1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Bhutan 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Bhutan är ett litet land vid foten av Himalaya med en befolkning som uppskattades till omkring personer år Buddhismen är statsreligion och majoriteten av bhutaneserna är buddhister. Det finns ett starkt befolkningstryck i form av invandring från de folkrika grannländerna Indien och Nepal. Dessa invandrare, en del av dem illegala, är huvudsakligen hinduer med en annan kultur än den bhutanesiska, och anses av vissa bhutaneser utgöra ett hot mot den unika buddhistiska kulturen och Bhutans identitet. Landet styrs av en ärftlig monarki sedan Kungen Jigme Singye Wangchuk regerar med stöd av ett parlament och ett ministerråd. Sedan kungen tillträdde 1972 har han gjort ansträngningar för att modernisera landet. Dessa ansträngningar har på många områden varit framgångsrika. Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) har inte förändrats i något avgörande hänseende under 2006, men i samband med framväxten av en ny konstitution sker vissa förbättringar. Det största problemet vad gäller mänskliga rättigheter är fortfarande situationen för den nepalesiska etniska minoriteten, där flertalet känt sig tvungna att lämna landet och nu huvudsakligen befinner sig i flyktingläger i Nepal. Politisk pluralism saknas fortfarande och rättsstaten är svagt utvecklad. Under 2001 utfärdade parlamentet en ny processlagstiftning i syfte att stärka rättsstaten. Påföljande år påbörjades arbetet med att ta fram en skriftlig konstitution för landet och en särskild kommission för detta inrättades. En omfattande decentraliseringsprocess pågår, men politiska reformer sker på

2 kungens och den styrande elitens villkor. Ett utkast till konstitution offentliggjordes i mars 2005 och regeringens målsättning är att den skall antas i slutet av Allmänna val planeras till 2008 och samma år förväntas kungen lämna över makten till sin son, kronprins Jigme Khesar Namgyel Wangchuck Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. Bhutan har inte undertecknat eller ratificerat konventionen. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Bhutan har inte undertecknat eller ratificerat konventionen. - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD). Bhutan har undertecknat, men inte ratificerat konventionen. - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Bhutan ratificerade konventionen 1981 och rapporterade senast Bhutan har inte undertecknat eller anslutit sig till det fakultativa protokollet. - Konventionen mot tortyr, samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr (CAT).Bhutan har inte undertecknat eller ratificerat konventionen. - Konventionen om barnets rättigheter (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. Bhutan ratificerade konventionen 1990 men har inte rapporterat till FN vare sig 1997 eller Nästa rapporteringstillfälle är De fakultativa protokollen om barn i väpnade konflikter och handel med barn är endast undertecknade, inte ratificerade. - Flyktingkonventionen, samt det tillhörande protokollet från Bhutan har inte undertecknat eller ratificerat konventionen. - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC). Bhutan har inte undertecknat eller ratificerat konventionen. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER

3 3 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga uppgifter om av statsmakten sanktionerade mord eller försvinnanden. Uppgifter förekommer om tortyr och misshandel av den nepalesiska minoriteten, men dessa uppgifter är svåra att belägga. Förhållandena i fängelserna rapporteras generellt vara acceptabla om än spartanska. Regeringen och Internationella Rödakorskommittén, ICRC, undertecknade i september 2004 en överenskommelse som förlänger ICRCs program för fängelsebesök med ytterligare fem år. Det förekommer uppgifter om politiska fångar. De flesta uppges vara av nepalesiskt ursprung. 4. Dödsstraff Bhutan avskaffade formellt dödsstraffet i mars Enligt Amnesty International finns inga kända fall av verkställda dödsstraff sedan Rätten till frihet och personlig säkerhet Det finns inga uppgifter om godtyckliga arresteringar eller frihetsberövanden. Polislagen från 1979 stadgar att polisen inte får gripa någon utan arresteringsorder och att den gripnes familj omgående måste informeras. På motorvägar finns vägspärrar där ID-kort måste uppvisas för passage. Medborgare som reser i gränsregionerna måste kunna visa upp ID-kort som fastställer nationalitet vid migrationskontroller. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Det rättsliga skyddet för medborgarna är svagt på grund av dåligt utvecklad strafflagstiftning. Det finns även brister i polisens utbildning som påverkar dess förmåga att sköta uppdraget. I dagsläget finns endast runt 150 advokater i landet och ett program för utbildning av fler jurister utomlands har inletts. Dömda har rätt att överklaga sin dom till högsta domstolen och sedan som sista utgång gå till kungs, det vill säga föra sin talan till kungen själv. Vilken civilrättslig lagstiftning som är tillämplig beror på religionstillhörighet. I mars 2005 offentliggjordes ett utkast till konstitution som distribuerades till alla medborgare i landet. Regeringens mål är att den nya konstitutionen skall antas i slutet av I konstitutionsutkastet beskrivs statsskicket som demokratisk, konstitutionell monarki. Utkastet innehåller vissa mindre begränsningar av monarkin så som fastslagen pensionsålder för monarken vid 65 års ålder. Vidare garanteras en rad rättigheter som till exempel yttrande-

4 4 och tryckfrihet, likhet inför lagen, skydd mot tortyr samt religionsfrihet. Rösträtt införs för bhutanesiska medborgare. Domstolarna är ännu inte självständiga i förhållande till den exekutiva makten, det vill säga kungen. Domstolsväsendet består av 20 distriktsdomstolar och en högsta domstol i huvudstaden Thimphu. I högsta domstolen fanns två kvinnliga domare år Ett rättskontor (Office of Legal Affairs) inrättades Enligt planerna ska dettaså småningom utvecklas till ett justitieministerium och ett riksåklagarämbete. För närvarande har kontoret båda dessa uppgifter. Kungen tillsätter och avsätter domare på rekommendation från justitieministern. 7. Straffrihet Det finns uppgifter om att straffrihet för poliser och andra officiella funktionärer förekommer, men inte i någon större omfattning. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Regeringen begränsar i viss mån yttrande- och pressfriheten, men framsteg har gjorts. I juni 2006 antogs den nya informations-, kommunikations- och medialagen. Den främsta förändringen som lagen innebär är avskaffandet av mediamonopolet. Staten skall i det nya systemet dela ut licenser till de parter som vill publicera något. Samtidigt skall staten ta hänsyn till press- och yttrandefriheten när den delar ut licenser. I februari 2006 meddelade regeringen att två nya privata tidningar fått etableringstillstånd, Bhutan Times och Bhutan Observer. Bhutan Times lanserades i april och publiceras på engelska. Bhutan Observer lanserades i juni och publiceras både på engelska och dzongkha, språket som talas av buddhistiska bhutaneser. Båda tidningarna kommer ut en gång i veckan. Landets, tidigare enda, regelbundna tidning, Kuensel, har en upplaga på ungefär exemplar och utges på engelska, dzongkha och nepali. Tidningen utkommer två gånger per vecka, men dagligt uppdaterade nyheter presenteras i en nätupplaga. Viss kritik mot regeringen förekommer ibland i Kuensel, samt på tidningens diskussionsforum på internet. År 1989 förbjöd regeringen all privat TV-mottagning och beordrade att alla tvantenner och paraboler skulle monteras ned luckrades förbudet upp och en nationell tv-kanal startades. Fram till februari 2006 kunde den nationella tvkanalen endast ses i vissa delar av landet, men därefter skapades en satellitlänk och tv-kanalen kan nu ses i hela landet. Via kabel-tv kan man idag få in en rad nationella och internationella program, däribland BBC och CNN.

5 5 Den första internettjänsten, Druknet, startades av regeringen i juni Censur tillämpas enbart för pornografi. Enligt lag råder religionsfrihet, men i praktiken begränsas religionsfriheten av den bhutanska statsmakten. Människor med annan trosuppfattning än buddhism och hinduism har rätt att utöva sin religion i hemmet, men de kan inte etablera religiösa mötesplatser eller predika offentligt. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Bhutan är en monarki i vilken statschefen även har ställning som andligt överhuvud. Kungen har suverän makt. På eget initiativ avsade han sig en del av makten 1998, ökade parlamentets roll vid regeringsbildningar samt införde tidsbegränsade mandatperioder för ministerrådet. Parlamentet utfärdar lagar, godkänner förordnanden av offentliga tjänstemän och rådgör med kungen i frågor av nationellt intresse. Kungen kan inte lämna något veto mot föreslagen lagstiftning men kan återta lagförslag. Parlamentet har i vissa fall avslagit kungens förslag eller försenat dess verkställighet. Vanligen har dock kungen så stort inflytande över parlamentet att han kan övertyga det att godta lagstiftning som han anser viktig. Enligt 1998 års reform skall parlamentet välja regeringsmedlemmar från en lista över kandidater som kungen presenterar. Parlamentet kan genomföra misstroendevotum mot kungen och få honom att avgå om två tredjedelar av parlamentet röstar för. Kungens ämbete går då vidare till den som är närmast i tronföljd. År 1998 avgick kungen som ordförande för ministerrådet och ersattes av utrikesministern. Ordförandeskapet har sedan dess roterat mellan ministrarna. Varje familj har en röst vid val av ledamöter till parlamentet. Valkretsarna utgörs av ett antal byar. Varje valkrets får utse en kandidat genom konsensus. För att kunna väljas måste man vara bhutanesisk medborgare och uppfylla en rad andra kriterier; vara minst 25 år gammal, inte vara gift med en utlänning, inte ha gjort sig skyldig till tjänstefel eller maktmissbruk inom den offentliga sektorn, inte ha gjort sig skyldig till förräderi mot kungen eller folket, samt vara läs- och skrivkunnig i dzongka. Av de 150 parlamentsledamöterna är 15 kvinnor. Alla större etniska grupper i landet har representanter i parlamentet. Politiska partier är i dagsläget olagliga och bildandet av partier har hittills motarbetats av regeringen. Den nya konstitutionen förväntas dock ge utrymme

6 för politiska partier. Valet 2008 kommer att ske i två steg, ett primärval och ett riksdagsval. Ett flertal politiska partier förväntas registreras inför deltagandet i primärvalet varefter endast de två partier med flest röster går vidare till riksdagsvalet. Vinnaren i riksdagsvalet får bilda regering medan förloraren får sitta i opposition. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Bhutan är inte medlem i ILO och har inte ratificerat dess åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det är tillåtet att gå med i eller bilda fackföreningar. Det finns dock inga uppgifter om att fackföreningar existerar i Bhutan. Slaveriliknande förhållanden (bonded labour) förekommer såvitt känt inte. I ett cirkulär 1994 fastställdes minimilöner och andra arbetsvillkor. Minimilönen är satt till cirka 2,50 USD per dag och arbetstiden till 8 timmar per dag, med en timmes lunchrast. Arbetstagarna har rätt till en vilodag per vecka och 15 dagars semester per år. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Kungen har på senare år lagt stor vikt vid hälsovård vilket resulterat i förbättringar i hälsotillståndet. Alla medborgare har rätt till kostnadsfri sjukvård. Om lämplig sjukvård inte finns att tillgå inom landet bekostar staten transport till andra länder, vanligen Indien, för vård. Utgifterna för hälsovård uppgick till 3,1 procent av BNP år Enligt nationella uppgifter fanns år 2004 totalt 29 sjukhus och 144 läkare Rätten till utbildning På senare år har stora satsningar gjorts på utbildning, vilket resulterat i att det stora flertalet barn nu går i skolan. Läskunnigheten, 59 procent, är bland den högsta i Sydasien. Den 11-åriga grundskolan är gratis och obligatorisk. Uppskattningsvis 85 procent av de berättigade barnen deltog år 2006 i grundskoleutbildningen. En allt högre deltagandegrad de senaste åren har lett till att utbildningssystemets

7 7 resurser varit ansträngda, men staten har lovat att ytterligare resurser skall skjutas till eftersom utbildning är ett prioriterat område. Fortfarande avslutar en högre andel flickor än pojkar hela grundskolan. Bhutan har engagerat sig för att kunna tillhandahålla minst en tioårig grundskola för alla barn år 2015, för att möta det officiella FN-målet om en "utbildning för alla". Det finns inga rättsliga hinder mot att etniska nepalesiska barn deltar i undervisningen, men ett flertal grundskolor stängdes år 1990 i södra Bhutan, där många etniska nepaleser är bosatta. Vissa skolor har enligt uppgift åter öppnats under Det förekommer även uppgifter om att etniska nepaleser har svårigheter att ta del av högre utbildning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden har de senaste åren förbättrats. 78 procent av befolkningen har tillgång till rinnande vatten via vattenledningar och 80 procent har tillgång till förbättrade sanitära faciliteter. Medellivslängden har ökat från 47 år 1984 till 63 år Bhutan placerar sig på 134:e plats av 177 i FN:s fattigdomsindex (UNDP:s Human Development Index). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Någon specifik lagstiftning mot kvinnovåld finns inte. Våld mot kvinnor faller under den allmänna kriminallagstiftningen. Kvinnor har samma rättigheter som män inför lagen. Minimiåldern för giftermål är enligt lag 18 år. Månggifte är tillåtet om den första hustrun ger sitt tillstånd. Även kvinnor tillåts ha flera makar. Månggifte är dock inte vanligt förekommande. Skilsmässor är vanliga. Kvinnor deltar fritt i det ekonomiska och sociala livet. Ungefär hälften av alla barn som börjar i skolan är flickor. Hemgift praktiseras inte, inte heller bland etniska nepaleser som är hinduer. Av de 150 parlamentsledamöterna är 15 kvinnor. 23 procent av offentliganställda är kvinnor. För de offentliganställda tillämpas regeln om lika lön för lika arbete, oavsett kön.

8 8 Kvinnor och män har lika arvsrätt. Hos en del befolkningsgrupper finns en preferens för döttrars arvsrätt, vilket bidragit till att många kvinnor äger mark samt driver butiker och andra affärsrörelser. 15. Barnets rättigheter Bhutan var ett av de första länderna som skrev på konventionen om barnens rättigheter år 1990 och enligt UNICEF har barnens rättigheter hög prioritet i landet. Regeringen har visat en vilja att satsa på barnen genom snabb utbyggnad av grundskolor och hälsokliniker. Barnadödligheten har minskat drastiskt sedan Enligt UNICEF föreligger det liten skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller barnadödlighet och både pojkar och flickor får samma tillgång till näring och hälsovård. Uppgifter om övergrepp på barn är mycket ovanliga. Minimiåldern för att arbeta är 18 år för medborgare och 20 år för utlänningar. Lagstiftningen förbjuder inte barnarbete eller slaveriliknande arbete men dessa företeelser anses okända eller i vart fall ovanliga. Barn som arbetar gör det oftast inom familjens lantbruk eller i familjens affär. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Det finns tre stora etniska grupper i Bhutan; ngalung, sharchop och lhotsampa. Efter den stora utflyttningen av etniska nepaleser i början på 90-talet har etnisk diskriminering fortsatt mot vissa grupper i samhället. Medborgarskapslagarna har över tiden omarbetats ett flertal gånger med syfte att exkludera den nepalesiska minoriteten (lhotsampa). Enligt lag måste alla medborgare, inklusive minoritetsbefolkningen, bära den traditionella buddistiska klädedräkten vid alla offentliga platser. Lagen tillämpas i realiteten endast strikt vid buddhistiska helgedomar, i kloster, på myndighetskontor, i skolor, och vid officiella tillställningar och ceremonier. Nepali får inte undervisas i skolorna. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Någon specifik lagstiftning mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet finns ej. Sexuella handlingar mellan män är förbjudna enligt bhutanesisk lagstiftning. Det finns inga uppgifter om av staten sanktionerad förföljelse eller direkt diskriminering av homosexuella.

9 9 18 Flyktingars rättigheter Bhutan har inte anslutit sig till flyktingkonventionen. Situationen för de bhutanesiska flyktingarna i Nepal utgör alltjämt ett svårlöst problem. Under lämnade ungefär invånare, huvudsakligen av hinduiskt och nepalesiskt ursprung, mer eller mindre mot sin vilja, de områden de bebodde i södra Bhutan. De flesta hamnade i flyktingläger i Nepal. Bakgrunden till denna migration/fördrivning är den nya medborgarskapslag som infördes 1985 i syfte att skilja ut denna grupp från etniska bhutaneser. Bhutan och Nepal har utan större framgång försökt lösa frågan. Under 2006 har läget ljusnat. USA har uttryckt vilja att ta emot mellan av flyktingarna. Även Australien och Kanada har meddelat att de är villiga att ta emot ett antal flyktingar. 19. Funktionshindrades rättigheter Särskild lagstiftning för att tillvarata funktionshindrades rättigheter saknas. Viss social diskriminering av personer med funktionshinder torde förekomma. Det finns inga uppgifter som pekar på att det skulle finnas någon statlig diskriminering mot personer med funktionshinder. National Institute for the Disabled driver en skola för blinda barn och planerar att utöka sin verksamhet för att inkludera barn och ungdomar med andra handikapp. Projektet har stöd av utländska givare och UNICEF. Bhutans utbildningsdepartement har planer på att försöka integrera funktionshindrade i vanliga skolor och 2001 inleddes ett pilotförsök. UNICEF bidrar med speciellt anpassat utbildningsmaterial och till utbildningar för lärare så att de kan undervisa funktionshindrade. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns inga människorättsorganisationer i landet som är oberoende i förhållande till regeringen. Regeringen betraktar de rättighetsorganisationer som startats av etniska nepaleser i exil som politiska organisationer och har förbjudit dem att verka i landet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter

10 Amnesty International besökte landet senast Internationella Röda korset har ett program för fängelsebesök och staten ger dem obehindrat tillträde till alla fängelser. Danmark och Österrike har ett väl utvecklat biståndssamarbete med Bhutan och Europeiska unionen är den främsta finansiären av flyktinglägren i Nepal. 10

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Bhutan 2004. 1. Sammanfattning

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Bhutan 2004. 1. Sammanfattning Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Bhutan 2004 1. Sammanfattning Bhutan är ett litet land vid foten av Himalaya med en befolkning på ca 600 000 människor. Buddhismen är statsreligion och majoriteten

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Naturtillgångar som olja och naturgas har gjort Brunei till ett rikt land, där tillgången

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Åren var det krig mellan Sverige och

Åren var det krig mellan Sverige och FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Wangchuck Premiärminister Tshering Tobgay

Wangchuck Premiärminister Tshering Tobgay Promemoria 2015-11-10 Landfakta: Bhutan Officiellt namn: Druk Yul (Kingdom of Bhutan) Huvudstad: Thimphu (99 000 invånare 2011) Yta: 38 394 km 2 Folkmängd: 765 552 (2014) Befolkningstillväxt: 1,13 % (2014)

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer