FÖRENINGEN FÖR KLINISK KEMI I FINLAND STRATEGIPLAN

Transkript

1 1(5) FÖRENINGEN FÖR KLINISK KEMI I FINLAND STRATEGIPLAN Föreningen för klinisk kemi i Finland (FKKF) har utarbetat denna strategiplan. I planen vill vi kartlägga nuläget i utvecklingsperspektivet för facket och dryfta vilken betydelse föreningen kan ha som befrämjare av laboratoriemedicin. I strategiplanen upptecknas de åtgärder som behövs för att öka laboratoriemedicinens betydelse och höja fackets status inom den finska hälsovården. A. UTGÅNGSPUNKTEN FÖR STRATEGIPLANEN ÅR 2000 A.1. HÄLSOVÅRDEN I FINLAND Hälsovården i Finland har under hela 1990-talet upplevt stora förändringar. Som en följd av de ekonomiska kriserna har man minskat på statsandelarna samtidigt som kommunerna har fått allt friare händer att sköta sin ekonomi. För att balansera sin ekonomi har kommunerna riktat sina sparåtgä r- der också i hälsovården. Samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna har minskat har verksamheten inom hälsovården blivit betydligt effektivare. Då teknik och vetande har ökat, har det blivit möjligt att utveckla och ta i bruk allt mera krävande och dyrare vårdformer. Detta har lett till att sjukvården mer än förut är poliklinisk så att patienternas sjukhusvistelse har i medeltal förkortats. Instrument- och metodutvecklingen inom laboratoriemedicinen har lett till att man ännu effektivare kan utnyttja automatik och robotik i hanteringen av ökande provmängder. Både förändringarna i de ekonomiska verksamhetsbetingelserna som den tekniska utvecklingen inom facket inverkar starkt på framtidsutsikterna i det kliniska laboratoriet. A.2. FKKF FKKF är en vetenskaplig förening, som enligt stadgarna har som uppgift att verka som en kontakt mellan läkare och kemister intresserade av klinisk kemi samt att befrämja i Finland den praktiska och teoretiska utvecklingen inom facket. Föreningen har en publicistisk verksamhet och arrangerar utbildning i hemlandet. Dessutom uppmuntrar och stöder föreningen sina medlemmar att delta i internationella kongresser. Föreningen arbetar i internationella sammanhang genom att delta i internationella organisationers arbete och genom att ta ställning till internationella avtal, regler och rekommendationer, som berör facket och kan på så sätt föra vidare informationen till olika myndigheter i Finland och till sina medlemmar. Föreningen har organiserat och är fortfarande beredd att organisera internationella kongresser inom sitt fack i Finland. De senaste exemplen är den europeiska kliniska kongressen i Tammerfors år 1995 och den nordiska kongressen i klinisk kemi i Åbo år FKKF hade cirka 480 medlemmar år De representerar sjukhuskemister och laboratorieläkare i kliniska laboratorier. 12 % av medlemmarna är på pension. Medlemsantalet har varit konstant hela 1990-talet.

2 2(5) B. KLINISKA KEMIN SOM EN DEL AV DEN FINSKA HÄLSOVÅRDEN B.1. ORGANISATIONEN INOM HÄLSOVÅRDEN Den moderna, medicinska vården är inte möjlig utan en fungerande laboratorieorganisation. Sakkunniga, som representerar olika kunskapsområden, utgör ett stödnät för de fackmän inom hälsovården, som verkställer den omedelbara vården. Kliniska kemin utgör den största laboratoriedisciplinen i fråga om personal, resurser och analysmängder. År 1998 gjordes i Finland uppskattningsvis 40 miljoner klinisk-kemiska analyser. Laboratorieverksamheten använder ca 4 % av totalkostnaderna inom hälsovården d.v.s. ungefär 2 miljarder mk/år. I allmänhet anser man inte att laboratorieverksamheten är ett av kärnområden inom hälsovårdssektorn, även om den moderna hälsovården stöder sig starkt på laboratorieundersökningar. För att minska på kostnaderna och för att öka effektiviteten har man prövat och planerat olika organisatoriska lösningar i kliniska laboratorier i Finland. Man har fusionerat laboratorier, koncentrerat aktiviteter och ökat samarbetet mellan olika enheter inom hälsovården. Oberoende av hurudan administration eller produktionsmodell man väljer för laboratoriet måste dess verksamhet betjäna hela hälsovårdssektorn på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Sparåtgärder som riktar sig mot den får inte äventyra den smidiga verksamheten inom hälsovården. Laboratorieverksamheten bör stå tekniskt, kvalitetsmässigt och medicinskt på hög nivå. Trots det måste man ta hänsyn till lönsamhet och effektivitet. FKKF stöder samarbetet mellan laboratoriepersonal och andra yrkesgrupper inom hälsovården med att arrangera gemensamma utbildningstillfällen. Föreningens medlemmar bildar inom laboratoriesektorn ett nätverk, via vilket information om effektivitet, ekonomi och nya metoder snabbt sprider sig. Fackmän inom laboratoriemedicin har som uppgift att informera kliniker om hur laboratorieverksamheten producerar för diagnostik och vård viktig kunskap, som ur helhetens synpunkt är effektivt och till ekonomisk nytta. FKKF befrämjar denna information å sin sida med egna utlåtanden och ställningstaganden. B.2. ORGANISATION AV LABORATORIEVERKSAMHETEN Den teknologiska utvecklingen och förändringarna i hur hälsovården i allmänhet fungerar har återspeglat som olika slags utvecklingstrender i laboratorierna. Den moderna tekniken gör det möjligt att sammanföra laboratorieverksamheter till allt större enheter, vilka kan producera analyser snabbt, tillförlitligt och förmånligt. Å andra sidan gör den moderna tekniken det möjligt att utlokalisera laboratorieverksamheten nära patienten och hem. Som extrema exempel kan man nämna de fullständigt automatiserade stora laboratorierna, som dagligen effektivt producerar tusentals analyser, och å andra sidan laboratorieinstrument bredvid patienten för enskilda analyser, varvid resultatet genast kan utnyttjas i patientens vård. De professionella inom klinisk kemi bör vara medvetna om de nya möjligheterna och också eventuella olägenheter som utvecklingen för med sig. Den tekniska utvecklingen gör det också möjligt att placera instrument i hälsovårdsenheter utanför själva laboratoriet. En sådan utveckling kan ha som följd att instrumentparken blir brokig och att olika resultatnivåer kan uppstå t.o.m. mellan olika enheter inom ett sjukhus. En av de viktigaste uppgifterna för ett laboratorium i framtiden är just att kontrollera en dylik utveckling. På kliniska laboratorier i Finland har man under de senaste åren arbetat mycket för att rationalisera laboratorieverksamheten och för att harmonisera metoderna. På många kliniska laboratorier finns kvalitetsmanualer för att beskriva kvalitetssystemen. De största laboratorierna inom hälsovården är ackrediterade. Grundidén i ett ackrediterat laboratorium är att minimera felen, som förekommer i laboratorie-

3 arbete och att uppnå en enhetlig resultatnivå för olika enheter i hälsovården. En behärskad decentralisering av laboratorieverksamheten till olika vårdenheter utan sakkunnig ledning av laboratorierna kan leda till att kvaliteten på analysverksamheten försämras. FKKF stöder forskning och experimentell verksamhet för att utveckla laboratorieverksamhet och garantera dess kvalitet. Den erbjuder ett forum för utbyte av erfarenheter mellan olika enheter. Föreningen organiserar därför gemensamma utbildningsdagar med specialläkarföreningar och behandlar på sina egna utbildningsdagar ämnen som anknyter sig till organisation av laboratorieverksamheten. 3(5) B.3. KVALITETSKONTROLL Extern kvalitetskontroll har en lång tradition. Labquality Ab har verkat i vårt land i nästan 30 år. Hela denna tid har olika laboratorier från universitetssjukhus till små hälsocentrallaboratorier deltagit regelbundet i Labquality Ab:s kvalitetskontrollomgångar. Under det senaste årtionde har kvalitetsförbättring och dokumentation blivit allt mera centrala i laboratorieverksamheten. En viktig uppgift i framtiden för fackmän på laboratorier är att se till att kvalitetssystemen också når grundhälsovården och att de berör point-of-care-instrumenten. FKKF ordnar utbildning och informerar om detta. FKKF är äger en betydande del av Labquality Ab:s aktier och ser till att företagets verksamhet riktar sig till kunder inom hälsovården så att de på bästa möjliga sätt får stöd av företaget. B.4. UPPFÖLJNING AV EKONOMIN FÖR LABORATORIEVERKSAMHET Värderingen av laboratorieverksamhetens ekonomi måste basera sig på hur väl den stöder hela hälsovårdskedjans aktiviteter. Beräkningsgrunderna för kostnadseffektivitet har tillsvidare varierat från ett laboratorium till ett annat, från en hälsovårdsenhet till ett annan. FKKF stöder all verksamhet, som vill åstadkomma en jämförbar beräkning av kostnadseffektiviteten genom att behandla frågorna på sina utbildningsdagar. Sakkunniga på laboratorierna bör se till att de som fattar beslut om de ekonomiska resurserna för hälsovården också tar hänsyn till hur laboratorieverksamheten inverkar på hälsovårdens kostnader och inte bara till hur mycket kostnader laboratorierna förorsakar. B.5. AUTOMATISK DATABEHANDLING (ADB) Adb:s roll blir i framtiden allt centralare i laboratorierna. FKKF sköter om kontakterna till företag och organisationer som utvecklar adb-system och dess standarder både i Finland och utomlands. Föreningen utser därför en adb-kontaktperson inom sin egen krets. Dessutom ordnar och stöder föreningen kompletterande utbildning på områden som anknyter sig till adb och automation i laboratoriet. C. UTBILDNING C.1. SPECIALISERING En central del av utbildningen av specialiserade läkare och sjukhuskemister har varit och är fortfarande att göra dem förtrogna med laboratoriemetoder och instrument. Det är nödvändigt att känna metodernas och instrumentens användningsmöjligheter och felkällor för att kunna sköta sitt arbete framgångsrikt. Professionella på laboratoriet måste hela tiden vara på det klara med de problem,

4 som klinikerna möter i sitt arbete, för att samarbetet med klinikerna skulle bli så fruktbart som mö j- ligt. De måste aktivt föra fram de möjligheter, som laboratorierna kan ha för att lösa problemen. Att tillsammans med klinikerna värdera den kliniska användbarheten av nya laboratoriemetoder och allt annat vetenskapligt arbete, är ett utmärkt sätt att befrämja samarbetet mellan kunder som använder tjänster och laboratorierna. 4(5) C.2. FORTBILDNING OCH KOMPLETTERANDE UTBILDNING Det bör vara möjligt för varje professionell inom klinisk kemi att fortbilda sig vidare och att komplettera sin utbildning. Det är en professionell etisk plikt för alla fackmän inom hälsovården att upprätthålla en hög yrkeskunnighet. Det är FKKF:s uppgift att se till att medlemmarna får tillräckligt möjligheter att få aktuell fortbildning för att utveckla och upprätthålla sin yrkeskunskap. FKKF ordnar årligen två utbildningsdagar, där medlemmarna får ny information på föreläsningar, på utställningar och i samtal med kollegerna. FKKF stöder också medlemmar som deltar i internationella tilldragelser genom att ordna kongressresor och ge stipendier i mån av mö jlighet. C.3. EUROPEAN CLINICAL CHEMIST År 1998 har man i EC4 (European Communities of Clinical Chemistry) presenterat en procedur för att bevilja kompetens som European Clinical Chemist åt kliniska kemister i länder inom den Europeiska Unionen. Registreringskommittén i EC4 har godkänt konformiteten i kliniska kemisters utbildning i vart och ett EU land. FKKF har aktivt verkat inom EC4 och EC4 registreringskommittén och fortsätter att påverka ärenden och deras innehåll, som behandlads av EC4. C.4. KLINISKA KEMIN I LÄKARNAS GRUNDUTBILDNING Klinisk kemi undervisas i läkarnas grundutbildning både som en självständig disciplin och i samband med undervisning av andra specialiteter. Under denna tid får en praktiker en uppfattning om hur han/hon kan utnyttja i sitt arbete data producerat av den kliniska kemin. Lärarnas yrkeskunskap och undervisningens nivå i de medicinska fakulteterna spelar därför en viktig roll då man försöker höja laboratoriemedicinens status. Undervisningen bör vara i händerna på de bästa experterna och dessa bör aktivt delta i planeringen av undervisningen. FKKF måste uppmuntra och stöda undervisningspersonalen så att nivån och vidden av undervisningen hålls på en tillräckligt hög nivå. Då kan läkarna ännu bättre och mångsidigare utnyttja informationen från den kliniska kemin. Dessutom kan man på detta sätt locka kunniga personer att specialisera sig inom klinisk kemi. Klinisk kemi har en stor betydelse i läkarnas grundutbildning både som ett självständigt läroämne och då man undervisar i olika sjukdomars diagnostik och uppföljning av vården. Att undervisa i klinisk kemi spelar därför en viktig roll i utbildningen av personal inom hälsovården. De som ansvarar för undervisningen inom klinisk kemi samt de professionella i laboratorier bör aktivt planera och genomföra undervisningen i klinik kemi. I utbildningen av läkare och annan personal inom hä l- sovården borde man lägga vikt vid möjligheten för laboratorieyrkesfolk att hjälpa kliniker då de diagnosticerar sjukdomar och följer med vården. Att synas bättre ökar studenternas intresse för laboratoriemedicinen. Att isolera sig inom laboratoriets väggar och enbart koncentrera sig på metoder, instrument, datorer och ackreditering leder till en isolering av facket från övrig hälsovård. Detta är en orsak till att studerande inte specialiserar sig på klinisk kemi. Dessutom inverkar isoleringen menligt på laboratorieverksamhetens status bland kliniker och annan hälsovårdspersonal.

5 FKKF utser ur sin krets en kontaktperson för undervisning i klinisk kemi, vars uppgift är att hålla kontakt med professorer och andra lärare i klinisk kemi samt med forskningsinstitut för klinisk kemi. 5(5) D. FORSKNING INOM KLINISK KEMI Vetenskaplig forskning är en viktig del av klinisk kemi och att uppmuntra till forskning och att göra forskning möjlig är väsenligt för utvecklingen av den kliniska kemin. Laboratoriemedicinsk forskning bör utveckla nya metoder och lösa problem. Den får inte isolera sig mellan laboratoriets fyra väggar. Det är viktigt för utvecklingen av klinisk kemi att forskningen uppfattas som en väsentlig del av laboratoriemedicinen. Då den kliniska kemin fungerar som bäst, förenar den naturvetenskaplig grundforskning, klinisk forskning och internationella produktutveckling på området. Att lösa gemensamma problem och att skapa nytt vetande tillsammans med klinikerna garanterar ett högt anseende och ett intresse för facket. E. VISION Varje specialist i klinisk kemi och varje sjukhuskemist kan med sitt agerande inverka på vilken position kliniska kemin har i framtiden inom hälsovården i Finland. Facket förändras så snabbt, att man måste noga följa med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Man måste hålla regelbundet kontakt med kliniker som utnyttjar laboratorieresultat så att laboratoriet som en serviceproducent omedelbart kan reagera på kundernas behov och feedback. På detta sätt kan man garantera att den som använder laboratorieresultat är nöjd med de servicepaket han/hon får och att personen känner till de senaste rönen. En dylik samarbetskultur mellan laboratoriet och vårdavdelningarna är ännu mycket ny i många hälsovårdsenheter. Att intensifiera detta samarbete har en nyckelställning i framtidens hälsovård. Att samarbeta och bilda nätverk mellan olika enheter inom hälsovården ve r- kar också gynnsamt på ekonomin i hälsovården. Då vi ser till att den egna yrkeskunskapen hålls hög, då vi följer med utvecklingen både i det egna facket och i hela hälsovården och då vi dessutom aktivt och konstruktivt deltar i samarbetet med klinikerna, garanterar vi att den kliniska kemin får en allt starkare ställning i att diagnostisera och följa upp vården i den föränderliga hälsovården, stadd i kontinuerlig utveckling.