Det skulle inte kosta mer.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det skulle inte kosta mer."

Transkript

1 Behandlingsprogrammet ger psykiskt sjuka möjlighet att bestämma över sina liv. Det är möjligt nu. Idag finns forskningsresultat som visar hur man effektivt kan minimera verkningarna av psykisk ohälsa. Med bästa tänkbara kombination av medicin och psykosociala insatser kan schizofreni vara en hanterbar kronisk sjukdom. Vi skulle kunna erbjuda den här vården i Sverige idag. Det skulle inte kosta mer. Det kräver bara att vi använder de resurser vi har på ett annat sätt. Detta är en informationsskrift från den svenska delen av forskningsprojektet Optimal Treatment Project. Svensk ledare är Ulf Malm, docent i psykiatri vid Göteborgs universitet.

2 Psykos är ett tillstånd då patienten har svår ångest och får delar av sin verklighetsuppfattning raserad. Det är som att drömma mardrömmar fast man är vaken. Ofta isolerar sig patienter under en psykos och de kan känna stark misstro mot andra människor. Forskningen om psykiatrisk behandling kan visa på följande resultat: Utan behandling får cirka 80 procent av patienter med schizofreni återfall i psykos under loppet av ett år. Av dem som behandlas med antipsykosmedicin får cirka 40 procent återfall inom ett år. Av dem som behandlas både med medicin och psykosociala insatser får cirka 20 procent återfall inom ett år. Om man systematiskt samordnar medicineringen och de psykosociala insatserna kan siffran pressas ner mot 10 procent. Integrerad Psykiatri är ett av de effektivaste behandlingsprogrammen för svårt psykiskt sjuka som vetenskapen idag känner. Programmet är utformat så att patienten själv styr över sin behandling. Viktiga personer i patientens sociala nätverk deltar aktivt. Integrerad Psykiatri har testats i en vetenskaplig studie i Göteborg, Lysekil och Svenljunga med mycket goda resultat. I studien ingick enbart schizofrenipatienter, men programmet kan användas vid alla svåra psykiska sjukdomar. Det är inte helt klarlagt vad schizofreni och andra psykiska sjukdomar beror på, men man vet att biologiska faktorer spelar en roll och att stark stress kan vara utlösande. Det dagliga livets bekymmer för arbete, ekonomi och relationer till närstående kan orsaka mer stress än en sårbar person tål. Stora förändringar i livet, som att man förlorar jobbet, att någon dör eller att en kärleksrelation tar slut, kan också leda till att bägaren rinner över. Strategin i behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri är att förbättra patienternas och de närståendes förmåga att klara av stress och att lösa sjukdomsrelaterade och andra problem. På det viset kan patienternas psykosfria perioder utsträckas och det finns möjlighet för dem att leva ett mer normalt liv. Behandlingen inom Integrerad Psykiatri kostar inte mer än traditionell psykiatrisk vård. Men för att programmet ska fungera fullt ut krävs samordning av psykiatrins, socialtjänsten och försäkringskassans insatser. Sådan samverkan existerar generellt sett inte i Sverige idag.

3 Så här går det till Case managern En patient som börjar i behandlings- och rehabiliteringsprogrammet Integrerad Psykiatri får allra först en så kallad case manager. Det är vanligen en psykiatrisjuksköterska eller socionom som fått speciell utbildning. Case managern ingår i ett arbetslag med både vård- och socialtjänstpersonal. Patienten och case managern genomför tillsammans en utredning om läget. En viktig del i detta är att kartlägga vilka personer i patientens sociala nätverk som kan hjälpa till i arbetet framöver. Det är patienten själv som bestämmer vilka som ska tillfrågas. Ofast blir det familj, vänner och olika yrkesmänniskor, till exempel personliga ombud. Case managern har enskilda möten med de utvalda personerna för att informera dem om arbetsmetoden. De som vill ställa upp bildar tillsammans med patienten och case managern en resursgrupp. Det är önskvärt att såväl psykiatri som socialtjänst och försäkringskassa finns representerade i gruppen. I den inledande utredningen ingår att patienten formulerar sina personliga mål och ringar in de hinder som finns för att förverkliga dem. Detta kommer att bli utgångspunkten för det arbete resursgruppen ska utföra. Ett övergripande mål kan till exempel vara att leva ett självständigt liv som samhällsmedborgare, slutföra studier eller att träffa en partner. Resursgruppen Resursgruppens första möte bör hållas inom tre månader efter case managerns inledande kontakt med patienten. Vid mötet lägger patienten, uppbackad av case managern, fram sina mål och ett förslag till en personlig utvecklingsplan. Det är alltid patienten själv som bestämmer vilka de övergripande målen med resursgruppens arbete ska vara, men gruppen tar gemensamma beslut om hur man ska göra för att nå dem. Mötet fastslår tre prioriterade, kortsiktiga mål för de närmaste tre till sex månaderna. De kan handla om allt från att minska ångest till att klara av hyresskulder eller att träffa vänner oftare och komma upp i tid på morgnarna. Mötet beslutar också hur man ska gå tillväga för att utvärdera patientens framsteg. Man avslutar sammankomsten med att fördela arbetsuppgifter. Läkaren kan få till uppgift att ändra medicineringen och socialsekreteraren att hjälpa till med hyresskulden. En anhörig kanske ska ringa varje morgon och se till att patienten kommer upp ur sängen och en kompis kan få ordna med ett biobesök eller någon annan aktivitet varje vecka. En del patienter har personliga ombud och/eller personliga assistenter och dessa är en stor tillgång i arbetet. Resursgruppen fortsätter att träffas ungefär var tredje månad. Allteftersom patientens kortsiktiga mål uppfylls sätts nya upp och man håller en stadig kurs mot de övergripande livsmålen. Patienten blir bättre och bättre på att klara sig själv och kommer igång med meningsfulla aktiviteter. I bästa fall kan studier eller arbete återupptas. Så småningom blir resursgruppens möten glesare. Det brukar vara en omvälvande upplevelse för patienter med lång erfarenhet av psykiatrin att på det här sättet få tillbaka kontrollen över sitt liv.

4 Metoder för problemlösning Inom ramen för behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri utbildas medlemmarna i resursgruppen på ett handfast sätt. Utgångspunkt för vägledningen är alltid den individuella patienten. Lättbegriplig information, byggd på forskningsresultat, ges om sjukdomen och de tillgängliga behandlingsmetoderna. Meningen är bland annat att patienten ska slippa få olika råd från olika håll. Råd som står på rak kollisionskurs med varandra, kan i värsta fall bidra till återfall i psykos för patienten. Case managern och andra professionella lär patienten och de anhöriga vissa metoder som gör att de bättre kan kommunicera med varandra, hantera stress och lösa alla de vardagens problem som ofta känns oövervinneliga när man är psykiskt sjuk. Individuell utformning Behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri utformas alltså individuellt för varje patient. Alla metoder som vetenskapligt visat sig verksamma kan ingå. Det kan vara olika typer av sjukgymnastik, samtalsterapi och naturligtvis medicinering. Läkaren delger resursgruppen sina kunskaper och man provar ut effektivast tänkbara medicinering med minsta möjliga biverkningar. Patienten kan själv medverka när bästa dos ställs in och regleras efter behov.

5 Kognitiva störningar är vanligen ett stort problem för svårt psykiskt sjuka personer. De kan ha nedsatt förmåga att planera och komma igång med att göra saker. De kan ha svårt att urskilja meningsfulla sammanhang i det som händer omkring dem. Ibland har de svårt att känna vad som händer med deras kroppar. De kan ha problem med korttidsminnet och ibland har de bristande förmåga att förstå vad andra människor tänker och känner. Hjälp mot vanföreställningar Patienter som har hallucinationer eller vanföreställningar som inte släpper av sig själva efter en psykosfas kan bli hjälpta av så kallad kognitiv beteendeterapi. Det innebär att patienten i en jämbördig dialog med en psykoterapeut steg för steg försöker ta reda på om patientens upplevelser är hallucinationer eller verklighet. Ett exempel är en engelsk patient som trodde att han med sina tankar kunde förändra priserna på varor i affärerna. Terapeuten och patienten kom överens om att kolla priserna. Sedan skulle patienten försöka ändra dem och så kollade de priserna igen. Det visade sig att priserna var oförändrade och patienten kom till insikt om att han inte kunde påverka dem. I vetenskapliga studier har det visat sig att kognitiv beteendeterapi är verksam som behandling mot ihållande vanföreställningar och hallucinationer i drygt hälften av fallen. Ibland har patienterna kvar sina vanföreställningar efter behandlingen, men de blir inte längre lika störda av dem. Krisplan En mycket viktig del i resursgruppens arbete är att upprätta en plan för tidigt insatta åtgärder om patienten verkar gå mot ett återfall i psykos. I bästa fall kan ett återfall hindras eller mildras om åtgärder vidtas snabbt. Stressreaktioner som att patienten är spänd, lättirriterad, undviker andra människor, får sömnsvårigheter eller aptitstörningar kan vara tidiga tecken på ett hotande återfall. Det finns vanligen också tecken som är individuella för varje patient. De tidiga varningstecknen kartläggs. En lista över tecknen och en tillhörande handlingsplan delas ut till dem i resursgruppen som är lämpliga att bistå om en kris närmar sig. Man vidtar då åtgärder som minskar stressen patienten upplever och försöker skapa en miljö med bara milda och lugnande intryck. Om detta inte verkar få tillräcklig effekt ändrar man medicineringen.

6 Lättnad för de anhöringa Det innebär vanligen en stor lättnad för de anhöriga till patienten att få vara med och arbeta i resursgrupper som inom Integrerad Psykiatri. Alla svårigheter i livet känns lättare om man är väl informerad om varför saker händer och om det finns en tydlig strategi för att ta itu med problemen. I resursgruppen stödjer alla varandra, man har väl avgränsade arbetsuppgifter och man vet vem man ska kontakta om något inte blir som det var tänkt. De anhöriga blir avlastade det totalansvar för den sjuke som de många gånger har känt sig tvingade att ta. Därför fungerar Integrerad Psykiatri Förlusten av kontakt med vänner, arbetskamrater och släktingar är kanske det allra värsta för den som blir svårt psykiskt sjuk. Behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri är ett effektivt verktyg att förhindra eller kompensera för en sådan förlust. Vidare är det väl belagt i forskning att stödjande insatser i familjen kan vara till stor nytta. Modellen med resursgruppen skapar trygghet omkring patienten som också får bättre självförtroende genom en succesivt förbättrad förmåga att klara sig själv. Med Integrerad Psykiatri skapas dessutom goda förutsättning för patienten att lära nytt och därigenom kompensera för den försämring av mentala förmågor som kan bli en följd av sjukdomen. Det finns forskning som visar att det är en effektiv form av inlärning att skaffa sig nya intryck genom social interaktion med andra människor. Integrerad Psykiatri är ett evidensbaserat program. Det bygger alltså inte på tyckande och förhoppningar utan på vad man genom forskning och klinisk erfarenhet vet fungerar. Kontinuerlig kvalitetssäkring är en del av programmet.

7 Vetenskapliga studier 1994 bildades Optimal Treatment Project (Projektet för bästa möjliga behandling) på initiativ av Ian Falloon, professor i psykiatri i Auckland, Nya Zeeland. Projektet är ett internationellt forskningssamarbete. Deltagarna ska utröna hur man bäst går till väga för att införa den behandling för svårt psykiskt sjuka som i forskningsstudier visat sig vara mest effektiv. Olika länder har olika kulturer och sjukvårds- och välfärdssystem och detta måste tas med i beräkningen. Som ett led i den svenska delen av projektet utfördes 1994 till 2000 den redan nämnda vetenskapliga studien av behandlingsprogrammet Integrerad Psykiatri i Göteborg, Svenljunga och Lysekil. Bakom studien stod Optimal Treatment Project-gruppen vid Göteborgs universitet ledd av docent Ulf Malm. 100 schizofrenipatienter ingick. I Göteborgsdelen av studien lottades patienterna till behandling med Integrerad Psykiatri eller till ett väl inarbetat och beprövat program, också det inom öppenvården. I båda programmen ingår medicinering, familjestöd och social träning och båda fungerar med hjälp av case managers. I Integrerad Psykiatri arbetar man dessutom med resursgrupper, träning i kommunikation och problemlösning och med kognitiv beteendeterapi för patienter med ihållande vanföreställningar och hallucinationer. Resultaten efter att patienterna deltagit i de respektive programmen i två år var att patienterna i Integrerad Psykiatri var mer nöjda med sitt program än patienterna i kontrollgruppen. De förbättrade också sin sociala funktion mer än patienterna i det mindre utbyggda programmet. Båda skillnaderna är statistiskt säkerställda. I båda programmen upplevde procent av patienterna, inom loppet av ett år, återfall i form av psykosepisoder. En hälsoekonomisk analys visade att Integrerad Psykiatri var kostnadsneutralt om man ser till de totala samhällskostnaderna. Man fick alltså ett bättre resultat för den summa pengar som vård, social service och sjukersättning för patienterna ändå skulle ha kostat.

8 Resultat och erfarenheter från den västsvenska studien av Integrerad Psykiatri finns redovisade i en lång rad publikationer. Nedanstående lista innehåller vad som publicerats respektive håller på att publiceras 31/ Ytterligare forskningsrapporter är på väg. Falloon IRH, Fadden G, Borell P, Kärräng L, Ivarsson B, Malm U (1997). Integrerad psykiatri. Psykologia/Spri. Bok, slutsåld men finns på bibliotek. Söderström L, Sutherland K (2001). Hälsoekonomi. Ingår i boken Case management - arbetssätt för en integrerad psykiatri (Red. Ulf Malm). Studentlitteratur. Under tryckning. Jonsson J, Malm U (2001). The social network resource group - A major ingredient for recovery in severe mental illness. Ingår i boken Family Interventions in Mental Illness: International perspectives (Red. Lefley H & Johnson DL). Westport CT, London:Praeger. Malm U, Lewander T (2002). Consumer satisfaction in schizophrenia. A 2-year randomized controlled study of two community-based treatment programs. Nordic Journal of Psychiatry. Under tryckning. Malm U (1999). Clanning for schizophrenia. Ingår i boken WPA series Evidence and experience in psychiatry Volume 2 Schizophrenia (Red. Maj M, Sartorius N.) John Wiley & Sons, Chichester. Burns T, Fioretti A, Malm U et al (2001). Case Management and Assertive Community Treatment in Europe. Psychiatric Services 52: Malm U, Ivarsson B, Allebeck P, Falloon IRH (2002). A two-year randomised study of Integrated Care in schizophrenia. Under publicering. Malm U, Lindgren NG and the OTP Research group (2002). From randomised controlled trials to evidence-based clinical care for severe mental illness. Ingår i boken The Keio University Symposia for Life and Sciences. Volume 8. Springer Verlag Berlin-Tokyo, sidorna Borell P (2001) Kort och intensiv fortbildning till case manager. Ingår i boken Case management - arbetssätt för en integrerad psykiatri (Red. Ulf Malm). Studentlitteratur. Under tryckning. Stålhammar-Hansson K, Allebeck P, Malm U (2001). Event recording in psychiatric care: Developement of an instrument and 1-year results. Nordic Journal of Psychiatry 55: Lindgren NG, Malm U (2002). Computer-aided outcome reporting in psychiatry (TAMESH) A two year implementation study. Under publicering. Mer information om Optimal Treatment Project (OTP) finns på: Mer information om TAMESH (Technology Assessment of Mental Health Services) - teknologin för uppföljning och kvalitetskontroll finns på: Via webbsidorna kan man bland annat hitta svenska tidningsartiklar i ämnet. Följande personer kan svara på frågor om Integrerad Psykiatri: Docent Ulf Malm, Blå Stråket 15, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, GÖTEBORG telefon eller , Professor Lars Söderström, Nationalekonomiska Institutionen, Lunds Universitet, Box 7082, LUND. Telefon , Slutligen vill vi tacka för forskningsanslag från Medicinska Forskningsrådet, Medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet, Vårdalstiftelsen, CEFOS, IFS - Intresseförbundet för Schizofreni, Socialstyrelsens nationella och regionala stimulansbidrag, Königsska-Söderströmska sjukhemmet/svenska Läkaresällskapet och Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse. Och till sist tack för ett ständigt och intresserat stöd för vår kliniska forskning från ledningen för området för psykiatri vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det västsvenska OTP-projektet har tack vare ovanstående anslagsgivare kunnat genomföras helt oberoende av alla företagsintressen.

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) LW ånga versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Integrerad psykiatri (IP)

Integrerad psykiatri (IP) Integrerad psykiatri (IP) IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Vård och stödsamordningsprojektet Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Bakgrund Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse 2012-09-12 och lokala överenskommelser mellan SDF/kommun och enheter inom SU Psykiatri Psykos Projekt

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Mål Ge patienten verktyg för att själv kunna hantera stress, smärta, ångest/oro och nedstämdhet samt öka sin livskvalitet Att erbjuda vården

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering.

Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering. 10 Integrerad Psykiatri motsvarar standards för god psykosocial rehabilitering. Tre betydelsefulla, av partsintressen oberoende intressenter i vård, service och metodik för personer med psykiska sjukdomar

Läs mer

Case Management & resursgruppsarbete

Case Management & resursgruppsarbete Case Management & resursgruppsarbete (Tidigare titel: Resursgrupps- och familjestöd, RFS) Version 3 Nisse Berglund, Per Borell Manualen får kopieras fritt, men inte säljas eller användas inom kommersiell

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sjöberg, J & Åkerberg, L

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sjöberg, J & Åkerberg, L INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.0 Inledning... 3 1.1 Disposition... 3 1.2 Definition och klargörande av begrepp.. 4 1.3 Bakgrund... 5 1.4 Vårt intresse... 6 1.5 Kunskapssyn... 7 1.6 Förförståelse... 7 1.7 Tidigare

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer Hjälpande relationer Mötets förutsättningar Stockholm 2012 12 03 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Ungdomsbok Maria får en psykos

Ungdomsbok Maria får en psykos Ungdomsbok Maria får en psykos Text och Illustrationer: Elisabet Alphonce Maria är 19 år och läser på folkhögskola. Hon går allmän linje. Hon bor i ett rum på skolans internat. Studierna är intensiva och

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer