1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Bhutan 2013 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sommaren 2013 gick Bhutan till parlamentsval för andra gången sedan demokrati infördes 2008 och tog därmed ytterligare ett steg för att befästa demokratiseringsprocessen. Oppositionspartiet People's Democratic Party, PDP, fick en klar majoritet i parlamentets underhus och kunde utan dröjsmål överta regeringsmakten från partiet Druk Phuensum Tshogpa, DPT. Den nya författningen 2008 befäste många medborgerliga fri- och rättigheter och har medfört tydliga förbättringar av situationen för de mänskliga rättigheterna, men kungens makt är fortfarande betydande. Rättsväsendet fungerar relativt tillfredsställande. Inga uppgifter om utomrättsliga avrättningar, tortyr, påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden eller kvarhållanden är kända. Det finns dock uppgifter om politiska fångar. Bhutan har också kritiserats för att inte tillmötesgå vissa av FN:s specialrapportörers önskemål att besöka landet. Bhutan har under de senaste åren försämrat sin position rörande yttrandefrihet och en betydande självcensur förekommer hos presskåren. Trots detta blir regeringskritiska reportage om sociala problem i samhället ett allt vanligare inslag i media. Bhutan, som för några decennier sedan var ett av världens fattigaste länder, är i dag en av Sydasiens snabbast växande ekonomier. Regeringen har med goda resultat kontinuerligt satsat på fattigdomsbekämpning, utbildning samt hälsooch sjukvård och är på god väg att uppnå FN:s millenniemål. Beroendet av internationellt bistånd är emellertid fortfarande omfattande. I genomsnitt tolv procent av befolkningen lever under den nationella fattigdomsgränsen enligt FN:s utvecklingsprogram, UNDP. Skillnaden mellan stad och landsbygd är

2 2 omfattande i detta avseende. På landsbygden är drygt 16 procent fattiga, att jämföra med enbart någon procent av städernas invånare. Den höga inflationen (drygt tio procent) och relativt höga arbetslösheten hos ungdomar och kvinnor (cirka sju procent) utgör orosmoment som på sikt skulle kunna dämpa den positiva ekonomiska utvecklingen och därmed försvåra arbetet med ekonomiska och sociala rättigheter. Enligt lag åligger det myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera all form av diskriminering och exploatering av kvinnor och som ett led i detta arbete har en National Commission on Women and Children, NCWC, upprättats. Den bhutanesiska majoriteten och den buddhistiska statsreligionen åtnjuter fortfarande en särställning i landet. Minoriteter, inte minst den nepalesiska, utsätts än i dag för olika former av diskriminering. Kriterierna för att erhålla bhutanesiskt medborgarskap är mycket svåra att uppfylla och i dag saknar 13 procent av Bhutans befolkning de flesta av nepalesisk etnicitet medborgarskap och därmed rösträtt. Utan medborgarskap har man inte rätt till det nationella ID-kort som ger tillgång till bland annat utbildningsväsende och arbetsmarknad samt är en förutsättning för exempelvis markköp. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Bhutan har endast ratificerat två av de centrala konventionerna om de mänskliga rättigheterna: - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, CEDAW, Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child, CRC, 1990 samt de fakultativa protokollen om barn i väpnade konflikter, 2009, och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, Bhutan har med undantag för tre rapporter till kommittén för konventionen för barnets rättigheter fullgjort sina rapporteringsåtaganden. Bhutan genomgick 2009 FN:s råd för mänskliga rättigheters universella granskning av respekten för mänskliga rättigheter, Universal Periodic Review, UPR. Bhutan erhöll 99 rekommendationer under granskningen och accepterade 75 av dessa. Flera av de rekommendationer som Bhutan avslog gällde den nepalesiska minoritetens rättigheter. Civilsamhället ska ha getts tillfälle att delta i processen inför granskningen. Det bör dock noteras att

3 3 civilsamhället är i sin linda och att konstitutionen förbjuder organisationer som skadar fred och enighet i landet, vilket bland annat innefattar alla nepalesiska organisationer. Bhutan har kritiserats för att inte tillmötesgå vissa av FN:s specialrapportörers önskemål att besöka landet. Den särskilda rapportören för religions- och trosfrihet samt den särskilda rapportören för människorättsförsvarare har flera gånger bett om tillträde utan framgång. Regeringen har förmedlat att man tar emot rapportörsbesök efter förmåga och i enlighet med landets prioriteringar. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga uppgifter om utomrättsliga avrättningar eller påtvingade försvinnanden har kommit till kännedom under Tortyr är förbjudet i nationell lagstiftning och det finns inga kända uppgifter om att det förekommer. En lag som syftar till att förbättra förhållandena i landets fängelser antogs Män och kvinnor hålls åtskilda och minderåriga placeras i särskilda ungdomshem. Inom ramen för Internationella Rödakorskommitténs, ICRC, program för fängelsebesök genomför representanter från ICRC:s regionala kontor i New Delhi besök i fängelser i Bhutan. ICRC besökte 2012 två fängelser och 68 frihetsberövade personer och beskrev i samband med detta fängelseförhållandena som relativt goda. Regeringen har avslagit organisationens önskemål om att utvidga programmet för att kunna träffa fler frihetsberövade. 4. Dödsstraff Dödsstraff avskaffades formellt 2004 och är förbjudet enligt den författning som antogs Enligt Amnesty International finns det sedan 1964 inga kända fall av verkställda dödsstraff. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden och kvarhållanden är förbjudna i lag. Det finns dock uppgifter om politiska fångar och sedan mars 2008 uppges ett femtiotal medlemmar från ett av kommunistpartierna vara försvunna. Myndigheterna har inte tillhandahållit någon information om var de försvunna befinner sig eller om åtal mot dem har väckts.

4 4 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Straffbarhetsåldern i Bhutan är tio år. Författningen fastställer alla medborgares likhet inför lagen. Med antagandet av den nya lagen Judiciary Services Act 2007 åtskiljdes till stor del den verkställande makten från den dömande. En högsta domstol med ansvar för tolkning av landets författning inrättades med grund i denna nya lagstiftning. Kungen utövar dock fortfarande inflytande över den dömande makten. En särskild kommission, National Judicial Commission, NJC, etablerades för att övervaka landets rättssystem. NJC nominerar och kungen utnämner sedan domare till landets högsta domstol och till de 20 distriktsdomstolarna. På uppmaning av NJC kan kungen avsätta, suspendera eller varna domare. Ett rättskontor, Office of Legal Affairs, OLA, inrättades 2000 och har idag ställning som ministerium med en stödjande funktion för rättssystemet. OLA tar fram lagförslag och bistår domstolarna med tolkning av lagens tillämpning. Enligt lag har åtalade personer rätt att få sin sak prövad inom rimlig tid. Detta verkar överlag respekteras av myndigheterna. Rätten att betraktas som oskyldig till dess att man har blivit dömd tillämpas och domar kan överklagas till högre instans. Rättegångar är offentliga, med undantag av vissa familjetvister och mål som rör minderåriga. Familjetvister hanteras ofta genom traditionella buddhistiska eller hinduiska tvistlösningsmekanismer, utanför gängse rättsystem. Män och kvinnor tycks ha relativt likvärdig tillgång till rättsväsendet. Enligt lag har åtalade rätt till juridiskt biträde även om de inte själva har råd till detta. I praktiken finns dock inga kända fall där staten har bekostat rättshjälp och det är inte ovanligt att åtalade företräder sig själva vid rättegångar. Landets Civil and Criminal Procedure Code från 2001 medger inte att försvarssidan tar initiativ till att höra vittnen, utan detta görs endast av domstolen. Royal Bhutan Police Act från 2009 reglerar bland annat hanteringen av anmälningar om polisbrutalitet och brott mot de mänskliga rättigheterna begångna av polis. Brottsmisstankar riktade mot polis och militär utreds internt och avdöms av kungen eller seniora tjänstemän. Trots de senaste årens förbättringar har enskilda organisationer framfört kritik mot statens inflytande över rättsväsendet och den risk för korruption som följer med detta. 7. Straffrihet Det finns inga kända uppgifter om att straffrihet skulle förekomma i någon större utsträckning. Bhutan placerade sig som nummer 31 av 177 i Transparency Internationals korruptionsindex 2013.

5 5 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Yttrande- och tryckfrihet garanteras i lag. Enligt den nationella säkerhetslagstiftningen från 1992 är det dock förbjudet att rikta kritik mot kungen och att framföra åsikter som bedöms utgöra hot mot rikets säkerhet och självständighet. Mediemonopolet avskaffades 2006 när en ny informationskommunikations- och medielag antogs. I dag finns ett tiotal tidningar, en handfull radiostationer och ett par nationella tv-kanaler. Via kabel-tv kan man i dag få in en rad internationella program. Kanaler med så kallat kontroversiellt innehåll är emellertid inte tillåtna, enligt organisationen Freedom House. Majoriteten av bhutanesiska medier är statligt ägda. Privata aktörer är ofta beroende av intäkter från statliga annonsköp, ett beroendeförhållande som förstärks i tider av ekonomiska svårigheter. Trots uppgifter om självcensur hos mediekåren, blir regeringskritiska reportage om sociala problem i samhället ett allt vanligare inslag i media. Informationsfrihet ska garanteras av författningen, men förslaget om en särskild informationsfrihetslag sköts upp på obestämd framtid efter diskussion i parlamentet Flera källor, däribland Freedom House, gör gällande att landets pressfrihet är något begränsad, med betydande självcensur inom presskåren. Inga uppgifter om hot eller förföljelse av journalister är kända. Bhutan har emellertid under de senaste åren försämrat sin position från plats 64 till 82 i Reportrar utan gränsers index över pressfrihet. Tillgången till internet i Bhutan ökar i jämförelsevis snabb takt. I dag har drygt 20 procent av befolkningen tillgång till internet. Möjligheten till fritt åsiktsutbyte på internet bedöms vara relativt god. Freedom House rapporterar att regeringen ibland blockerar webbsidor av pornografisk eller så kallad stötande natur, men däremot sällan internetsidor med politiskt innehåll. 9. Mötes- och föreningsfrihet Författningen garanterar mötes- och föreningsfrihet, med undantag för medlemskap i organisationer som anses hota landets fred och enighet. Arrangörer av möten på allmän plats måste ansöka om regeringens tillstånd i förväg. Demonstrationer är en mycket sällsynt företeelse i Bhutan. Employment Act, som antogs 2007, tillåter arbetstagarföreningar. 10. Religions- och övertygelsefrihet Bhutans författning föreskriver religionsfrihet och det finns inga kända uppgifter om regelbundna inskränkningar, även om det har förekommit enskilda kränkningar. Mahayana-buddhismen är statsreligion och åtnjuter en särställning. Författningen slår fast att buddhismen, som ungefär 75 procent av

6 6 befolkningen bekänner sig till, utgör Bhutans andliga arv. Staten subventionerar buddhistiska tempel och helgedomar. Hinduer utgör ca 25 procent av befolkningen och hindutempel är vanliga i Bhutan. Det finns några tusen kristna och ett mindre antal muslimer, vilka har svårt att få tillstånd att bygga kyrkor och moskéer. Friheten att utöva religion i hemmet uppges inte vara begränsad. Religiösa företrädare, inklusive buddhistmunkar, får varken rösta eller kandidera i val. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Bhutan är en demokratiskt styrd konstitutionell monarki. En ny författning som möjliggjorde ett demokratiskt styrelsesätt antogs Antagandet föregicks av en mångårig intern och extern konsultationsprocess och demokratiseringsprocessen som föregick den nya författningen pågår alltjämt. Genom författningen 2008 fick kungamakten minskat inflytande, men kungen bedöms trots detta ha ett fortsatt stort inflytande över Bhutans utveckling, inte minst genom sin nomineringsmakt och rollen som rådgivare till parlamentet. Under 2013 genomfördes för andra gången i landets historia demokratiska val till parlamentets två kammare. Val till överhuset, National Council, hölls i april med ett valdeltagande på 44 procent, vilket är en minskning från förra valet. Överhuset består av 25 ledamöter, varav 20 väljs från vart och ett av landets distrikt och fem utses av kungen. I underhuset, National Assembly, sitter 47 ledamöter, vilka nomineras av partierna och väljs med direktval i två omgångar. Fyra partier deltog i den första valomgången i maj (dubbelt så många som 2008), av vilka de två största gick vidare till den utslagsgivande omgången i juli. Valdeltagandet i den sista omgången uppgick till 66 procent, också detta en betydande minskning från Valen välkomnades av det internationella samfundet och bedöms ha varit välordnade och rättvisa. Dåvarande oppositionspartiet People's Democratic Party vann 32 av de 47 platserna i underhuset och partiledaren Tshering Tobgay utnämndes därmed till Bhutans andra demokratiskt valda premiärminister. Det tycks inte finnas några större ideologiska skiljelinjer mellan partierna. Konstitutionen förbjuder också partier med regionala, etniska eller religiösa förtecken. Många menar att stora delar av befolkningen ännu har svårt att förstå det nya systemet. Tre av tio kandiderande kvinnor valdes in i parlamentet och ytterligare två nominerades av kungen. Kvinnor utgör nu ca sju procent av parlamentets ledamöter, en halvering jämfört med den förra mandatperioden. Det finns inga

7 kvoter eller andra föreskrifter som garanterar kvinnor eller personer som tillhör minoriteter platser i parlamentet. Minoriteter utan medborgarskap har inte heller möjlighet att rösta i val. 7 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Bhutan är inte medlem i Internationella arbetsorganisationen, ILO, och har inte ratificerat dess åtta centrala konventioner. Labor and Employment Act antogs 2007 och ger arbetstagare rätt att bilda föreningar. Dessa är dock inte att betrakta som fackföreningar i traditionell bemärkelse eftersom varken strejkrätt eller rätten till kollektiva löneförhandlingar medges. Lagen fastställer en nationell dagslön som i praktiken har kommit att fungera som en minimilön. Lagen reglerar även arbetstid (åtta timmar om dagen), ledighet, arbetsplatsinspektioner och förbud mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Den genomsnittliga arbetslösheten i Bhutan är låg och uppgick 2012 till mindre än tre procent. Den jämförelsevis höga arbetslösheten hos kvinnor och ungdomar (drygt sju procent) utgör dock ett orosmoment och är en prioriterad fråga för regeringen, som samarbetar med FN för att vända utvecklingen. Andelen kvinnor som förvärvsarbetar uppgick enligt UNDP till 66 procent 2012, att jämföra med 77 procent av männen. Det finns ingen information om slavliknande förhållanden eller tvångsarbete. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Alla medborgare har rätt till avgiftsfri sjukvård och regeringen har satsat på att bygga ut primär- och sekundärvården under senare år. Enligt WHO uppgick hälsoutgifterna till fyra procent av BNP Nationella vaccinationsprogram genomförs och har enligt Bhutans hälsoministerium en täckning på över 90 procent. Så gott som alla landets ettåringar vaccineras mot mässling, enligt UNDP. Den genomsnittliga livslängden har stigit från 36 år på 1950-talet till 67 år Barnadödligheten för barn under fem år låg enligt UNDP på 69 av 1000 levande födslar år 2012 och mödradödligheten på 155 per levande födslar. Världsbanken angav i juli 2012 att mindre än 0,01 procent av befolkningen beräknades vara smittad med hiv/aids. Bhutan är enligt UNDP på god väg att uppnå de hälsorelaterade av FN:s millenniemål.

8 8 14. Rätten till utbildning Regeringen har satsat mycket på utbildningsväsendet under de senaste åren, vilket har resulterat i att de flesta barn nu går i skolan. Skolplikt råder dock inte. Författningen garanterar tillgång till avgiftsfri utbildning i tio år för alla barn. Minoriteter, inte minst den nepalesiska, utsätts ofta för diskriminering vad gäller medborgarskap och erhåller därför inte det nationella ID-kortet som i sin tur behövs för att få delta i utbildning. Enligt UNDP slutför i genomsnitt 71 procent av eleverna sin utbildning, en andel som numera är högre bland kvinnor samt i städer. Läskunnigheten uppgick 2012 till 72 procent hos män och 55 procent hos kvinnor. Bhutan har som målsättning att kunna tillhandahålla en tioårig grundskola för alla barn till år 2015, för att möta FN:s milleniemål om utbildning för alla. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Regeringens satsningar på hälso- och sjukvård har resulterat i att levnadsstandarden har förbättrats under de senaste åren. Enligt hälsoministeriet har över 80 procent av befolkningen tillgång till rent dricksvatten och över 90 procent till sanitära faciliteter, sjukvård och elektricitet. Bhutan återfinns på plats 140 på FN:s index för mänsklig utveckling, HDI, och är i dag klassificerat som ett land med medelhög mänsklig utveckling. SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Kvinnans traditionella ställning i det bhutanesiska samhället är relativt jämlik mannens. Döttrar har samma arvsrätt som söner och enligt buddhistisk tradition ärver vanligen döttrarna familjens land. Som ett resultat av detta äger över 60 procent av kvinnor på landsbygden mark. Kvinnor har överlag tillgång till hälsovård, utbildning och offentlig service på samma villkor som män. Kvinnor utgör lite mindre än hälften av arbetsstyrkan, men får generellt en något lägre lön än män för likvärdiga arbeten. Bhutan finns på plats 92 på FN:s index för ojämlikhet mellan könen, GDI. Mödradödligheten uppgick 2012 till 180 av födslar, vilket bland annat tillskrevs bristande tillgång till akutsjukvård och osäkra aborter. Preventivmedel

9 9 användes av 66 procent av gifta kvinnor, 57 procent av kvinnor mellan år och 30 procent i åldersgruppen år. Enligt lag åligger det myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera all form av diskriminering och exploatering av kvinnor. CEDAW, UN Committee on the Eliminiation of Discrimination against Women, har uppmärksammat etablerandet av National Commission on Women and Children, NCWC, som ett positivt steg i detta arbete och har uppmanat myndigheterna att avdela tillräckligt med resurser för kommissionens arbete inrättades en särskild enhet med uppgift att bistå kvinnor som utsatts för våld eller diskriminering. Våldtäkt, även inom äktenskapet, är förbjudet och kan ge fängelse i mellan fem och sjutton år. Antalet anmälda våldtäkter är jämförelsevis lågt, men det finns en oro för höga mörkertal. CEDAW-kommittén har uppmärksammat rapporter om våld mot kvinnor i hemmen. Prostitution förekommer i begränsad omfattning. Minimiåldern för giftermål är enligt lag 18 år. Månggifte är tillåtet för både män och kvinnor, men är inte vanligt förekommande. Skilsmässor är vanliga. 17. Barnets rättigheter Bhutan var ett av de första länderna i världen som undertecknade konventionen om barnets rättigheter 1990 och enligt FN:s barnfond, UNICEF, har barns rättigheter hög prioritet i landet. Regeringen har visat en vilja att satsa på barnen genom snabb utbyggnad av grundskolor och hälsokliniker. Barnadödligheten har minskat. Enligt UNICEF föreligger det ingen stor skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller barnadödlighet eller tillgång till näring och hälsovård. Barn till vissa minoriteter diskrimineras alltjämt avseende tillgång till utbildning. Lagen tillåter barn mellan 13 och 17 år att arbeta i miljöer som inte är skadliga för deras hälsa och barn under 18 år uppges ha någon form av arbete, företrädesvis inom jordbruk och i servicenäringar. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Det finns tre stora etniska grupper i Bhutan; ngalung, sharchop och lhotsampa års medborgarskapslag fastställer en rad kriterier som måste uppfyllas för bhutanesiskt medborgarskap. Kriterierna är utformade så att personer som tillhör den nepalesiska minoriteten svårligen kan uppfylla dem. Utan

10 bhutanesiskt medborgarskap försvåras exempelvis köp av mark och tillgång till utbildning och arbete. Äktenskap mellan personer som tillhör olika etniska grupper uppmuntras inte och det förekommer uppgifter om att personer i blandade äktenskap och deras barn har svårare att göra karriär inom statlig förvaltning och armé. Enligt lag måste alla medborgare, inklusive personer som tillhör minoriteter, bära den traditionella buddhistiska klädedräkten på offentlig plats. Lagen tillämpas i realiteten endast vid buddhistiska helgedomar, i kloster, på myndighetskontor, i skolor, och vid officiella tillställningar och ceremonier. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuella relationer mellan personer av samma kön är förbjudna i lag och straffbara. 20. Flyktingars rättigheter Vid folkräkningen år 1988 förklarades alla invånare som hade nepalesisk bakgrund och som inte med skattekvitton kunde bevisa att de bodde i Bhutan år 1958, som illegala bosättare. Detta medförde att ca personer flydde Bhutan i början på 1990-talet för att bosätta sig i flyktingläger i Nepal. Omvärlden har utan framgång försökt få Bhutan att låta en del av flyktingarna återvända. I april 2013 meddelade FN:s flyktingkommissarie, UNHCR, att man hittills lyckats omplacera av dessa flyktingar i tredje land, varav den absoluta majoriteten tagits emot av USA. Bhutan har trots påtryckningar från omvärlden inte tillåtit några flyktingar att återvända. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Särskild lagstiftning för att tillvarata personer med funktionsnedsättningars rättigheter saknas. Enligt lag ska nya byggnader handikappanpassas; så sker dock endast i begränsad utsträckning. Personer med funktionsnedsättning på landsbygden har inte tillgång till nödvändig infrastruktur. 10 ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns uppgifter om att staten ibland utövar inflytande över frivilligorganisationer och att dessa ägnar sig åt självcensur för att undvika att stöta sig med regeringen. Staten betraktar de rättighetsorganisationer som startats av etniska nepaleser i exil som politiska organisationer och har förbjudit dem att verka i landet.

11 Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Bhutan har diplomatiska relationer med 52 stater, däribland Sverige, samt med EU. EU har ett program för utvecklingssamarbete med Bhutan och är genom EU-kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd, ECHO, en av de största bidragsgivarna till flyktinglägren i sydöstra Nepal. Sex FN-organ finns representerade på plats i Bhutan och ytterligare 13 verkar i landet via regionala kontor eller FN:s högkvarter. Indien har ett mycket nära band med Bhutan och finansierar en stor del av Bhutans budget.