Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering."

Transkript

1 10 Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering. Tre betydelsefulla, av partsintressen oberoende intressenter i vård, service och metodik för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder, har nyligen sammanställt riktlinjer eller standards för Psyko-Social Rehabilitering (PSR). Dessa tre är Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i Sverige, World Psychiatric Association (WPA) och World Health Organization (WHO). Nedan kommer Integrerad Psykiatri och fyra andra aktuella svenska metoder för PSR att jämföras med dessa standards. Bakgrunden till psykosocial rehabilitering. Patienter med svåra och långvariga psykiska störningar behöver för bästa psykosocial rehabilitering (PSR) en individualiserad kombination av olika insatser och psykosociala interventioner. Deras tillstånd kräver mer än en behandlingsmetod och mer än en behandlare (till exempel psykoterapeut, läkare, kurator). Definition och övergripande mål för psykosocial rehabilitering. WHO s globalt förankrade expertgrupp har i sitt consensus-uttalande (1996) enats om följande definition: Psykosocial rehabilitering är en process som underlättar för individer, som till följd av psykisk störning har funktionsnedsättning, oförmåga eller handikapp, att nå sin optimala nivå för att fungera självständigt i samhället. Det innefattar både en förbättring av individens kompetens och att förändringar införs i omgivningen. Allt i avsikt att skapa bästa möjliga livskvalitet för människor med en psykisk störning, eller för dem som av annan orsak har en psykisk funktionsnedsättning. PSR avser att främja individens och samhällets optimala funktionsnivå samt att minimera oförmåga och handikapp, med betoning på individens egna val rörande ett tillfredsställande liv i samhället.

2 PSR är komplext och ambitiöst, eftersom det spänner över många olika områden och nivåer från mentalsjukhus till boende och arbetsmiljöer. Det omfattar alltså samhället i sin helhet. Icke desto mindre är det en nödvändig och integrerad del av den fullständiga behandlingen för psykiskt funktionshindrande. Följaktligen är många grupper inblandade i PSR, exempelvis brukare, professionella, närstående, arbetsgivare, kommunala nämnder och tjänstemän samt samhället som helhet. Sett i sådant komplext sammanhang kommer varierande resurser att fördelas PSR beroende på geografiska, kulturella, ekonomiska, sociala och lokala organisatoriska skillnader. Delmålen för PSRprocessen omfattar en serie åtgärder som var och en för sig har egenvärde, men som får sin fulla betydelse och effekt när de kombineras med varandra Kunskapsmedicin. Psykosocial rehabilitering vid psykiska störningar skall, som andra medicinska discipliner, så långt som möjligt bygga på all tillgänglig vetenskaplig grund, det vill säga kunskapsmedicin ( Evidence Based Medicine ). När det gäller klinisk behandlingsforskning så innebär detta i första hand att sammanställa resultatet från kontrollerade kliniska studier. Cochrane Collaboration konceptet för så kallad sekundär forskning är en systematisk metod för att insamla, redovisa och bearbeta alla publicerade studier inom ett bestämt område. Det görs på ett sådant sätt att ständig uppdatering med nya forskningsrön kan ske. De flesta studier om behandling, psykosocial rehabilitering och organisationsformer har gjorts på patientgrupper med ett stort inslag av patienter med schizofrenipsykoser slutfördes i SBU s regi en review över temat Neuroleptika i kombination med psykoterapeutiska metoder vid schizofreni som en del i Neuroleptika i psykiatrin (Malm/SBU, 1997). Man konstaterar att ny forskningsbaserad kunskap har under senare år legat till grund för avgörande framsteg när det gäller behandling av svåra och långvariga psykossjukdomar. Det allt mer omfattande kunskapsunderlaget har sammanställts från i första hand från kontrollerade jämförande studier. Alla randomiserade kontrollerade studier med uppföljning av effekter under minst ett år inkluderades. En slutsats av SBU s översiktssammanställning innebär att antipsykosmediciner bör användas i kombination med psykosociala interventioner i rehabilitering av patienter med schizofreni och likartade psykoser. Allmänt kan sägas att

3 kunskaper gällande schizofreni och likartade psykoser med relevant anpassade former torde gälla även för andra patienter med svåra och långvariga störningar. Tilläggseffekterna vid ettårsuppföljningar av kombinationsbehandling är relativt små när det gäller kliniska effekter på symtombild. Likaså är det inga större skillnader när det gäller direkta kostnader av kombinationsbehandlingsgrupperna och kontrollgrupperna. Samspels- och tilläggseffekter av kombinationsprogram har visat sig ge nytta främst för kategorierna brukartillfredställelse, livskvalitet, social funktion, inverkan på närstående (familjen). Dessutom påverkas det fortsatta sjukdomsförloppet gynnsamt, till exempel minskad risk för återfall i psykos. När det gäller effekter på social funktion så är dessa beroende av tillgängligheten till professionella insatser av personal som är välutbildad i integrerad vård och service ( Case management ), klientens sociala nätverk, samt möjligheten att bibehållande av långvariga mellanmänskliga relationer. Att kombinationsbehandling är effektivare än behandling med enbart neuroleptika får således anses vara statistiskt säkerställt i kontrollerade studier. Ur klinisk signifikansaspekt är effekterna relativt små per effektkategori. Men är då kombinationsbehandlingen så mycket effektivare att det lönar sig att satsa på tidigt insatt rehabilitering som integrerar flera kategorier av psykoterapeutiska interventioner? Ja, enär behandlingsresultaten är bättre, utan att kostnaderna är större. Dock är dagens vetenskapliga underlag i form av empiriska data från flerårsstudier otillräckligt för att ge ett säkert hälsoekonomiskt svar. För att ge effekter måste ny kunskap naturligtvis nå patienten. Den vetenskapligt grundade teknologin för behandling måste tillgodose detta i såväl personalutbildning som programtrohetsuppföljning och kontinuerlig kvalitetsutveckling. Hur skall kombinationsbehandlingen med kontinuitet implementeras i klinisk praxis? Låt oss till att börja med beskriva vilka enskilda inslag som man både i USA och Europa funnit bör ingå i ett recept för psykosocial rehabilitering. I Tabell 1 3 redovisas i punktform ett stort antal komponenter av varierande slag som är baserade på sammanställningar av Anthony-Farkas-Liberman i USA och Graham Thornicroft i England. De har i sin tur utgått från både samlade kliniska erfarenheter och forskning.

4 Tabell 1. Insatser inom psykiatrisk vård för att reducera psykiska sjukdomssymtom och funktionsstörningar. Arbetsallians Individualterapi Sjukdomsförståelse, realitetsanpassning, jagbyggande inriktning och insikt. Gruppterapi Kommunikationsinriktad Anhöriginsats Krisstöd, utbildning, kommunikations- och problemlösningsinriktad samt stresshantering. Medicinering Symtomreduktion, återfallsprofylax. Ångesthantering Agressionshantering Sociala färdighetsövningar Inlärning träning och stöd Icke verbal terapi Kroppskännedom och bildterapi Personlig omvårdnad Konditionsökning, vikthantering och droginformation. Arbetsrehabilitering Testa arbetskapasiteten, arbetsträning, utbildning och stödja pryo eller lönearbete. Anpassning av miljön. Hemtjänst (exempelvis utbildning och handledning), resor, hushållsekonomi, socialt nätverk, stöd och gemenskap för samhället, samt fysisk miljö (handikappsanpassning). Tabell 2. Principer för samhällsbaserad psykiatrisk service. Servisen skall vara lokal och tillgänglig. Servisen skall vara flexibel och finnas till hands när helst den behövs.

5 Servisen skall vara konsumentorienterad. Servisen skall förstärka klienternas möjlighet att lösa problemen själva. Servisen skall vara etniskt och kulturellt adekvat. Servisen skall fokusera på de starka sidorna hos patienterna/brukarna. Servisen skall fungera i så naturliga sammanhang som möjligt. Servisen skall möta speciella behov, särskilt mot dem som har fysiska handikapp, psykisk utvecklingsstörning, hemlösa, missbrukare och dömda. Servisen skall vara redovisningsbar för brukare och vårdgivare samt skall kontinuerligt utvärderas. Tabell 3. Principer för effektiv behandling. Psykosociala åtgärder i en väl strukturerad omgivning med dygnet-runt service. Kombinera behandling med psykosociala åtgärder och mediciner. Intervention inriktad på att förstärka sociala rollfunktioner och kunskaper. Interventioner skall inbegripa patienternas uppmärksamhet och inlärningskapacitet. Staben måste etablera relationer med patienter som kan vara negativistiska, avvisande eller apatiska. Långsiktig behandling patienterna förbättras vanligen långsamt. Terapeutiska insatser måste balanseras mot patienternas känslighet för social stimulering. Patienterna bör involveras och delta så mycket som möjligt i planering. För att behandlingsarbetet skall bli varaktigt måste livslångt stöd ges. Regelbunden utvärdering, med tanke på bland annat kontinuerlig kvalitetsförbättring. Nyligen har WHO i konsensus-uttalande, baserat på en expertgrupp från hela världen, redovisat i princip samma element innefattande i ett totalkoncept. Detta kan i form av anpassningar till diagnoskriterier, lokala förhållanden och kulturella sammanhang generaliseras och tillämpas lokalt för alla långvariga psykiska sjukdomar i både

6 postindustriella länder och utvecklingsländer i linje med WPA s utbildningsprogram Fighting Schizophrenia and its Stigma Sartorius 1996, pers komm). Kombinationsprogram är nu på väg att implementeras världen över. Exempel på sådana av särskilt intresse i Sverige är Bostonmodellen för Psykosocial rehabilitering (Anthony, Cohen & Farkas, 1996), Buckinghammodellen ( Integrated Clinical Care )(Falloon 1993), Göteborgsmodellen för rationell rehabilitering, (Malm, 1990), San Francisco modellen ( Clinical Case Management ) (Surber, 1994) och Åbomodellen ( Behovsanpassad vård ) (Alanen, 1994). Huvuddragen i dessa fem aktuella modeller redovisas nedan och i tabellerna 4-8. Bakom varje program ligger ett mångårigt utvecklingsarbete med bidrag från många professioner, bland annat forskare, kliniker och ekonomer. Program från pionjärstudien i Madison, Wisconsin, USA (Stein 1980) framhåller liksom Hoult (1986) i Australien, betydelsen av en samlad organisation för de samhällsbaserade integrerade programmen. Program från Buckingham (Falloon 1993) och Melbourne (MacGorry 1997, pers komm) framhåller betydelsen av tidig intervention. I England har två projekt DLP /Daily Living Program) och PISM visat att samhällsbaserad vård fungerar (Goldberg, 1997 pers komm). Bostonmodellen (Tabell 4) Boston-modellen enligt Anthony-Farkas-Cohen är en väl genomarbetad syntes av internationell kunskap. Den är visionär, men anger få tekniker och är inte helt klar beträffande rolluppgifter för olika personalkategorier. Till exempel antyds parallella system, genom att dra upp distinktioner mellan behandling respektive psykosocialt rehabiliteringsansvar. Tabell 4. Bostonmodellen enligt Anthony, Farkas och Cohen (1996). Nio grundläggande principer för psykiatrisk rehabilitering. 1 Den psykiatriska rehabiliteringen har sitt primära fokus på att förbättra kompetensen hos personer med psykiska funktionshinder. 2 De fördelar psykiatrisk rehabilitering erbjuder klienterna är förbättringar av deras beteende i den miljö de är eller vill vara i.

7 3 Psykiatrisk rehabilitering är vidsynt när det gäller användandet av en mängd olika tekniker. 4 Centralt för psykiatrisk rehabilitering är att förbättra arbetsresultat för personer med psykiska funktionshinder. 5 Framtidstro utgör en betydelsefull ingrediens i psykiatrisk rehabilitering. 6 Att medvetet öka klienternas beroende kan till slut leda till att deras självständiga funktionsförmåga ökar. 7 Det är önskvärt att klienter aktivt engagerar sig i rehabiliteringsprocessen. 8 Den psykiatriska rehabiliteringens två grundläggande åtgärder är att utveckla klientfärdigheter och stöd i omgivningen. 9 Långvarig läkemedelsbehandling är ofta en nödvändig men sällan tillräcklig rehabiliteringsåtgärd. Grundläggande principer för psykiatriska rehabiliteringsprogram. Syfte: 1 Ett program organiseras och utvärderas med utgångspunkt från det fastställda syftet. Struktur 1 Ett program ger möjligheter till och hjälp med att välja, skaffa och behålla önskade miljöer. 2 Ett program maximerar klienters grad av involvering i sin rehabiliteringsprocess. 3 Ett program involverar klienter i att välja ut de miljöer de föredrar, i stället för att försöka få klienter att passa in i miljöer baserade på klienternas funktionsnivå. 4 Ett program erbjuder aktiviteter för utveckling av färdigheter och stöd som är specifika för varje klient. 5 Ett program erbjuder klienterna att delta aktivt i stödåtgärder. 6 Utvärdering av hur programmet lyckats få klienter att uppnå sina mål anger riktning för programmets utveckling och förändring. Miljö

8 1 Ett program innefattar en uppsättning verksamheter som återspeglar klienternas önskemål och funktionsnivåer. 2 Program är lokaliserade i eller liknar naturligt förekommande miljöer i vilka människor bor, utbildar sig, arbetar eller umgås. 3 Ett programs administrativa ruiner och allmänna aktiviteter överensstämmer med rehabiliteringens värderingar, såsom involvering, valmöjligheter, funktionsförmåga, resultatorientering, potential för utveckling, stöd och tillfredsställelse. Buckinghammodellen (Tabell 5) I manualer för Integrerad vård och service ( Integrated Clinical Care ) redogör Falloon för tekniker som kan brukas för bedömning och utvärdering, optimal läkemedelsbehandling, utbildning och träning för klienter och närstående (nätverk, informella vårdgivare och resursgrupp), stresshantering och hantering av tidiga tecken på återfall och hantering av psykotiska episoder, social träning och kognitiva/beteendeterapeutiska strategier för ihållande symtom. Buckinghammodellen ställer stora krav på personalens kompetens och kunnighet. De skall kunna utföra de sju huvudaktiviteterna hemma hos klienten, tillsammans med hans/hennes resursgrupp och i naturliga livssammanhang. Behandlingen skall utföras i enlighet med den för alla engagerade intressenter gemensamma planen. Genom sin tydlighet ger modellen särskilt goda förutsättningar för metodhandledning, som även kan baseras på kontinuerlig uppföljning av graden av programtrohet och ständig kvalitetsutveckling. Tabell 5. Integrerad Psykiatri för vård och service, enligt Falloon Problemanalys och målformulering Medicinering (lägsta möjliga dos) Information till klienter och anhöriga Stress management (alltså att öka klientens och resursgruppens förmåga att själva hantera stress) Uppsökande krisintervention Behandling av social kompetens Specifika strategier vid till exempel missbruk, positiva psykossymtom och ångest.

9 Göteborgsmodellen (Tabell 6) Modellen bygger på ett mångårigt utvecklingsarbete och kliniska erfarenheter. Den kännetecknas i hög grad av gruppterapi och kroppskännedom och har efter hand allt mer betonat personliga mål i enlighet med livskvalitetsmål (Malm 1990). Tabell 6. Göteborgsmodellen. Huvuddrag i en rationell strategi för rehabilitering av patienter med schizofreni och likartade psykoser. Tabellen ger exempel på samordnad behandling och psykosociala interventioner. Typ av intervention och fokalt mål: Arbetsallianser. Individuell terapi inriktad på uttryckande och självförståelse av psykotisk process. Symtomreduktion med antipsykosmediciner. Social träning inriktad på att leva i samhället. Återfallsprofylax med underhållsbehandling med (depå) antipsykosmediciner. Jagbyggande individualterapi. Kommunikationsorienterad gruppterapi. Familjeutbildningsprogram. Psykoedukativ familjeintervention. Kroppskännedom. Yrkesmässig rehabilitering bland annat för struktur. Social nätverk. San Francisco-modellen (Tabell 7) Programmet utförs av små samhällsbaserade team, där flertalet av kontaktpersonerna har socionomutbildning. Programmet Clinical Case management (CCM-modellen) (Surber, 1994), är mindre tydligt vad gäller tekniker, såväl för behandlingsmetoder, som för monitoring, men betonar interpersonella relationer och kulturella hänsyn. Surber framhåller, som Falloon, vikten av välutbildad personal, vikten av personliga samordnare som koordinerar allt, regelbunden uppföljning och kostnadseffektivitetsresonemang. Surber tar även upp möjligheten att dra in återställda och

10 socialt fungerande före detta patienter som lönearbetande anställt yrkesfolk ( Peer case managers ). Tabell 7. San Francisco-modellen. Clinical Case management-modellen enligt Surber (1994) bygger på 3 premisser och 11 principer. Programmet utförs av små samhällsbaserade team, där flertalet har socionomutbildning. Tre premisser: 1 Patienter är olika. 2 Vad som är terapeutiskt definieras. 3 Relationer Elva principer: 1 Heltäckande. 2 Kontinuitet. 3 Individualisering. 4 Flexibilitet. 5 Kapacitet 6 Meningsfullhet. 7 Villighet att acceptera alla patientbeteenden. 8 Kulturell kompetens. 9 Fullt resursutnyttjande. 10 Deltagande. 11 Tillgänglighet även språkligt. Åbo modellen (Tabell 8) Åbomodellen genomsyras av psykodynamisk grundsyn, familjearbete och försök att behandla utan antipsykosmedicin, samt med inslag av dynamisk individuell psykoterapi (Alanen, 1992, 1994). När det gäller aktiviteter finns dock många likheter med Buckingham-modellen (Alanen, pers komm 1996).

11 Tabell 8. Åbomodellen för Behovsanpassad Vård (Alanen, 1992, 1994). Åbomodellen genomsyras av psykodynamisk grundsyn och försök att behandla utan antipsykosmedicin. Strategier i den terapeutiska modellen: En psykoterapeutisk attityd som bas för förhållningssätt till patienten. Utveckling av vårdavdelningar till terapeutiska samhällen. Betydelsefullt med familjeorienterat arbetssätt. Utvecklande av individuella psykoterapeutiska relationer. Adekvat användning av psykofarmakologiska läkemedel för att styra psykoterapi. Aktivt deltagande av alla professionella grupper i de terapeutiska aktiviteterna. Modeller för psykosocial rehabilitering vs standards. Alla de fem ovan nämnda samhällsbaserade exempelmodellerna: Boston, Buckingham, Göteborg, San Francisco och Åbo visar stora likheter, särskilt om man bortser från de teoretiska beskrivningarna och i stället ser till aktiviteter, det vill säga det man verkligen gör i sitt dagliga arbete. Alla fem modellerna torde i relevanta avsnitt motsvara och stämma överens med huvudpunkterna i WHO s Psychosocial Rehabilitation A Consensus Statement från I Tabell 9 ställs modellerna mot de standards som beskrivits i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), i Tabell 10 huvudpunkter i World Psychiatric Association Utbildningspaket för schizofreni 1992, och i tabell 11 Consensus-uttalandet från World Health Organisation Som framgår av tabellerna är det Buckinghammodellen som uppfyller flest standards, framför allt finns fler kontrollerade vetenskapliga studier Tabellerna in här Vilken modell är bäst? Vilken modell ger bäst effekter? Ingen vet, eftersom jämförande kontrollerade studier mellan modellerna ännu inte utförts. Effektforskning har hittills med rätta varit inriktad på jämförelser mellan de nya integrerade programmen och traditionella, ofta sjukhusbaserade modeller med betoning av neuroleptikabehandling. Därför behövs

12 jämförande naturalistiska studier med teknologi för heltäckande effektmåttskategorier. Om utförandet behöver baseras på personligt och medmänskligt samarbete, så kräver monitorering och utvärdering med snabb återkoppling för beslutsunderlag en datorassisterad teknologi för frekvent utrapportering. På systemnivå betonar WHO, i kontrast med Bostonmodellen, men i likhet med Buckingham- och San Francisco-modellerna och i linje med Stein, en samlad uförarpunkt i form av en samordnare (personligt ombud, kontaktperson, case-manager) och en samlad organisation med totalansvar. Förekomsten av flera modeller bidrar till att skapa en sund konkurrens för forskningoch utvecklingsarbete. I det långa loppet gagnar detta huvudpersonerna, det vill säga patient och närstående och därigenom även samhället. De bästa och effektivaste programmen blir de som kommer att tillämpas och ständigt utvärderas vad gäller kostnad och effektivitet. Olika lokala tillämpningar kan passa bättre för vissa patientgrupper respektive utförare. Naturalistisk behandlingsforskning om fyra av de fem modellerna pågår i Sverige, Norge och andra länder runt om i världen. I avvaktan på forskningsresultat och framtida kliniska erfarenheter kan man konstatera att Buckingham-modellen för Integrerad Psykiatri väl motsvarar nationella och internationella standards för god psykosocial rehabilitering vid svåra och långvariga psykiska sjukdomar. Detta gäller implementeringar på såväl individ- som systemnivå. Referenser: Alanen, Y.O. (1992). Psychotherapy of schizophrenia in community psychiatry. In: Werbart, A., Cullberg, J. (Eds). Psychotherapy of schizophrenia: facilitating and obstructive factors. Scandinavian University Press, Oslo, Alanen, Y.O., Ugelstad, E., Armelius, B.Å., Lehtinen, K., Rosenbaum, B. & Sjöström, S. (1994). Early treatment for schizophrenic patients. Scandinavian University Press, Oslo, Anthony, W., Cohen, M. & Farkas, M. (1996). Rehabilitering av människor med psykiska funktionshinder. Psykiatrin, Universitetssjukhuset MAS. Falloon, I.R.H. & Fadden, G. (1993). Integrated mental health care. A comprehensive community-based approach. Cambridge University Press. Hoult, J. (1986). Community care of the acutely mentally ill. British Journal of Psychiatry, 149,

13 Malm, U. (1990). Group therapy. In: Herz, M.I., Keith, S.J., Docherty, LP, (eds). Handbook of schizophrenia, Volume 4; Psychosocial treatment of schizophrenia. Amsterdam-New York-Oxford, Elsevier, Malm, U. (1997). Neuroleptika i kombination med psykoterapeutiska metoder i rehabiliteringen av psykospatienter. I: Behandling med neuroleptika. Volym 1. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SUB), Stockholm, In press. Stein, L.I. & Test, M.A. (1980). Alternative to mental hospital treatment. 1. Conceptual model, treatment program and clinical evaluation. Archives of General Psychiatry, 37, Surber, R. (Ed) (1994). Clinical case management. Sage Publications, Thousand Oaks- London-New Delhi. World Health Organization. (1996). Psychosocial rehabilitation A consensus statement. Saraceno, B., Bertolote, J.M. (eds). Division of mental Health and Prevention of Substance Abuse, WHO, Geneve

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. www.rpc.nu www.rpc.nu Stockholm 2010 08 28 Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. Riksföreningen

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Det skulle inte kosta mer.

Det skulle inte kosta mer. Behandlingsprogrammet ger psykiskt sjuka möjlighet att bestämma över sina liv. Det är möjligt nu. Idag finns forskningsresultat som visar hur man effektivt kan minimera verkningarna av psykisk ohälsa.

Läs mer

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING På väg till en evidensbaserad integrerad psykiatri i kommun och landsting Korta berättelser ULF MALM Karlstad 29 april 2014 Vägen hit Här är vi nu Vägar till havet Vägen hit. Korta berättelser Vägen till

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Integrerad psykiatri (IP)

Integrerad psykiatri (IP) Integrerad psykiatri (IP) IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet Dnr FAK1 2011/89 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Vård- och Stödsamordnarprogrammet Programkod: Beslut om inrättande: VGPSY Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Organisations- och gruppsykologi

Organisations- och gruppsykologi Organisations- och gruppsykologi samverkan team - parallellprocesser Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg. Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen INFORMATION Din Case Manager/Vård och stödsamordnare är: Case Managern kommer att arbeta som samordnare enligt programmet Integrerad psykiatri. Arbetsmetoden som används är

Läs mer

Indivudual Placement & Support, RCT

Indivudual Placement & Support, RCT Indivudual Placement & Support, RCT Ulrika Bejerholm Vårdalinstitutet 2008-10-21 Allmänna hinder för att återgå till och att behålla ett arbete Negativt tänkande Oflexibla stödjande resurser/myndigheter

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Familjeinriktade insatser; Parterapi. Familjeinriktade insatser; Parterapi. Eva Sjölander Leg. Psykoterapeut/familjeterapeut. Beroendecentrum Stockholm, EWA- mottagningen. Alkoholmottagning för kvinnor med barn och nyblivna föräldrar med olika

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning stockholm.se/alfa 2 (13) 3 (13) Innehåll Individual Placement and Support 4 Arbetsspecialistens roll 5 Alla som vill arbeta kan delta

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni.

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni. KBT gör inte anspråk på att ensam förklara eller behandla schizofreni. Tvärtom ser troligen de flesta KBT-terapeuter schizofreni som en i grunden biologisk

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer