Kan kunskap om Generella Motståndsresurser bidra till bättre hälsa hos anhörigvårdare? Mia Wennerberg

Transkript

1 Kan kunskap om Generella Motståndsresurser bidra till bättre hälsa hos anhörigvårdare?

2 Hälsa i livets flod Vi simmar alla i livets flod - Hur simmar anhörigvårdarna? Health in the river of life, modified after Lindström and Eriksson (2010)

3 Anhörigvårdarforskning Anhörigvårdare är en snabbt växande population vars hälsa har avgörande betydelse för att äldre personer som behöver stöd för att klara vardagen skall kunna få det Traditionell anhörigvårdareforskning präglas av Kvantitativa ansatser Fokus på negativa aspekter och faktorer som leder till ohälsa Ligger ofta till grund för interventioner som syftar till att minska vårdandets negativa effekter på vårdares hälsa genom reducering av riskfaktorer Anhörigvårdarforskning använder den salutogena teorin Kvantitativt söker samband mellan vårdarens KASAM och copingkapacitet Kvalitativt använder oftast KASAM-dimensionerna vid analys och presentation GMR - ett fåtal studier i specifika populationer presenterar GMRs (e.g. Potgieter & Heyns, 2006; Milberg & Strang, 2007) Ett anhörigstöd som tillvaratar och bibehåller anhörigvårdarnas resurser till hälsa kräver båda typerna av forskning.

4 Studiens syfte Att beskriva GMRs och hinder för GMR-användning bland anhörigvårdare till personer 60 år eller äldre i en svensk kommun Generella Motståndsresurser - GMRs Baserat på det väldokumenterade sambandet KASAM Hälsa (Eriksson, 2007) och Antonovskys definition (1987), antogs att anhörigvårdares GMRs: Utgöras av individuella, kontextuella, materiella och/eller immateriella karaktäristika de kan använda för att lösa utmaningar de ställs inför på ett för dem, och vårdmottagaren, hälsofrämjande sätt = förflyttar dem mot hälsopoolen på kontinuumet Kan synliggöras när anhörigvårdare beskriver VAD som är positivt och HUR de gör för att få ett sådant utfall Kan synliggöras om anhörigvårdaren beskriver varför de ibland inte kan hantera en utmaning; HINDREN bör indikera GMRs de har tillgång till men inte kan använda eller saknar helt

5 Design & Metodologi Anhörigvårdarna N = 32; 17 fruar, 6 döttrar, 9 män (50-87 år, medel 71 år) Vårdmottagarna N = 32; 17 män, 15 kvinnor (63-97 år, medel 77 år) Kontext en medelstor, svensk kommun i en storstadsregion Salutogen ansats för att utforska hur anhörigvårdare löser de utmaningar de ställs inför och för att identifiera GMRs de använder för att få ett positivt utfall Salutogen intervjuteknik fokus på resurser, är interaktiv och empowering (Benzein et al, 2008; Hollnagel & Malterud, 1995) Datainsamling direktintervjuer, öppna och slutna frågor (kvalitativ och kvantitativ data; allt bandades) Analys memostyrd within-case (individnivå) och across-case analysis (gruppnivå) (Birks et al 2008; Ayers et al, 2003) Syntes av resultatet hur anhörigvårdarna som grupp beskriver sin situation baserat på GMR de använde och de hinder för GMR-användning de upplevde

6 Individnivå Kvalitativ data Intervjutext Individnivå Naiva historier Individuell och gemensam nivå Kvantitativ data Excel-fil Memos Individnivå kondenserad text kodtabeller koder Gemensam nivå Individuella koder Gemensamma kodtabeller Subteman Teman Gemensam nivå Analysmatriser Fyra positiva & fyra negativa teman Fyra ursprungsdomän för temana Analytiska figurer Syntes Caregivinghood Dataanalys Solida pilar visar analysprocessen, streckade pilar indikerar reflektiva, jämförande moment under analysen DYAD

7 Förslag på implikationer Forskningsmässigt Att delta i denna typ av studie kan vara hälsofrämjande i sig studera mer Instrumentutveckling gäller inte mig i CASI-CADI-CAMI gav viktiga kvalitativa data om situationen men indikerade osäkra kvantitativa totalvärden SOC 29 resonemanget när man väljer en siffra indikerar att SOC 29 bör testas mer bland AHV vissa skattningar hade inte med anhörigvårdarskapet att göra, en del frågor fungerar illa Bra / dåligt för SOC-Copingforskningen? Praktiskt Ur ett kommunpolitiskt perspektiv borde det vara en fördel att i en studie få både GMRs och hinder för GMR-användning. Lättare att skriva policy, handlingsplan? GMRs tyder på att samverkan mellan kommunala politikområden är nödvändig för ett bra anhörigstöd, om det nu ska heta så.. (jfr Agenda 22) Metoden bör kunna användas kliniskt för underlag till ICF-baserade vårdplaner Anhörigvårdare en resurs vid utvecklandet av healthy communities? Participatory Action Research?

8 Tack för uppmärksamheten, hoppas att jag skapat någon sorts sammanhang nu svarar jag gärna på era frågor! Tänk på att även den minsta lilla kommentar kan indikera bästa vägen när vi ska simma vidare i livets flod

9 Publicerat från studien Wennerberg, M.M.T., Lundgren, S.M., & Danielson, E. (2012). Using the salutogenic approach to unravel informal caregivers resources to health: Theory and methodology. Aging & Mental Health, 16, Referenser Antonovsky, A. (1979). Health, stress and coping. San Fransisco: Jossey-Bass Publishers Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health. San Fransisco: Jossey-Bass Publishers Ayres, L., Kavanaugh, K., & Knafl, K. (2003). Within-case and across-case approaches to qualitative data analysis. Qualitative Health Research, 13, Benzein, E.G., Hagberg, M., & Saveman, B.-I. (2008). Being appropriately unusual : a challenge for nurses in health-promoting conversations with families. Nursing Inquiry, 15, Birks, M., Chapman, Y., & Francis, K. (2008). Memoing in qualitative research: Probing data processes. Journal of Research in Nursing, 13, Eriksson, M. (2007). Unravelling the mystery of Salutogenesis The evidence base of the salutogenic research as measured by Antonovsky s sense of coherence scale. (Doctoral diss.). Health Promotion Research Programme, Research Report 2007:1. Helsinki: Folkhälsan Research Centre Hollnagel, H., & Malterud, K. (1995). Shifting attention from risk factors to patients self-assessed health resources: a clinical model for general practice. Family Practice, 12, Lindström, B., & Eriksson, M. (2010). The hitchhiker s guide to salutogenesis. Salutogenic pathways to health promotion. Research Report 2010:2. Helsinki; Folkhälsan Research Centre, Health Promotion Research & the IUHPE Global Working Group on Salutogenesis (GWG-SAL) Milberg, A., & Strang, O. (2007). What to do when there is nothing more to do? A study within a salutogenic framework of family members experience of palliative home care staff. Psycho- Oncology, 16, Potgieter, J.C., & Heyns, P.M. (2006). Caring for a spouse with Alzheimer s disease: Stressors and strengths. South African Journal of Psychology, 36,