl genomarbetad syntes av internationell kunskap. Den är visionär, men anger få tekniker och är inte helt klar beträffande rolluppgifter för olika personalkategorier. Till exempel antyds parallella system, genom att dra upp distinktioner mellan behandling respektive psykosocialt rehabiliteringsansvar. Tabell 4. Bostonmodellen enligt Anthony, Farkas och Cohen (1996). Nio grundläggande principer för psykiatrisk rehabilitering. 1 Den psykiatriska rehabiliteringen har sitt primära fokus på att förbättra kompetensen hos personer med psykiska funktionshinder. 2 De fördelar psykiatrisk rehabilitering erbjuder klienterna är förbättringar av deras beteende i den miljö de är eller vill vara i.

7 3 Psykiatrisk rehabilitering är vidsynt när det gäller användandet av en mängd olika tekniker. 4 Centralt för psykiatrisk rehabilitering är att förbättra arbetsresultat för personer med psykiska funktionshinder. 5 Framtidstro utgör en betydelsefull ingrediens i psykiatrisk rehabilitering. 6 Att medvetet öka klienternas beroende kan till slut leda till att deras självständiga funktionsförmåga ökar. 7 Det är önskvärt att klienter aktivt engagerar sig i rehabiliteringsprocessen. 8 Den psykiatriska rehabiliteringens två grundläggande åtgärder är att utveckla klientfärdigheter och stöd i omgivningen. 9 Långvarig läkemedelsbehandling är ofta en nödvändig men sällan tillräcklig rehabiliteringsåtgärd. Grundläggande principer för psykiatriska rehabiliteringsprogram. Syfte: 1 Ett program organiseras och utvärderas med utgångspunkt från det fastställda syftet. Struktur 1 Ett program ger möjligheter till och hjälp med att välja, skaffa och behålla önskade miljöer. 2 Ett program maximerar klienters grad av involvering i sin rehabiliteringsprocess. 3 Ett program involverar klienter i att välja ut de miljöer de föredrar, i stället för att försöka få klienter att passa in i miljöer baserade på klienternas funktionsnivå. 4 Ett program erbjuder aktiviteter för utveckling av färdigheter och stöd som är specifika för varje klient. 5 Ett program erbjuder klienterna att delta aktivt i stödåtgärder. 6 Utvärdering av hur programmet lyckats få klienter att uppnå sina mål anger riktning för programmets utveckling och förändring. Miljö

8 1 Ett program innefattar en uppsättning verksamheter som återspeglar klienternas önskemål och funktionsnivåer. 2 Program är lokaliserade i eller liknar naturligt förekommande miljöer i vilka människor bor, utbildar sig, arbetar eller umgås. 3 Ett programs administrativa ruiner och allmänna aktiviteter överensstämmer med rehabiliteringens värderingar, såsom involvering, valmöjligheter, funktionsförmåga, resultatorientering, potential för utveckling, stöd och tillfredsställelse. Buckinghammodellen (Tabell 5) I manualer för Integrerad vård och service ( Integrated Clinical Care ) redogör Falloon för tekniker som kan brukas för bedömning och utvärdering, optimal läkemedelsbehandling, utbildning och träning för klienter och närstående (nätverk, informella vårdgivare och resursgrupp), stresshantering och hantering av tidiga tecken på återfall och hantering av psykotiska episoder, social träning och kognitiva/beteendeterapeutiska strategier för ihållande symtom. Buckinghammodellen ställer stora krav på personalens kompetens och kunnighet. De skall kunna utföra de sju huvudaktiviteterna hemma hos klienten, tillsammans med hans/hennes resursgrupp och i naturliga livssammanhang. Behandlingen skall utföras i enlighet med den för alla engagerade intressenter gemensamma planen. Genom sin tydlighet ger modellen särskilt goda förutsättningar för metodhandledning, som även kan baseras på kontinuerlig uppföljning av graden av programtrohet och ständig kvalitetsutveckling. Tabell 5. Integrerad Psykiatri för vård och service, enligt Falloon Problemanalys och målformulering Medicinering (lägsta möjliga dos) Information till klienter och anhöriga Stress management (alltså att öka klientens och resursgruppens förmåga att själva hantera stress) Uppsökande krisintervention Behandling av social kompetens Specifika strategier vid till exempel missbruk, positiva psykossymtom och ångest.

9 Göteborgsmodellen (Tabell 6) Modellen bygger på ett mångårigt utvecklingsarbete och kliniska erfarenheter. Den kännetecknas i hög grad av gruppterapi och kroppskännedom och har efter hand allt mer betonat personliga mål i enlighet med livskvalitetsmål (Malm 1990). Tabell 6. Göteborgsmodellen. Huvuddrag i en rationell strategi för rehabilitering av patienter med schizofreni och likartade psykoser. Tabellen ger exempel på samordnad behandling och psykosociala interventioner. Typ av intervention och fokalt mål: Arbetsallianser. Individuell terapi inriktad på uttryckande och självförståelse av psykotisk process. Symtomreduktion med antipsykosmediciner. Social träning inriktad på att leva i samhället. Återfallsprofylax med underhållsbehandling med (depå) antipsykosmediciner. Jagbyggande individualterapi. Kommunikationsorienterad gruppterapi. Familjeutbildningsprogram. Psykoedukativ familjeintervention. Kroppskännedom. Yrkesmässig rehabilitering bland annat för struktur. Social nätverk. San Francisco-modellen (Tabell 7) Programmet utförs av små samhällsbaserade team, där flertalet av kontaktpersonerna har socionomutbildning. Programmet Clinical Case management (CCM-modellen) (Surber, 1994), är mindre tydligt vad gäller tekniker, såväl för behandlingsmetoder, som för monitoring, men betonar interpersonella relationer och kulturella hänsyn. Surber framhåller, som Falloon, vikten av välutbildad personal, vikten av personliga samordnare som koordinerar allt, regelbunden uppföljning och kostnadseffektivitetsresonemang. Surber tar även upp möjligheten att dra in återställda och

10 socialt fungerande före detta patienter som lönearbetande anställt yrkesfolk ( Peer case managers ). Tabell 7. San Francisco-modellen. Clinical Case management-modellen enligt Surber (1994) bygger på 3 premisser och 11 principer. Programmet utförs av små samhällsbaserade team, där flertalet har socionomutbildning. Tre premisser: 1 Patienter är olika. 2 Vad som är terapeutiskt definieras. 3 Relationer Elva principer: 1 Heltäckande. 2 Kontinuitet. 3 Individualisering. 4 Flexibilitet. 5 Kapacitet 6 Meningsfullhet. 7 Villighet att acceptera alla patientbeteenden. 8 Kulturell kompetens. 9 Fullt resursutnyttjande. 10 Deltagande. 11 Tillgänglighet även språkligt. Åbo modellen (Tabell 8) Åbomodellen genomsyras av psykodynamisk grundsyn, familjearbete och försök att behandla utan antipsykosmedicin, samt med inslag av dynamisk individuell psykoterapi (Alanen, 1992, 1994). När det gäller aktiviteter finns dock många likheter med Buckingham-modellen (Alanen, pers komm 1996).

11 Tabell 8. Åbomodellen för Behovsanpassad Vård (Alanen, 1992, 1994). Åbomodellen genomsyras av psykodynamisk grundsyn och försök att behandla utan antipsykosmedicin. Strategier i den terapeutiska modellen: En psykoterapeutisk attityd som bas för förhållningssätt till patienten. Utveckling av vårdavdelningar till terapeutiska samhällen. Betydelsefullt med familjeorienterat arbetssätt. Utvecklande av individuella psykoterapeutiska relationer. Adekvat användning av psykofarmakologiska läkemedel för att styra psykoterapi. Aktivt deltagande av alla professionella grupper i de terapeutiska aktiviteterna. Modeller för psykosocial rehabilitering vs standards. Alla de fem ovan nämnda samhällsbaserade exempelmodellerna: Boston, Buckingham, Göteborg, San Francisco och Åbo visar stora likheter, särskilt om man bortser från de teoretiska beskrivningarna och i stället ser till aktiviteter, det vill säga det man verkligen gör i sitt dagliga arbete. Alla fem modellerna torde i relevanta avsnitt motsvara och stämma överens med huvudpunkterna i WHO s Psychosocial Rehabilitation A Consensus Statement från I Tabell 9 ställs modellerna mot de standards som beskrivits i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), i Tabell 10 huvudpunkter i World Psychiatric Association Utbildningspaket för schizofreni 1992, och i tabell 11 Consensus-uttalandet från World Health Organisation Som framgår av tabellerna är det Buckinghammodellen som uppfyller flest standards, framför allt finns fler kontrollerade vetenskapliga studier Tabellerna in här Vilken modell är bäst? Vilken modell ger bäst effekter? Ingen vet, eftersom jämförande kontrollerade studier mellan modellerna ännu inte utförts. Effektforskning har hittills med rätta varit inriktad på jämförelser mellan de nya integrerade programmen och traditionella, ofta sjukhusbaserade modeller med betoning av neuroleptikabehandling. Därför behövs

12 jämförande naturalistiska studier med teknologi för heltäckande effektmåttskategorier. Om utförandet behöver baseras på personligt och medmänskligt samarbete, så kräver monitorering och utvärdering med snabb återkoppling för beslutsunderlag en datorassisterad teknologi för frekvent utrapportering. På systemnivå betonar WHO, i kontrast med Bostonmodellen, men i likhet med Buckingham- och San Francisco-modellerna och i linje med Stein, en samlad uförarpunkt i form av en samordnare (personligt ombud, kontaktperson, case-manager) och en samlad organisation med totalansvar. Förekomsten av flera modeller bidrar till att skapa en sund konkurrens för forskningoch utvecklingsarbete. I det långa loppet gagnar detta huvudpersonerna, det vill säga patient och närstående och därigenom även samhället. De bästa och effektivaste programmen blir de som kommer att tillämpas och ständigt utvärderas vad gäller kostnad och effektivitet. Olika lokala tillämpningar kan passa bättre för vissa patientgrupper respektive utförare. Naturalistisk behandlingsforskning om fyra av de fem modellerna pågår i Sverige, Norge och andra länder runt om i världen. I avvaktan på forskningsresultat och framtida kliniska erfarenheter kan man konstatera att Buckingham-modellen för Integrerad Psykiatri väl motsvarar nationella och internationella standards för god psykosocial rehabilitering vid svåra och långvariga psykiska sjukdomar. Detta gäller implementeringar på såväl individ- som systemnivå. Referenser: Alanen, Y.O. (1992). Psychotherapy of schizophrenia in community psychiatry. In: Werbart, A., Cullberg, J. (Eds). Psychotherapy of schizophrenia: facilitating and obstructive factors. Scandinavian University Press, Oslo, Alanen, Y.O., Ugelstad, E., Armelius, B.Å., Lehtinen, K., Rosenbaum, B. & Sjöström, S. (1994). Early treatment for schizophrenic patients. Scandinavian University Press, Oslo, Anthony, W., Cohen, M. & Farkas, M. (1996). Rehabilitering av människor med psykiska funktionshinder. Psykiatrin, Universitetssjukhuset MAS. Falloon, I.R.H. & Fadden, G. (1993). Integrated mental health care. A comprehensive community-based approach. Cambridge University Press. Hoult, J. (1986). Community care of the acutely mentally ill. British Journal of Psychiatry, 149,

13 Malm, U. (1990). Group therapy. In: Herz, M.I., Keith, S.J., Docherty, LP, (eds). Handbook of schizophrenia, Volume 4; Psychosocial treatment of schizophrenia. Amsterdam-New York-Oxford, Elsevier, Malm, U. (1997). Neuroleptika i kombination med psykoterapeutiska metoder i rehabiliteringen av psykospatienter. I: Behandling med neuroleptika. Volym 1. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SUB), Stockholm, In press. Stein, L.I. & Test, M.A. (1980). Alternative to mental hospital treatment. 1. Conceptual model, treatment program and clinical evaluation. Archives of General Psychiatry, 37, Surber, R. (Ed) (1994). Clinical case management. Sage Publications, Thousand Oaks- London-New Delhi. World Health Organization. (1996). Psychosocial rehabilitation A consensus statement. Saraceno, B., Bertolote, J.M. (eds). Division of mental Health and Prevention of Substance Abuse, WHO, Geneve

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Det skulle inte kosta mer.

Det skulle inte kosta mer. Behandlingsprogrammet ger psykiskt sjuka möjlighet att bestämma över sina liv. Det är möjligt nu. Idag finns forskningsresultat som visar hur man effektivt kan minimera verkningarna av psykisk ohälsa.

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Integrerad psykiatri (IP)

Integrerad psykiatri (IP) Integrerad psykiatri (IP) IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ordlista...2 Bakgrund till TOP-projektet...3 Sammanfattning av riktlinjerna...3 Kunskapsläget...4 Rekommendationer...4 Riktlinjer...5 1. Tidig intervention...5 2. Verksamhet för förstagångsinsjuknade...5

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 22 September 2011 Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? David Rosenberg

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En befolkningsundersökning 2009 Lars Hansson CEPI Januari 2010 1 (50) Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Inledning Avsikten med detta dokument är att det ska vara en vägledning vid

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) LW ånga versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Kunskapsstyrning för God vård och omsorg Nationell uppföljning

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer