Analys av bostadsmarknaden i Blekinge län 2014

Transkript

1 2014:9 Analys av bostadsmarknaden i Blekinge län 2014 Länsstyrelsen Blekinge län

2 Rapport: 2014:9 Rapportnamn: Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona. Dnr: Författare/ Kontaktperson: Peter Abrahamsson; Foto/Omslag: Peter Abrahamsson ISSN: Länsstyrelsen rapporter: Länsstyrelsen Blekinge län 2

3 Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 5 Befolkningen i Blekinge län 6 Befolkningsutveckling Flyttningsrörelser Attraktiva Blekinge Hur utvecklas och förändras bostadsbeståndet? 14 Bostadsbeståndet i Blekinge län Hur många bostäder behöver byggas de närmaste åren? De allmännyttiga bostadsföretagens bostäder Produktion av nya bostäder Vad utgör hinder för ny bostadsproduktion? Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 38 Arbetspendling över länsgränsen Pendlingsmönster inom Blekinge län Finns det bostäder för alla? 42 Behovsgrupper - Bostäder för ungdomar - Bostäder för studenter - Bostäder för äldre - Bostäder för nyanlända - Bostäder för personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden Hemlöshet Förmedling av bostäder Förturssystem Hur arbetar kommunerna med boendefrågorna? 57 Arbetssätt och riktlinjer Översiktsplanering Markpolitik Tillgänglighet Ökad kunskap om befintligt bostadsbestånd BILAGOR 1. Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar /Lag (2013:866) om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Kommungrupper 65 3

4 Förord Föreliggande rapport utgör länsstyrelsens resultatsammanställning av Bostadsmarknadsenkät 2014 för Blekinge län (dnr ). Den årliga bostadsmarknadsenkäten BME, syftar till att möjliggöra en överblick över bostadsmarknaden i länet, följa utvecklingen över tid samt lyfta fram lämplig information inför bedömning av marknadens utveckling över de närmast kommande åren. Boverket utför undersökningen i samarbetar med landets länsstyrelser. Länsstyrelsen bistår med råd och stöd till länets kommuner vid insamlandet av enkätsvaren. Slutgiltig sammanställningen och utvärdering utförs av Boverket. Länsstyrelsen bidrar med egen årlig redovisning till Boverket och regeringen enligt uppdrag i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser. Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Från och med den 1 januari 2014 har ursprunglig lagtext ersatts med ny enligt lag (2013:866) om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Boverkets rapport 2012:12 redovisar Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen. Blekinge län i sydöstra delen av Sverige möter Östersjön i söder med attraktiv kustzon. Blekinge är ett län med många höga natur- och kulturvärden. En befolkning på invånare är verksamma i länet. Befolkningsmängden har varit relativt oförändrad under många decennier. För att Blekinge ska kunna växa och befolkningsmängden öka måste inflyttningen till länet bli större. För att fler ska kunna bo och verka i Blekinge ställs krav på bostäder som passar alla. Samtliga länets aktörer kan bidra till en välfungerande bostadsmarknad för länet. En välfungerande bostadsmarknad är av betydelse ur ett tillväxtperspektiv. Det är ett samhällsintresse att medborgarnas efterfrågan på bostäder kan tillgodoses. BME 2014 förtydligar bilden av bostadssituationen i länet. Rapporten formulerar utgångspunkter för hur bostadsbeståndet ska utvecklas och verka för regionens ökade attraktivitet. Med denna rapport vill vi bidra till fortlöpande diskussion kring bostadens betydelse i arbetet med att utveckla Blekinge till ett långsiktigt hållbart län. Vi riktar ett tack till samtliga kommuner och bostadsbolag som medverkat och besvarat enkätformulärets frågeställningar. Karlskrona i juni 2014 Lars Olsson Avdelningschef Avd. för Samhällsutveckling Peter Abrahamsson Arkitekt SAR/MSA 4

5 Sammanfattning En välfungerande bostadsmarknad har betydelse för länets utveckling och det krävs en planering för att kunna förse bostadsmarknaden med lämpliga bostäder. Bostadsmarknaden i Blekinge län har under en lång följd av år varit stabil och befunnit sig i ett läge av god balans. Men även i perioder av god stabilitet måste aktiv planering bedrivas för att balans ska kunna upprätthållas och bostadsutbudet motsvara medborgarnas behov. Blekinge har ingen brist på bostäder. I BME 2014 kan fler kommuner än tidigare konstatera balanssituation vad gäller bostadsutbudet. Vissa kommuner gör dock bedömningen att befintligt bostadsbestånd inte alltid motsvarar de egenskaper marknaden efterfrågar. Detta kan vara en av anledningarna till att kommuner notera situationer av bostadsöverskott. För kommuners centralorter och innerstäder noteras fortfarande bristsituationer på bostäder. Bristen på hyresrätter gäller för flertalet kommuner i länet. Särskilt bekymmersam är bostadssituationen för ungdomar, studenter och nyanlända. Den förväntade utvecklingen av bostadsbeståndet i Blekinge län framöver är enligt BME 2014 att tre av fyra kommuner förväntar en utveckling utan påtagliga förändringar avseende bostadssituationen för kommunen som helhet. En av fyra kommuner förväntar en utveckling med ökad bostadsbrist för kommunen som helhet. Under de närmaste åren planeras i länet för nyproduktion av bostäder i flerbostadshus, bostäder i småhus, särskilda boendeformer för äldre och trygghetsbostäder. Även nyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet behöver utvecklas ytterligare. För att bostadsmarknaden ska fungera på ett tillfredställande sätt och kunna erbjuda ett brett urval av varierande typer av bostäder behöver det befintliga bostadsbeståndet ses över och nyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Med kunskapsuppbyggnad genom inventeringsinsatser kan ett planeringsunderlag utvecklas som underlag för strategisk boendeplanering, hänvisning till lättillgängliga bostäder och åtgärdsprogram. Med ett regionalt synsätt kan potentialen hos dagens bostadsmarknad förbättras avsevärt och nya typer av bostadslösningar möjliggöras. Härmed blir bostadsfrågan en fråga av betydelse för mellankommunal samverkan. BME 2014 kan åter konstatera ökande befolkningstal. En befolkningstillväxt ger styrka åt fortsatt utveckling av länet. 5

6 Befolkningen i Blekinge län Befolkningsutveckling Blekinge län hade invånare den 31 december Den sammantagna förändringen av befolkningsmängden i länet innebar en ökning med 442 invånare sedan föregående år. Diagram 1: Befolkningen i Blekinge län december 2013 fördelning Källa SCB Förändringarna av Blekinge läns invånarantal mellan varje år är förhållandevis små. Den stadiga befolkningstillväxten uppvisar i BME 2014 åter positiva befolkningstal. Diagram 2: Befolkningen i Blekinge län december 2013 antal Källa SCB Befolkningsmängden i Blekinge län kan sägas vara förhållandevis jämn vid de årliga jämförelserna. Förändringarna är av mindre karaktär och befolkningsutvecklingen har under lång period uppvisat positiva befolkningstal med en årlig befolkningstillväxt. 6

7 BME 2012 och BME 2013 kunde dock konstatera en dämpad tillväxttakt och en temporär reducering av länets befolkningsmängd. BME 2014 konstaterar åter en ökning av befolkningsmängden. Befolkningstillväxt ger styrka åt fortsatt utveckling av länet. Diagram 4: Befolkningen i Blekinge län mellan åren Källa SCB Resultatbilden för Bostadsmarknadsenkät 2014, BME 2014 kan summeras enligt följande. För kommunerna Karlskrona och Karlshamn redovisade BME 2013 en temporär återhållsamhet avseende befolkningstillväxten. I och med BME 2014 har tillväxten åter tagit fart. Ronneby kommun har sedan år 2008 haft en minskande befolkning. BME 2013 konstaterade att minskningstakten kommit att dämpas. BME 2014 konstaterar att Ronnebys befolkningsmängd numera kommit att övergå i en befolkningstillväxt. Olofströms kommun har sedan år 2005 redovisat en kontinuerlig befolkningsminskning. Denna trend kom i och med BME 2013 att avstanna och en begynnande befolkningstillväxt kunde noteras. BME 2014 kan enbart konstatera fortsatt ökande befolkningstal. Sölvesborgs kommun har under en följd av år haft en ökande befolkningsmängd. Under senare period har kommunen kommit att uppvisa en fortsatt stadig och kontinuerlig befolkningssituation med enbart smärre variationer. 7

8 Diagram 3: Befolkningsökningen under år 2013 i Blekinge län fördelning Källa SCB Kommunerna Olofström, Karlskrona, Ronneby och Karlshamn erhåller under år 2013 en ökning av befolkningsmängden, medan Sölvesborgs kommun får notera en minskning med 8 invånare. Kommunerna Olofström och Karlskrona ökar med 6 respektive 221 invånare. Ronneby och Karlshamn ökar med 83 respektive 140 invånare. För att närmare kunna studera befolkningsmängdens utveckling mellan åren för respektive kommun kan en tillbakablick göras till sidorna i Länsstyrelsens Analys av bostadsmarknaden i Blekinge län Flyttningsrörelser under år 2013 Vid en jämförelse mellan årliga variationer avseende flyttningsrörelser för Blekinge län kan konstateras att storleksnivåerna på flyttströmmarna både nationellt och internationellt är relativt jämna. Flyttningsrörelser i Blekinge kan åskådliggöras enligt följande vid en jämförelse mellan BME Diagram 5: Flyttningsrörelser för Blekinge län mellan åren , BME Källa SCB 8

9 Utflyttningen från Blekinge till övriga delar av Sverige är fortfarande högre i jämförelsen med inflyttningsriktningen till länet från övriga delar av Sverige. Det kan även konstateras att inflyttningen till Blekinge från utlandet är högre än utflyttningen från länet till utlandet. Flyttningsrörelserna för länets samtliga kommuner under år 2013 kan illustreras enligt följande. Diagram 6: Flyttningsrörelser för länets kommuner mellan åren , BME 2014 Källa SCB Inom länet Flyttningsmönstret inom länet mellan de olika kommunerna är identiskt för BME 2014 och BME Vid en jämförelse mellan resultaten för BME avseende flyttningsrörelser mellan Blekinges kommuner kan konstateras att storleksnivåerna på flyttströmmarna är relativt jämna. Kommunerna Karlskrona och Karlshamn har ett positivt inflyttningstal medan kommunerna Olofström, Ronneby och Sölvesborg har negativa inflyttningstal. Övriga Sverige Flyttningsmönstret mellan länets kommuner och Övriga Sverige är även det identiskt för BME 2014 och BME Fyra av fem kommuner har negativa inflyttningstal. Enbart Sölvesborgs kommun kan uppvisa positivt inflyttningstal. 9

10 Flyttningsrörelser för länets kommuner mellan åren kan illustreras enligt följande. Diagram 7: Flyttningsrörelser för länets kommuner mellan åren Källa SCB Utlandet Flyttningsmönstret mellan länets kommuner och Utlandet skiljer sig dock mellan de båda Bostasmarknadsenkäterna BME 2014 och BME I BME 2013 uppvisade kommunerna Olofström, Ronneby, Karlshamns och Sölvesborg positivt inflyttningstal medan Karlskrona kommun uppvisade negativt inflyttningstal. I BME 2014 kan samtliga länets kommuner uppvisa positiva inflyttningstal. Utrikesfödda utgör en allt större del av befolkningen i de mest yrkesaktiva åldrarna. Idag är 19 procent av befolkningen i åldrarna år född utomlands. Denna andel förväntas öka och i början av 2030-talet är närmare en fjärdedel av befolkningen i de yrkesaktiva åldrarna födda utomlands. Åldersstrukturen hos de som flyttar Flyttningar sammankopplas ofta med studier eller byte av arbeten, men kan även orsakas av familjeskäl. Åldersstrukturen hos de som flyttar är helt annorlunda än åldersstrukturen hos den bofasta befolkningen. Flyttarna domineras i stor utsträckning av de unga vuxna. Det är framför allt två kategorier människor som flyttar. De unga och barnfamiljer med små barn. Diagram 8: Åldersstrukturen hos de som flyttar, Sverige år 2010 Källa SCB 10

11 De mest dominerande flyttströmmarna kan beskrivas enligt följande. I åldrarna 19 till 23 flyttar många ungdomar till en universitets- eller högskoleort för att studera. I åldrarna 24 till 28 går flyttströmmen från universitets- eller högskoleorten till storstäderna och i åldrarna strax över 30 flyttar många barnfamiljer ut från storstäderna igen men nu till förortskommunerna. Flyttströmmarna för övriga åldrar är så pass små att de inte påverkar befolkningsutvecklingen i någon större utsträckning. De utrikes födda har en större geografisk rörlighet än de inrikes födda utgjorde de utrikes födda 14,7 procent av befolkningen men stod för 20,5 procent av de inrikes flyttningarna. En bidragande orsak är deras ålderssammansättning. De flyttningsintensiva åldrarna år är överrepresenterade bland dessa. Befolkningsutveckling - en demografisk utmaning för länet Svag tillväxt, åldrande befolkning samt hög andel utflytt av unga människor är processer som måste hanteras och förändras. Många andra län i landet delar Blekinges demografiska situation. År 2010 uppvisade 2/3 av landets 290 kommuner negativt inrikes flyttnetto, där antalet utflyttare från kommunen till övriga landet var större än antalet inflyttare till kommunen från övriga landet. Det var endast 7 stycken län av landets 21 som uppvisade ett positivt flyttningsnetto avseende omflyttningar inom landet. Urbaniseringstrenden är tydligt märkbar i hela Sverige, och storstadsregionerna ökar i befolkning på bekostnad av övriga kommuner i landet. För Blekinges del har flyttströmmarna främst gått till grannregionerna samt Stockholm och Västra Götaland. De sammantagna effekterna av in- och utflyttning för Blekinge blir för varje år som går att antalet ungdomar i Blekinge successivt minskar. Det är i huvudsak antalet kvinnor som minskar inom länet. Med samordnade åtgärder inom ramen för en gemensam strategi för Blekinge måste effekter av nuvarande omflyttningar förändras och gynnsamma effekter i stället åstadkommas för att en framtida positiv befolkningsutveckling för länet ska kunna möjliggöras. Befolkningsomflyttningar Efter 1980 började flyttströmmarna i Sverige gå från mindre tätorter via större städer och universitetsstäder till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. År 2005 bor 84,4 procent av befolkningen i städer och tätorter. År 2010 flyttar totalt personer, vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. Två tredjedelar av alla förekommande flyttningsrörelser sker inom en och samma kommun. Det unga flyttar mest och längst. Var tredje flytt sker över kommungränsen. Av dessa flyttningar går knappt hälften utanför länsgränsen. De mer långväga flyttningarna till andra län har sedan 1978 ökat med 29 procent och låg år 2010 kring flyttningar. Bland de som under 2010 flyttande till ett annat län var nästan hälften i åldern år och man kan förmoda att flyttningarna i dessa åldrar oftast är kopplade till studier eller byte av arbete. Det kan vara långt, både till den ort där önskad utbildning kan erbjudas eller där efterfrågad arbetsplats kan erhållas. Under denna period i livet flyttar både kvinnor och män i genomsnitt fyra gånger. Allra mest flyttar åldersgruppen 21 år. Här avses både kvinnor och män. 11

12 Från och med 30-årsåldern är antalet flyttningar både färre och kortare. Man är i allmänhet färdigutbildad, har etablerat sig på arbetsmarknaden och kanske också hunnit bilda familj. Kraven på förändrad boendemiljö kan tänkas orsaka många flyttningar och bra boendemiljöer går ofta att finna på nära håll. Av alla flyttningar bland personer 30 år och äldre går tolv procent utanför länet jämfört med 21 procent av alla flyttningar bland personer år. Under senare år har tillgången på studier erhållit ökad betydelse för inrikes omflyttningar, vilket också medfört att ungdomarnas flyttningar blivit alltmer betydande för den regionala befolkningsutvecklingen. Blekingestrategin Attraktiva Blekinge har på ett samordnat sätt försökt möta denna nya planeringssituation och belyser värdet av att successivt förse länet med förutsättningar att nå fram till en stadig befolkningstillväxt och fortsatt utveckling för regionen. Attraktiva Blekinge Region Blekinge har i samarbete med länets kommuner och ett antal organisationer formulerat ett strategidokument för Blekinge län benämnt Attraktiva Blekinge. Dokumentet syftar till att samla länets kommuner kring gemensamma målsättningar för regionen. Genom regional samverkan kan kommunal handlingskraft stärkas och ökad effekt erhållas för planerade åtgärder. OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har gjort en analys över hur Blekinge och Småland kan utveckla och stärka sin konkurrenskraft och tillväxt. Rapporten beskriver regionens potential och ger förslag till strategiska prioriteringar och åtgärder i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Syftet är att genom nytt synsätt ange förnyade utgångslägen för länsgemensamma satsningar. Blekingestrategin Attraktiva Blekinge fokuserar på ett antal insatsområden väsentliga för länets fortsatta utveckling som Bilden av Blekinge, Livskvalitet, Arbetsliv och Tillgänglighet. Effektiva transportsystem med god kollektivtrafik ska knyta samman kommuner till större, mer gränslösa och dynamiska arbetsmarknadsområden. Infrastrukturen i Blekinge ska sättas in i ett europeiskt, ett nationellt och ett regionalt sammanhang. Samsyn ska råda mellan utvecklingsprogrammen för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län avseende behovet av fortsatt utbyggnad av både väg och järnväg. Genom förbättrad tillgänglighet kan Blekinge, i och med sitt strategiska läge i Europa, integrera oss gränslöst med en expansiv Öresundsregion och växande marknader i Östeuropa. Strategin verkar för regionförstoring, förbättrad tillgänglighet mellan de tre lärosätena i Blekinge, Kalmar och Växjö samt utvecklande av länets hamnanläggningar med sjöfartsförbindelser till transportsystemen i södra Östersjöområdet. Genom Attraktiva Blekinge ska fler kunna få möjlighet att vilja bo, arbeta och besöka Blekinge. Hög livskvalitet och stimulerande arbetsliv ska vidareutvecklas genom förbättrad tillgänglighet till och inom länet. Blekingestrategin tydliggör målbilden och har utformats till en väl integrerad länk för samverkan med kommunala översiktsplaner och övergripande målsättningar för både 12

13 Sverige och EU. Forskning och utveckling, förbättrad utbildningsnivå och höjd sysselsättningsgrad är väsentliga mål för både Blekinge och Sverige. Kommentarer: Hur utvecklas Blekinges befolkning? Blekingestrategin Attraktiva Blekinge ger en regional helhetssyn för länet och tydliggör målbilden inför länsgemensamma utvecklingssatsningar. Genom strategin ska processer som svag tillväxt, åldrande befolkning och hög andel utflytt av unga människor successivt förändras och övergå till positiva effekter för Blekinge. Inflyttande studenter till länets högskoleutbildningar, personalrekryteringar vid länets företag och nyanlända till länet medverkar till gynnsamma effekter på Blekinges befolkningstal. En förändrad befolkningssammansättning innebär förändrade planeringsförutsättningar för långsiktigt hållbar samhällsutveckling. För att kunna attrahera nya inflyttningar till länet måste goda utvecklingsmöjligheter kunna erbjudas och för detta behövs attraktiva och välplanerade bostäder, bra utbildningsmöjligheter och välutvecklad arbetsmarknad med ett varierat utbud av arbetstillfällen. Statistiken kom att redovisa en återhållsam befolkningstillväxt i Blekinge under år BME 2014 kan dock konstatera att den tidigare kontinuerliga befolkningstillväxten åter tagit fart. Den ökande befolkningsmängden kom i huvudsak att fördelas mellan kommunerna Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. 13

14 Hur utvecklas och förändras bostadsbeståndet? Bostadsbeståndet i Blekinge län Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. En välfungerande bostadsmarknad är av väsentlig betydelse för länets tillväxt och utveckling. Bostadsmarknaden är föränderlig vilket i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar påtalar behovet av god kommunal beredskap för att vid rätt tillfälle kunna tillhandahålla rätt typ av bostad till sina invånare och inflyttande. En anpassad bostadsproduktion kräver god framförhållning både vad avser frågor kring markinnehav som detaljplaneprocesser. Kommunernas preciseringar i BME 2014 avseende planerade bostadsproduktioner för kommande och nästkommande år åskådliggör på ett tydligt sätt kommunala planer för nya bostäder i länet och verkar i ett vägledande syfte. Bostadsproduktion i Blekinge bör vara inriktad på att kunna erbjuda ett väl balanserat utbud av varierande typer av bostäder. Kommuner har ett bostadsförsörjningsansvar att förse samtliga invånare i kommunen med möjlighet att erhålla bostäder av god kvalitet. Reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning har ändrats från den 1 januari Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjningen och ska enligt bostadsförsörjningslagen ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen en gång per mandatperiod. För att genomföra innehållet i dem har kommunerna olika verktyg. I sin planering ska kommunerna redovisa vilka hänsyn som tagits till relevanta nationella och regionala mål och andra planer och program med betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering vad gäller bostadsförsörjningen. Bostadsproduktionen i Sverige har under en längre period varit mycket låg i förhållande till föreliggande behov. Den besvärliga bostadssituationen berör i första hand landets storstadsregioner och orter med universitet och högskolor. Resultatsammanställningen av Bostadsmarknadsenkäten 2014 redovisar som följer Blekinges kommuners bedömningar kring boendefrågor i länet. Diagram 9: Bostadsbeståndet i Blekinge län 2012 procent Källa SCB 14

15 Länets bostadsmarknad utgörs av 43% bostäder i flerbostadshus och 57 % bostäder i småhus. Totalt uppgår antalet till bostäder i länet, varav i flerbostadshus och i småhus. Variationer förekommer i fördelningen mellan bostadstyperna för respektive kommun enligt följande. Diagram 10: Bostadsbeståndet i länets kommuner 2012 antal Källa SCB Bostadsmarknaden i Blekinge län Blekinges kommuner har som helhet under en lång period uppvisat ett bostadsmarknadsläge i balans för länet. Balans i den bemärkelsen att länets tillgång på bostäder varit positiv. I BME 2014 konstaterar fyra av fem kommuner en bostadssituation i balans. I BME 2013 bedömde länets fem kommuner dagsläget som oförändrat ställt i jämförelse med resultatet från enkäten året dessförinnan i BME 2012, då fyra av fem kommuner bedömde att deras bostadssituation befann sig i balans. Två av fem kommuner i BME 2014 redovisar oförändrade situationer för respektive kommuns bostadsmarknad. Tre av fem kommuner redovisar förändringar i något avseende. Bristsituationer har sällan behövt påtalas avseende tillgången på bostäder i Blekinge. Däremot har någon kommun stundom behövt hantera situationer med bostadsöverskott. Det kan noteras att bostadssituationer med överskott på bostäder är mer förekommande för kommuner med lägre invånarantal. Följande tabellserie beskriver kommunala bedömningar av bostadsmarknadsläget över tid mellan åren för BME avseende kommunen totalt sett, centralorten /innerstan och övriga kommundelar. 15

16 Bedömning av bostadsmarknadsläget i Kommunen som helhet BME Kommun Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Överskott Balans Brist Tabell 1a: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i Blekinge län under åren Källa BME BME 2014 Kommunen totalt sett I BME 2014 kan fyra av fem kommuner konstatera en bostadssituation i balans. I BME 2014 konstaterar en av fem kommuner en situation med överskott på bostäder. Detta kunde även förra årets BME 2013 konstatera, men skillnaden består i att situationen av bostadsöverskott i BME 2014 övergått till en annan kommun i länet. BME 2014 visar på en förändrad resultatbild för länet som helhet. Efter en längre period av oförändrat läge för länets bostadsmarknad med rådande brist- och överskottssituationer kan genom BME 2014 nya situationsbeskrivningar för berörda kommuner noteras. Blekinge har en god tillgång till bostäder. Ingen kommun påtalar någon bristsituation för kommunen som helhet. 16

17 Bedömning av bostadsmarknadsläget i Centralorten / innerstaden BME Kommun Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Överskott Balans Brist Tabell 1b: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i Blekinge län under åren Källa BME BME 2014 Centralorten /innerstan BME 2014 kan konstatera att fler kommuner har balans i bostadssituationen för centralorten /innerstan. Tre av fem kommuner konstaterar balanssituation. I BME 2014 gör två av fem kommuner bedömningen att det råder brist på bostäder i centralorten /innerstan. Ingen kommun notera bostadsöverskott. BME 2014 visar på en förändrad resultatbild för länet som helhet. Särskilt har förändrade situationsbeskrivningar av kommunernas centralorter kommit att förändras i jämförelse med senare BME-undersökningar. BME 2014 visar på att flertalet kommuner noterar en balanssituation avseende bostadsmarkanden för kommunernas centralorter /innerstäder. Det är till antalet fler kommuner än vid tidigare undersökningar. 17

18 Bedömning av bostadsmarknadsläget i Övriga kommunen BME Kommun Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Överskott Balans Brist Tabell 1c: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i Blekinge län under åren Källa BME BME 2014 Övriga kommundelar I BME 2014 anser tre av fem kommuner att läget på bostadsmarknaden i övriga kommundelar är i balans. I BME 2014 konstaterar fler kommuner bostadsöverskott i jämförelse med förra årets BME Två av fem kommuner gör bedömningen att bostadsmarknadssituationen för övriga kommundelar har överskott på bostäder. I BME 2014 noterar andra kommuner i länet en överskottssituation i jämförelse med BME BME 2014 kan konstatera att Blekinge inte har någon brist på bostäder. Två av fem kommuner noterar bostadsöverskott i Övriga kommunen. Olofströms kommun En tendens till begynnande bostadsöverskott I BME 2014 blir bedömningen att en balanssituation är utmärkande för tätortens centrala delar medan en överskottssituation på bostäder råder i kommunen som helhet och övriga kommunen. Trots att inga påtagliga förändringar utgjorde bedömningen för förväntade förändringar i BME 2013, börjar Olofströms kommun i BME 2014 föra en begynnande situation med bostadsöverskott på tal för kommunen. Karlskrona kommun Förbättrad bostadsbalans I BME 2014 har Karlskrona kommun gjort samma bedömning som i BME 2013 och redovisar en balanssituation för bostadssituationen för kommunen som helhet, för centralorten/innerstan och för övriga kommunen. 18

19 I BME 2013 noterades en bristsituation för centralorten /innerstan och i samband med prognostiserad framtid bedömdes förväntad utveckling utgöras av inga påtagliga förändringar för kommunen som helhet, för centralorten/innerstan och för övriga kommunen. Genomförda åtgärder har gett avsedd effekt. Ronneby kommun Förbättrad bostadsbalans Kommunens bedömning i BME 2014 är att bostadssituationen för kommunen som helhet, i centralorten/innerstan samt i övriga kommunen är i balans. Kommunens tidigare bedömning i BME 2013 utgjordes av en överskottssituation på bostäder i kommunen som helhet, i centralorten/innerstan samt i övriga kommunen. Förväntad utveckling utgjordes i BME 2013 av inga påtagliga förändringar för centralorten/innerstan, medan ett minskande bostadsöverskott kom att utgöra förväntad utveckling för kommunen som helhet och för övriga kommunen. Karlshamns kommun Bostadssituationen står under förändring Kommunens bedömning av bostadssituationen i BME 2014 är att det råder balans för Karlshamns kommun som helhet. För kommunens centrala delar, i centralorten /innerstan har dock en bristsituation på bostäder kunnat noteras. För övriga kommunen har situationen övergått till en överskottssituation på bostäder. Kommunens tidigare bedömning i BME 2013 utgjordes av en balanssituation på bostäder i kommunen som helhet, i centralorten/innerstan samt i övriga kommunen. Den förväntade utvecklingen i BME 2013 utgjordes av inga påtagliga förändringar för kommunen som helhet och centralorten/innerstan, medan för övriga kommunen bedömdes ett ökande bostadsöverskott. Sölvesborgs kommun Samma bedömning som i BME 2013 Sölvesborgs kommun har gjort samma bedömning som i BME 2013 och redovisar en balanssituation för bostadssituationen för kommunen som helhet och övriga kommunen. För kommunens centrala delar, i centralorten/innerstan, noteras fortfarande en bristsituation på bostäder. Förväntad utveckling av bostadsbeståndet i Blekinge län under åren Blekinge Kommunen totalt sett I BME 2013 svarade 3 av 5 kommuner i Blekinge att de förväntar en utveckling utan påtagliga förändringar avseende bostadssituationen för kommunen totalt sett eller för kommunen som helhet. En av länets kommuner med en bostadssituation vilken sedan länge karaktäriserats av överskott på bostäder förväntar en utveckling där befintligt bostadsöverskott kommer att minska. En av länets kommuner med en bostadssituation karaktäriserad med bostadsbrist förväntar en utveckling där befintlig bostadsbrist kommer att minska. 19

20 I BME 2014 svarar 3 av 4 kommuner att de förväntar en utveckling utan påtagliga förändringar avseende bostadssituationen för kommunen totalt sett eller för kommunen som helhet. 1 av 4 kommuner svarar att de förväntar en utveckling med ökat underskott av bostäder eller att en bostadsbrist kommer att öka. Kommun Förväntad utveckling TOTALT SETT Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg (ej besvarad) Underskott Oförändrat Oförändrat Oförändrat Tabell 2: Kommunernas bedömning av förväntad utveckling av läget på bostadsmarknaden mellan åren Källa BME 2014 Olofströms kommun I BME 2013 befann sig Olofströms kommun i balans för samtliga kommunens delar. Kommunen förväntade en utveckling under år utan några påtagliga förändringar för någon del av kommunen. I BME 2014 övergår kommunens tidigare bedömda balanssituation att övergå till en förmodad överskottssituation för kommunen som helhet. För centralorten /innerstan kvarstår en balanssituation medan för övriga kommunen övergår tidigare balanssituation även här till en överskottssituation med bostäder. Förväntad utveckling för Olofströms kommun enligt BME 2014 för åren är svårbedömd och frågan har inte besvarats av kommunen. Den samlade bilden är att nyttjandegraden av allmännyttans bostadsbestånd är hög. att antalet outhyrda lägenheter är lågt. att bedömningen av kommunens behov av nya bostäder i BME 2014 är mycket försiktig med tanke på uppmärksammade bostadsöverskott för kommunen som helhet och i övriga kommunen. att det föreligger ett förmodat behov av små hyresbostäder lämpliga för ungdomar. att det föreligger behov av särskilda boendeformer för äldre 20

21 Karlskrona kommun I BME 2012 och BME 2013 befann sig bostadssituationen i Karlskrona kommun i balans för kommunen som helhet och för övriga kommunen, medan det var bostadsbrist på centralorten /innerstan. Kommunen förväntade en utveckling under år utan några påtagliga förändringar för någon del av kommunen. I BME 2014 har Karlskrona kommun erhållit en förbättrad bostadsbalans. Karlskrona redovisar en balanssituation för bostadssituationen för kommunen som helhet, för centralorten/innerstan och för övriga kommunen. Karlskrona kommun förväntar en utveckling av läget på bostadsmarknaden för åren med ett ökande underskott av bostäder för kommunen som helhet. Den samlade bilden är att nyttjandegraden av allmännyttans bostadsbestånd är hög. att antalet outhyrda lägenheter är mycket lågt. att Karlskrona kommun anser det föreligger behov av nya bostäder under de kommande 5 åren för att behålla balansen på bostadsmarknaden. att kommunens behov av nya bostäder i BME 2014 är relativt högt både vad avser antalet hyresbostäder som bostäder med bostadsrätt och äganderätt. att efterfrågade bostäder utgörs av bostäder om 1RoK, 2 RoK och bostäder > 5 RoK. Ronneby kommun I BME 2013 befann sig bostadssituationen i Ronneby kommun karaktäriserad av bostadsöverskott i kommunen som helhet, i centralorten /innerstan och för övriga kommunen. Kommunen förväntade en utveckling under år utan några påtagliga förändringar för centralorten /innerstan, medan ett minskande bostadsöverskott förväntades ske för kommunen som helhet och i övriga kommunen. I BME 2014 har Ronneby kommun erhållit en förbättrad bostadsbalans. Ronneby redovisar en balanssituation för bostadssituationen för kommunen som helhet, för centralorten/innerstan och för övriga kommunen. Ronneby kommun förväntar en utveckling av läget på bostadsmarknaden för åren som oförändrat eller utan påtaglig förändring vad gäller bostadssituationen för kommunen som helhet. Den samlade bilden är att nyttjandegraden av allmännyttans bostadsbestånd är låg. att Ronneby kommun bedömer antalet outhyrda lägenheter som ett problem. att antalet outhyrda lägenheter är relativt högt men har en tendens att successivt minska. att Ronneby kommun anser det föreligger behov av nya bostäder under de kommande 5 åren för att behålla balansen på bostadsmarknaden. att kommunens påvisar ett behov av produktion av nya bostäder i BME 2014 både vad avser hyresbostäder som bostäder med bostadsrätt och äganderätt. att det föreligger behov av särskilda boendeformer för äldre att efterfrågade bostäder i BME 2014 utgörs av bostäder om 2RoK och 3 RoK. 21

22 Karlshamns kommun I BME 2013 kunde bostadssituationen i Karlshamns kommun karaktäriseras vara i balsans för kommunen som helhet, i centralorten /innerstan och för övriga kommunen. Kommunen förväntade en utveckling under år utan några påtagliga förändringar för centralorten /innerstan, medan ett minskande bostadsöverskott förväntades ske för kommunen som helhet och för övriga kommunen. I BME 2014 har Karlshamns kommun erhållit förändringar i kommunens bostadssituation. Karlshamn redovisar en balanssituation för bostadssituationen för kommunen som helhet, men redovisar en bristsituation för centralorten /innerstan och en överskottssituation för övriga kommunen. Karlshamns kommun förväntar en utveckling av läget på bostadsmarknaden för åren som oförändrat vad gäller bostadssituationen för kommunen som helhet och för centralorten /innerstan samt ett ökande bostadsöverskott för övriga kommunen. Den samlade bilden är att nyttjandegraden av allmännyttans bostadsbestånd är hög. att antalet outhyrda lägenheter är mycket lågt. att Karlshamns kommun anser det föreligger behov av nya bostäder under de kommande 5 åren för att behålla balansen på bostadsmarknaden. att kommunens påvisar ett behov av produktion av nya bostäder i BME 2014 i form av hyresbostäder. att efterfrågade bostadsstorlekar i BME 2014 utgörs av bostäder om 3RoK och 4 RoK. Sölvesborgs kommun I BME 2013 kunde bostadssituationen i Sölvesborgs kommun karaktäriseras vara i balsans för kommunen som helhet och för övriga kommunen. För centralorten /innerstan kunde en brist på bostäder noteras. Kommunen förväntade en utveckling under år utan några påtagliga förändringar för övriga kommunen, medan för kommunen som helhet och för centralorten /innerstan förväntades en reducerad bostadsbrist. I BME 2014 har Sölvesborgs kommun erhållit oförändrad bostadssituation för kommunen. Sölvesborg redovisar en balanssituation för bostadssituationen för kommunen som helhet och för övriga kommunen, men redovisar en bristsituation för centralorten /innerstan. Sölvesborgs kommun förväntar en utveckling av läget på bostadsmarknaden för åren som oförändrat vad gäller bostadssituationen för kommunen som helhet. Den samlade bilden är att nyttjandegraden av allmännyttans bostadsbestånd är hög. att antalet outhyrda lägenheter är lågt. att Sölvesborgs kommun anser det föreligger behov av nya bostäder under de kommande 5 åren för att behålla balansen på bostadsmarknaden. att kommunen påvisar ett aktuellt behov av produktion av nya bostäder i BME 2014 i form av hyresbostäder och att bostadsrätter och småhus planeras längre fram. att det föreligger behov av särskilda boendeformer för äldre och bostäder lämpade för nyanlända. att efterfrågade bostadsstorlekar i BME 2014 utgörs av bostäder om 1RoK, 2 RoK och 3 RoK. 22

23 Hur många bostäder behöver byggas de närmaste åren? Fyra av fem kommuner anser att de behöver producera nya bostäder under de kommande 5 åren för att en balans på bostadsmarknaden ska kunna uppnås. Nedan redovisas kommunernas bedömningar avseende antal och upplåtelseform för tillkommande bostäder i Blekinge län fram till år Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Annat Olofström (inget svar) (inget svar) (inget svar) (inget svar) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Tabell 3: Kommunernas bedömning av antal och upplåtelseform för tillkommande bostäder i Blekinge län fram till år Källa BME 2014 Nedan redovisas kommunernas bedömningar avseende lämpliga bostadsstorlekar för tillkommande hyresrätter fram till år 2019 Kommun Hyresrätter 5 RoK 1 RoK 2RoK 3 RoK 4 RoK e. större Olofström (inget svar) (inget svar) (inget svar) (inget svar) (inget svar) Karlskrona X X X Ronneby X X Karlshamn X X Sölvesborg X X X Tabell 4: Kommunernas bedömning av lämpliga bostadsstorlekar för tillkommande hyresrätter fram till år Källa BME

24 Nedan redovisas kommunernas bedömningar avseende lämpliga bostadsstorlekar för tillkommande bostadsrätter fram till år 2019 Kommun Bostadsrätter 5 RoK 1 RoK 2RoK 3 RoK 4 RoK e. större Olofström (inget svar) (inget svar) (inget svar) (inget svar) (inget svar) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg X X X Tabell 5: Kommunernas bedömning av lämpliga bostadsstorlekar för tillkommande bostadsrätter fram till år Källa BME 2014 BME 2014 saknar bedömningar från kommunerna Olofström, Karlskrona, Ronneby och Karlshamn avseende lämpliga bostadsstorlekar för tillkommande bostadsrätter fram till år De allmännyttiga bostadsföretagens bostäder Samtliga kommuner har ett allmännyttigt bostadsföretag i aktiebolagsform. Marginella förändringa avseende krav & förväntningar efter den 1 januari Samtliga kommuner har ägardirektiv till kommunala bostadsbolaget. Tre av fem bostadsföretag ökade allmännyttans totala bostadsbestånd under år En av fem kommuner anger problem med outhyrda lägenheter. Antalet lägenheter ägda av de allmännyttiga bostadsföretagen i länets kommuner den 1 januari 2014 såg ut enligt följande. Diagram 12: Det allmännyttiga bostadsbeståndet i länets kommuner den 1 januari Källa BME

25 Samtliga kommuner i länet har allmännyttiga bostadsföretag. Bostadsföretagen drivs i aktiebolagsform och samtliga kommuner har ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget. Från och med den 1 januari 2011 gäller lagstiftning som innebär nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Samtidigt infördes nya regler för hyressättningen. Syftet med lagen och förändringen av hyressättningsreglerna var att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunala bostadsaktiebolag och privata hyresvärdar. Syftet är även att få den svenska lagstiftningen på området i överensstämmelse med EU-rättens konkurrensregler och då inte minst statsstödsreglerna. Den nya lagen omfattar bostadsföretag som drivs som aktiebolag av en eller flera kommuner och som i allmännyttigt syfte huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främjar bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget, och erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. För de bolag som omfattas av lagen gäller följande. De tidigare kraven på att verksamheten ska drivas utan vinstsyfte och att hyran ska sättas med utgångspunkt från en långsiktig självkostnadsprincip faller bort. I stället ska verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer. Det innebär ett avsteg från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. På frågan ifall kommunen ändrat sina krav eller förväntningar eller i övrigt ändrat sitt förhållningssätt till det kommunala bostadsbolaget efter 1 januari 2011 ger länets kommuner följande svar. Diagram 13: Hur länets kommuner ändrat sitt förhållningssätt till det kommunala bostadsbolaget efter 1 januari Källa BME

26 Outhyrda lägenheter ett problem? Antalet outhyrda lägenheter i de olika kommunerna var den 1 januari 2014 för Olofströms kommun 10 lägenheter, Karlskrona kommun 0 lägenheter, Ronneby kommun 112 lägenheter, Karlshamns kommun 0 lägenheter och för Sölvesborgs kommun 6 lägenheter. Det är enbart för Ronneby kommun som antalet outhyrda lägenheter bedöms utgöra ett problem. För övriga kommuner håller sig antalet outhyrda lägenheter inom de procentsatser bostadsföretagen anser vara att rekommendera. Diagram 14: Antal outhyrda lägenheter i allmännyttan under år Källa BME 2014 Ett visst antal outhyrda lägenheter behöver alltid finnas i allmännyttans lägenhetsresurs. Det ger bostadsmarknaden en nödvändig beredskap och flexibilitet. Diagram 15: Antal outhyrda lägenheter i allmännyttan mellan åren Källa BME 2012-BME

27 Ändring av ägardirektivet Samtliga kommuner har ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget. För Olofströms kommun, Ronneby kommun och för Sölvesborgs kommun har senaste ändring av ägardirektivet ägt rum år För kommunerna Karlshamn och Karlskrona har senaste ändring av ägardirektivet ägt rum år 2008 och Försäljningsåtgärder Under år 2013 vidtog de allmännyttiga bostadsföretagen i en av fem av länets kommuner försäljningsåtgärder för del av det befintliga lägenhetsbeståndet. Diagram 16: Allmännyttiga bostadsföretag försäljningsåtgärder under år 2013? Källa BME 2014 Försäljningsåtgärden kom att omfatta endast en mindre del av lägenhetsbeståndet cirka 14 stycken lägenheter. Försäljning kom att ske till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning. De viktigaste motiven bakom besluten att sälja var att erhålla bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning och förbättra bostadsföretagets soliditet. Planerade åtgärder Två av fem kommuner meddelar att det finns beslut på att någon del av det allmännyttiga bostadsbeståndet ämnar gå till försäljning. Omfattningen för en av kommunernas försäljning utgör cirka 220 lägenheter och försäljning ämnar i huvudsak att ske till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. För en av länets fem kommuner kan det bli aktuellt att riva bostäder under år på grund av uthyrningssvårigheter. Diagram 17: Allmännyttiga bostadsföretag rivningsåtgärder under år ? Källa BME 2014 Omfattningen av antalet bostäder vilka kan bli aktuella att rivas under är cirka 50 stycken. Åldern på bostadsbeståndet utgörs i huvudsak av byggnader från 60- och 70-talet. 27

28 Utökat lägenhetsbestånd För tre av länets fem kommuner ökade det totala allmännyttiga bostadsbeståndet under år 2013 genom åtgärder som nyproduktion, inköp, ombyggnad och/eller tillbyggnad. Diagram 18: Allmännyttiga bostadsföretag nyproduktion, inköp, ombyggnad, tillbyggnad under år 2013? Källa BME 2014 Två av kommunerna, Ronneby kommun och Karlshamns kommun noterade inga förändringar av det totala allmännyttiga bostadsbeståndet under år För Olofströms kommun utökades bostadsbeståndet genom inköp, ombyggnad- och tillbyggnad. För Karlskrona kommun utökades bostadsbeståndet genom ombyggnad- och tillbyggnad. För Sölvesborgs kommun utökades bostadsbeståndet genom nybyggnation. Produktion av nya bostäder Fyra av fem kommuner planerar produktion av bostäder i flerbostadshus under år 2014 /2015. Samtliga kommuner planerar bostäder i småhus genom nybyggnation under år 2014 /2015. Tre av fem kommuner anser att det finns påverkbara hinder som begränsar bostadsbyggandet. Antal bostäder i flerfamiljshus 1) Hyresrätter O Samtliga Förväntat Samtliga Förväntat påbörjade planerade Förväntat påbörjade planerade påbörjade totalt Ka R Kmn S varav hyresrätter i allmnytt O Ka R Kmn S

29 Bostadsrätt O Ka R Kmn S 15 Kooperativ hyresrätt Ägarlägenheter Tabell 6: Planerade produktion av nya bostäder i flerfamiljshus under år ? Källa BME ) Antalet bostäder med lagakraftvunna detaljplaner Kommentar ur BME 2014: Det råder stor osäkerhet kring omfattningen av planerad bostadsproduktion i Karlskrona kommun på grund av att bostadsproduktionen oftast styrs av privata marknaden. Antal bostäder i småhus 1) Samtliga Förväntat Samtliga Förväntat påbörjade planerade Förväntat påbörjade planerade påbörjade Hyresrätter O 2 Ka 70 R 5 Kmn 30 S 7 Bostadsrätt O Ka R Kmn S Eget ägande O Ka R Kmn S Tabell 7: Planerade produktion av nya bostäder i småhus under år ? Källa BME ) Antalet bostäder med lagakraftvunna detaljplaner 29

30 Kommentar ur BME 2014: För Karlskrona kommun har samtliga bostäder som förväntas påbörjas år 2014 en lagakraftvunnen detaljplan. Ronneby kommun har ett bra planläge vad gäller tillgång till tomter i stora delar av kommunen. Samtliga planerade och Förväntat påbörjade bostäder under år 2014 Samtliga planerade och förväntat påbörjad under år 2014 avser länets kommande bostadsproduktion under år Kommunernas översiktsplanering har tidigt utrett berörda markområdens lämplighet för planerat ändamål. Planprocesserna är genomförda och detaljplanerna redan lagakraftvunna. Planeringen står klar inför stundande exploateringsåtgärder. Kommunernas byggplaner brukar i regel karaktäriseras av en aning optimism, varför en ungefärlig bild av länets förväntade bostadsproduktion under år 2014 skulle kunna formuleras enligt följande. Blekinge län kommer under år 2014 att påbörja en bostadsproduktion av ett 80-tal hyresrätter i flerbostadshus, cirka 100 lägenheter med bostadsrätt i flerbostadshus, ett 20- tal småhus med bostadsrätt samt ett 70-tal småhus med eget ägande. Sammanfattande kommer produktionen att utgöras av 270 stycken bostäder, varav 180 stycken (67%) kommer att utgöras av lägenheter i flerbostadshus och 90 stycken (33%) kommer att utgöras av bostäder i småhus. Blekinge Flerbostadshus Länet planerar totalt för en produktion av cirka 80 stycken bostäder med hyresrätt under år Förväntat antal kan komma att utgöra ett 60-tal bostäder med hyresrätt. Detaljplanerna är redan lagakraftvunna och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser. Totala antalet bostäder med hyresrätt inom allmännyttan kan utgöras av cirka 50 stycken bostäder. Förväntat antal hyresrätter inom allmännyttan kan förmodas utgöra cirka 20 stycken. Resterande stycken bostäder med hyresrätt kommer att lokaliseras i det privata bostadsbeståndet. Småhus I länet planeras en total produktion av 229 stycken småhus med eget ägande under år Förväntat antal påbörjade småhus under år 2014 kan bli kring 70 stycken. Tillhörande detaljplaner är redan lagakraftvunna för kommunerna Olofström, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser. För Karlskrona kommun pågår ännu planprocesser på grund av mer omfattande produktionsvolymer småhus. 30

31 Olofströms kommun 2014 Olofströms kommun är väl förberedd med erforderliga detaljplaner för planerad bostadsproduktion. Flerbostadshus För år 2014 planerar Olofströms kommun ingen nyproduktion av bostäder med hyresrätt eller bostadsrätt inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. Småhus hyresrätt / bostadsrätt För år 2014 planerar Olofströms kommun ingen nyproduktion av hyresrätt eller bostadsrätt i småhus. Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. Småhus- eget ägande Olofströms kommun planerar för 2 stycken småhus med eget ägande under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2014 är 2 stycken. Tillhörande detaljplaner för förväntat antal småhusbostäder är redan lagakraftvunna och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser Flerbostadshus För år 2015 planerar Olofströms kommun ingen nyproduktion av bostäder med hyresrätt eller bostadsrätt inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Småhus hyresrätt / bostadsrätt För år 2015 planerar Olofströms kommun ingen nyproduktion av hyresrätt eller bostadsrätt i småhus. Småhus- eget ägande Olofströms kommun planerar för 2 stycken småhus med eget ägande under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2015 är 2 stycken. 31

32 Karlskrona kommun Karlskrona kommun är väl förberedd med erforderliga detaljplaner för planerad bostadsproduktion Flerbostadshus- hyresrätter För planerade totalt 50 stycken hyresrätter kommer huvuddelen att lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Förväntat antal påbörjade under år 2014 förväntas bli kring ett 20-tal hyresrätter, samtliga lokaliserade inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Tillhörande detaljplaner är med god marginal redan lagakraftvunna och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser. Flerbostadshus- bostadsrätter Ett högt totalt antal bostadsrätter på 800 stycken är planerade för år Av dessa förväntas 100 stycken bostadsrätter påbörjas under år Antalet bostäder är högt och ingår i kommunens planer på att exploatera norra delen av Trossö benämnd Pottholmen. Kommande detaljplan för ny stadsdel etapp 1 är nu i planprocessens samrådsskede. Småhus- hyresrätt Karlskrona kommun planerar ingen nyproduktion av hyresrätter i småhus under år Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. Småhus- bostadsrätt Karlskrona kommun planerar för 50 småhus med bostadsrätt under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2014 kan bli ett 20-tal. Tillhörande detaljplaner för förväntat antal småhusbostäder är redan lagakraftvunna och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser. Småhus- eget ägande Karlskrona kommun planerar för 200 småhus med eget ägande under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2014 kan bli ett 50-tal. Tillhörande detaljplaner för förväntat antal småhusbostäder är redan lagakraftvunna och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser Flerbostadshus- hyresrätter För planerade totalt 45 stycken hyresrätter kommer huvuddelen att lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Förväntat antal påbörjade under år 2015 beräknas bli 45 stycken hyresrätter, varav andelen i det allmännyttiga bostadsbeståndet ännu inte är preciserad. 32

33 Flerbostadshus- bostadsrätter Ett högt totalt antal bostadsrätter på 1300 stycken är planerade för produktion från år Av dessa förväntas produktion av 160 stycken bostadsrätter påbörjas under år Antalet planerade bostäder är högt och ingår i kommunens planer på ny exploatering av Pottholmen på norra delen av Trossö. Småhus- hyresrätt Karlskrona kommun planerar ingen nyproduktion av hyresrätter i småhus under år Småhus- bostadsrätt Karlskrona kommun planerar för 150 småhus med bostadsrätt under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2015 kan bli ett 20-tal. Småhus- eget ägande Karlskrona kommun planerar för 600 småhus med eget ägande under år Förväntat antal bostäder som kan komma att påbörjas under år 2015 kan vara ett 50-tal. Ronneby kommun Kommunen är väl förberedd med erforderliga detaljplaner för planerad bostadsproduktion Flerbostadshus För år 2014 planerar Ronneby kommun ingen nyproduktion av bostäder med hyresrätt eller bostadsrätt inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. Småhus- hyresrätt Ronneby kommun planerar ingen nyproduktion av hyresrätter i småhus under år Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. Småhus- bostadsrätt För år 2014 planerar Ronneby kommun inte heller någon nyproduktion av bostadsrätter i småhus. Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. Småhus- eget ägande Ronneby kommun planerar för 5 småhus med eget ägande under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2014 är 5 stycken småhus. 33

34 Tillhörande detaljplaner för förväntat antal småhusbostäder är redan lagakraftvunna och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser Flerbostadshus- hyresrätt Ronneby kommun planerar för en produktion av totalt 30 stycken hyresrätter under år 2015, varav 15 stycken hyresrätter ämnar lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Förväntat antal påbörjade under år 2015 bli 30 stycken hyresrätter, varav 15 stycken ämnar lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Flerbostadshus- bostadsrätt För år 2014 planerar Ronneby kommun ingen nyproduktion av bostäder med bostadsrätt inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Småhus- hyresrätt Ronneby kommun planerar ingen nyproduktion av hyresrätter i småhus under år Småhus- bostadsrätt För år 2015 planerar Ronneby kommun inte heller någon nyproduktion av bostadsrätter i småhus. Småhus- eget ägande Ronneby kommun planerar för 5 småhus med eget ägande under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2015 är 5 stycken småhus. Karlshamns kommun Karlshamns kommun är väl förberedd med erforderliga detaljplaner för planerad bostadsproduktion Flerbostadshus- hyresrätter För planerade totalt stycken hyresrätter kommer inga bostäder att lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Förväntat antal påbörjade under år 2014 bli kring 20 stycken hyresrätter, samtliga lokaliserade utanför det allmännyttiga bostadsbeståndet. Tillhörande detaljplaner är redan lagakraftvunna och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser. Flerbostadshus- bostadsrätter Karlshamns kommun planerar ingen nyproduktion av bostadsrätter under år Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. 34

35 Småhus- hyresrätt Karlshamns kommun planerar ingen nyproduktion av hyresrätter i småhus under år Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. Småhus- bostadsrätt För år 2014 planerar Karlshamns kommun inte heller någon nyproduktion av bostadsrätter i småhus. Några detaljplaner för detta ändamål är inte heller framtagna. Småhus- eget ägande Karlshamns kommun planerar för 15 småhus med eget ägande under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2014 är 5 stycken småhus. Tillhörande detaljplaner för förväntat antal småhusbostäder är med god marginal redan lagakraftvunna och färdiga för uppstart av lov- och byggprocesser Flerbostadshus För år 2015 planerar Karlshamns kommun ingen nyproduktion av bostäder med hyresrätt eller bostadsrätt inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Småhus hyresrätt / bostadsrätt För år 2015 planerar Karlshamns kommun ingen nyproduktion av hyresrätt eller bostadsrätt i småhus. Småhus- eget ägande Karlshamns kommun planerar för 10 stycken småhus med eget ägande under år Förväntat antal som kan komma att påbörjas under år 2015 är ännu oklart. Sölvesborgs kommun Sölvesborgs kommun är väl förberedd med erforderliga detaljplaner för planerad bostadsproduktion Flerbostadshus - hyresrätt Sölvesborgs kommun planerar för totalt 20 stycken hyresrätter under år 2014, varav inga bostäder ämnar lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. 35

36 Förväntat antal påbörjade bostäder under år 2014 bli 20 stycken hyresrätter, där inga bostäder ämnar lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Flerbostadshus- bostadsrätter Sölvesborgs kommun planerar ingen nyproduktion av bostadsrätter under år Småhus- hyresrätt Sölvesborgs kommun planerar ingen nyproduktion av hyresrätter i småhus under år Småhus- bostadsrätt Sölvesborgs kommun planerar ingen nyproduktion av bostadsrätter i småhus under år Småhus- eget ägande Sölvesborgs kommun planerar för totalt 7 stycken småhus med eget ägande under år Förväntat antal påbörjade småhus med eget ägande under år 2014 bli 7 stycken Flerbostadshus - hyresrätt Sölvesborgs kommun planerar för 15 stycken hyresrätter under år 2015, varav 15stycken bostäder ämnar lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Förväntat antal påbörjade bostäder under år 2015 bli 15 stycken hyresrätter, varav 15 stycken bostäder ämnar lokaliseras inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Flerbostadshus- bostadsrätter Sölvesborgs kommun planerar en produktion av 15 stycken bostäder med bostadsrätt under år Småhus- hyresrätt Sölvesborgs kommun planerar ingen nyproduktion av hyresrätter i småhus under år Småhus- bostadsrätt Sölvesborgs kommun planerar ingen nyproduktion av bostadsrätter i småhus under år Småhus- eget ägande Sölvesborgs kommun förväntar att kring 10 stycken småhus med eget ägande komma att påbörjas under år

37 Vad utgör hinder för ny bostadsproduktion? Hinder för ny bostadsproduktion 3 av 5 kommuner anser att det finns faktorer som verkar begränsande för produktion av nya bostäder i kommunen just nu. Huvudsakliga hinder för länets bostadsproduktion enligt BME 2014 utgörs av lång detaljplaneprocess, höga exploateringskostnader och marktillgång. Dessa typer av hinder kan dock anses vara påverkbara. Mindre påverkbara hinder utgörs av finansmarknaden. Denna senare hindertyp får anses vara betydligt svårare att påverka. Intresserade byggherrar BME 2014 ställer frågan om det finns byggherrar som är intresserade av att bygga bostäder i kommunen under 2013? Samtliga länets fem kommuner påtalar att det fanns ett fåtal byggherrer som var intresserade av att bygga bostäder i kommunen under år Problem med överklagande av detaljplan innebar att någon exploatör hoppade av samt att intresse finns men att låneregler verkar hämmande på genomförandet. Kommentarer: Hur utvecklas och förändras bostadsbeståndet? Blekinges bostadsmarknad kan karaktäriseras av att vara relativt stabil. Förändringarna mellan de årliga mättillfällena är förhållandevis små. Det förekommer ingen brist på bostäder i Blekinge. Däremot påtalas behovet av att Blekinge eventuellt behöver förnya sitt bostadsbestånd så att en större andel bostäder svarar upp mot kraven att utgöra 2000-talsboenden i Sverige. BME 2014 påtalar dessutom behovet av fler hyresbostäder till länet. Nya planeringsförutsättningar för bostadsförsörjningen följer av att länets befolkningssammansättning förändras. Ett ökande behov av ungdoms- och studentbostäder, bostäder för kommunmottagna flyktingar och bostäder som kan lösa länets hemlöshetssituationer förändrar behovsbilden för länet. BME 2014 preciserar på samma sätt som BME 2013 behovet av fler hyresbostäder till länet, fler bostäder för ungdomar och studenter och fler bostäder i centrala lägen för några av länets huvudorter. För att ungdomar ska kunna erhålla möjlighet att etablera eget boende måste detta kunna ske till rimliga standard- och kostnadsnivåer. Byggande av student- och ungdomsbostäder behöver stimuleras genom stöd till innovativt byggande. Det föreligger ett ökande behov av bostäder för äldre i form av seniorboende, trygghetsboende och särskilda boendeformer för äldre. Bostäder med hög grad av tillgänglighet avseende både bostad som utemiljö är en attraktiv bostadstyp för den del av befolkningen som kommit upp i högre åldrar. Det krävs en aktiv planering av bostadsförsörjningen i enlighet med förnyade planeringsförutsättningar, så att bra bostadslösningar kan tillhandahållas på länets bostadsmarknad. Länets bostadsmarknad ska i samverkan med Blekingestrategin utformas i riktning mot uppsatta mål för länet. 37

38 Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Regionerna i Blekinge, Södra Småland, Kalmar och Jönköping gav under år 2011 OECD i uppdrag att göra en rapport om hur regionerna kan utvecklas för att stärka sin konkurrenskraft och tillväxt. OECD-studien ger förslag på hur regionerna kan utvecklas. Ett av fyra områden som analyserades var den fysiska infrastrukturen. Diagram 19: Tillgängligheten till Blekinge - vägnätet. Källa OECD-studie om Småland och Blekinge, 2011 Diagram 20: Tillgängligheten till Blekinge - järnvägsnätet. Källa OECD-studie om Småland och Blekinge, 2011 Uppbyggnaden av infrastrukturen i Sverige har i hög utsträckning gynnat ett västligt transportnät och förbisett de mer östliga. Landets sydöstra del saknar tillräckligt antal mötesspår och tillräckligt långa sådana. Rapporten konstaterar att bristfällig infrastruktur verkar hämmande på utvecklingen. Blekinges hamnar är dåligt anslutna till det övergripande transportsystemet både vad gäller väg- och järnvägsanslutningar. 38

39 Detta gör att regionen har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger längre bort. Begränsningarna minskar även möjligheterna att dra fördel av läget nära växande ekonomier på andra sidan Östersjön och de framväxande handelsvägarna mot Asien samt påverkar den inre dynamiken i regionen negativt. Blekinge län behöver förbättrad infrastruktur och kommunikationer. Det ökar tillgängligheten och konkurrenskraften samt stärker länets attraktionskraft. Arbetspendlingen över länsgränsen Pendling över länsgräns har ökat och kan med fördel stimuleras till att ytterligare växa efterhand som den regionala kollektivtrafiken byggs ut. Pendling över länsgräns är klart störst till och från Skåne. I denna relation är antalet pendlare Pendlingen mellan Blekinge och Kronoberg respektive Kalmar län är 1270 respektive 820 pendlare. Pendlingen i form av veckopendling till och från Stockholm uppgår till närmare 700 pendlare. Diagram 21: Pendling över länsgräns Källa Region Blekinge /SCB RAMS 2010 Pendlingsmönster inom Blekinge län Pendlingsmönstret för Blekinge län redovisas genom SCB RAM 2010, Registrerad arbetsmarknadsstatistik från Statistiken redovisar pendlingsmönstret inom länet och till- och från länet. Det kan konstateras att pendlingen för flertalet av länets kommuner ökat i omfattning under det senaste decenniet. Dagpendlingen är starkt koncentrerad längs den befolkningstäta kusten. För Blekinge ligger dock nivån på den totala pendlingen över kommungränserna betydligt lägre än riksgenomsnittet trots genomförda utbyggnader under senare år av kollektivtrafiknäten. I Blekinge pendlar 22 procent av befolkningen över kommungräns. Riksgenomsnittet för pendling över kommungräns utgör 31 procent av befolkningen. 39

40 Betydelsen av den dagliga bruttopendlingen för Blekinge län kan förenklat beskrivas enligt följande. Pendlingsrelation grupp 1 utgör den största pendlingsrelationen i länet med pendlare. Karlskrona Ronneby Pendlingsrelation grupp 2 utgör de näst största pendlingsrelationerna i länet med pendlare: Sölvesborg Bromölla Ronneby Karlshamn Karlshamns Olofström Karlskrona Karlshamns Karlshamns Sölvesborg Sölvesborg Kristianstad Pendlingsrelation grupp 3 utgör höga pendlingsrelationer i länet med 500 pendlare: Karlskrona Torsås Olofström Bromölla Sölvesborg - Olofström Diagram 22: Blekinge läns pendlingsrelationer - antal Källa Region Blekinge /SCB RAMS 2010 Olofströms kommun Olofströms kommun har en inpendling som överstiger utpendlingen med drygt 70 %. Störst pendlingssamband har Olofström med Karlshamns kommun. Därefter är pendlingen omfattande i stråket mot kommunerna Bromölla /Kristianstad och med Sölvesborg och Tingsryd. Pendlingen är däremot mindre norrut mot Älmhults kommun. Karlskrona kommun Karlskrona kommun har en ökande bruttopendling. Inpendlingen till kommunen överstiger utpendlingen med ca 1000 pendlare. Kommunens starkaste pendlingssamband finns med kommunerna Ronneby och Karlshamn. Antalet pendlare i relationerna med 40

41 Torsås kommun och Kalmar kommun samt med kommunerna Emmaboda och Växjö är också förhållandevis stort och med en tydlig trend mot att öka i omfattning. Ronneby kommun Ronneby kommun har en ökande bruttopendling, fast med lägre ökningstakt vid en jämförelse med Karlskrona kommun. Starkaste pendlingssamband finns med kommunerna Karlskrona och Karlshamn. Pendlingen med kommunerna Tingsryd och Växjö har betydligt lägre omfattning men har under senare decennium kommit att erhålla en ökning. Mellan åren erhöll utpendlingen en kraftig ökning i antal medan inpendlingen fick en kraftig nedgång år Karlshamns kommun Karlshamns kommun har en ökande bruttopendling. Både in- och utpendlingen ökar. För Karlshamns del är utpendlingen avsevärt mycket större än inpendlingen. Utpendlingen översteg inpendlingen år 2010 med närmare 40 %. Boende eller förvärvsarbetande i Karlshamns kommun har starkast pendlingsrelationer med Olofströms kommun. I båda pendlarrelationerna med kommunerna Bromölla /Kristianstad och Tingsryd /Växjö syns en klar trend mot ökat pendlande. Sölvesborgs kommun Sölvesborgs kommun har en utpendling som överstiger inpendlingen med nästan 60 %. Under senaste decenniet har utpendlingen ökat medan inpendlingen i stort sett varit oförändrad. För Sölvesborgs kommun utgör pendlingssambanden med kommunerna Bromölla, Karlshamn och Kristianstad de starkaste. Därefter kommer inom Blekinge län pendlingssambandet med Olofströms kommun, även om pendlingssambandet under senare decennium kommit att minska. Kommentar: Tillgänglighetssatsningar till och inom länet är av stor betydelse för länets utvecklingsmöjligheter och attraktionskraft. Det visar resultatet av OECD-studien för Småland och Blekinge. Genom förbättrade förbindelser kan regionförstoringens fördelar med ökad dynamik och vidgade bostads- och arbetsmarknader fortsätta att utvecklas. Genom bekväma trafiksystem med hög grad av tillgänglighet, enkelhet i nyttjande och punktlighet kan möjligheter till nya resvanor utvecklas. Fortsatt samhällsutveckling bör lokaliseras kring länets centralorter och kollektiva trafikstråk. Lokalisering av verksamheter och verksamhetsområden bör ske utifrån en samordnad strategi med regional helhetssyn. Länets flygplats behöver länkas till kollektiva kommunikationssystem. 41

42 Finns det bostäder för alla? Behovsgrupper Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar följer, att 1 Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Det är väsentligt att samtliga förekommande samhällsgruppers behov av ändamålsenliga bostäder i samhället kommer till beaktande i den kommunala bostadsplaneringen. Bostäder för ungdomar En stor ungdomsgeneration födda i slutet på och början på 1990-talet står nu i begrepp att etablera sig på bostadsmarknaden. Ungdomar utgör en befolkningsgrupp i åldern år. Den vanligaste boendeformen för ungdomar är hyresrätten. Tre av fyra ungdomar i åldern år bor i hyresrätt. Boende genom andrahandsuthyrning är vanligt förekommande. Ungdomar har som grupp sämre ekonomiska förutsättningar än många andra grupper i samhället. Det råder hög konkurrens de mindre lägenheterna i bostadsbeståndet. Mer än hälften av landets kommuner uppger brist på sådana bostäder som ungdomar efterfrågar. Svårigheterna med att kunna erbjuda ungdomar möjlighet till egen bostad är främst ett problem för landets storstadsregioner. Problemet är detsamma för större högskoleorter och regioner som har en stor andel unga och utgör regioner dit många ungdomar flyttar. Problemet berör även mindre högskoleorter och övriga kommuner i landet. Gruppen med kommuner med fler än invånare har de senaste åren stått för den största ökningen när det gäller brist på bostäder för ungdomar. Utbud av bostäder för ungdomar I BME 2014 redovisas ett bostadsutbud av bostäder lämpliga för ungdomar. Två av fyra kommuner, Olofström och Ronneby, anser att bostadsmarknadens utbud av bostäder lämpliga för ungdomar befinner sig i balans. Två kommuner av fyra, Karlskrona och Sölvesborg, anser att bostadsmarknadens utbud av bostäder lämpliga för ungdomar befinner sig i en situation med underskott. Karlshamns kommun har inte besvarat frågeställningen. Redan i BME 2012 och BME 2013 noterar Sölvesborgs kommun en brist på sådana bostäder som just ungdomar efterfrågar Däremot gör kommunerna Olofström, Ronnby och Karlshamn bedömningen att ungdomar utan större problem kan finna lämpliga bostäder i kommunen. Fyra av fyra kommuner har enligt BME 2014 brist på hyresrätter. Karlshamns kommun har inte besvarat frågeställningen. 42

43 Särskilda ungdomsbostäder Särskilda ungdomsbostäder utgör av bostäder vilka enbart hyrs ut till personer som enligt definitionen på ungdom befinner sig i åldern år. Enligt BME 2014 förekommer särskilda ungdomsbostäder i en av fyra kommuner i länet - nämligen i Olofströms kommun. Karlshamns kommun har inte besvarat frågeställningen. Enligt BME 2013 förekom särskilda ungdomsbostäder även i Ronneby och Karlshamn. Då meddelades även att Olofströms kommun hade 200 ungdomsbostäder, Ronneby kommun hade 30 stycken och Karlshamns kommun 25 stycken bostäder reserverade för enbart ungdomar. Kommunerna Karlskrona och Sölvesborg var i avsaknad av särskilda ungdomsbostäder. Särskilda insatser för ungdomar Enligt BME 2014 gör två av fyra kommuner särskilda insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad. Det är kommunerna Olofström och Karlskrona. Kommunerna Ronneby och Sölvesborg meddelar att de under år 2013 inte gjort några särskilda insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad. Orsaken till rådande underskott på bostäder lämpliga för ungdomar är enligt Karlskrona kommun att det generellt finns få lediga bostäder och att lediga bostäder är för stora för de flesta ungdomshushåll. Sölvesborgs kommun anser att det finns för få små lägenheter. Särskilda insatser som är på gång för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad är enligt Karlskrona kommun nyproduktion eller ombyggnation av bostäder som riktar sig till ungdomar. Olofströms kommun har insatser på gång som bostadsinformation särskilt till ungdomar samt hyresrabatter. Men enligt BME 2014 planerar ingen av länets fem kommuner någon byggnation av ungdomsbostäder under år Bostäder för studenter Antalet studenter vid landets universitet och högskolor har ökat. Därmed uppstår följaktligen ett ökande behov av bostäder lämpliga för studenter. Bostadssituationen är idag sådan att en stor del av antalet studenter inte bor i studentbostäder. Men genom samordnings- och samarbetsinsatser kan en flertal lämpliga bostadslösningar möjliggöras inom befintlig bostadsmarknad i länet. Genom rapporten 2013:20, "Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter", redovisar Boverket på fem vägar till ökat bostadsbyggande för studenter och ungdomar genom att kraven för bostadsutformning ändras nytt allmänt råd om buller införs tidsbegränsade bygglov föreslås förlängas byggnader flyttas lättare vindar inreds 43

44 Boverket har för avsikt att göra ändringar i BBR avsnitt 3:22, 3:226 och 3:52 som möjliggör att student- och ungdomsbostäder om högst 35 m2 kan utformas med en mindre bostadsarea (BOA) genom att avskiljbarhetskravet borttages kortare inredning för matlagning för studentbostäder minsta möjliga hygienrum indirekt ljus till matlagning i studentbostäder vissa utrymmen i gemensamma delar Student- och ungdomsbostäder kan enligt BBR avsnitt 3:226 göras mindre än vanliga bostäder. Funktionerna matlagning, samvaro och måltider, eller delar av dessa, kan flyttas ut till gemensamhetsutrymmen. Utbud av bostäder för studenter I BME 2014 redovisas ett bostadsutbud av bostäder lämpliga för studenter. Tre av fyra kommuner, Olofström, Ronneby och Sölvesborg anser att bostadsmarknadens utbud av bostäder lämpliga för studenter befinner sig i balans. En kommun av fyra, Karlskrona kommun, anser att bostadsmarknadens utbud av bostäder lämpliga för studenter befinner sig i en situation med underskott. Karlshamns kommun har inte besvarat frågeställningen. I BME 2013 angav tre av fem kommuner att det inte var några större problem för studenter att få tag i en lämplig bostad. Ett intresse kunde noteras för länets kommuner att söka tillgodose studenters behov av bostäder på bostadsmarknaden. Flera av kommunerna reserverar lägenheter ur bostadsbeståndet för studenter. Några kommuner underlättade boendemöjligheter genom särskilda insatser. BME 2014 kan konstatera att Karlskrona kommun erhållit en ökad efterfrågan på studentbostäder. Särskilda studentbostäder Med särskild studentbostad avses studentlägenheter, korridorsrum och liknande som är avsedda för studenter vid universitet och högskola. Upplåtelseformen är hyresrätt med särskilda villkor om begränsad besittningsrätt, vilken är kopplad till hyresgästens studier. Ett utbud av särskilda bostäder avsedda för studenter vid länets universitets- och högskoleutbildningar finns enligt BME 2014 endast i Karlskrona kommun med ett bostadsbestånd på cirka 520 stycken bostäder. Enligt BME 2013 hade även kommunerna Ronneby och Karlshamn särskilda bostäder avsedda för studenter. Ronneby hade 60 stycken studentbostäder och Karlshamns kommun 180 stycken. Sölvesborgs kommun och Olofströms kommun hade inga reserverade bostäder för studenter. Vakanser I BME 2014 kan konstateras att Karlskrona kommun har vakanser i bostadsbeståndet för studenter under delar av året. 44

45 I BME 2013 kunde även konstateras att Ronneby kommun hade vakanser i bostadsbeståndet under året. I kommunerna Karlshamn och Sölvesborg förekom inga vakanser i bostadsbeståndet för studenter. Planerad byggnation av studentbostäder Enligt BME 2014 planerar en av fyra kommuner, Karlskrona kommun, byggnation av studentbostäder under år Tre av fyra kommuner planerar ingen byggnation av studentbostäder under år Karlshamns kommun har inte besvarat frågeställningen. Bostäder för äldre Särskilt boende för äldre Med särskilt boende för äldre avses i BME 2014 boende enligt 5 kap. 5-6, Socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Utbud av särskilt boende för äldre I BME 2014 redovisas ett bostadsutbud av särskilt boende för äldre. En av fyra kommuner, Karlskrona kommun, anser att bostadsmarknadens utbud av särskilt boende för äldre är i balans. Två av fyra kommuner, Olofströms kommun och Ronneby kommun, anser att det för bostadsmarknadens utbud av särskilt boende för äldre råder underskott. En av fyra kommuner, Sölvesborgs kommun, anser att det för bostadsmarknadens utbud av särskilt boende för äldre råder överskott. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Planerad byggnation av särskilt boende för äldre under år Tre av fyra kommuner, Olofströms kommun, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, avser att producera särskilda boendeformer för äldre under åren En av fyra kommuner, Karlskrona kommun, avser inte att producera särskilda boendeformer för äldre under åren Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Behovet av särskilt boende för äldre - täckt om två år. Två av fyra kommuner, Karlskrona kommun och Sölvesborgs kommun, anser att behovet av särskilda boendeformer kan anses vara täckt inom 2 år. Två av fyra kommuner, Olofströms kommun och Ronneby kommun, anser inte att behovet av särskilda boendeformer kan anses vara täckt inom 2 år. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Behovet av särskilt boende för äldre - täckt om fem år. Två av fyra kommuner, Olofströms kommun och Ronneby kommun, anser att behovet av särskilda boendeformer kan anses vara täckt inom 5 år. Två av fyra kommuner, Karlskrona kommun och Sölvesborgs kommun, anser inte att behovet av särskilda boendeformer kan anses vara täckt inom 5 år. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. 45

46 Seniorbostäder Med seniorbostäder åsyftas bostäder som riktar sig till medelålders och äldre, men som inte förutsätter biståndsbeslut enligt 5 kap. 5&6, Socialtjänstlagen. Utbud av seniorbostäder I BME 2014 redovisas ett bostadsutbud av seniorbostäder. Två av fyra kommuner, Olofströms kommun och Karlskrona kommun, har en bostadsmarknad med ett utbud av seniorbostäder. Två av fyra kommuner, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, har ingen bostadsmarknad med seniorbostäder. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Planerad byggnation av seniorbostäder under år Två av fyra kommuner, Olofströms kommun och Karlskrona kommun, avser att producera seniorbostäder under åren Två av fyra kommuner, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, avser inte att producera seniorbostäder under åren Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Trygghetsbostäder Med trygghetsbostäder åsyftas bostäder som riktar sig till personer över 70 år och där det dagligen finns personal som på olika sätt kan stödja de boende. Bostäderna är hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Utbud av trygghetsbostäder I BME 2014 redovisas ett bostadsutbud av trygghetsbostäder. Tre av fyra kommuner, Olofströms kommun, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, har en bostadsmarknad med ett utbud av trygghetsbostäder. En av fyra kommuner, Karlskrona kommun, har ingen bostadsmarknad med trygghetsbostäder. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Vakanser Enligt BME 2014 förekommer inga vakanser för kommunerna Olofström, Ronneby och Sölvesborg. Karlskrona kommun och Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Planerad byggnation av trygghetsbostäder under år Fyra av fyra kommuner, Olofströms kommun, Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun avser att producera trygghetsbostäder under åren Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. 46

47 Bostäder med särskild service för funktionshindrade (enligt SoL eller LSS) Med särskilda boendeformer för funktionsnedsatta avses i frågorna nedan boende enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller SoL (5 kap. 7 & 6 ; Socialtjänstlagen). Utbud av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning I BME 2014 redovisas ett bostadsutbud av trygghetsbostäder. Fyra av fyra kommuner, Olofströms kommun, Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, har en bostadsmarknad med särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. En av fyra kommuner, Olofströms kommun, anger att utbudet av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning är i balans. Tre av fyra kommuner, Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, anger att det för utbudet av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning råder underskott. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Planerad byggnation av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning under år Två av fyra kommuner, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, avser att producera särskilt boende för personer med funktionsnedsättning under åren Två av fyra kommuner, Olofströms kommun och Karlskrona kommun, avser inte att producera särskilt boende för personer med funktionsnedsättning under åren Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Behovet av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning - täckt om två år. Tre av fyra kommuner, Olofströms kommun, Karlskrona kommun och Ronneby kommun, anser att behovet av särskilda boendeformer kan anses vara täckt inom 2 år. En av fyra kommuner, Sölvesborgs kommun, anser inte att behovet av särskilda boendeformer kan anses vara täckt inom 2 år. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Behovet av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning - täckt om fem år. Två av fyra kommuner, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, anser att behovet av särskilda boendeformer kan anses vara täckt inom 5 år. En av fyra kommuner, Olofströms kommun, anser inte att behovet av särskilda boendeformer kan anses vara täckt inom 5 år. Karlskrona kommun och Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. 47

48 Bostäder för nyanlända personer Nyanländ person En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som han/hon omfattas av etableringsinsatser, dvs två till tre år. Invandringen till Sverige Bosättningsstatistik mellan år redovisas enligt följande. Diagram 23: Bosättningsstatistik mellan åren antal Källa Migrationsverket, maj 2014 Utbud av bostäder för nyanlända Med flykting avses här personer som har fått permanent uppehållstillstånd och som deltar i kommunens introduktionsprogram. I BME 2014 redovisas ett bostadsutbud av bostäder lämpliga för nyanlända som deltar i kommunens flyktingmottagning. Fyra av fem kommuner, Olofström, Karlskrona, Ronneby och Karlshamn, anser att bostadsmarknadens utbud av lämpliga bostäder är i balans. En av fem kommuner, Sölvesborgs kommun, anser att det råder underskott på bostadsmarknaden avseende lämpliga bostäder för nyanlända personer. Sölvesborgs kommun påtalar kommunens brist på hyreslägenheter. Hur säkerställer ni att det finns bostäder tillgängliga för kommunmottagna flyktingar? BME 2014 redovisar att fyra av fem kommuner, Olofström, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg, har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget Ronneby kommun anger även att kommunen har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare, att kommunen vid behov tar kontakt med det allmännyttiga bostadsbolaget, att kommunen vid behov tar kontakt med privata fastighetsägare samt att kommunen arbetar med att målgruppen beaktas i bostadsförsörjningen. Karlshamns kommun anger även att kommunen vid behov tar kontakt med privata fastighetsägare. Karlskrona kommun konstaterar att det inte förekommer något arbete med detta. 48

49 Flyktingar och anhöriga Den 1 december 2010 trädde lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare i kraft. Lagen innehåller bestämmelser om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna ska ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. Lagen omfattar nyanlända i arbetsför ålder år samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Den nya lagen omfattar även anhöriga, i samma ålder, som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun. Statskontoret har regeringens uppdrag att följa genomförandet av etableringsreformen. Det samordnande ansvaret innebär framförallt att Arbetsförmedlingen upprättar en etableringsplan tillsammans med den nyanlände och i samverkan med kommuner och andra berörda aktörer. Länsstyrelserna har en särskild roll i bosättningsprocessen då de ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av förordningen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Varje kommun ska ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i kommunen ska utvecklas. Bostadsförsörjningsansvaret omfattar alla invånare. Regeringen bedömer att det är viktigt att kommunerna har en strategi för att kunna ta emot nyanlända, utan att den socioekonomiska och etniska boendesegregationen förstärks. Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända och som har behov av plats för bosättning i en kommun. Arbetsförmedlingen ska utifrån denna beräkning och efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket fastställa en fördelning av mottagningsbehovet i varje län genom ett länstal. Länstalet sammanväger ett antal huvudvariabler där bland annat arbetsmarknad, bostadsmarknad och demografi ingår. Situationen för Sverige år 2014 Under år 2014 förmodas flyktingar söka asyl i Sverige. Upp till av dessa beräknas få uppehållstillstånd och behöver kommunplats under år Mellan nyanlända behöver bosättas i kommunerna Mellan nyanlända väntas bosätta sig själva Mellan nyanlända beräknas vara anhöriga, som reser in direkt till kommunerna utgörs av kvotflyktingar nyanlända med permanent uppehållstillstånd som vid årsskiftet väntade på kommunplats i anläggningsboenden Tabell 8: Statistik över nyanlända till Sverige under år Källa Migrationsverket 49

50 Ensamkommande barn Invandring av ensamkommande barn till Sverige uppgick år 2012 till barn och år 2013 till barn. Ett antal platser har anordnats i Blekinge för denna grupp av invandrare med en fördelning mellan kommunerna enligt följande: Kommun Antal platser Olofström 5 Karlskrona 19 Ronneby 5 Karlshamn 15 Sölvesborg 5 Tabell 9: Antal platser avseende ensamkommande barn till Blekinge län. Källa Migrationsverket Migrationsverket fastställer genom länstal behovet av mottagningsmöjligheter i varje län. Föreslaget antal platser för Blekinge län ser ut enligt följande: År Länstal Antal platser enligt ök år år Tabell 10: Antal platser enligt fastställda länstal i jämförelse med antal överenskomna platser i Blekinge län för år 2013 och Källa Migrationsverket Det faktiska platsantalet som avtalats med länets kommuner motsvarar inte helt Migrationsverkets bedömning av uppskattad möjlighet för länet att anordna plats. Förslag till kommuntal för Blekinge län för år 2013 ser ut enligt följande: Kommun Kommuntal Antal platser enligt ök Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Tabell 11: Antal platser enligt föreslagna länstal i jämförelse med antal överenskomna platser för år 2013 Källa Migrationsverket Kommun Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg TOTALT Aktuell överenskommelse Varav anvisningsbara Mottagna Tabell 12: Anvisningsbara platser i länets kommuner antal. Källa Migrationsverket Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och ska vid behov ge praktisk hjälp vid bosättning. Kommunerna ansvarar också för försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan. Källa och mer information finns på 50

51 Bostäder för personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden Orsaken till att hushåll inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden och kan erhålla möjlighet till att erhålla förstahandskontrakt på en bostad kan vara en följd av betalningsanmärkningar, hyresskulder, arbetslöshet, missbruksproblem eller tidigare störningar. Den sekundära bostadsmarknaden är en samlande beteckning för kommunernas boendelösningar för personer som av olika skäl inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg A. Förekomst av sekundär bostadsmarknad ja ja ja ja B. Hyreskontrakt utan tillsyn alltid ibland nej alltid alltid C. Erhåll eget kontrakt 2013 ja ja nej ja nej D. Flytt till bost m 1-h-kontr ja vet ej ja nej nej E. Hemmavarande barn Mindre än 18 år ja vet ej nej ja nej F. Avhysningar under år 2013 nej nej nej nej nej G. Kn-inköp av bostadsrätter nej nej nej nej Tabell 13: Kommunsammanställning över sekundär bostadsmarknad i Blekinge år Källa BME 2014 A Enligt BME 2014 förekommer det en sekundär bostadsmarknad i fyra av fem kommuner i Blekinge. Kommunerna är Olofströms kommun, Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Samtliga länets kommuner hyr ut lägenheter förenade med tillsyn och /eller särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Den 1 januari 2014 hade Olofströms kommun 5 stycken andrahandslägenheter, Karlskrona kommun 10 stycken, Ronneby kommun (okänt antal), Karlshamns kommun 60 stycken och Sölvesborgs kommun 1 stycken andrahandslägenheter. B Målet att hushållet så småningom ska ta över hyreskontraktet och bo kvar utan tillsyn och utan särskilda villkor eller regler utgör målet för tre av fyra kommuner, som Olofströms kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. 51

52 För Karlskrona kommun utgör ibland målet att hushållet så småningom ska ta över hyreskontraktet och bo kvar utan tillsyn och utan särskilda villkor eller regler, inte generellt. C För Ronneby kommun utgör inte målet att hushållet så småningom ska ta över hyreskontraktet och bo kvar utan tillsyn och utan särskilda villkor eller regler. Under år 2013 fanns det i tre av fem kommuner andrahandshyresgäster med tillsyn och /eller särskilda villkor eller regler vilka tog över hyreskontraktet. Det var i Olofströms kommun, Karlskrona kommun och i Karlshamns kommun. I två av fem kommuner, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, fanns det inga hushåll, vilka tog över hyreskontraktet under år D I två av fem kommuner, Olofströms kommun och Ronneby kommun, fanns det under år 2013 andrahandshyresgäster med tillsyn och /eller särskilda villkor vilka flyttade till en annan bostad med eget förstahandskontrakt. I två av fem kommuner, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun, fanns det under år 2013 ingen andrahandshyresgäst med tillsyn och /eller särskilda villkor som flyttade till en annan bostad med eget förstahandskontrakt. Karlskrona kommun saknar uppgifter för att kunna besvara frågan. E I två av fem kommuner, Olofströms kommun och Karlshamns kommun, fanns det under år 2013 hushåll som hade barn under 18 år, och som hyrde i andra hand av kommunen med tillsyn och /eller särskilda villkor den 1 januari I två av fem kommuner, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, fanns det under år 2013 inga hushåll som hade barn under 18 år, och som hyrde i andra hand av kommunen med tillsyn och /eller särskilda villkor den 1 januari Karlskrona kommun saknar uppgifter för att kunna besvara frågan. F I fem av fem kommuner, samtliga Blekinges kommuner, kom inga avhysningar bland de hushåll som hyr i andrahand av kommunen med tillsyn och /eller särskilda villkor att verkställas under år G I fyra av fem kommuner kom inga kommuner att göra inköp av enskilda bostadsrätter under år 2013, för att tillgodose behovet av bostäder för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan. Olika metoder för samarbetet mellan kommunen och hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Enligt BME 2014 har kommunerna Olofström, Ronneby och Sölvesborg etablerat ett regelbundet samarbete mellan kommunen och det allmännyttiga bostadsföretaget i kommunen för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. 52

53 Karlskrona kommun har utvecklat ett regelbundet samarbete med privata hyresvärdar i kommunen för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Karlshamns kommun har inte besvarat frågan i BME 2014, men hade i BME 2013 etablerat ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget i kommunen samt hade även samarbete med de privata hyresvärdarna i kommunen för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Olika metoder att motverka hemlöshet Två av fem kommuner, Olofströms kommun och Ronneby kommun, möjliggör hyresgarantier för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Tre av fem kommuner, Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Sölvesborgs kommun, arbetar med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, t.ex. med erbjudande om rådgivning eller särskilda insatser. Sölvesborgs kommun har gjort överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget och privata fastighetsägare att de ska sänka kraven på de bostadssökande /godkänna försörjningsstöd som inkomst Ingen kommun har utvecklat möjligheter till att anskaffa egna fastigheter med lägenheter, vilka kan hyras ut med förstahandskontrakt för en längre tid till personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden Ingen kommun har heller nyttjat möjligheten att driva verksamhet enligt principen Bostad först. Hemlöshet Det 3-åriga uppdraget fortsätter. Uppdraget har en aktivitets- och tidsplan för perioden Regeringen har i beslut dnr: S2011/273/FST, gett samtliga länsstyrelser i uppdrag att stödja landets kommuner i arbetet med att motverka hemlöshet. Målet är att utveckla långsiktigt hållbara rutiner för att följa, analysera och stödja kommunernas i arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Uppdraget ska genomföras inom ramen för det stöd som länsstyrelserna erbjuder kommunerna i deras arbete med att planera bostadsförsörjningen i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjnings-ansvar (2000:1383). Länsstyrelserna ska ge kommunerna stöd och råd i planeringen med att motverka hemlöshet, i synnerhet bland barnfamiljer som drabbas av vräkning. En redovisning av uppdraget ska årligen ske till Socialdepartementet. Resultatet av Socialstyrelsens nationella kartläggning om hemlöshet från 2011 har utgjort underlag för formuleringen av regeringens uppdrag till länsstyrelserna att stödja kommunerna i planeringen av arbetet med att motverka hemlöshet. Socialstyrelsens definition av begreppet hemlöshet utgår från fyra hemlöshetssituationer, vilka kommuner och länsstyrelser ska förhålla sig till. 1. akut hemlöshet 2. institutionsvistelse och kategoriboende 53

54 3. långsiktiga boendelösningar 4. eget ordnat kortsiktigt boende I maj månad 2011 var sammanlagt personer i Sverige hemlösa eller utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden enligt följande uppdelning på respektive kategori. Diagram 24: Hemlöshetssituation och antal i Sverige maj Källa Socialstyrelsen För Blekinge län såg hemlöshetssituationen ut enligt följande: Diagram 25: Hemlöshetssituation och antal i Blekinge maj Källa Socialstyrelsen 54

55 För kommunerna i Blekinge län såg hemlöshetssituationen ut enligt följande: Diagram 26: Hemlöshetssituation och antal kommunvis i Blekinge maj Källa Socialstyrelsen Under hösten 2012 arrangeras kunskapsseminarier kring hemlöshetsuppdraget tillsammans med nationell hemlöshetssamordnare och ämnessakkunnig från Socialdepartementet. Den nationella hemlöshetssamordnaren och ämnessakkunnig från Socialdepartementet genomför kommunbesök i minst en kommun i varje län och ett Letters of intent formuleras med respektive kommun. Under våren 2013 arrangeras regionala konferenser riktade till landets kommuner i samverkan med den nationella hemlöshetssamordnaren och ämnessakkunnig från Socialdepartementet. Den nationella hemlöshetssamordnaren har under våren år 2014 gjort återbesök i en kommun per län i syfte att följa upp kommunerna och länen arbete med Letters of intent. Regeringskansliet ger ut broschyren Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning, Broschyren finns på adressen Ytterligare information kring hemlöshet finns i länsstyrelsens rapport 2012:16 Analys av bostadsmarknaden i Blekinge län 2012 och rapport 2013:16 Analys av bostadsmarkanden i Blekinge län 2013 samt på Länsstyrelsen Blekinge läns hemsida 55

56 Förmedling av bostäder Kommunal bostadsförmedling utgör serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare kan förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla. Bostadsförmedlingens roll är betydelsefull och fungerar både som indikator på rådande bostadsbehov och erbjuder samtidigt ett urval av olika boendealternativ för den sökande. Ingen av Blekinges kommuner har etablerat egen bostadsförmedling. Förmedlingen av bostäder sker i stället genom de allmännyttiga bostadsföretagens egna kösystem. På kommunernas hemsidor för Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg lämnas även information över privata hyresvärdar i respektive kommun. Karlskrona kommun har även en bostadsportal på kommunens webbplats. Ronneby kommun har även med i en regional bostadsportal på webben. Dessutom har Karlskrona en kommunal tomtkö. Förturssystem Finns det någon form av förturssystem för att få en bostad inom kommunen? Enligt BME 2014 har två av fyra kommuner, Olofströms kommun och Ronneby kommun, förturssystem för att få en bostad inom kommunen. Enligt BME 2014 har två av fyra kommuner, Karlskrona kommun och Karlshamns kommun, inget förturssystem för att få en bostad inom kommunen. Sölvesborgs kommun har inte besvarat frågan. Vilka har fått förtur i er kommun under 2013? I Ronneby kommun har personer som fått arbete i kommunen, och vilka bor utom pendlingsavstånd, erhållit förtur till bostad inom kommunen. I Olofströms kommun har personer med lättare rörelsehinder som behöver flytta till en bostads med bättre tillgänglighet med exempelvis hiss, erhållit förtur till bostad inom kommunen. I Sölvesborgs kommun har nyanlända personer erhållit förtur till bostad inom kommunen. Använder sig er kommun av kommunala hyresgarantier? Enligt BME 2014 använder en av fem kommuner, Ronneby kommun, sig av hyresgarantier. Fyra av fem kommuner, Olofströms kommun, Karlskrona kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun, använder sig inte av hyresgarantier. Har kommunen för avsikt att använda sig av kommunala hyresgarantier i framtiden? Enligt BME 2014 ämnar tre av fem kommuner, Olofströms kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun, inte använda sig av hyresgarantier i framtiden. Kommunerna Karlskrona kommun och Ronneby kommun har inte besvarat frågan. Kommentarer: Ger BME 2014 svar på ifall det finns bostäder för alla i Blekinge? Vi har kunnat konstatera att det inte finns brist på bostäder i länet. Den demografiska utvecklingen i Sverige, pågående urbaniseringsprocess, svensk flyktingmottagning och uppmärksamheten på förekomst av hemlöshet i landet förändrar behovsbilden och utgör nya planeringsförutsättningar i arbetet med att ta ansvar för landets bostadsförsörj- 56

57 ning. Det krävs en planering för att lösa bostadsförsörjningsfrågan, så att samtliga inom länet kan finna lämpliga bostäder. BME 2014 speglar en bred behovsbild över samtliga boendekategorier, vilka ska finna lämpliga bostäder i länet. Det påtalas behov av nya bostäder med egenskaper som motsvarar kraven på goda bostäder för 2000-talets Sverige. Karaktäristiskt för länet är bristen på hyresbostäder. Länet behöver lämpliga bostäder för ungdomar som vill etablera sig på bostadsmarknaden. Ungdomsgruppens bostadsbehov behöver uppmärksammas betydligt mer än vad som görs idag. Enligt BME 2014 planerar ingen kommun för nya ungdomsbostäder. Länets centralorter med universitets- och högskolor behöver ökat utbud av mindre bostäder lämpliga för studenter. Produktion av student- och ungdomsbostäder behöver stimuleras ytterligare, dels genom stöd till inventering av markområden lämpliga för studentbostäder och dels genom stöd till innovativt byggande av bostäder till unga. Det behövs bostäder lämpade för nyanlända i länets kommuner. Det finns behov av bekväma bostäder för en åldrande befolkning med ökat vårdbehov i hemmet. Det behövs ett utbud av olika former av äldrebostäder - seniorbostäder, trygghetsbostäder, särskilda boendeformer för äldre och särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. Kunskapen om det befintliga bostadsbeståndet behöver förbättras. Få kommuner genomför inventeringsinsatser i syfte att utveckla ett underlagsmaterial lämpligt för stöd vid bostadsplanering, vid bostadshänvisningar och i planering och genomförande av åtgärdsprogram. Tillgänglighet är ett begrepp som kontinuerligt behöver beaktas i all planering och bebyggelseutformning. Översynen av våra bostadsmiljöer, vilka ska öka i attraktivitet och trygg-och säkerhet, behöver även öka avseende tillgänglighet. Länets bostäder utgör grundförutsättning för regional utveckling, tillväxt och välfärd. Bostadsfrågan är ett allmänt intresse och betydelsefull fråga för mellankommunal samverkan. Hur arbetar kommunerna med boendefrågorna? Arbetssätt och riktlinjer Riktlinjer för bostadsförsörjningen - boendeprogram Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Från och med den 1 januari 2014 har ursprunglig lagtext ersatts av Lag om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar i enlighet med SFS 2013:866. Boverkets rapport 2012:12 redovisar Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen. 57

58 Riktlinjer I BME 2014 anger 3 av 5 kommuner i länet att de har tagit fram riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning samt att dessa riktlinjer har antagits av kommunfullmäktige. Det år riktlinjerna för bostadsförsörjningen antogs av kommunfullmäktige är för Karlskrona kommun år 2002 och 2010, för Karlshamns kommun år 2012 samt för Sölvesborgs kommun år Riktlinjer i särskilt program Karlskrona kommun har antagit riktlinjer för kommunernas bostadsförsörjning i ett särskilt bostadsförsörjningsprogram från år Karlshamns kommun antog riktlinjer 2012 i ett särskilt program för boendefrågor, benämnt Bostadsförsörjningsprogram kompletterat med en handlingsplan för åren Planen utgör del av ett underlagsmaterial i arbetet med att ta fram ny översiktsplan för kommunen. Programmet utgör underlag för prioriteringar av de detaljplaner som behöver upprättas för att klara bostadsutbyggnaden enligt översiktsplanens strategier. Riktlinjer i översiksplanen Kommunerna Karlskrona och Sölvesborg anger senast upprättade riktlinjer för bostadsförsörjningen i den kommunomfattande översiktsplanen från år 2010 respektive år Inga riktlinjer 2 av 5 kommuner saknar riktlinjer antagna av kommunfullmäktige. Olofströms kommun har i stället i sin Vision och målsättning angett målsättning avseende nyproduktion av hyreslägenheter och småhus för åren 2014 och 2015 till 10 stycken respektive 10 stycken. Ronneby kommun anser inte att riktlinjer för ett kommunalt bostadsförsörjningsprogram behövs som verktyg med hänsyn till dagens bostadsmarknadsläge för kommunen. Kommunen har valt att hanterar den kommunala bostadsplaneringen på annat sätt, genom en allmän bedömning av bostadsmarknadsläget. Samverkan över förvaltningsgränserna Bostadsmarknadsenkäten har till uppgift att sammanställa faktaunderlag och ge en god helhetsbild av den kommunala planeringssituationen för länets bostäder. Uppgifterna kring kommunal bostadsförsörjning finns normalt samlade på ett flertal olika förvaltningar inom den kommunala organisationen. För att riktlinjerna ska kunna utformas på bästa sätt är det väsentligt att förslag, avvägningar och prioriteringar sker genom kommunala samråds-förfaranden. Samtliga kommuner i Blekinge län har utvecklat arbetssätt där ett antal berörda förvaltningar med handläggande tjänstemän ingår. 58

59 Samverkar kommunen över flera förvaltningar när det gäller planeringen för bostadsförsörjningen? Diagram 27: Antal kommuner BME 2014 För länets samtliga kommuner sker ett samarbete över flera förvaltningar när det gäller planeringen av den kommunala bostadsförsörjningen. Fyra av fem kommuner, Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun, anger att arbetet utförs av en grupp bestående av handläggande tjänstemän från flera olika förvaltningar. En av fem kommuner, Olofströms kommun, anger att arbetet utförs av en grupp bestående av berörda förvaltningschefer och eventuellt även handläggare. Samverkan över kommungränserna BME 2014 förmedlar på samma sätt som BME 2013 och en lång rad år dessförinnan att bostadsförsörjningsplaneringen i länets kommuner inte är föremål för någon samverkan med andra kommuner. Samverkar er kommun med andra kommuner när det gäller planering för bostadsförsörjning? Diagram 28: Antal kommuner BME