ItiS - arbete Se förstå, handla det gäller rehabilitering med elevhandledning i fokus.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ItiS - arbete Se förstå, handla det gäller rehabilitering med elevhandledning i fokus."

Transkript

1 Nils Ericsonsgymnasiet Omvårdnadsprogrammet Handledare: Marie Påsse och Stefan Kärvling ItiS - arbete Se förstå, handla det gäller rehabilitering med elevhandledning i fokus. Författarna: Annika Sager Socialomsorgslärare Fahimeh Nordborg Matematik- och datalärare Katarina Nilsson Omvårdnadslärare Ingrid Karlsson Omvårdnadslärare Frank Brehmer Psykologilärare

2 Innehållsförteckning: Innehåll:...Sid nr: Bakgrund...3 Syfte och mål...4 Metod...4 Genomförande...5 Resultat...9 Diskussion...19 Slutsats...22 Appendix 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8,

3 II Bakgrund Vi har valt att göra en relativt utförlig rapport. Vi ser den som en del av läroprocessen, dels för att användas av oss i framtiden och dels av eventuella nya kollegor. Omvårdnadsprogrammet syftar enligt Skolverkets kursplan till att ge grundläggande kunskaper för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Omvårdnadsprogrammet karaktäriseras bl.a. av utgångspunkten för såväl hälso- och sjukvård som vård och omsorg som är strävan att främja människors hälsa och stödja varje individs förmåga att utveckla sina resurser. Utbildningen utvecklar elevernas förmåga att iaktta, uppfatta och värdera förhållanden och påståenden, att beakta olika behov och förutsättningar bland människor från andra kulturer samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra i arbetslag. Under första året läser alla elever gemensamma karaktärsämneskurser såsom Vård- och omsorgsarbete, Medicinsk grundkurs, Omvårdnad samt Social omsorg. Omvårdnadsprogrammet har genomgått stora förändringar. En förändring är valbara kurser i åk 2. Fyra valbara kurser/inriktningar har kunnat erbjudas eleverna. Sjukvård, barn- och ungdomssjukvård, utvecklingsstörning/funktionshinder och psykiatri. Alla elever kan inte få de val de önskat i första hand. För att bl. a visa eleverna möjligheterna till gemensamma utgångspunkter och ta tillvara de likheter och samarbetsmöjligheter som finns, skissades på ett konkret samarbete mellan de tre första inriktningarna. På detta sätt ger vi eleverna möjlighet till ett bredare perspektiv i andra kurser än sin egen och därmed gör vi en pedagogisk vinst. Dessutom tränas förmågan att samarbeta med andra arbetsområden än det egna. Det visade sig då att rehabilitering/habilitering var gemensamt för alla tre kurserna. När dessutom detta arbetsområde i det praktiska vård- och omsorgsarbetet förutsätter grupparbete föll det sig naturligt att låta eleverna arbeta med denna arbetsmetod. Eleverna kommer i sitt framtida yrkesområde att träffa på personer som är i samma situation som vårt patientfall och har igenom detta projekt stora fördelar, att få kunskap från de olika verksamhetsområdena. Beskrivning av hur arbetslaget arbetar med gemensamma elever: Omvårdnadsprogrammets kurser och uppläggning ändrades fr. o. m hösten Hösten 2001 började 55 elever på programmet. De delades upp i två klasser och går nu i åk 2. 3

4 Eleverna i åk 2 har nu fått göra sitt första val av en valbar kurs. De har valt mellan fyra kurser. Respektive valbara kurs är på 200 poäng 100 poäng teori, 100 poäng Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Här kommer alltså klasserna att blandas för första gången. Hitintills har skolans lärare planerat för fyra större ämnesövergripande teman under elevernas utbildning. Vi ser detta som ett sätt att uppfylla intentionerna kring lärande och arbetslagsarbete. I åk 1 hette temat Hälsa och i åk 2 har just genomförts temat Livets slut. Dessa teman har gjorts inom respektive klass. I vårt tema- projekt har vi använt PBL-metoden (Appendix 9) då vi sedan tidigare är vana att arbeta enligt denna metod. Nu ser vi lärare i tre av de valbara kurser ytterligare en möjlighet till ett nytt problembaserat, ämnesövergripande, elevorienterat tema där vi gemensamt kan arbeta med vissa av kursmålen. I detta tema blir våra 40 elever en gemensam grupp som arbetar i tvärgrupper med ett problem som har utgångspunkt i våra likartade mål. Till detta kopplar vi en psykologilärare och en datalärare då mål i dessa kurser överensstämmer väl. Beskrivning av elevgruppen: Elevgruppen består av 38 elever i åk 2 som gjort följande val: Barn- och ungdomssjukvård 10 Katarina Nilsson Sjukvård 18 Ingrid Karlsson Utvecklingsstörning/funktionshinder 10 Annika Sager III Syfte och mål Syftet är kopplat mot både elev- och lärarnivå. På elevnivå syftar projektet till att eleverna får möta och samarbeta med elever som valt olika valbara kurser och att jämföra och reflektera över olika verksamheters och yrkesgruppers sätt att arbeta. De konkreta elevmålen blir då: - att förstå habiliteringens och rehabiliteringens innehåll och metoder - att öka kunskapen om olika vårdtagargrupper - att se och förstå sin egen roll som vårdare i rehabiliteringsarbetet, hur man kan inspirera andra till ett mer självständigt liv - att öka elevernas insikt av vikten att samarbeta i arbetslaget och ut mot andra verksamheter - att använda datorn som hjälpmedel i sin dokumentation För oss lärare syftar projektet till att utveckla och bredda kursernas innehåll och att reflektera över elevers lärande och utveckla vårt sätt att handleda och samarbeta mellan olika kurser. De konkreta lärarmålen blir då: - att hitta och utveckla en modell för samarbetet mellan olika valbara kurser 4

5 - att träna elevhandledning och göra den mer medveten och systematisk - att få nya pedagogiska impulser från andra skolor IV Metod Vi har använt oss av ett elevaktivt arbetssätt enligt PBL-metoden i en trestegsmodell (se appendix 1-3) som börjar på individuell nivå fortsätter i ett grupp- projekt och avslutas individuellt. Vi har i själva grupp- projektet använt oss av en styrd gruppindelningsmodell. För att få kunskap om hur arbetet utvecklats och vilka lärdomar vi gjort har vi utvärderat elevernas arbete enligt särskilda utvärderingsmanualer. (se appendix 4 och 5) Vi har också använt oss av och analyserat elevernas egen skriftliga dokumentation (se appendix 6) samt gjort en analys av vår handledning (se appendix 7). V Genomförande Gruppindelning av elever Arbetsgruppernas indelningen styrde vi lärare.vi delade först in våra elever i olika grupper utifrån motivation. Det blev fyra grupper från de mycket motiverade eleverna till de med svag motivation och hög frånvaro. Därefter sattes åtta arbetsgrupper samman på ett sådant sätt att varje grupp innehöll följande : - fem elever - minst en elev från varje valbar kurs - minst en av de mycket motiverade eleverna för att fungera som motor - någon av de elever med hög frånvaro Vi ville med det skapa förutsättningar för alla grupper att fungera och klara arbetsuppgiften. Elevhandledningen Första idén var att vi skulle ha 1-2 grupper per handledare. När vi diskuterade längre kom vi fram till att vi skulle ha delad handledning. Alltså två handledare per grupp och vi där kunde komplettera och reflektera varandra för att utveckla handledarskapet. Men det slutade med att fyra av lärarna fick två grupper var och att den femte läraren skulle gå emellan som reflektor. Orsaken till att vi gjorde så här, berodde på att det inte var schematekniskt möjligt att lösa det bra på annat sätt. Vi ville uppnå en kontinuitet i handledningen med denna modell. 5

6 Vår hypotes angående handledningsinsatsen har varit att vi kommer att ha olika roller beroende i vilken fas av arbetet gruppen befinner sig. Tider: 01/3 Start steg 1 11/3 Start steg 2 med grupp- projektet 18/3 Handledning och Informationstillfälle Karin Teider, sjuksköterska 20/3 Studiebesök i Göteborg 22/3 Handledning 27/3 Handledning 08/4 Redovisningsuppföljningen Elevprojektets bakgrund Elevprojektet är upplagt i tre steg. Eleven startar individuellt, därefter sker grupparbete kring en utgångspunkt och avslutningsvis redovisar eleven individuellt sin kunskapsutveckling. Vi vill därmed tydliggöra för eleverna att de som enskilda individer ska uppnå sina kursmål från respektive valbar kurs samtidigt som de ska uppnå temats mål tillsammans med de andra i arbetsgruppen. Vi har försökt använda pedagogiska metoder som stämmer väl överens med de arbetsmetoder som är aktuella i vård- och omsorgsarbete. Därför har vi använt gästföreläsare och studiebesök som de främsta källorna vid kunskapssökandet, då det är på det sätt vi arbetar i verksamheterna frågar den sakkunnige. Arbetsgruppernas arbete har dokumenterats dag för dag i kort rapportform för att träna ännu en vedertagen arbetsmetod i vård- och omsorgsarbete. Slutligen har redovisningsformen varit rollspel för att visa på hur man utför rehabiliteringsåtgärder i verkligheten. Steg 1 Starten 1/3: Introduktion Här startades alltså temat upp. En av lärarna hade ansvar för denna introduktion. Där ingick kort presentation av temat, lärarna, lektionsdatum, anledningen till temat, elevmålen samt steg 1-uppgiften. Steg 1-uppgiften bestod av två delar. Den första delen var att varje elev fick en arbetsuppgift där mål från deras valbara kurs presenterades. Eleven skulle sedan enskilt tänka igenom vad målen innebar och skriva ned det. Därefter fick de gärna konsultera läroböcker och andra källor för att söka mer kunskap som också kunde tas med i uppgiften som sedan inlämnades. Den andra delen innebar att detta sedan redovisades muntligt i två handledningsgrupper. En elev fick till uppgift att skriva ned det viktigaste som sades på en overhead. Alla gruppernas overheads visades som avslutning i helklass. Steg 2 Efter en kort introduktion startade utgångspunkten med att en film om pojken Daniel visades. Den handlar om en funktionshindrad pojke med utvecklingsstörning och epilepsi, som vi får följa 6

7 i vardagen. Därefter fick varje grupp i uppgift att tänka sig in i Daniels situation utifrån en bestämd ålder, miljö och situation som han befinner sig i. Dessa förutsättningar har vi lärare bestämt för varje grupp. De ska sedan efter faktainhämtande åskådliggöra hur de som vårdare vill hantera dan aktuella situationen med ett rehabiliterande arbetssätt. Här följer ett exempel på en grupps utgångspunkt, som utgår från de olika kursernas elevmål. Daniel 5 år Utvecklingsstörning med epilepsi Miljö: Förskola Situation: Skogsutflykt Totalt kom följande situationer och miljöer att belysas av grupperna med Daniel i åldrarna 2 år 5 år 7 år och 12 år: Situationer: morgonbestyr, sjukbesök, ridning, skogspromenad, måltid, gruppaktivitet, undervisning, toalettbesök, badhuset. Miljöer: hemma, fritids, skolan, vårdcentral, skogen, badhuset. Föreläsning och studiebesök under grupp- projektet 1. 18/3 Med Karin Teider Karin Teider är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) inom kommunen för barn och ungdomar med funktionshinder. Uppläggning: -allmän information för hela klassen. Fyra mindre föreläsningar baserade på fallens olika åldrar, som vi kan bedöma det gav hon på ett enkelt och klart sätt en bild av barns handikapp och familjens och vårdarens situation. Hon gav också en del aha-upplevelser ur egen erfarenhet. Hur lätt det är att göra felbedömningar och behandla och underskatta den handikappades egen kapacitet och vad viktigt det är att be om ursäkt och erkänna sitt misstag. Vår handledarroll vid detta tillfälle var samtidigt en möjlighet att studera hur grupperna tog till vara informationstillfället och förde upp de frågor som uppkommit i grupperna. Alltså en möjlighet att bedöma elevaktivitet och gruppmönster. Vi lärare fick höra samma information som eleverna och kunde hänvisa tillbaka till föreläsningstillfället. Karin gav enkla och konkreta svar på elevernas frågor samt gav en rad praktiska exempel och råd. Eleverna hade många frågor och tyvärr hann ej alla besvaras. I och med att två grupper ställde frågor samtidigt fick eleverna ta del av varandras frågor och svar vilket ökade faktainhämtandet ytterligare. 7

8 2. 20/3 Studiebesök i Göteborg - Bräcke Östergård - ett habiliteringscenter på Hisingen i Göteborg som drivs som stiftelse av Svenska Kyrkan Där fick vi lyssna till tre föreläsare. Den första presenterade översiktligt vad som fanns på Bräcke Östergård. Den andra talade inspirerat om konduktiv pedagogik för barn med CP-skador, och den tredje representerade IT-brukarna och presenterade BLISS-kartor på dator. - Ågrenska stiftelsen - ute på Amundön, Hovås. Där ordnar man vistelser och utbildning för familjer som har barn som tillhör små och mindre kända handikappgrupper. Där fick vi lyssna på en uppskattad föreläsare som berättade om sitt arbete som fritidsledare. Delutvärdering 27/3 Vi valde att ge eleverna en delutvärdering av temat efter sista arbetstillfället. Det skulle sedan dröja en dryg vecka till redovisningen eftersom påsklovet inföll däremellan. Redovisning av steg 2 8/4 Själva redovisningsdagens uppläggning introducerades av en av handledarna. Elevernas redovisning visades i form av rollspel för att visa på behoven utifrån åtta olika situationer. I rollspelet och redovisningen ingick muntliga förklaringar som kompletterade rollspelet. Hela redovisningen filmades. Denna film blev underlag för en arbetsuppgift för de elever som var frånvarande vid redovisningen och därmed missade en betydande del av hela temat. De elever som "utgått" ur sina grupper p.g.a. frånvaro och fått enskild uppgift ombads att vara extra uppmärksamma när deras tidigare grupper redovisade för att kunna ge respons. Varje grupp hade 15 minuter till sitt förfogande. Redovisningen genomfördes av två grupper i följd som hade samma ålder men skulle hantera två olika situationer. Det avslutades med efterföljande samtal med lärare och elevreflektör(er). Samtalets uppläggning: - Grupphandledaren höll i det. - Eleverna berättade kort hur de upplevde redovisningen. - Ev. elevreflektör förde fram sin åsikt. - Alla handledare kommenterade kort. - Grupphandledaren sammanfattade och kopplade till måluppfyllelse samt meningsfullhet. Steg 3 Efter gruppredovisningarna fick eleverna tillbaks sin första enskilda uppgift för att kunna utveckla den i nästa skriftliga uppgift. Frågorna i nya uppgiften löd; Skulle du ha skrivit på samma sätt om du fått uppgiften idag? 8

9 1. På vilket sätt har dina kunskaper förändrats efter temaarbetet? 2. Vad har du lärt dig? 3. Som avslutning skulle eleven motivera om kursmålen uppnåtts eller ej. Enskild uppgift för de elever som inte deltagit i grupp- processen inlämnades. Arbetspasset avslutades med en slututvärdering. Elevbedömningen Vår inriktning har varit att både ha en gruppbedömning och en individuell bedömning. De bedömningsgrunder vi använt hänvisar vi till appendix 8. VI Resultat Som underlag för att uppskatta hur vi nått till våra mål har vi utgått från: 1. Elevernas utvärderingar 2. Elevernas dokumentation 3. Handledningsmanualerna 4. Bedömningarna av elevernas arbete 5. Slutsatser av måluppfyllelsen Delutvärdering 27/3 27 elever svarade på utvärderingen samma dag och 7 svarade efter lovet. Det blev 34 av de 38 elever som deltog i temat. Följande rubriker användes. Introduktion: Eleverna var nöjda med den. De uttryckte sig i termer som rätt bra och mycket bra. Endast ett fåtal svarar nja. Gruppuppgiften:: Den skrivna anvisningen ansågs tydlig och bra men ett fåtal hade önskat att den varit mer konkret. Filmen som visades fick mycket positiva kommentarer. Eleverna tyckte att den var jättebra och gjorde att de verkligen fick grepp om situationen. Endast en elev ansåg att den ej gav något. Samarbetet: På frågan om de förstod varför de skulle samarbeta över kursgränserna fanns två grupper av svar. En grupp trodde det var för att träna samarbete och en grupp att det var för att lära sig av varandra. En elev ansåg sig totalt ha missat varför. Gruppernas sammansättning: Hälften är nöjda med den grupp de hamnat i och de övriga är mindre nöjda. Skälen till missnöjet är att en del ständigt var frånvarande, en del ej tog tillräckligt ansvar, några pratade och sysslade mest med annat men de känner igen detta. Så brukar det vara vid grupparbete 9

10 Handledningen: Övervägande positiva svar. Denna punkt analyseras tydligare under en annan rubrik. Föreläsning/studiebesöken: Gästföreläsaren var mycket uppskattad och fick kommentarer som intressant, positivt sätt att lära sig, svarade tydligt och bra, kunnig. Det enda negativa som framkom, var den begränsade tiden. Studiebesöken i Göteborg var också uppskattade. Intressant, lärorikt, inspirerande och roligt skrev eleverna. Några tyckte dock att de inte fick den information de ville ha, att det ej hörde ihop med projektet och någon skrev t.o.m. att det var totalt onödigt. Slututvärdering 8/4 Vid redovisningstillfället fick eleverna göra en slututvärdering. Vid detta tillfälle var 23 elever av 38 närvarande, d. v. s. 42,3% frånvaro, och det gjorde att många av de som saknade sina gruppkamrater kände sig besvikna. Av dessa 23 har 19 stycken fyllt i redovisningsmanualen och lämnat in. Frågorna i utvärderingsmanualen och en sammanfattning av elevernas svar på varje del infogas nedan. Redovisningen Hur upplevde du : - din grupps redovisning - din egen del i redovisningen - uppnådde ni målet med uppgiften - lärdomar du fick av de andra gruppernas redovisning - handledarnas uppföljning De flesta som deltog i redovisningen är nöjda med resultatet. Det fanns några som hade enskild uppgift. Målet tycker de flesta att ha uppnått men besvikelsen över de gruppkamraterna som verken hörde av sig eller deltog är stor. Redovisningen har varit lärorik enligt de flesta och nästan 100% av eleverna är nöjda med handledarna och tycker att de har gjort sitt bästa och vill att de fortsätter på samma sätt. Gruppen Hur upplevde du: - Gruppsammansättningen - gruppstorleken 10

11 - samarbetet i gruppen - att några fick en individuell uppgift p.g.a. frånvaro - din egen del i gruppens arbete Gruppsammansättningen är de flesta nöjda med, för de tycker att det var lärorikt för dem att få träffa andra elever som har valt en annan kurs än vad de själva gjort. Gruppstorleken har varit precis lagom, för det hände ändå att några inte deltog i grupparbeten. Samarbetet i grupperna diskuteras på olika sätt. En del är nöjda, men en större del klagade på sina medarbetare som inte tog sin del i arbetet på allvar. Det blev en ökad belastning för de som var kvar, men de upplevde ändå att det gick bra till slut. Alla tyckte det var bra att de med hög frånvaro fick en individuell uppgift. De flesta som var kvar i grupparbetet anser att de har gjort sitt bästa, men är ändå besvikna på dem som inte tog temat på allvar. Handledningen Din uppfattning om: - hjälp och stöd från handledaren (för mycket/för lite/lagom) - vad handledaren bör tänka på till nästa gång Denna rubrik fördjupas senare i arbetet. Dokumentationen Hur upplevde du : - att skriva dagbok på datorn - lärarkommentarerna Även denna rubrik fördjupas senare i arbetet Uppläggningen Som ovan framgått har arbetet indelats i tre steg. Steg 1: individuell brainstorming och tvärgruppssamtal Steg 2: grupparbete med redovisning i form av rollspel och studiebesök i Göteborg och utfrågning av Karin Teider Steg 3: individuell uppföljning med knytning till målen- skriftligt arbete - Hur har du upplevt denna uppläggning? 11

12 Att de fick börja med individuell brainstormning tyckte alla var väldigt bra och positivt. På detta sätt fick de höra andras åsikter och idéer och det upplevdes lärorikt. Även grupparbetet i temat har varit givande och hjälpt de flesta att möta olika frågeställningar och flera idéer. Eleverna var mycket nöjda med de studiebesök som de hade i Göteborg. De fick tillfredställande svar på sina frågor. Tiden - Har tiden varit tillräcklig eller för kort/lång? Mer tid för arbetets genomförande och redovisningen har många önskat sig och vill att det skall avsättas mer tid just för temaarbete i den här formen. Övriga kommentarer ( ex vad som kan förbättras, göras annorlunda mm.). Jobbiga utvärderingsmanualer, bra handledning från handledarna. Tydligare information vid introduktions tillfället har önskats. Några önskade en annorlunda konstruktion av gruppindelning och grupparbete. Slutligen tycker de flesta att det har varit lärorikt och bra och vill fortsätta med den typ av temaarbete om man tar hänsyn till de åsikter och kritik som de har haft. Elevernas dokumentation Vi hade två mål med vår tanke att eleverna skulle dokumentera på datorn. Ett var att eleverna skulle använda IT som hjälpmedel. Det andra var att eleverna skulle träna sig att dokumentera kortfattat, som man gör inom vård och omsorg. När man dokumenterar inom vården använder man sig alltid av sökord. Det är viktigt att det görs på det sättet att man som personal enkelt skall kunna gå in få en överblick och kunna ge god vård/omsorg. Vid varje dokumentationstillfälle skulle eleverna ange:. - Närvaron - Vad har vi arbetat med idag? - Vad skall vi göra nästa gång? Det fanns även en rubrik som kallas lärarkommentar där handledaren går in och ger ex. råd och för en dialog med gruppen. Dokumentationstillfällena var fem till antalet under temat. Vid första dokumentationstillfället har de flesta grupperna brainstormat och sökt fakta utifrån deras utgångspunkt. De har ofta också gjort en inventering av vad de olika gruppmedlemmarna har för kunskap utifrån sin kursinriktning. Det vanligaste är att de anser sig behöva mer kunskap om epilepsi, barns utveckling och olika grader av utvecklingsstörning. 12

13 På frågan vad skall vi göra nästa gång? så har de vid varje tillfälle skrivit något kort om vad de har planerat, de har ett mål med dokumentationen. I elevernas utvärdering av dokumentationen, så har det framgått de flesta har uppfattningen att det har fungerat bra och att det gett något. Det finns några elever som har haft tekniska problem att logga in och har därför inte varit sekreterare någon gång. Några har också kommenterat att om de vid frånvaro ej följt upp dokumentationen. Flera grupper tyckte att det tog mycket tid från själva grupparbetet. Två av grupperna har dokumenterat betydligt mer än övriga grupper, detta gäller vid alla tillfällen. När det gäller lärarkommentarerna så tycker eleverna att det har känts bra att få respons av sina handledare, utifrån sin dokumentation och vad de gjort under respektive tillfälle, samt om de har planerat rätt och är på rätt spår. Dokumentationen av vår egen handledning För att beskriva elevhandledningen och vår roll har vi använt oss av följande rubriker i handledarmanualen.: - Handledningens innehåll - Problem/tankeställare - Min roll i processen - Åtgärder Fyra handledningstillfällen finns dokumenterade: 11/3, 18/3, 22/3, och 27/3. Nedanstående beskrivning bygger på nyckelord som framkommit i handledarnas egen dokumentation. Uppläggningen kan vara en slags modell för att se vad som händer under en elevhandledning: var tyngdpunkten i innehållet ligger, vilka problem och tankeställare man ställs inför, vilka olika roller som man faktiskt har som handledare under processen och vilka åtgärder man vidtar. Handledningstillfälle 1. Handledningens innehåll Innehållet kommer att koncentreras kring uppgiften. Brainstorming och frågeställande. En inventering sker vad som finns av kunskaper i gruppen. Kursmålen gås igenom. Praktiska detaljer kring gruppen ex. hur man skall arbeta ett annat ex. var en elev anmälde att hon skulle opereras och kom att vara borta. Elevernas dokumentation gicks igenom. Problem/tankeställare Hur skall jag som handledare göra när jag får frågor från en grupp som jag inte handleder. Vad skall jag göra om inte alla dyker upp? Hur tackla när någon tar på sig en ledande roll? En grupp upplevde uppgiften för tunn. Bygga in fler förutsättningar? 13

14 Min roll i processen Olika infallsvinklar : aktiv, pusha på, få gruppen att ställa frågor, stödjande, lite styrande och vara handledare. Åtgärder Följa upp fakta, visat på dokumentationen på datorn. Handledningstillfälle 2. Handledningens innehåll I några grupper redovisar man fakta man sökt sig fram till. Frågor förbereds inför mötet med en resursperson. Fördelning av ansvar i gruppen kommer upp i grupperna. Information till tidigare frånvarande. Faktasökande samt några grupper börjar skriva manus tillredovisningen Problem/tankeställare Kan alla datadokumentera? Får åsikten från en grupp vi vill filma istället. Vad göra åt frånvaron? En konflikt dök upp med en elev som varit borta mycket. Gruppen tyckte det var ok. att eleven fortsatte i gruppen, men handledaren var av en annan åsikt. Min roll i processen Handledare, vara vägledande, pekat framåt mot informationstillfällena, beaktat grupp - processen: att alla hjälps åt. Åtgärder De med hög frånvaro skall få en egen uppgift. Förbereda frågor till studiebesöket i Göteborg Handledningstillfälle 3 Handledningens innehåll Frånvaron kommer upp som ett tema i flera grupper. Informationssökande fortsätter. Grupperna är aktiva och skriver manus. Studiebesöket i Göteborg som föregått detta arbetspass diskuteras. Olika åsikter framkommer om hur mycket användning man har av detta i själva uppgiften kring Daniel. Problem/tankeställare Hur sätta in frånvarande i arbetet? Känner sig alla delaktiga? Handlingsförlamning i en grupp när drivkraften var borta. Min roll i processen Följt upp informationstillfällena. Riktar uppmärksamheten framåt mot redovisningen. Tar upp frågan om hur sätta in frånvarande i arbetet? Kontrollerande. Ligger lågt, nyfiken. Åtgärder De som varit frånvarande skall se filmen. Förberedelse av rekvisita inför 8.4. En grupp skall träffas extra för att filma. 14

15 Handledningstillfälle 4 Handledningens innehåll Här ligger koncentrationen på förberedelsen inför redovisningen. Praktiska detaljer som rekvisita diskuteras. Träning av rollspel. Elever som varit borta arbetar nu med sina enskilda uppgifter. Problem/tankeställare Frånvaron är frustrerande. Blir sjuka friska till redovisningen? Vad behövs i form av rekvisita till redovisningen 8.4? Min roll i processen Inte så många synpunkter här mer än nyfiken och peppare. Åtgärder Kontrollera att allt är klart inför redovisningen. Handledarnas reflektionstankar kring grupperna Nedan följer några citat från handledarnas egna reflektioner som framkommit i handledarnas manual. Handledare 1 Elever från en annan grupp frågar. Jag känner att jag kanske är inne på någon annans område. Elev som har andra akuta frågor kommer. Jag tar mig tid och får då för lite tid för det jag skall handleda. Vad skall vi göra med frånvarande elever? Det skulle vi pratat om mer innan. Det tillfället då vi skulle informera dem 22/3 tog för mycket tid från handledningen. Dessutom hade vi lärare svårt att samla oss så alla var med. Om hur grupparbetet, och borde ha fungerat? Jag känner mig nöjd. Mina grupper var olika men båda fick arbetet att flyta och samarbetade. Hur styrde jag(vi) gruppen och hur borde vi ha gjort? Det kändes bra i handledningssituationen. Försökte att inte styra dem utan att mer klargöra och reda ut och leda. Ställde frågor. I starten var min roll aktivare och blev med tiden mer passiv. Handledare 2 En mycket kreativ grupp med mycket idéer och tankar som föll platt på redovisningen. Gruppen minskade raskt till fyra. Endast två elever var närvarande alla gånger. När en stark elev uteblev de två sista gångerna blev det väl för tungt lass för den andra starka eleven. Den första starka eleven kom till redovisningen och hade då räknat med att hon nu istället skulle få ett enskilt arbete. På redovisningen var bara de två starka eleverna där, en liten filmsnutt hade de med sig, men som de inte tittat på innan. Hur styrde jag(vi) gruppen? och hur borde jag ha gjort? 15

16 Gruppen delade upp uppgifter emellan sig, fast jag varnade för det. Och sista gången var de i stort sett två personer, då kunde de inte fullborda och öva sin scen. Jag kunde inte annat än styra och ställa frågor, svara på frågor till dem som var med. Men allt blir haltande. Hur jag borde gjort? Fördela om innehållet på två personer som reservplan? Handledare 3 Blev ingen bra grupp, enligt mig. Gruppen tyckte att det fungerade. De arbetade på var sitt håll, för mycket. Motorerna tappade fart och kom av sig. Det började bra, men sedan blev det negativ stämning mot själva arbetet. De var trötta på grupparbete och tyckte att de hade för mycket tid. Fundering de var fulltaliga nästan alla gånger. Var det därför de inte tog så mycket ansvar? Hur styrde jag (vi) gruppen och hur borde jag ha gjort? Försökte styra dem till frågeställningen till viss del. Men de tyckte att de hade kontroll och ville inte ha någon direkt hjälp, då backade jag för att se vad som blev resultatet. Bra fungerande grupp, fastän de var få hela tiden. Men det gick så bra p.g.a. att de som var motorer var med hela tiden. Positiv inställning, både att arbeta i grupp och att lära sig ny kunskap. Hur styrde jag (vi) gruppen och hur borde jag ha gjort? Inte speciellt mycket styrning, utom första gången, så att de kom igång. Behövde mest vara till hands, så att de kunde stämma av med mig. Handledare 4 Mina handledningsgrupper skilde sig åt på så sätt att i den ena gruppen var det tydligt en elev som tog på sig en ledande roll. I den gruppen försvann en elev tidigt p.g.a. långvarig sjukdom. Arbetet flöt på. Den stora missräkningen blev redovisningen där två elever var frånvarande utan att ha meddelat sig med gruppen. De fick därför frångå sin ursprungliga planering och improvisera redovisningen utan rollspel. Den andra gruppen kom egentligen bara att bestå av tre personer. En elev fick en individuell uppgift då hon varit borta i början. En annan elev föll ifrån mot slutet. De tre elever som genomförde arbetet var jämna i engagemanget och delade på arbetet. Har känts lite lyxigt med två grupper att lägga sin energi på. Bättre tid för grupperna och finnas till hands. Hur styrde jag (vi) gruppen och hur borde jag ha gjort? Arbetet i grupperna fungerade relativt väl. Behövde inte styra utan fanns till hands hjälpte grupperna att då och då påminna om målen, göra dokumentationen etc. Fick en aktivare roll på redovisningsdagen då vid starten bara en deltagare fanns i den ena gruppen. Den andra eleven hade missförstått tiden. De fick också motiveras att genomföra en annan typ av redovisning. 16

17 Hur eleverna upplevde handledningen utifrån utvärderingarna I delutvärderingen löd frågan: - Hur har du upplevt handledningstillfällena? Kommentar:" En stor majoritet har svarat "bra", "positivt", "jättebra" och "mycket bra". Ett fåtal har svarat "ganska bra" samt "OK". Kommentarer till de positiva svaren kunde vara: - förklarade bra - gett information - funnits när vi behövt - varit till stor hjälp - hjälpt med idéer - hjälpt oss bra - många bra råd och hjälp med arbetet - trevliga lärare - snäll - en att fråga hela tiden - behövde inte springa och leta - träffades varje gång Kommentar till de mindre positiva svaren kunde vara: handledaren försökte styra lite i arbetet I slututvärderingen fanns det tre frågor som rörde handledningen. 1.- Hur upplevde du handledarnas uppföljning vid redovisningen? Hälften har missförstått frågan och svarat mer allmänt om handledningen i stort. Andra halvan har svarat "bra", "mycket positivt", "jättebra" och "kanon". Kommentarer kunde vara: - fick bra kritik - lärde oss på det - förklarade bra - fick fråga om vi undrade över något 2.- Din uppfattning om hjälp och stöd från handledaren (för mycket/för lite/lagom)? Här föreligger en liten missuppfattning igen. Ungefär hälften av eleverna svarar "bra", "jättebra" och "mycket bra". Andra halvan svarar "lagom". Ett fåtal antyder att de fått för mycket hjälp. Kommentarer kunde vara: - engagerad och omtänksam - bra hjälp - fick den hjälp vi behövde - förklarade bra när vi inte förstod - fick bra svar på frågor - bra tips och råd - lyssnade bra på idéer 17

18 - fanns oftast till hands - frågade ifall vi behövde hjälp m.m. - fick igång oss om vi körde fast - kunde koncentrera sig bara på en grupp - bra att ha kontakt genom datorn - försökte bestämma lite för mycket - lite för stor "makt" Det fåtal elever som arbetat enskilt och svarat på slututvärderingen svarar att de fått "för lite" och "lagom" med hjälp från handledaren. 3.- Din uppfattning om vad handledaren bör tänka på till nästa gång? Majoriteten svarar här "vara som du var". Övriga kommentarer kunde vara: - vara med och se att vi verkligen gjort något inom gruppen - att gruppen försöker redovisa varenda gång inför handledaren som kan komma med idéer och hjälp till bra start om det är dåligt - inte vara negativ till idéer Bedömning av elevernas arbete Som en referens har vi använt Skolverkets bedömningsmatris, vidare har vi själva utformat ett enkelt formulär för grupp- och individbedömning. Frånvaron Vi fattade beslutet att de elever som varit frånvarande minst tre tillfällen skulle utgå ur gruppen. De fick göra en egen uppgift och lämna in den skriftligt. Då dessa elever ej redovisar praktiskt får de i uppgift att ha en reflektorroll vid övriga gruppens redovisning och redovisa den muntligt. Slutsatser om måluppfyllelsen Av kurs Sjukvårds 18 elever svarade 11 samma dag. De flesta tror att de skulle skrivit det samma på brainstorming även efter temat. De anser dock att kunskaperna har ökat och fördjupats framförallt avseende de andra kursernas kunskapsområden. Alla utom två tycker att de uppnått kursmålen. De två tycker att det inte var så mycket om rehabilitering i temat och att det inte hade med sjukvård att göra. I kurs Utvecklingsstörning/Funktionshinder inlämnade fyra av tio elever sin sista uppgift på redovisningsdagen. Hälften skulle skrivit på samma sätt på en brainstorming även efter temat, andra hälften skulle skrivit annorlunda, då de förstod målen bättre nu. Alla upplevde att de fått nya och förändrade kunskaper som de ger många exempel på. Majoriteten uppger att deras kursmål är uppnådda, någon skriver inte helt. I barn- och ungdomssjukvårdskursen svarade sex av tio på slutuppgiften. Hälften av dem ansåg att de skulle svarat samma, men den andra hälften hade svarat på annat sätt t.ex. utförliggare. Alla svarande var överens att deras kunskaper ökat och att de fått en ökad förståelse, samt breddat 18

19 perspektiv. När det gäller att ha uppnått kursmålen så är hela gruppen eniga om att det har de gjort. VII Diskussion Vad har vi då lärt oss av detta projekt?. I hur hög grad har våra ursprungliga mål blivit uppfyllda? Vad kan vi arbeta vidare med? Det här är några av de saker vi skall diskutera nedan. Det gäller alltid att hitta röda trådar i utbildningar mellan ämnen och kurser. Detta underlättar för elever och för oss själva att finna helheter och göra pedagogiska vinster då många kurser tangerar varandra i mål och innehåll. Ytterligare en aspekt är att förbereda våra elever för ett yrkesliv där olika verksamhetsområden samarbetar med varandra. När nu omvårdnadsprogrammet fått en annorlunda inriktning med nya valbara kurser, var det en utmaning för oss att hitta en gemensam nämnare. Vi tycker att vi har hittat en sådan, i arbetet kring rehabilitering och habilitering. I framtiden kan vi tänka oss olika utvecklingsmöjligheter. De tre valbara kurserna som här medverkat kan arbeta med detta själva. För att bredda det hela som vi gjort i projektet kan psykologi och data ingå. En annan spännande variant är kanske också att se möjligheten att få den fjärde valbara kursen psykiatri att medverka. Ett ämne som också på ett naturligt sätt kan ingå är svenska, som kan medverka i många sammanhang som stöd inte minst i detta då dokumentation varit ett viktigt inslag. För att få med andra ämnen och kurser måste detta tidigt beaktas vid schemaläggning. När det gäller temats tidsplanering, så blev det fel redan från början. För det första vad gäller tidsplaneringen. Vi kom med senare än övriga grupper och genom detta hade respektive kursansvarig planerat in bl. a studiebesök. Våra elever hade APU under v.15 - v.18 och därför måste vårt projekt vara klart innan eleverna gick ut, då examinationen av projektet är 7/5. Vår ursprungliga tanke var att ha halva projektet innan APUn och resten efter och möjliggöra för eleverna att söka ny kunskap under APUn. Det blev även andra schematekniska förändringar som t.ex. flytt av en idrottsdag. APU-starten direkt efter redovisningen försvårade för oss lärare att göra en bra uppföljning. Det gällde framförallt för de elever som var frånvarande vid redovisningstillfället. Vi hade en god intention med vårt projektupplägg, som började med en individuell uppgift och slutade individuellt för att möjliggöra elevens egna tankar och reflektioner. Det som gjorde att uppläggningen inte alltid slog helt väl ut, var den höga elevfrånvaron som för en del förryckte den pedagogiska tanken. Tidsschemat var ibland lite för pressat speciellt att den stora gruppredovisningen låg direkt efter påsklovet. Både lärare och elever upplevde att det inte var helt lyckat med en heldagsredovisning. 19

20 Vi fick inte heller tillräckligt med tid för att på ett tillfredställande sätt introducera den avslutande individuella uppgiften (steg3). Därutöver var vi tvingade att pressa in slututvärderingen vid samma tillfälle. Detta tror vi kom att påverka resultatet. När det gäller tidsplanering har vi insett att det är viktigt att framtida projekt schematekniskt förbereds noggrant. Något som vi inte var tillräckligt förberedda på var den höga andelen frånvarande elever. Självkritiskt borde vi bättre kunnat förbereda en strategi för detta. Frågan kom redan upp i samband med gruppindelningen, men vi diskuterade den inte tillräckligt. Kan en av orsakerna vara att vissa elever kände sig ensamma som representant inom sitt kunskapsområde. Frånvaron på redovisningsdagen kunde vi ha förutsett i några fall, elever som hitintills alltid varit borta vid muntliga redovisningar och liknande. Flera elever reagerade redan från start med frågan vad som skulle hända med de elever som var frånvarande. Vi lärare klargjorde redan då att arbetet innehöll en grupp- samt en individuell bedömning. I och med denna information, lugnade vi en stor del av oron hos de ambitiösa eleverna. För de elever som fick individuell uppgift försvann ett av våra bedömningsmål det som gäller samarbete. Detta målet var en viktig del av grupprojektet och med som mål i samtliga kurser. Hur skall vi lösa detta problem på ett bra sätt i framtiden? Vi upplever också att för en del av eleverna som fick en individuell uppgift blev det en vinst att jobba enskilt. De slapp genom detta att redovisa muntligt och att arbeta i grupper med elever de inte kände så väl. Vår fråga är: Hur gör vi för att grupparbetet projektarbetet blir mer attraktivt för eleverna? En annan fråga som man kan ställa sig är att varför grupper som varit 2-3 stycken under hela projektets gång, har nått bättre slutresultat än de grupper som varit i stort sett fulltaliga hela tiden. Kan det vara så att varje enskild elev har känt mer personligt ansvar när de har varit få i gruppen?. När det gäller handledning i elevdokumentation såg vi vissa skillnader av vem utav oss som varit handledare. Vi handledare som i vårt tidigare yrkesverksamma liv haft vårt arbete inom sjukvården och har erfarenhet av att dokumentera kortfattat och att använda oss av sökord och planera patienternas fortsatta omvårdnad/vård. I dessa handledningsgrupper, har eleverna dokumenterat mer kortfattat. Troligen är det handledares syn på dokumentation som styrt elevernas sätt att dokumentera. Borde vi diskuterat tydligare inom handledargruppen vad vi menar med dokumentation? 20

21 Anmärkningsvärt är att en del elever som varit frånvarande uppger att de inte gått in på gruppens dokumentation och läst vad som gjorts och vad som planerats framöver. Detta trodde vi lärare skulle vara en av vinsterna med dokumentationen. Eleverna hade vissa problem med att dokumentera ibland på grund av datasystemet. Detta visar ju sårbarheten att dokumentera endast på datorn. Detta problem är ju inte unikt endast för skolans värld utan även tex. sjukvården har ju samma problem ibland och blir helt ställda när systemet inte fungerar. När det gäller dokumentationen i slututvärderingen, så var det överlag positiv inställning till att dokumentera på detta sätt. Vissa tyckte att det svårt att inte skriva för mycket och inte för lite och även detta är ju ett problem man har i verksamheterna. Det är endast träning av att dokumentera som underlättar detta problem. I detta projekt har vi kunnat lägga ner mycket tid just kring handledningen. Med så många lärare i projektet har vi kunnat begränsa oss till två mindre grupper per handledare. Det har gjort att vi mer systematiskt kunnat se på vår egen roll. En skriftlig handledningsmanual har hjälpt oss att hitta en struktur för vår egen reflektion. Denna har vi sedan kunnat jämföra med elevernas skriftliga dokumentation. Vi ser då att vi på innehållsnivån ofta dokumenterat samma saker. Ytterligare en dimension som vi fört in är att vi som handledare skriftligt via datorn också fört en dialog med eleverna efter varje arbetspass. Om vi tittar i vår egen handledningsreflektion så är rubriken problem/tankeställare ett sätt för oss att få en kartläggning av vad man som handledare möter av förutsedda och oförutsedda situationer och frågeställningar under handledningen. I vårt fall kom ju den inte alltid förutsedda frånvaron att ställa oss inför nya frågor som måste lösas och ibland improviseras fram. Det är alltid en stor fördel att skriva en reflektionsloggbok för att synliggöra handledarens roll (er) under processen. Om vi tittar på handledarrollen går det inte entydigt att på så kort tid och med så kort gruppprocess, se hur handledarrollen växlar från ett handledartillfälle till ett annat. Vissa mönster kan skönjas. Handledaren är mer aktiv i starten då det gäller att få igång och motivera gruppen, hjälpa gruppen att fokusera på uppgiften och målen. Under mittfasen i arbetet kan det märkas att handledaren håller sig något mer i bakgrunden, kontrollerar, griper in vid behov, har fokus på grupp- processen. Frågor som här kommer upp: - Finns det konflikter? - Vad händer med dem som är frånvarande? - Känner sig alla delaktiga? Mot slutet av arbetet blir handledaren mer tydligt aktiv och peppar gruppen mot målet och redovisningen. När det gäller vilka olika roller handledaren har under processen så är det anmärkningsvärt att se och det blir så tydligt att vi har många olika roller. Rollen kan växla från grupp till grupp, från arbetspass till arbetspass. Likt en kameleont byter vi skepnad. Den aktive, pusharen, förbyts till en passiv lyssnare, som senare blir kontrollant, rådgivare, bollplank, mottagare av gruppers och enskildas frustrationer 21

22 likt en container. Vi skall ingjuta mod, mana till att gå vidare, men ändå inte ta ifrån grupperna deras egen kraft och styrriktning. Det gäller att lyssna och samtidigt vara fokuserad på vad som är kursmålen och det bakomliggande syftet med uppgiften. Med en form av helikopterseende skall vi ha fokus på uppgiften, de bakomliggande målen, se hur grupprocessen löper på och matcha det mot tiden för projektet. VIII Slutsats Slutligen tycker vi i gruppen att det har varit väldigt lärorikt för oss att ingå i ITiS projektet.. Under projekt arbetet fick vi vara både handledare och handledas av ITiS pedagoger. Just de två olika rollerna har hjälpt oss att reflektera över vårt uppdrag utifrån olika infallsvinklar. I projektet har ingått några seminarier, under dessa fick vi träffa andra grupper som representerade andra skolor. På seminarierna fick vi dela andras erfarenheter i ITiS användandet inom skolorna. Eftersom vi hade elevmål och lärarmål i vårt syfte så blev arbetet mer omfattande än vi hade tänkt oss. Vår första handledare rådde oss att begränsa oss, men det blev inte riktigt så. ITiS ska vara ett verktyg för att bättre uppnå läroplanens mål, anser man på utbildningsdepartementet. Vi tror att vi genom detta projekt har medverkat att kunskapen om IT på vårt program har utvecklats, fördjupats och breddats. 22

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

Kurskod X X X X X X X X X X X. Block 1 X X X X. obligatoriska. kurs) Block 2. Geriatrik X X X X X X X. Rehabilitering och. habilitering Psykiatri

Kurskod X X X X X X X X X X X. Block 1 X X X X. obligatoriska. kurs) Block 2. Geriatrik X X X X X X X. Rehabilitering och. habilitering Psykiatri Omvårdnadsutbildning Hösten 2009 1 SÅ HÄR ARBETAR VI OMVÅRDNADSUTBILDNING HÖSTTERMINEN 2009 INTRODUKTION TILL REGULJÄRA OCH FLEIBLA STUDIER INOM OMVÅRDNAD OCH OMSORG Du kan läsa omvårdnadd på två sätt

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2 CEQ-kommentarer Kurser år 2 Innehåll LP1... 2 Introduktion till mikroekonomisk teori, EXTA40... 2 Logistik, MTTF01... 2 LP2... 3 Matematisk statistik, allmän kurs, FMS012... 3 LP3... 3 Programmeringsteknik,

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2)

Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2) Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Övriga medverkande lärare: Karin Dessne David Gunnarsson Linda Rydh Jonas Söderholm Birgitta

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer