Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering."

Transkript

1 10 Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering. Tre betydelsefulla, av partsintressen oberoende intressenter i vård, service och metodik för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder, har nyligen sammanställt riktlinjer eller standards för Psyko-Social Rehabilitering (PSR). Dessa tre är Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i Sverige, World Psychiatric Association (WPA) och World Health Organization (WHO). Nedan kommer Integrerad Psykiatri och fyra andra aktuella svenska metoder för PSR att jämföras med dessa standards. Bakgrunden till psykosocial rehabilitering. Patienter med svåra och långvariga psykiska störningar behöver för bästa psykosocial rehabilitering (PSR) en individualiserad kombination av olika insatser och psykosociala interventioner. Deras tillstånd kräver mer än en behandlingsmetod och mer än en behandlare (till exempel psykoterapeut, läkare, kurator). Definition och övergripande mål för psykosocial rehabilitering. WHO s globalt förankrade expertgrupp har i sitt consensus-uttalande (1996) enats om följande definition: Psykosocial rehabilitering är en process som underlättar för individer, som till följd av psykisk störning har funktionsnedsättning, oförmåga eller handikapp, att nå sin optimala nivå för att fungera självständigt i samhället. Det innefattar både en förbättring av individens kompetens och att förändringar införs i omgivningen. Allt i avsikt att skapa bästa möjliga livskvalitet för människor med en psykisk störning, eller för dem som av annan orsak har en psykisk funktionsnedsättning. PSR avser att främja individens och samhällets optimala funktionsnivå samt att minimera oförmåga och handikapp, med betoning på individens egna val rörande ett tillfredsställande liv i samhället.

2 PSR är komplext och ambitiöst, eftersom det spänner över många olika områden och nivåer från mentalsjukhus till boende och arbetsmiljöer. Det omfattar alltså samhället i sin helhet. Icke desto mindre är det en nödvändig och integrerad del av den fullständiga behandlingen för psykiskt funktionshindrande. Följaktligen är många grupper inblandade i PSR, exempelvis brukare, professionella, närstående, arbetsgivare, kommunala nämnder och tjänstemän samt samhället som helhet. Sett i sådant komplext sammanhang kommer varierande resurser att fördelas PSR beroende på geografiska, kulturella, ekonomiska, sociala och lokala organisatoriska skillnader. Delmålen för PSRprocessen omfattar en serie åtgärder som var och en för sig har egenvärde, men som får sin fulla betydelse och effekt när de kombineras med varandra Kunskapsmedicin. Psykosocial rehabilitering vid psykiska störningar skall, som andra medicinska discipliner, så långt som möjligt bygga på all tillgänglig vetenskaplig grund, det vill säga kunskapsmedicin ( Evidence Based Medicine ). När det gäller klinisk behandlingsforskning så innebär detta i första hand att sammanställa resultatet från kontrollerade kliniska studier. Cochrane Collaboration konceptet för så kallad sekundär forskning är en systematisk metod för att insamla, redovisa och bearbeta alla publicerade studier inom ett bestämt område. Det görs på ett sådant sätt att ständig uppdatering med nya forskningsrön kan ske. De flesta studier om behandling, psykosocial rehabilitering och organisationsformer har gjorts på patientgrupper med ett stort inslag av patienter med schizofrenipsykoser slutfördes i SBU s regi en review över temat Neuroleptika i kombination med psykoterapeutiska metoder vid schizofreni som en del i Neuroleptika i psykiatrin (Malm/SBU, 1997). Man konstaterar att ny forskningsbaserad kunskap har under senare år legat till grund för avgörande framsteg när det gäller behandling av svåra och långvariga psykossjukdomar. Det allt mer omfattande kunskapsunderlaget har sammanställts från i första hand från kontrollerade jämförande studier. Alla randomiserade kontrollerade studier med uppföljning av effekter under minst ett år inkluderades. En slutsats av SBU s översiktssammanställning innebär att antipsykosmediciner bör användas i kombination med psykosociala interventioner i rehabilitering av patienter med schizofreni och likartade psykoser. Allmänt kan sägas att

3 kunskaper gällande schizofreni och likartade psykoser med relevant anpassade former torde gälla även för andra patienter med svåra och långvariga störningar. Tilläggseffekterna vid ettårsuppföljningar av kombinationsbehandling är relativt små när det gäller kliniska effekter på symtombild. Likaså är det inga större skillnader när det gäller direkta kostnader av kombinationsbehandlingsgrupperna och kontrollgrupperna. Samspels- och tilläggseffekter av kombinationsprogram har visat sig ge nytta främst för kategorierna brukartillfredställelse, livskvalitet, social funktion, inverkan på närstående (familjen). Dessutom påverkas det fortsatta sjukdomsförloppet gynnsamt, till exempel minskad risk för återfall i psykos. När det gäller effekter på social funktion så är dessa beroende av tillgängligheten till professionella insatser av personal som är välutbildad i integrerad vård och service ( Case management ), klientens sociala nätverk, samt möjligheten att bibehållande av långvariga mellanmänskliga relationer. Att kombinationsbehandling är effektivare än behandling med enbart neuroleptika får således anses vara statistiskt säkerställt i kontrollerade studier. Ur klinisk signifikansaspekt är effekterna relativt små per effektkategori. Men är då kombinationsbehandlingen så mycket effektivare att det lönar sig att satsa på tidigt insatt rehabilitering som integrerar flera kategorier av psykoterapeutiska interventioner? Ja, enär behandlingsresultaten är bättre, utan att kostnaderna är större. Dock är dagens vetenskapliga underlag i form av empiriska data från flerårsstudier otillräckligt för att ge ett säkert hälsoekonomiskt svar. För att ge effekter måste ny kunskap naturligtvis nå patienten. Den vetenskapligt grundade teknologin för behandling måste tillgodose detta i såväl personalutbildning som programtrohetsuppföljning och kontinuerlig kvalitetsutveckling. Hur skall kombinationsbehandlingen med kontinuitet implementeras i klinisk praxis? Låt oss till att börja med beskriva vilka enskilda inslag som man både i USA och Europa funnit bör ingå i ett recept för psykosocial rehabilitering. I Tabell 1 3 redovisas i punktform ett stort antal komponenter av varierande slag som är baserade på sammanställningar av Anthony-Farkas-Liberman i USA och Graham Thornicroft i England. De har i sin tur utgått från både samlade kliniska erfarenheter och forskning.

4 Tabell 1. Insatser inom psykiatrisk vård för att reducera psykiska sjukdomssymtom och funktionsstörningar. Arbetsallians Individualterapi Sjukdomsförståelse, realitetsanpassning, jagbyggande inriktning och insikt. Gruppterapi Kommunikationsinriktad Anhöriginsats Krisstöd, utbildning, kommunikations- och problemlösningsinriktad samt stresshantering. Medicinering Symtomreduktion, återfallsprofylax. Ångesthantering Agressionshantering Sociala färdighetsövningar Inlärning träning och stöd Icke verbal terapi Kroppskännedom och bildterapi Personlig omvårdnad Konditionsökning, vikthantering och droginformation. Arbetsrehabilitering Testa arbetskapasiteten, arbetsträning, utbildning och stödja pryo eller lönearbete. Anpassning av miljön. Hemtjänst (exempelvis utbildning och handledning), resor, hushållsekonomi, socialt nätverk, stöd och gemenskap för samhället, samt fysisk miljö (handikappsanpassning). Tabell 2. Principer för samhällsbaserad psykiatrisk service. Servisen skall vara lokal och tillgänglig. Servisen skall vara flexibel och finnas till hands när helst den behövs.

5 Servisen skall vara konsumentorienterad. Servisen skall förstärka klienternas möjlighet att lösa problemen själva. Servisen skall vara etniskt och kulturellt adekvat. Servisen skall fokusera på de starka sidorna hos patienterna/brukarna. Servisen skall fungera i så naturliga sammanhang som möjligt. Servisen skall möta speciella behov, särskilt mot dem som har fysiska handikapp, psykisk utvecklingsstörning, hemlösa, missbrukare och dömda. Servisen skall vara redovisningsbar för brukare och vårdgivare samt skall kontinuerligt utvärderas. Tabell 3. Principer för effektiv behandling. Psykosociala åtgärder i en väl strukturerad omgivning med dygnet-runt service. Kombinera behandling med psykosociala åtgärder och mediciner. Intervention inriktad på att förstärka sociala rollfunktioner och kunskaper. Interventioner skall inbegripa patienternas uppmärksamhet och inlärningskapacitet. Staben måste etablera relationer med patienter som kan vara negativistiska, avvisande eller apatiska. Långsiktig behandling patienterna förbättras vanligen långsamt. Terapeutiska insatser måste balanseras mot patienternas känslighet för social stimulering. Patienterna bör involveras och delta så mycket som möjligt i planering. För att behandlingsarbetet skall bli varaktigt måste livslångt stöd ges. Regelbunden utvärdering, med tanke på bland annat kontinuerlig kvalitetsförbättring. Nyligen har WHO i konsensus-uttalande, baserat på en expertgrupp från hela världen, redovisat i princip samma element innefattande i ett totalkoncept. Detta kan i form av anpassningar till diagnoskriterier, lokala förhållanden och kulturella sammanhang generaliseras och tillämpas lokalt för alla långvariga psykiska sjukdomar i både

6 postindustriella länder och utvecklingsländer i linje med WPA s utbildningsprogram Fighting Schizophrenia and its Stigma Sartorius 1996, pers komm). Kombinationsprogram är nu på väg att implementeras världen över. Exempel på sådana av särskilt intresse i Sverige är Bostonmodellen för Psykosocial rehabilitering (Anthony, Cohen & Farkas, 1996), Buckinghammodellen ( Integrated Clinical Care )(Falloon 1993), Göteborgsmodellen för rationell rehabilitering, (Malm, 1990), San Francisco modellen ( Clinical Case Management ) (Surber, 1994) och Åbomodellen ( Behovsanpassad vård ) (Alanen, 1994). Huvuddragen i dessa fem aktuella modeller redovisas nedan och i tabellerna 4-8. Bakom varje program ligger ett mångårigt utvecklingsarbete med bidrag från många professioner, bland annat forskare, kliniker och ekonomer. Program från pionjärstudien i Madison, Wisconsin, USA (Stein 1980) framhåller liksom Hoult (1986) i Australien, betydelsen av en samlad organisation för de samhällsbaserade integrerade programmen. Program från Buckingham (Falloon 1993) och Melbourne (MacGorry 1997, pers komm) framhåller betydelsen av tidig intervention. I England har två projekt DLP /Daily Living Program) och PISM visat att samhällsbaserad vård fungerar (Goldberg, 1997 pers komm). Bostonmodellen (Tabell 4) Boston-modellen enligt Anthony-Farkas-Cohen är en väl genomarbetad syntes av internationell kunskap. Den är visionär, men anger få tekniker och är inte helt klar beträffande rolluppgifter för olika personalkategorier. Till exempel antyds parallella system, genom att dra upp distinktioner mellan behandling respektive psykosocialt rehabiliteringsansvar. Tabell 4. Bostonmodellen enligt Anthony, Farkas och Cohen (1996). Nio grundläggande principer för psykiatrisk rehabilitering. 1 Den psykiatriska rehabiliteringen har sitt primära fokus på att förbättra kompetensen hos personer med psykiska funktionshinder. 2 De fördelar psykiatrisk rehabilitering erbjuder klienterna är förbättringar av deras beteende i den miljö de är eller vill vara i.

7 3 Psykiatrisk rehabilitering är vidsynt när det gäller användandet av en mängd olika tekniker. 4 Centralt för psykiatrisk rehabilitering är att förbättra arbetsresultat för personer med psykiska funktionshinder. 5 Framtidstro utgör en betydelsefull ingrediens i psykiatrisk rehabilitering. 6 Att medvetet öka klienternas beroende kan till slut leda till att deras självständiga funktionsförmåga ökar. 7 Det är önskvärt att klienter aktivt engagerar sig i rehabiliteringsprocessen. 8 Den psykiatriska rehabiliteringens två grundläggande åtgärder är att utveckla klientfärdigheter och stöd i omgivningen. 9 Långvarig läkemedelsbehandling är ofta en nödvändig men sällan tillräcklig rehabiliteringsåtgärd. Grundläggande principer för psykiatriska rehabiliteringsprogram. Syfte: 1 Ett program organiseras och utvärderas med utgångspunkt från det fastställda syftet. Struktur 1 Ett program ger möjligheter till och hjälp med att välja, skaffa och behålla önskade miljöer. 2 Ett program maximerar klienters grad av involvering i sin rehabiliteringsprocess. 3 Ett program involverar klienter i att välja ut de miljöer de föredrar, i stället för att försöka få klienter att passa in i miljöer baserade på klienternas funktionsnivå. 4 Ett program erbjuder aktiviteter för utveckling av färdigheter och stöd som är specifika för varje klient. 5 Ett program erbjuder klienterna att delta aktivt i stödåtgärder. 6 Utvärdering av hur programmet lyckats få klienter att uppnå sina mål anger riktning för programmets utveckling och förändring. Miljö

8 1 Ett program innefattar en uppsättning verksamheter som återspeglar klienternas önskemål och funktionsnivåer. 2 Program är lokaliserade i eller liknar naturligt förekommande miljöer i vilka människor bor, utbildar sig, arbetar eller umgås. 3 Ett programs administrativa ruiner och allmänna aktiviteter överensstämmer med rehabiliteringens värderingar, såsom involvering, valmöjligheter, funktionsförmåga, resultatorientering, potential för utveckling, stöd och tillfredsställelse. Buckinghammodellen (Tabell 5) I manualer för Integrerad vård och service ( Integrated Clinical Care ) redogör Falloon för tekniker som kan brukas för bedömning och utvärdering, optimal läkemedelsbehandling, utbildning och träning för klienter och närstående (nätverk, informella vårdgivare och resursgrupp), stresshantering och hantering av tidiga tecken på återfall och hantering av psykotiska episoder, social träning och kognitiva/beteendeterapeutiska strategier för ihållande symtom. Buckinghammodellen ställer stora krav på personalens kompetens och kunnighet. De skall kunna utföra de sju huvudaktiviteterna hemma hos klienten, tillsammans med hans/hennes resursgrupp och i naturliga livssammanhang. Behandlingen skall utföras i enlighet med den för alla engagerade intressenter gemensamma planen. Genom sin tydlighet ger modellen särskilt goda förutsättningar för metodhandledning, som även kan baseras på kontinuerlig uppföljning av graden av programtrohet och ständig kvalitetsutveckling. Tabell 5. Integrerad Psykiatri för vård och service, enligt Falloon Problemanalys och målformulering Medicinering (lägsta möjliga dos) Information till klienter och anhöriga Stress management (alltså att öka klientens och resursgruppens förmåga att själva hantera stress) Uppsökande krisintervention Behandling av social kompetens Specifika strategier vid till exempel missbruk, positiva psykossymtom och ångest.

9 Göteborgsmodellen (Tabell 6) Modellen bygger på ett mångårigt utvecklingsarbete och kliniska erfarenheter. Den kännetecknas i hög grad av gruppterapi och kroppskännedom och har efter hand allt mer betonat personliga mål i enlighet med livskvalitetsmål (Malm 1990). Tabell 6. Göteborgsmodellen. Huvuddrag i en rationell strategi för rehabilitering av patienter med schizofreni och likartade psykoser. Tabellen ger exempel på samordnad behandling och psykosociala interventioner. Typ av intervention och fokalt mål: Arbetsallianser. Individuell terapi inriktad på uttryckande och självförståelse av psykotisk process. Symtomreduktion med antipsykosmediciner. Social träning inriktad på att leva i samhället. Återfallsprofylax med underhållsbehandling med (depå) antipsykosmediciner. Jagbyggande individualterapi. Kommunikationsorienterad gruppterapi. Familjeutbildningsprogram. Psykoedukativ familjeintervention. Kroppskännedom. Yrkesmässig rehabilitering bland annat för struktur. Social nätverk. San Francisco-modellen (Tabell 7) Programmet utförs av små samhällsbaserade team, där flertalet av kontaktpersonerna har socionomutbildning. Programmet Clinical Case management (CCM-modellen) (Surber, 1994), är mindre tydligt vad gäller tekniker, såväl för behandlingsmetoder, som för monitoring, men betonar interpersonella relationer och kulturella hänsyn. Surber framhåller, som Falloon, vikten av välutbildad personal, vikten av personliga samordnare som koordinerar allt, regelbunden uppföljning och kostnadseffektivitetsresonemang. Surber tar även upp möjligheten att dra in återställda och

10 socialt fungerande före detta patienter som lönearbetande anställt yrkesfolk ( Peer case managers ). Tabell 7. San Francisco-modellen. Clinical Case management-modellen enligt Surber (1994) bygger på 3 premisser och 11 principer. Programmet utförs av små samhällsbaserade team, där flertalet har socionomutbildning. Tre premisser: 1 Patienter är olika. 2 Vad som är terapeutiskt definieras. 3 Relationer Elva principer: 1 Heltäckande. 2 Kontinuitet. 3 Individualisering. 4 Flexibilitet. 5 Kapacitet 6 Meningsfullhet. 7 Villighet att acceptera alla patientbeteenden. 8 Kulturell kompetens. 9 Fullt resursutnyttjande. 10 Deltagande. 11 Tillgänglighet även språkligt. Åbo modellen (Tabell 8) Åbomodellen genomsyras av psykodynamisk grundsyn, familjearbete och försök att behandla utan antipsykosmedicin, samt med inslag av dynamisk individuell psykoterapi (Alanen, 1992, 1994). När det gäller aktiviteter finns dock många likheter med Buckingham-modellen (Alanen, pers komm 1996).

11 Tabell 8. Åbomodellen för Behovsanpassad Vård (Alanen, 1992, 1994). Åbomodellen genomsyras av psykodynamisk grundsyn och försök att behandla utan antipsykosmedicin. Strategier i den terapeutiska modellen: En psykoterapeutisk attityd som bas för förhållningssätt till patienten. Utveckling av vårdavdelningar till terapeutiska samhällen. Betydelsefullt med familjeorienterat arbetssätt. Utvecklande av individuella psykoterapeutiska relationer. Adekvat användning av psykofarmakologiska läkemedel för att styra psykoterapi. Aktivt deltagande av alla professionella grupper i de terapeutiska aktiviteterna. Modeller för psykosocial rehabilitering vs standards. Alla de fem ovan nämnda samhällsbaserade exempelmodellerna: Boston, Buckingham, Göteborg, San Francisco och Åbo visar stora likheter, särskilt om man bortser från de teoretiska beskrivningarna och i stället ser till aktiviteter, det vill säga det man verkligen gör i sitt dagliga arbete. Alla fem modellerna torde i relevanta avsnitt motsvara och stämma överens med huvudpunkterna i WHO s Psychosocial Rehabilitation A Consensus Statement från I Tabell 9 ställs modellerna mot de standards som beskrivits i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), i Tabell 10 huvudpunkter i World Psychiatric Association Utbildningspaket för schizofreni 1992, och i tabell 11 Consensus-uttalandet från World Health Organisation Som framgår av tabellerna är det Buckinghammodellen som uppfyller flest standards, framför allt finns fler kontrollerade vetenskapliga studier Tabellerna in här Vilken modell är bäst? Vilken modell ger bäst effekter? Ingen vet, eftersom jämförande kontrollerade studier mellan modellerna ännu inte utförts. Effektforskning har hittills med rätta varit inriktad på jämförelser mellan de nya integrerade programmen och traditionella, ofta sjukhusbaserade modeller med betoning av neuroleptikabehandling. Därför behövs

12 jämförande naturalistiska studier med teknologi för heltäckande effektmåttskategorier. Om utförandet behöver baseras på personligt och medmänskligt samarbete, så kräver monitorering och utvärdering med snabb återkoppling för beslutsunderlag en datorassisterad teknologi för frekvent utrapportering. På systemnivå betonar WHO, i kontrast med Bostonmodellen, men i likhet med Buckingham- och San Francisco-modellerna och i linje med Stein, en samlad uförarpunkt i form av en samordnare (personligt ombud, kontaktperson, case-manager) och en samlad organisation med totalansvar. Förekomsten av flera modeller bidrar till att skapa en sund konkurrens för forskningoch utvecklingsarbete. I det långa loppet gagnar detta huvudpersonerna, det vill säga patient och närstående och därigenom även samhället. De bästa och effektivaste programmen blir de som kommer att tillämpas och ständigt utvärderas vad gäller kostnad och effektivitet. Olika lokala tillämpningar kan passa bättre för vissa patientgrupper respektive utförare. Naturalistisk behandlingsforskning om fyra av de fem modellerna pågår i Sverige, Norge och andra länder runt om i världen. I avvaktan på forskningsresultat och framtida kliniska erfarenheter kan man konstatera att Buckingham-modellen för Integrerad Psykiatri väl motsvarar nationella och internationella standards för god psykosocial rehabilitering vid svåra och långvariga psykiska sjukdomar. Detta gäller implementeringar på såväl individ- som systemnivå. Referenser: Alanen, Y.O. (1992). Psychotherapy of schizophrenia in community psychiatry. In: Werbart, A., Cullberg, J. (Eds). Psychotherapy of schizophrenia: facilitating and obstructive factors. Scandinavian University Press, Oslo, Alanen, Y.O., Ugelstad, E., Armelius, B.Å., Lehtinen, K., Rosenbaum, B. & Sjöström, S. (1994). Early treatment for schizophrenic patients. Scandinavian University Press, Oslo, Anthony, W., Cohen, M. & Farkas, M. (1996). Rehabilitering av människor med psykiska funktionshinder. Psykiatrin, Universitetssjukhuset MAS. Falloon, I.R.H. & Fadden, G. (1993). Integrated mental health care. A comprehensive community-based approach. Cambridge University Press. Hoult, J. (1986). Community care of the acutely mentally ill. British Journal of Psychiatry, 149,

13 Malm, U. (1990). Group therapy. In: Herz, M.I., Keith, S.J., Docherty, LP, (eds). Handbook of schizophrenia, Volume 4; Psychosocial treatment of schizophrenia. Amsterdam-New York-Oxford, Elsevier, Malm, U. (1997). Neuroleptika i kombination med psykoterapeutiska metoder i rehabiliteringen av psykospatienter. I: Behandling med neuroleptika. Volym 1. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SUB), Stockholm, In press. Stein, L.I. & Test, M.A. (1980). Alternative to mental hospital treatment. 1. Conceptual model, treatment program and clinical evaluation. Archives of General Psychiatry, 37, Surber, R. (Ed) (1994). Clinical case management. Sage Publications, Thousand Oaks- London-New Delhi. World Health Organization. (1996). Psychosocial rehabilitation A consensus statement. Saraceno, B., Bertolote, J.M. (eds). Division of mental Health and Prevention of Substance Abuse, WHO, Geneve

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING På väg till en evidensbaserad integrerad psykiatri i kommun och landsting Korta berättelser ULF MALM Karlstad 29 april 2014 Vägen hit Här är vi nu Vägar till havet Vägen hit. Korta berättelser Vägen till

Läs mer

INTEGRERAD PSYKIATRI Copyright psykologia, Värnamo, 1997. Förlagets adress: Psykologia, Mosslelundsgränd 52, 331 33 VÄRNAMO

INTEGRERAD PSYKIATRI Copyright psykologia, Värnamo, 1997. Förlagets adress: Psykologia, Mosslelundsgränd 52, 331 33 VÄRNAMO Alla rättigheter förbehålls. Ingen del av denna publikation får reproduceras eller spridas i någon form eller på något sätt, utan skriftligt tillstånd från utgivaren. INTEGRERAD PSYKIATRI Copyright psykologia,

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. www.rpc.nu www.rpc.nu Stockholm 2010 08 28 Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. Riksföreningen

Läs mer

Bästa Möjliga vård, stöd, service och rehabilitering Clinical Case Management, Evidensbaserad praktik, Community Mental Health. Ulf Malm, Göteborg

Bästa Möjliga vård, stöd, service och rehabilitering Clinical Case Management, Evidensbaserad praktik, Community Mental Health. Ulf Malm, Göteborg Bästa Möjliga vård, stöd, service och rehabilitering Clinical Case Management, Evidensbaserad praktik, Community Mental Health Ulf Malm, Göteborg PROLOG Varför är inte pengar nog? Fasta relationer Psykiatrins

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Det skulle inte kosta mer.

Det skulle inte kosta mer. Behandlingsprogrammet ger psykiskt sjuka möjlighet att bestämma över sina liv. Det är möjligt nu. Idag finns forskningsresultat som visar hur man effektivt kan minimera verkningarna av psykisk ohälsa.

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev ) Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni FAMILJEINTERVENTION... 4 NÄRSTÅENDE... 4 PERSONAL... 4 DEFINITIONER... 5 SAMVERKAN OCH DELAT

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Stockholm, 15 november 2013 E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet kort om depression & schizofreni anhörigbörda vid psykisk ohälsa e-hälsa sommarregn

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor (från boken Vad hjälper? Natur och Kultur, 2004) Återhämtningens förekomst Att människor återhämtar sig från svåra psykiska störningar

Läs mer

Institutionen för socialt arbete 1

Institutionen för socialt arbete 1 Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer