Det skulle inte kosta mer.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det skulle inte kosta mer."

Transkript

1 Behandlingsprogrammet ger psykiskt sjuka möjlighet att bestämma över sina liv. Det är möjligt nu. Idag finns forskningsresultat som visar hur man effektivt kan minimera verkningarna av psykisk ohälsa. Med bästa tänkbara kombination av medicin och psykosociala insatser kan schizofreni vara en hanterbar kronisk sjukdom. Vi skulle kunna erbjuda den här vården i Sverige idag. Det skulle inte kosta mer. Det kräver bara att vi använder de resurser vi har på ett annat sätt. Detta är en informationsskrift från den svenska delen av forskningsprojektet Optimal Treatment Project. Svensk ledare är Ulf Malm, docent i psykiatri vid Göteborgs universitet.

2 Psykos är ett tillstånd då patienten har svår ångest och får delar av sin verklighetsuppfattning raserad. Det är som att drömma mardrömmar fast man är vaken. Ofta isolerar sig patienter under en psykos och de kan känna stark misstro mot andra människor. Forskningen om psykiatrisk behandling kan visa på följande resultat: Utan behandling får cirka 80 procent av patienter med schizofreni återfall i psykos under loppet av ett år. Av dem som behandlas med antipsykosmedicin får cirka 40 procent återfall inom ett år. Av dem som behandlas både med medicin och psykosociala insatser får cirka 20 procent återfall inom ett år. Om man systematiskt samordnar medicineringen och de psykosociala insatserna kan siffran pressas ner mot 10 procent. Integrerad Psykiatri är ett av de effektivaste behandlingsprogrammen för svårt psykiskt sjuka som vetenskapen idag känner. Programmet är utformat så att patienten själv styr över sin behandling. Viktiga personer i patientens sociala nätverk deltar aktivt. Integrerad Psykiatri har testats i en vetenskaplig studie i Göteborg, Lysekil och Svenljunga med mycket goda resultat. I studien ingick enbart schizofrenipatienter, men programmet kan användas vid alla svåra psykiska sjukdomar. Det är inte helt klarlagt vad schizofreni och andra psykiska sjukdomar beror på, men man vet att biologiska faktorer spelar en roll och att stark stress kan vara utlösande. Det dagliga livets bekymmer för arbete, ekonomi och relationer till närstående kan orsaka mer stress än en sårbar person tål. Stora förändringar i livet, som att man förlorar jobbet, att någon dör eller att en kärleksrelation tar slut, kan också leda till att bägaren rinner över. Strategin i behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri är att förbättra patienternas och de närståendes förmåga att klara av stress och att lösa sjukdomsrelaterade och andra problem. På det viset kan patienternas psykosfria perioder utsträckas och det finns möjlighet för dem att leva ett mer normalt liv. Behandlingen inom Integrerad Psykiatri kostar inte mer än traditionell psykiatrisk vård. Men för att programmet ska fungera fullt ut krävs samordning av psykiatrins, socialtjänsten och försäkringskassans insatser. Sådan samverkan existerar generellt sett inte i Sverige idag.

3 Så här går det till Case managern En patient som börjar i behandlings- och rehabiliteringsprogrammet Integrerad Psykiatri får allra först en så kallad case manager. Det är vanligen en psykiatrisjuksköterska eller socionom som fått speciell utbildning. Case managern ingår i ett arbetslag med både vård- och socialtjänstpersonal. Patienten och case managern genomför tillsammans en utredning om läget. En viktig del i detta är att kartlägga vilka personer i patientens sociala nätverk som kan hjälpa till i arbetet framöver. Det är patienten själv som bestämmer vilka som ska tillfrågas. Ofast blir det familj, vänner och olika yrkesmänniskor, till exempel personliga ombud. Case managern har enskilda möten med de utvalda personerna för att informera dem om arbetsmetoden. De som vill ställa upp bildar tillsammans med patienten och case managern en resursgrupp. Det är önskvärt att såväl psykiatri som socialtjänst och försäkringskassa finns representerade i gruppen. I den inledande utredningen ingår att patienten formulerar sina personliga mål och ringar in de hinder som finns för att förverkliga dem. Detta kommer att bli utgångspunkten för det arbete resursgruppen ska utföra. Ett övergripande mål kan till exempel vara att leva ett självständigt liv som samhällsmedborgare, slutföra studier eller att träffa en partner. Resursgruppen Resursgruppens första möte bör hållas inom tre månader efter case managerns inledande kontakt med patienten. Vid mötet lägger patienten, uppbackad av case managern, fram sina mål och ett förslag till en personlig utvecklingsplan. Det är alltid patienten själv som bestämmer vilka de övergripande målen med resursgruppens arbete ska vara, men gruppen tar gemensamma beslut om hur man ska göra för att nå dem. Mötet fastslår tre prioriterade, kortsiktiga mål för de närmaste tre till sex månaderna. De kan handla om allt från att minska ångest till att klara av hyresskulder eller att träffa vänner oftare och komma upp i tid på morgnarna. Mötet beslutar också hur man ska gå tillväga för att utvärdera patientens framsteg. Man avslutar sammankomsten med att fördela arbetsuppgifter. Läkaren kan få till uppgift att ändra medicineringen och socialsekreteraren att hjälpa till med hyresskulden. En anhörig kanske ska ringa varje morgon och se till att patienten kommer upp ur sängen och en kompis kan få ordna med ett biobesök eller någon annan aktivitet varje vecka. En del patienter har personliga ombud och/eller personliga assistenter och dessa är en stor tillgång i arbetet. Resursgruppen fortsätter att träffas ungefär var tredje månad. Allteftersom patientens kortsiktiga mål uppfylls sätts nya upp och man håller en stadig kurs mot de övergripande livsmålen. Patienten blir bättre och bättre på att klara sig själv och kommer igång med meningsfulla aktiviteter. I bästa fall kan studier eller arbete återupptas. Så småningom blir resursgruppens möten glesare. Det brukar vara en omvälvande upplevelse för patienter med lång erfarenhet av psykiatrin att på det här sättet få tillbaka kontrollen över sitt liv.

4 Metoder för problemlösning Inom ramen för behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri utbildas medlemmarna i resursgruppen på ett handfast sätt. Utgångspunkt för vägledningen är alltid den individuella patienten. Lättbegriplig information, byggd på forskningsresultat, ges om sjukdomen och de tillgängliga behandlingsmetoderna. Meningen är bland annat att patienten ska slippa få olika råd från olika håll. Råd som står på rak kollisionskurs med varandra, kan i värsta fall bidra till återfall i psykos för patienten. Case managern och andra professionella lär patienten och de anhöriga vissa metoder som gör att de bättre kan kommunicera med varandra, hantera stress och lösa alla de vardagens problem som ofta känns oövervinneliga när man är psykiskt sjuk. Individuell utformning Behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri utformas alltså individuellt för varje patient. Alla metoder som vetenskapligt visat sig verksamma kan ingå. Det kan vara olika typer av sjukgymnastik, samtalsterapi och naturligtvis medicinering. Läkaren delger resursgruppen sina kunskaper och man provar ut effektivast tänkbara medicinering med minsta möjliga biverkningar. Patienten kan själv medverka när bästa dos ställs in och regleras efter behov.

5 Kognitiva störningar är vanligen ett stort problem för svårt psykiskt sjuka personer. De kan ha nedsatt förmåga att planera och komma igång med att göra saker. De kan ha svårt att urskilja meningsfulla sammanhang i det som händer omkring dem. Ibland har de svårt att känna vad som händer med deras kroppar. De kan ha problem med korttidsminnet och ibland har de bristande förmåga att förstå vad andra människor tänker och känner. Hjälp mot vanföreställningar Patienter som har hallucinationer eller vanföreställningar som inte släpper av sig själva efter en psykosfas kan bli hjälpta av så kallad kognitiv beteendeterapi. Det innebär att patienten i en jämbördig dialog med en psykoterapeut steg för steg försöker ta reda på om patientens upplevelser är hallucinationer eller verklighet. Ett exempel är en engelsk patient som trodde att han med sina tankar kunde förändra priserna på varor i affärerna. Terapeuten och patienten kom överens om att kolla priserna. Sedan skulle patienten försöka ändra dem och så kollade de priserna igen. Det visade sig att priserna var oförändrade och patienten kom till insikt om att han inte kunde påverka dem. I vetenskapliga studier har det visat sig att kognitiv beteendeterapi är verksam som behandling mot ihållande vanföreställningar och hallucinationer i drygt hälften av fallen. Ibland har patienterna kvar sina vanföreställningar efter behandlingen, men de blir inte längre lika störda av dem. Krisplan En mycket viktig del i resursgruppens arbete är att upprätta en plan för tidigt insatta åtgärder om patienten verkar gå mot ett återfall i psykos. I bästa fall kan ett återfall hindras eller mildras om åtgärder vidtas snabbt. Stressreaktioner som att patienten är spänd, lättirriterad, undviker andra människor, får sömnsvårigheter eller aptitstörningar kan vara tidiga tecken på ett hotande återfall. Det finns vanligen också tecken som är individuella för varje patient. De tidiga varningstecknen kartläggs. En lista över tecknen och en tillhörande handlingsplan delas ut till dem i resursgruppen som är lämpliga att bistå om en kris närmar sig. Man vidtar då åtgärder som minskar stressen patienten upplever och försöker skapa en miljö med bara milda och lugnande intryck. Om detta inte verkar få tillräcklig effekt ändrar man medicineringen.

6 Lättnad för de anhöringa Det innebär vanligen en stor lättnad för de anhöriga till patienten att få vara med och arbeta i resursgrupper som inom Integrerad Psykiatri. Alla svårigheter i livet känns lättare om man är väl informerad om varför saker händer och om det finns en tydlig strategi för att ta itu med problemen. I resursgruppen stödjer alla varandra, man har väl avgränsade arbetsuppgifter och man vet vem man ska kontakta om något inte blir som det var tänkt. De anhöriga blir avlastade det totalansvar för den sjuke som de många gånger har känt sig tvingade att ta. Därför fungerar Integrerad Psykiatri Förlusten av kontakt med vänner, arbetskamrater och släktingar är kanske det allra värsta för den som blir svårt psykiskt sjuk. Behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri är ett effektivt verktyg att förhindra eller kompensera för en sådan förlust. Vidare är det väl belagt i forskning att stödjande insatser i familjen kan vara till stor nytta. Modellen med resursgruppen skapar trygghet omkring patienten som också får bättre självförtroende genom en succesivt förbättrad förmåga att klara sig själv. Med Integrerad Psykiatri skapas dessutom goda förutsättning för patienten att lära nytt och därigenom kompensera för den försämring av mentala förmågor som kan bli en följd av sjukdomen. Det finns forskning som visar att det är en effektiv form av inlärning att skaffa sig nya intryck genom social interaktion med andra människor. Integrerad Psykiatri är ett evidensbaserat program. Det bygger alltså inte på tyckande och förhoppningar utan på vad man genom forskning och klinisk erfarenhet vet fungerar. Kontinuerlig kvalitetssäkring är en del av programmet.

7 Vetenskapliga studier 1994 bildades Optimal Treatment Project (Projektet för bästa möjliga behandling) på initiativ av Ian Falloon, professor i psykiatri i Auckland, Nya Zeeland. Projektet är ett internationellt forskningssamarbete. Deltagarna ska utröna hur man bäst går till väga för att införa den behandling för svårt psykiskt sjuka som i forskningsstudier visat sig vara mest effektiv. Olika länder har olika kulturer och sjukvårds- och välfärdssystem och detta måste tas med i beräkningen. Som ett led i den svenska delen av projektet utfördes 1994 till 2000 den redan nämnda vetenskapliga studien av behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri i Göteborg, Svenljunga och Lysekil. Bakom studien stod Optimal Treatment Project-gruppen vid Göteborgs universitet ledd av docent Ulf Malm. 100 schizofrenipatienter ingick. I Göteborgsdelen av studien lottades patienterna till behandling med Integrerad Psykiatri eller till ett väl inarbetat och beprövat program, också det inom öppenvården. I båda programmen ingår medicinering, familjestöd och social träning och båda fungerar med hjälp av case managers. I Integrerad Psykiatri arbetar man dessutom med resursgrupper, träning i kommunikation och problemlösning och med kognitiv beteendeterapi för patienter med ihållande vanföreställningar och hallucinationer. Resultaten efter att patienterna deltagit i de respektive programmen i två år var att patienterna i Integrerad Psykiatri var mer nöjda med sitt program än patienterna i kontrollgruppen. De förbättrade också sin sociala funktion mer än patienterna i det mindre utbyggda programmet. Båda skillnaderna är statistiskt säkerställda. I båda programmen upplevde procent av patienterna, inom loppet av ett år, återfall i form av psykosepisoder. En hälsoekonomisk analys visade att Integrerad Psykiatri var kostnadsneutralt om man ser till de totala samhällskostnaderna. Man fick alltså ett bättre resultat för den summa pengar som vård, social service och sjukersättning för patienterna ändå skulle ha kostat.

8 Resultat och erfarenheter från den västsvenska studien av Integrerad Psykiatri finns redovisade i en lång rad publikationer. Nedanstående lista innehåller vad som publicerats respektive håller på att publiceras 31/ Ytterligare forskningsrapporter är på väg. Falloon IRH, Fadden G, Borell P, Kärräng L, Ivarsson B, Malm U (1997). Integrerad psykiatri. Psykologia/Spri. Bok, slutsåld men finns på bibliotek. Söderström L, Sutherland K (2001). Hälsoekonomi. Ingår i boken Case management - arbetssätt för en integrerad psykiatri (Red. Ulf Malm). Studentlitteratur. Under tryckning. Jonsson J, Malm U (2001). The social network resource group - A major ingredient for recovery in severe mental illness. Ingår i boken Family Interventions in Mental Illness: International perspectives (Red. Lefley H & Johnson DL). Westport CT, London:Praeger. Malm U, Lewander T (2002). Consumer satisfaction in schizophrenia. A 2-year randomized controlled study of two community-based treatment programs. Nordic Journal of Psychiatry. Under tryckning. Malm U (1999). Clanning for schizophrenia. Ingår i boken WPA series Evidence and experience in psychiatry Volume 2 Schizophrenia (Red. Maj M, Sartorius N.) John Wiley & Sons, Chichester. Burns T, Fioretti A, Malm U et al (2001). Case Management and Assertive Community Treatment in Europe. Psychiatric Services 52: Malm U, Ivarsson B, Allebeck P, Falloon IRH (2002). A two-year randomised study of Integrated Care in schizophrenia. Under publicering. Malm U, Lindgren NG and the OTP Research group (2002). From randomised controlled trials to evidence-based clinical care for severe mental illness. Ingår i boken The Keio University Symposia for Life and Sciences. Volume 8. Springer Verlag Berlin-Tokyo, sidorna Borell P (2001) Kort och intensiv fortbildning till case manager. Ingår i boken Case management - arbetssätt för en integrerad psykiatri (Red. Ulf Malm). Studentlitteratur. Under tryckning. Stålhammar-Hansson K, Allebeck P, Malm U (2001). Event recording in psychiatric care: Developement of an instrument and 1-year results. Nordic Journal of Psychiatry 55: Lindgren NG, Malm U (2002). Computer-aided outcome reporting in psychiatry (TAMESH) A two year implementation study. Under publicering. Mer information om Optimal Treatment Project (OTP) finns på: Mer information om TAMESH (Technology Assessment of Mental Health Services) - teknologin för uppföljning och kvalitetskontroll finns på: Via webbsidorna kan man bland annat hitta svenska tidningsartiklar i ämnet. Följande personer kan svara på frågor om Integrerad Psykiatri: Docent Ulf Malm, Blå Stråket 15, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, GÖTEBORG telefon eller , Professor Lars Söderström, Nationalekonomiska Institutionen, Lunds Universitet, Box 7082, LUND. Telefon , Slutligen vill vi tacka för forskningsanslag från Medicinska Forskningsrådet, Medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet, Vårdalstiftelsen, CEFOS, IFS - Intresseförbundet för Schizofreni, Socialstyrelsens nationella och regionala stimulansbidrag, Königsska-Söderströmska sjukhemmet/svenska Läkaresällskapet och Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse. Och till sist tack för ett ständigt och intresserat stöd för vår kliniska forskning från ledningen för området för psykiatri vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det västsvenska OTP-projektet har tack vare ovanstående anslagsgivare kunnat genomföras helt oberoende av alla företagsintressen.

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING På väg till en evidensbaserad integrerad psykiatri i kommun och landsting Korta berättelser ULF MALM Karlstad 29 april 2014 Vägen hit Här är vi nu Vägar till havet Vägen hit. Korta berättelser Vägen till

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) LW ånga versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Integrerad psykiatri (IP)

Integrerad psykiatri (IP) Integrerad psykiatri (IP) IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen INFORMATION Din Case Manager/Vård och stödsamordnare är: Case Managern kommer att arbeta som samordnare enligt programmet Integrerad psykiatri. Arbetsmetoden som används är

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet Dnr FAK1 2011/89 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Vård- och Stödsamordnarprogrammet Programkod: Beslut om inrättande: VGPSY Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Personligt ombud (PO) Lund 170510

Personligt ombud (PO) Lund 170510 Personligt ombud (PO) Lund 170510 Sauli Suominen PL, leg. familjeterapeut och handledare sauli.suominen@welho.com Bakgrund Arbetat i tio år med personligt ombud I början med psykiska funktionshinder men

Läs mer

Indivudual Placement & Support, RCT

Indivudual Placement & Support, RCT Indivudual Placement & Support, RCT Ulrika Bejerholm Vårdalinstitutet 2008-10-21 Allmänna hinder för att återgå till och att behålla ett arbete Negativt tänkande Oflexibla stödjande resurser/myndigheter

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. www.rpc.nu www.rpc.nu Stockholm 2010 08 28 Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. Riksföreningen

Läs mer

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Göteborg den 7 september 2007 Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Lilas Ali Leg.Sjuksköterska Sahlgrenska Psykiatri Resursenheten- AIR Kronhusgatan

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka

Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka Christina Olsson, Minette Svensson Örebro universitet 2012-01-02 ABSTRAKT Individuellt jobbstöd, IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka BAKGRUND Psykiskt sjuka behöver individuella stödinsatser

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning stockholm.se/alfa 2 (13) 3 (13) Innehåll Individual Placement and Support 4 Arbetsspecialistens roll 5 Alla som vill arbeta kan delta

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Första hjälpen till psykisk hälsa En kurs som lär dig hur du bäst tar kontakt

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer