SLUTRAPPORT Kristina Lange Carlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT 2008-08-21. Kristina Lange Carlsson"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Analysuppdrag avseende handläggning av neuropsykiatriska funktionshinder i gränsområdet mellan barn- och ungdomspsykiatri och barnhabilitering Kristina Lange Carlsson

2 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Innehåll... 4 Genomförande... 4 Inledning... 6 Målgrupp... 6 Förekomst... 6 Konsekvenser... 8 Livslånga tillstånd... 8 Situationen i Dalarna... 8 Barnhälsovården... 9 Skolan... 9 BUP... 9 BUH Brukarorganisationerna Förslag till innehåll och arbetssätt Omvärldsanalys Tre arbetsgrupper Basnivå 0-6 år När misstänka utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning under barnets första 18 månader? Den första tidiga utredningen inom BVC När misstänka utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning hos barn 18 månader 6 år?. 11 Basutredning i samverkan Insatser på basnivå och information om specialistremiss När remittera barn i åldern 18 mån 6 år till specialistnivå? Insatser och åtgärder i väntan på utredning på specialistnivå Förutsättningar för genomförande Basnivå 6-19 år Basutredning Insatser och åtgärder När remittera vidare till specialistnivå? Specialistnivå Vilka ska tas emot på specialistnivån? Insatser från specialistnivån Bedömning, utredning och diagnostik Symptombeskrivande diagnoser enligt DSM IV och ICD Differentialdiagnostik och samsjuklighet Kompetens på specialistnivån och behovet av teambaserade utredningar och bedömningar Insatser från specialistnivån efter diagnostisering Samarbetspartners Information till patient och anhörig Analys/bedömning Förslag till organisation Förslag till bemanning Fördelning av ärenden mellan BUP och BUH efter utredning Schematisk skiss över remissgång

3 Behov av resursförstärkning Förslag till genomförandeplan Central utredningsenhet Kvalitetssäkring God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården24 Hög kompetens hos personalen och utbildningsinsatser Deltagande i kvalitetsregistret BUSA Utvärdering av verksamheten Referenser

4 Uppdrag Bakgrund Efter en översyn av Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och Ungdomshabiliteringen (BUH) 1997 tillsattes 1998 en särskild projektgrupp med representanter från BUP och BUH, med uppdrag att bilda ett länsgemensamt konsultteam inom området neuropsykiatri. Gruppen kom också fram till att det skulle finnas lokala neuropsykiatriska team inom varje närsjukvårdsområde. Lokal Barn- och Ungdoms Centrum samverkan (BUC) finns inom alla fem närsjukvårdsområden, på alla ställen har BUP och BUH varit representerade och på vissa orter även Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningarna. Inom ramen för BUC har man diskuterat gemensamma ärenden, frågeställningar där man behövt konsultera varandra och ibland har överföringar av ärenden också förekommit. Ett formellt lokalt team fungerade under en period i Falun, men har nu lagts ner fick verksamhetscheferna för BUP och BUH ett nytt uppdrag att beskriva konsekvenserna av olika möjliga alternativ vad det gäller organisation av neuropsykiatrin för barn och ungdomar i länet. En arbetsgrupp med företrädare för BUP och BUH tillsattes, men kunde inte enas om ett gemensamt organisationsförslag. Tio år efter översynen av BUP och BUH hade alltså inte uppdraget fullgjorts, varför länssjukvårdschef Karin Stikå-Mjöberg beslutade om att genomföra ett kompletterande analysuppdrag avseende handläggning av neuropsykiatriska funktionshinder i gränsområdet mellan BUP och BUH. Konsult och psykiater Kristina Lange Carlsson anlitades för uppdraget. Innehåll Uppdragets intention uttrycktes enligt följande: - ge en beskrivning av befintliga förutsättningar - analysera möjligheter och svårigheter - belysa önskvärd fortsatt inriktning och utveckling - bidra till utvecklingen av välfungerande vårdprogram och handläggningsrutiner samt - genomföra arbetet i samverkan med övriga berörda intressenter, främst inom skolhälsovården Uppdraget skulle genomföras under Genomförande Kristina Lange Carlsson har varit projektledare för arbetet och Håkan Broberg har varit projektsekreterare. Projektgruppen, som senare indelats i olika arbetsgrupper, har bestått av representanter från BUP, BUH, Barnhälsovården, Skolhälsovården och brukarorganisationerna Attention och Riksförbundet Föreningen Autism (RFA), se nedan. 4

5 Skolhälsovården Eva Nordin-Olson, skolläkare och distriktsläkare Mora Meta Guldbrand, skolläkare Falun Per-Erik Hästö, skolpsykolog, Hedemora Christina Lindberg, skolsköterska, Ludvika Brukarorganisationer Gunilla Ordéus, riksförbundet Attention Maria Ljungberg, riksförbundet FA Barnhälsovården Lars Holmberg, barnhälsovårdsöverläkare Britt Börjesson, barnhälsovårdssjuksköterska Kerstin Floberg, barnhälsovårdspsykolog Barn- och Ungdomshabiliteringen Daniel Persson, psykolog, Mora Maria Söderlund, psykolog, Ludvika Karin Sundqvist, sjuksköterska, Ludvika Ann-Charlott Mannerhagen, arbetsterapeut, Borlänge Marie-Louise Lind Olsson, specialpedagog, Ludvika Barn- och Ungdomspsykiatrin Christina Eriksson, psykolog, Falun Katarina Eriksson-Fagerberg, barn- och ungdomspsykiater, Falun Dan Frisk, psykolog, Avesta Anna-Maria Norén, bitr verksamhetschef/kvalitetsutvecklare, Falun Irma Nyberg, familjebehandlare, Familjeenheten, Falun Kerstin Pennonen, chef, Borlänge Under arbetets gång har BUP bytt verksamhetschef från Christina Eriksson till Tina Jäderbrant. Maja Gilbert, verksamhetschef för BUH och Tina Jäderbrant, verksamhetschef för BUP, har under arbetets gång deltagit i vissa av projektgruppens möten, då det varit av vikt att stämma av arbetet mot verksamhetscheferna och inhämta synpunkter från dem. Projektgruppen har träffats sammanlagt 12 gånger under perioden april 2007 maj Tre av dessa möten har varit arbetsmöten, då merparten av tiden ägnats åt att låta arbetsgrupper inom projektgruppen hantera olika frågeställningar. Verksamhetscheferna har sammanträtt tillsammans med projektledningen vid ett par tillfällen. Utöver detta har verksamhetscheferna haft ett par separata möten tillsammans med projektledaren samt ett antal mer informella avstämningar per telefon. Tidigt under arbetets gång förankrades det hos länssjukvårdschefen att representanter från både Skolhälsovården, Barnhälsovården och Brukarorganisationerna skulle engageras i arbetet. Vid ett par tillfällen har Maja Gilbert och Eva Nordin-Olson informerat nätverket för elevhälsa i Dalarna om projektgruppens arbete och tagit emot synpunkter från nätverket. Kristina Lange Carlsson gav Hälso- och sjukvårdsutskottet en delrapport av arbetet den 31 oktober Då beslutades att låta arbetet utsträckas t.o.m. våren

6 Inledning Målgrupp I uppdraget används begreppet neuropsykiatriska funktionshinder. Det är ett begrepp som inte är helt tydligt definierat. Allt oftare används begreppen kognitiva funktionsnedsättningar, utvecklingsrelaterade eller utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. De två senare överensstämmer bättre med det internationellt mest använda samlingsbegreppet, Neurodevelopmental disorder. I Sverige har vi använt begreppet neuropsykiatriska funktionshinder som debuterar i barndomen för att inte riskera sammanblandning med den grupp som också inkluderas under begreppet neuropsykiatri, nämligen äldre med förvärvade kognitiva funktionsnedsättningar. Till gruppen Neuropsykiatriska funktionshinder hos barn brukar räknas: Uppmärksamhetsstörningar, fr.a. ADHD, ADD, Damp (ADHD+DCD) Autismspektrumtillstånd (Autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd) Tics syndrom, fr.a. Tourette s syndrom Dyslexi Andra språkstörningar Använder vi begreppet kognitiva funktionsnedsättningar inkluderas också Allmänna inlärningssvårigheter, som svag begåvning och psykisk utvecklingsstörning. Använder vi begreppet utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar inkluderas också Motoriska svårigheter Koordinationssvårigheter (DCD) Perceptuella svårigheter De svårigheter vi talar om är nedsättningar av vissa funktioner som leder till handikappande problem i vardagliga aktiviteter, inlärning och sociala relationer, något som också utan adekvata och tidiga insatser riskerar att allvarligt påverka den psykiska och sociala utvecklingen hos det enskilda barnet. För att kunna ge adekvata insatser är det viktigt att göra tvärprofessionella utredningar och bedömningar inkluderande kartläggning av funktionsförmågor, bidragande orsaker samt psykosocial miljö. Många av de ovan listade tillstånden överlappar dessutom varandra och många förekommer också samtidigt med andra tillstånd som exempelvis epilepsi, psykiska sjukdomar som bipolära syndrom och depressioner, för att nämna några. Vi har valt att definiera målgruppen utifrån begreppet utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, dock med begränsningen att inte inkludera svårare generella psykiska och motoriska utvecklingsavvikelser. Förekomst 6

7 Neuropsykiatriska funktionshinder eller utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar är vanliga tillstånd som förekommer hos 5-10 % av alla barn och ungdomar. Om de inte tidigt uppmärksammas riskerar de att leda till allvarliga konsekvenser för det enskilda barnets utveckling och också stora påfrestningar i familjen. Med tidig upptäckt och tidigt insatta insatser kan utvecklingen påverkas i positiv riktning och utveckling av allvarliga sociala problem och psykisk ohälsa undvikas eller i vart fall minskas. Samhällets basverksamheter barnhälsovården, skola/förskola och socialtjänst har ett ansvar för att tidigt uppmärksamma, utreda och ge stödinsatser till dessa barn och deras familjer. När svårigheterna är av sådan grad att de inte kan hanteras av basverksamheterna skall barn och familj remitteras vidare till landstingets specialistverksamheter. Vid utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar har man svårigheter inom flera av följande områden: Koncentration Aktivitetsgrad Strategi Planering Empati Impulskontroll Perception Kommunikation Samspel Motorik Beteende Intressen Kontakt Motivation Emotion Begåvning Språk Interaktion Specifika inlärningssvårigheter För barn och ungdomar med lindrigare funktionsnedsättningar bör utredning och stödinsatser klaras helt på basnivån. Här kan det vara värt att påminna om att tillstånd som förekommer hos 5-10 % av alla barn till största delen bör kunna klaras i samhällets basverksamheter för barn och ungdomar. Familjen är en viktig del i barn och ungdomars liv och därför en viktig resurs i fortsatt utveckling och bör inkluderas i alla insatser. Allmänt är det viktigt att betona att det är bara aktuellt att misstänka ett funktionshinder om barnet/ungdomen har svårigheter som ger betydande problem i vardagliga situationer. Om ett barn eller en ungdom har svårigheter, som inte är av tillfällig natur, i mer än ett sammanhang, och de åtgärder och stödinsatser som ges utifrån en mer allmän kunskap om barns utveckling, lärande och behov inte har avsedd effekt, bör ett utvecklingsrelaterat 7

8 funktionshinder misstänkas. Det är viktigt att inte för länge vänta och se, utan lyfta ärendet till teamet på basnivå för en bedömning och eventuell basutredning för att med ett allsidigt perspektiv tidigt kartlägga bakomliggande orsaker till barnets svårigheter. Två till tre månader bedöms vara en rimlig tid inom vilken man ska ha sett en klar och tydlig positiv effekt av insatta åtgärder. Hos barn och ungdomar med ett uttalat avvikande socialt beteende och svårigheter med kamratrelation med utanförskap och andra problem som följd bör neuropsykiatriskt funktionshinder misstänkas. Ungdomar med socialt utagerande beteende och missbruk är en annan grupp där man vet att bidragande bakomliggande orsak ofta är ett utvecklingsrelaterat funktionshinder. Hos barn och ungdomar med ätstörningar, självdestruktivt beteende, depressioner, ångest och tvångssymptom, som inte svarar på behandlings- och stödinsatser utifrån annan orsak till sådana problem, bör misstänkas ett bakomliggande utvecklingsrelaterat funktionshinder. Konsekvenser De svårigheter vi talar om är nedsättning av vissa funktioner som leder till handikappande problem i vardagliga aktiviteter, inlärning och sociala relationer, något som utan adekvata och tidiga insatser riskerar att allvarligt påverka den psykiska och sociala utvecklingen hos det enskilda barnet. Det är också viktigt att betona att samsjuklighet är mycket vanligt, d.v.s. dessa barn har ofta svårigheter inom flera funktionsområden. Om dessa barn inte tidigt uppmärksammas, diagnostiseras och får adekvata insatser riskerar de att utsättas för mobbning och utanförskap och i förlängningen finns också risk för dåligt socialt fungerande, missbruk och kriminalitet. Det är således av största vikt, både ur ett individuellt perspektiv och ett samhällsekonomiskt perspektiv, att dessa barn och ungdomar får ett professionellt omhändertagande så snart problemen uppmärksammats. Livslånga tillstånd Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar växer inte bort utan det handlar om livslånga tillstånd som man måste lära sig att leva med. Med individuellt anpassad och adekvat information, behandling och stödinsatser både till barnet, familjen och andra i barnets nätverk kan dock barnet få hjälp att hantera sina svårigheter, uppmärksamma sina styrkor och fungera i samhället utifrån sina förutsättningar. Situationen i Dalarna Med en förekomst på 5-10 % för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar innebär det för Dalarnas del barn och ungdomar upp till 18 års ålder. 8

9 Barnhälsovården Barnhälsovården har en central roll i folkhälsoarbetet med ett långtgående samhällsuppdrag att förebygga fysisk och psykisk ohälsa och främja fysisk och psykisk hälsa hos barn 0-6 år och deras föräldrar. Barnhälsovården når i princip alla föräldrar tidigt när motivationen att ta emot hjälp är som störst. Stöd och hjälp till de små barnen som tidigt visar tecken på neuropsykiatriska funktionshinder och deras föräldrar är idag otillfredsställande och ser olika ut i olika delar av länet. Det finns en önskan att föräldrar som visar oro kring sitt barns utveckling skall tas på allvar på ett tidigt stadium inom barnhälsovården och att de utredningar och bedömningar som är motiverade utifrån föräldrars oro skall påbörjas tidigare. Idag finns ca barn i åldrarna 0-6 år i Dalarna var antalet inskrivna nyfödda barn på BVC Vid en prevalens på 5 % för barn med ADHD skulle barnhälsovården kunnat igenkänna 950 barn i åldern 0 6 år (Utifrån BUH s beräkningar). Vid en prevalens på 1 2 % för barn med autismspektrumstörning skulle barnhälsovården i Dalarna kunnat uppmärksamma barn i åldern 0-6 år under 2006 (utifrån BUH s beräkningar). Den oro som finns runt dessa barn uppmärksammas ofta mycket tidigt i livet av föräldrarna och de bör kunna ta upp sin oro för barnet med sin BVC-sjuksköterska och därvid bli tagna på allvar. BVC-sjuksköterskan kan också i sina screeningar kring barnets utveckling vid olika åldrar uppmärksamma att beteendet avviker eller att utvecklingen mer generellt avviker från den förväntade normalutvecklingen. När barnet finns inom förskolan kan förskoleläraren uppmärksamma att ett barn i barngruppen har en försenad språkutveckling eller avvikande beteende som läraren i samråd med föräldrar diskuterar med familjens BVC-sjuksköterska. Det är därvid mycket viktigt att den oro som framkommit uppmärksammas av barnhälsovården så att en utredning snarast kan påbörjas. Skolan För barn i skolåldern med neuropsykiatriska funktionshinder som inte upptäckts före skolstart måste samhällets basverksamheter för barn i skolåldern, dvs skola, elevhälsa och socialtjänst ansvara för upptäckt, basutredning och stödinsatser till barnen och familjerna. För barn och ungdomar med lindrigare funktionshinder bör utredning och stödinsatser klaras helt på basnivån. Ett försök till nulägesbeskrivning av elevvården i Dalarna har gjorts, men då denna verksamhet är kommunal och saknar länsövergripande ledning har det varit svårt att göra sig en bild av hur det ser ut i länet. På nationell nivå varierar antalet elever per skolsköterska mellan som lägst 260 och som högst 2350 inom grundskolan och 50 respektive 3400 inom gymnasieskolan. När det gäller skolläkarresurs är skillnaderna ännu större. Källa: Skolverket 1995, Rapport nr 76. Elevvården i länets samtliga 15 kommuner kontaktades och tillfrågades angående extraordinära insatser till barn/ungdomar. 9 av 15 kommuner svarade. Sammantaget redovisar dessa att mellan 8,5 28 % av eleverna idag behöver extraordinära insatser under kortare eller längre tid och ca hälften av dessa remitteras till instanser utanför skolans regi. BUP 9

10 En enklare inventering visar att 19 % av totalt 1185 nyanmälningar på BUP 2006 hade NP (neuropsykiatri) som kontaktanledning. Inom BUP tog det dagar från vårdbegäran till diagnos vid NP-frågeställning, längre vid autismspektrumstörning (som är en del av NP). Inom BUP noterar man att antalet remisser angående NP ökar och väntetiderna beror fr.a. på psykolog- och läkarbrist. BUP s och BUH s mottagning för medicinering med centralstimulantia följer mönstret i övriga landet avseende medicinering med centralstimulantia. BUH 50 % av de 386 nya remisserna till BUH 2006 hade frågeställning kring NP och inom BUH tog det 1 månad 2 år från remiss till diagnos. Även här ökar antalet remisser angående NP och väntetiderna beror fr.a. på psykolog- och läkarbrist. Det ökande antalet nya utredningar har gjort att även övriga insatser till målgruppen har måst stå tillbaka p.g.a. resursbrist. Man bedömer också att resurserna inte räcker för strukturerad föräldrautbildning på alla enheter. Brukarorganisationerna Föräldrar med barn som drabbats av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar framför ofta kritik till brukarorganisationerna. När det gäller skolan har de som lämnat kommentarer fr.a. framfört att de inte blivit lyssnade på och inte fått gehör för sina funderingar och krav. Flera anser också att skolan har dåliga kunskaper om barn i behov av särskilt stöd. Ofta beskrivs skolan som något negativt. Flera tar upp problem med bristande engagemang och en ovilja att anpassa studiegången och undervisningen efter elevens behov. Ibland har åtgärdsprogram inte följts och löften om muntliga prov har inte infriats. Positiva kommentarer finns också och handlar då ofta om individuellt anpassade insatser som fungerat, bl.a. på det individuella programmet. Kritik framförs också mot handläggningen på BUP och BUH och handlar både om långa väntetider och brist på adekvata kunskaper och insatser. Förslag till innehåll och arbetssätt Uppdraget till projektledare Kristina Lange Carlsson var ett Analysuppdrag avseende handläggning av neuropsykiatriska funktionshinder i gränsområdet mellan barn- och ungdomspsykiatri och barnhabilitering. Representanter från Barnhälsovård, Skolhälsovård/Elevhälsa samt Brukarorganisationer engagerades också i arbetet då det är viktigt att belysa hela kedjan av nödvändiga insatser för barn och ungdomar med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar eller misstanke därom för att skapa en helhetsbild. I Projektgruppen har olika arbetssätt, förhållningssätt och organisationsmodeller diskuterats och de förslag som lämnas i denna slutrapport bygger på projektledarens slutsatser utifrån de diskussioner som förts och den kunskap som finns på området. I slutrapporten lämnas även vissa synpunkter på hur det skulle kunna, eller borde se ut, inom de verksamheter som kommunerna ansvarar för, om det ska fungera optimalt ur ett brukarperspektiv. Utifrån denna rapport kommer ett förslag ställas till Landstingsstyrelsen om en ny verksamhet, med behov av ett särskilt resurstillskott, men detta förslag omfattar givetvis endast det som rör landstingets ansvarsområde. 10

11 Omvärldsanalys Under arbetets gång har en relativt omfattande omvärldsanalys genomförts av deltagare i projektgruppen och gruppen har bl.a. studerat Strömstadmodellen och VITS- och VINSTmodellerna från Uppsala. Rapporter, riktlinjer, artiklar och forskningsmaterial på området har också tagits fram och studerats. Att skapa en modell för Dalarna som bygger på evidensbaserad kunskap på området har varit en självklarhet för gruppen. Tre arbetsgrupper Efterhand bildades tre arbetsgrupper inom projektgruppen, i syfte att ta fram förslag för olika delar av det som omfattar landstingets ansvarsområde avseende barn och ungdomar med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Grupperna indelades i Basnivå 0-6 år, Basnivå 6-19 år samt Specialistnivå. Arbetsgrupperna fick i uppdrag att ta fram förslag på hur det borde se ut i Dalarna om det fungerade optimalt, utifrån ett brukarperspektiv. Det som presenteras nedan är i huvudsak det arbetsgrupperna kommit fram till. Vissa saker, som t.ex. vikten av ett gott bemötande och ett professionellt förhållningssätt, liksom vikten av att alltid lyssna på familjen betonas av alla arbetsgrupperna men nämns inte lika uttryckligt under alla tre gruppers redovisningar nedan då det skulle innebära alltför många upprepningar. Basnivå 0-6 år När misstänka utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning under barnets första 18 månader? Under barnets första år kan oron handla om att barnet är skrikigt, oroligt, sprittigt eller att det finns amnings- och matningssvårigheter. Barnet kan ha en alltför låg eller alltför hög aktivitet enligt föräldrarna. Barnet kan också ha svårt att komma in i en någorlunda regelbunden dygnsrytm. Matvägran kan även vara källa till oro för det något äldre barnet, liksom svårigheter i kommunikation och anknytning. Den första tidiga utredningen inom BVC Vid oro ger BVC-sjuksköterskan familjen tätare besök både hos sig själv men även till BVCläkaren och en utredning kan starta. Föräldrarna kan få föra dagbok under ett par dygn för att se hur dygnen ser ut, t ex När äter barnet sover skriker eller är vaket och socialt? När är barnet nära och vill vara med? Har föräldrarna hittat några egna strategier som verkar fungera? Finns tid för utomhusvistelser? Hur ser samspelet ut mellan föräldrar och barnet? Hur mår föräldrarna och hur har familjen det? Beroende på hur problematiken utvecklas kan den fortsatta utredningen se olika ut. När misstänka utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning hos barn 18 månader 6 år? Vid oro med inriktning på neuropsykiatriska symtom observeras barnets kontaktförmåga och förmåga att imitera. Barnets förmåga och vilja att kommunicera med gester eller med ord observeras och för det lite äldre barnet observeras dess tal och språk. Visar barnet vilja att visa 11

12 sina nyförvärvade förmågor och vill det utföra små uppdrag? Hur ser barnets grad av aktivitet ut hyper- eller hypoaktiv? Barnets förmåga att hitta / planeringsförmåga? Hur fungerar detaljminne och tidsuppfattning? Hur ser den perceptuella förmågan ut? Idag screenas hörseln t ex redan på BB. Hur utvecklas barnet grov- och finmotoriskt? Utifrån dessa observationer kan barnet komma att remitteras till logoped, mödra/barnhälsovårdspsykolog och/eller BUM. Basutredning i samverkan BVC-sjuksköterska och BVC-läkare genomför somatisk undersökning av barnet utifrån frågeställning om neuropsykiatriskt funktionshinder. Utifrån dessa observationer kan barnet komma att remitteras till logoped och/eller BUM. Specialpedagog ansvarar för att förskolan gör en åtgärdsplan och utvärderar den. Mödra/barnhälsovårdspsykologen gör en utredning och/eller bedömning av barnets utvecklingsnivå samtidigt med en bedömning av samspelet mellan barn och föräldrar, hur föräldrarna mår och hur familjens situation ser ut. För att få en så samlad bild av barnet som möjligt är det bra om föräldrar tillsammans med BVC-sjuksköterska, mödra/barnhälsovårdspsykolog och specialpedagog besöker förskolan och får information om hur barnet fungerar i förskolan. När remiss går till logoped skulle det spara tid om logopedens utredning så snart som möjligt sammankopplas med att observation görs av barnet i grupp och åtgärdsplan upprättas för barnet på förskolan av förskollärare och/eller specialpedagog. BVC-sjuksköterskan gör en sammanställning av de utredningar och bedömningar som genomförts och tillsammans med föräldrarna och eventuellt specialpedagog och mödra/barnhälsovårdspsykolog ser man hur barnet har utvecklats utifrån den oro som fanns från början. Har barnets utveckling tagit fart och den oro som föräldrar och personal har upplevt nu minskat avsevärt följs ändå barnet upp av BVC-sjuksköterskan fram till 6 års ålder. Insatser på basnivå och information om specialistremiss Vissa barn visar typiska neuropsykiatriska symtom på ojämnheter i sina förmågor och utvecklingsnivå med svårigheter i förmågan till inlärning, eventuellt tillsammans med svårigheter i uppmärksamhet och koncentration, där barnet visar rastlöshet, oro och överaktivitet eller har svårt att komma igång i aktivitet. Då bör BVC-sjuksköterska/ BVCläkare / mödrabarnhälsovårdspykolog tillsammans med föräldrarna planera för fortsatta insatser och/eller samplanering av insatser i förskolan och/eller börja informera föräldrarna om remissinstanser inom specialistnivån. Barnet har kanske även en försenad motorisk utveckling som gör att det känns omoget för sin ålder och där föräldrar har jämfört barnet med syskon eller andra jämnåriga barn i familjens närhet och därigenom kommit att förstärkas i sin oro över barnets beteende. Vid misstanke om genomgripande störningar i utvecklingen är det viktigt att remiss till specialistnivå går iväg så snart som möjligt. Ett krav är att remiss kan skickas till ett för BUP och HAB gemensamt utredningsteam där det för de minsta barnen ska finnas specialiserad neuropsykiatrisk kompetens och specialiserad kompetens avseende hjärnans tidiga utveckling i relation till samspelsutveckling. När remittera barn i åldern 18 mån 6 år till specialistnivå? 12

13 Utvecklingen stannar upp och/eller börjar gå bakåt Föräldrar beskriver svårigheter i kontakten med barnet Personal beskriver svårigheter i kontakten med andra barn Svårigheter att gå in i lek, går sin egen väg Allvarliga tal och språksvårigheter Fixeringar i ritualer och beteenden eller specifika intressen Ojämn allmän utvecklingsnivå med svårigheter med inlärning Svårigheter i uppmärksamhet Svårigheter i koncentration Försenad motorisk utveckling Rastlöshet oro överaktivitet Svårighet att starta upp en aktivitet Perceptuella störningar Svårigheter att lyssna/ lystra, hör vad som händer i bakgrunden och inte i instruktionen Svårigheter att fokusera och se sammanhang Uppfattar detaljer och inte sammanhang Insatser och åtgärder i väntan på utredning på specialistnivå När remiss skickats till ett sådant utredningsteam får inte familjen lämnas i väntan på att utredningen startar. En kontaktperson, som lämpligen bör tillhöra BVC, ska ha fortsatt kontakt med familjen under väntetiden och ge familjen råd och tillgång till verktyg för att barnet och familjen ska kunna fungera så optimalt som möjligt i sin vardag. I stödet till familjen ryms både samspelsstöd och konkreta råd om förhållningssätt vid neuropsykiatriska funktionshinder. Ett barn med misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder har stort behov av att få sin omgivning begriplig. Genom att ge föräldrarna möjlighet att lära sig att förbereda barnet för händelser under dagen samt skapa struktur och konsekventa rutiner i vardagen, blir omgivningen mer begriplig. Barnet ska självfallet ha beröm när något blivit bra och ibland kan lek- eller lässtunder behöva planeras in då barnet inte alltid gör det spontant. Stödet kan också handla om att hjälpa föräldrarna att se vad som kan minska barnets utsatthet för stressande miljöer och händelser med tanke på den annorlunda perceptionen. Kontaktpersonen behöver även förbereda barnet och familjen på vad som kommer att hända och ge barnet en bild av vad barnet kommer att få göra i samband med utredningen. Kontaktpersonen följer därefter med till första samtalet hos utredningsteamet. Förutsättningar för genomförande Barnhälsovården behöver uppmärksamma tidiga beteendeavvikelser men det är också viktigt att den fortsatta handläggningen blir klar och tydlig så att man vågar se. För att ovanstående drömmar skall kunna bli verklighet kommer det att behövas fortbildning/utbildning av BVC-sjuksköterska, BVC-läkare och mödrabarnhälsovårdspsykologer. Idag håller det på att utvecklas metoder för screening på beteende- och utvecklingsavvikelser vid 8 månaders ålder vid Lunds Universitet. Det finns idag möjlighet för Dalarna att eventuellt vara med i utvecklingen av denna screening. Det behövs också mer kunskap kring pedagogiskt material på BVC för att kunna föreslå föräldrar olika verktyg i väntan på utredning på specialistnivå. 13

14 I den bästa av världar tänker vi att goda möjligheter till samverkan och dialog mellan de olika nivåerna inom landstinget underlättar för beslut som gynnar barns utveckling och föräldrars möjlighet att stödja den. Basnivå 6-19 år Basutredning Basutredning av barn med misstänkta utvecklingsrelaterade funktionshinder bör kunna utföras i alla kommuner inom elevhälsan, där skolhälsovården också ingår. Basutredningen ska vara tillräcklig som underlag för att diagnostisera de lindrigaste formerna av aktuella funktionshinder och i basnivån sätta in adekvata stödinsatser och andra åtgärder. Basutredningen ska ha ett helhetsperspektiv och inkludera en allsidig tvärprofessionell bedömning som ska innehålla en pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk del. Följande områden bör ingå inom de olika delarna Pedagogisk del Observation/beskrivning av barnets funktionsförmåga i skolan (inkl raster) Styrkor Huvudsakligt problem Skolfärdigheter Läs- o skrivförmåga Ämneskunskaper Uppmärksamhet Impulskontroll Aktivitetskontroll Motorik Perception Kommunikation Social Icke språklig Tal och språk Pedagogisk utredning vid behov Ex Läs- och skrivutredning, ITPA, TVPS m.m. Givna stödinsatser/åtgärdsprogram Lärmiljö Föräldrarnas synpunkter Psykologisk del 14

15 Bedömning Psykisk utveckling, självbild Aktuellt psykiskt status Kognitiv nivå Kognitiv profil Social del Familjesituation Familjehistoria Fritid Kamratrelationer ADL; sömn, mat, hygien Ev. sociala stödinsatser Medicinsk del/läkardel Anamnes Socialt Hereditet Graviditet, förlossning Neonatalperiod Tidig utveckling Aktuellt Tidigare sjukdomar Medicinering Status Allmäntillstånd (psykiskt o somatiskt), hjärta, blodtryck, lungor, neurologi, öron, hörsel, syn Sammanfattande helhetsbedömning Ev. remiss vidare till specialistnivån Insatser och åtgärder Ett funktionshinder förutsätter att det i bakgrunden finns en funktionsnedsättning som är av sådan art och grad att den leder till problem och svårigheter i barnets eller ungdomens vardag och riskerar att påverka utvecklingen i negativ riktning. Det är därför viktigt med tidiga insatser som ska vara av habiliterande natur för att främja en så positiv utveckling som möjligt och minska de funktionshindrande (tidigare användes begreppet handikappande) konsekvenserna av en funktionsnedsättning. Insatserna behöver i princip alltid vara mångsidiga och rikta sig mot såväl omgivningen (miljö, bemötande, förhållningssätt, kommunikation, pedagogik m.m.) som barnet/ungdomen (träning, medicinering, samtal, kompensatoriska hjälpmedel m.m.) 15

16 Alla insatser måste ha sin utgångspunkt i en djup respekt för det enskilda barnets/ungdomens unika personlighet och formas utifrån dess individuella förutsättningar, förmågor och intressen, i nära samverkan med föräldrarna. Föräldrar är en viktig resurs och måste ses som kompetenta och jämbördiga samarbetspartners i teamet runt barnet/ungdomen. Föräldrar bör ses som experter på just sitt barn. Insatserna ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. De metoder som används i syfte att påverka ett barns funktionsnedsättning ska vara evidensbaserade eller bygga på en på annat sätt dokumenterad och omfattande erfarenhet. Insatserna måste utgå från ett helhetsperspektiv och erbjudas i vardagen och inom alla livsområden som hem, skola och fritid. Individuella planer som samordnar insatser på alla aktuella livsområden och tydliggör varje aktörs ansvar och roll (t.ex. skola, hem, socialtjänst, fritid, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri). Dessa planer ska alltid vara aktuella. Åtgärdsprogram i skolan är ett viktigt redskap som måste användas. De ska innehålla nåbara mål och kontinuerligt följas upp och utvärderas. En namngiven samordnare bör finnas. Samordnaren har till uppgift att fungera som en spindel i nätet och se till att samordning av insatser och andra åtgärder fungerar, kontinuerligt utvärderas och följs upp. Innan man beslutar om en mer kvalificerad insats ska en basutredning som kartlägger barnets/ungdomens unika individuella förutsättningar inom olika funktionsområden som kognition, kommunikation (språklig och icke språklig), perception, social förmåga och psykologisk utveckling göras. Stödet ska utgå från de individuella behoven och matchas till den individuella funktionsprofilen. Det är viktigt att insatserna utgår från barnets/ungdomens styrkor och intressen. En kunskap måste finnas om när det kan vara motiverat att överväga ett kompenserande hjälpmedel istället för träning för att inte riskera att en funktionsnedsättning mer än nödvändigt hindrar inlärning och utveckling. Alla som arbetar med barn och ungdomar med utvecklingsrelaterade funktionshinder måste ha en grundutbildning om funktionshindren och särskild kunskap om just det barn eller den ungdom de arbetar med. All personal måste erbjudas professionell handledning av en handledare, oftast specialpedagog eller psykolog, med särskild kunskap om funktionshindret. I särskilt komplicerade fall är det rimligt att specialistnivån kan tillhandahålla sådan handledning. Alla stödinsatser och andra åtgärder måste vara utformade på ett sådant sätt att de skapar optimala förutsättningar för barnet eller ungdomen att lyckas. I skolan är det viktigt att stödet involverar såväl pedagogisk metodik och lärmiljö som sociala relationer. 16

17 Specialpedagogisk handledning till lärare, elevassistenter och andra resurspersoner är en nödvändig förutsättning för att säkra hög kvalitet i den specialpedagogiska insatsen till barnet/ungdomen. Insatserna måste innebära ett stöd i barnets/ungdomens personliga utveckling och möjliggöra utvecklingen mot en positiv självbild och stärkt självkänsla. Det är viktigt att tidigt erbjuda aktiva individuella insatser för att främja social utveckling, lärande och förståelse. Anpassad livskunskap bör erbjudas alla barn/ungdomar som har särskilt stora svårigheter med socialt samspel och social förståelse och inte har förutsättningar att tillgodogöra sig arbete med livskunskap där materialet som används är anpassat till barn och ungdomar utan specifika svårigheter inom just detta område. Många behöver också ett mer kvalificerat personligt stöd inte bara i skolan utan också på sin fritid - en person som kan fungera som något av både en social guide och social coach. Om såväl utredning som stödinsatser och andra åtgärder helt ges i basnivån måste denna också ansvara för att ge information till barnet/ungdomen om funktionshindret och vad det betyder för just honom eller henne. I den informationen är det viktigt att till barnet/ungdomen förmedla att det inte är fel på honom/ henne eller hans/hennes sätt att tänka utan att hon/han fungerar på ett annorlunda, mer ovanligt sätt och kan ha en annan tankestil liksom att omgivningen måste bli bättre på att förstå honom/henne och anpassa sitt stöd därefter. Vidare måste barnets/ungdomens styrkor lyftas fram. Lika viktigt är det att förklara att en förmåga som kan leda till en svårighet i en situation kan vara en styrka i ett annat sammanhang. Att exempelvis ha svårt med uppmärksamhet och att kunna fokusera på en sak kan också uttryckas som att man uppmärksammar allt och missar inget, vilket i vissa situationer kan vara en tillgång. Det finns ett stort behov av att i basnivån erbjuda riktade föräldrautbildningar som är lättillgängliga och kan erbjudas tidigt. Med riktade menas här att utbildningarna är anpassade till aktuellt funktionshinder. Utbildningarna måste syfta till att förmedla såväl kunskap som praktiska redskap i vardagen, men också till att ge stöd genom att bland annat erbjuda möjlighet att träffa andra föräldrar i liknande situation. Också syskon har ett stort behov av motsvarande kunskap, redskap och stöd varför också riktade syskongrupper bör kunna erbjudas på basnivån. När remittera vidare till specialistnivå? Om det redan vid basutredningen visar sig att barnet/ungdomen verkar ha ett mer omfattande funktionshinder i behov av specialistnivåns kompetenser och stödresurser ska remiss till specialistnivån snarast skickas. Det gäller exempelvis utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd och svår språkstörning. Oklara, svårbedömda fall ska tidigt remitteras till specialistnivån för en fördjupad bedömning. Hos barn/ungdomar som inte svarar positivt på de insatser som givits utifrån den bedömning som gjorts i basutredningen, ska remiss skickas till specialistnivån för en fördjupad bedömning. Positiv effekt av en insats bör ses inom tre månader, oftast tidigare. 17

18 När barn/ungdomar bedöms vara i behov av specialiserade individuella behandlingsinsatser, inklusive medicinering, ska remiss skickas till specialistnivån, liksom när barnet/ungdomen har behov av individuella hjälpmedel som tillhandahålls av specialistnivån. Specialistnivå Vilka ska tas emot på specialistnivån? Barn och ungdomar som behöver utredning och insatser från specialistnivån har: Allvarliga hinder i vardagsfunktioner i samspel med familj och kamrater som ej har kunnat undanröjas genom insatser på basnivån Allvarliga hinder i vardagsfunktioner som hindrar att barnets förutsättningar kommer till sin rätt i förskola, skola och fritidsaktiviteter och som ej har kunnat åtgärdas på basnivån. Insatser från specialistnivån Fördjupad specialiserad utredning och bedömning av Funktionsnedsättning och funktionshinder Bakomliggande orsak Tilläggsproblematik och komorbiditet (samsjuklighet) Bedömning och rekommendation avseende insatser/intervention, såsom: Stöd Service Psykoedukativa insatser Behandling Habilitering Träning Hjälpmedel Kunskapsstöd till basnivån Bedömning, utredning och diagnostik Alla insatser skall stötta utveckling och kompensera hinder hos barnet/ungdomen. Specialistnivån gör fördjupade utredningar inom de områden som tidigare uppmärksammats hos barnet/ungdomen men som inte tillfredsställande kunnat förstås och hanteras. Samverkan ska ske med basnivån kring utredning och stöd- och behandlingsinsatser så att patienten inte upplever avbrott i insatserna. Barnets förutsättningar och situation utreds/kartläggs utifrån olika samskapande perspektiv Individen Familjen/gruppen Omvärlden 18

19 Funktionsnivån bör följas med ett adekvat uppföljningsinstrument i de gemensamma vårdplanerna. Symptombeskrivande diagnoser enligt DSM IV och ICD-10 Neuropsykiatriska diagnoser baseras på förekomsten av vissa definierade beteenden eller symptom. Dessa är i hög grad utvecklingsberoende och måste därför alltid bedömas i relation till individens ålder, kön och utvecklingsnivå. Även kulturell bakgrund och sociala förhållanden kan ha betydelse för hur symptomen kommer till uttryck. En förutsättning för att diagnos skall kunna ställas är att de påvisade symptomen orsakar påtagliga problem för barnet och de närmast berörda, att de märks i olika miljöer och att diagnosen har betydelse för att individen ska få adekvat hjälp och förståelse. Det finns inget specifikt test eller någon specifik undersökningsmetod som bekräftar eller avfärdar en viss neuropsykiatrisk diagnos, varför en utredning av olika funktioner måste göras. Utredningen är en helhetsbedömning och kan ses som att man lägger pussel utifrån barnets fungerande. Barnets anamnes är mycket viktig för bedömningen. De olika yrkesrepresentanterna bidrar med sina specifika delar i kartläggningen och bedömningen. En diagnos är dock inget mål i sig, utan diagnosen är en förutsättning och underlag för fortsatta insatser. Barnet skall inte behöva ha en diagnos för att få stödinsatser i skolan. Genom en diagnos kan de vuxna kring barnet skaffa sig kunskap om problemområdet och bidra till att förståelsen i barnets nätverk ökar. Barn med neuropsykiatrisk problematik uppvisar ofta olika dominerande symptom i olika åldrar och påverkas av förhållanden i omgivningen. En diagnos är ofta en så allmän beskrivning av ett barns svårigheter att enbart termen inte ger tillräcklig vägledning för hur specifika stödinsatser skall utformas. Problemen förändras dessutom under barnets utveckling. Vare sig man kommer fram till en diagnos eller inte måste utredningsresultaten alltid konkretiseras i beskrivning av det enskilda barnets svårigheter och resurser. Det är utifrån detta som åtgärdsprogram och behandlingsplaner ska formuleras och utvärderas. Användande av samtliga axlar i DSM IV vid diagnostisering stöder tanken om ett brett perspektiv i utredningar. Differentialdiagnostik och samsjuklighet Det är nödvändigt att personalen har hög kompetens kring differentialdiagnostik och samsjuklighet. Bedömningar och insatser som ej varit framgångsrika på tidigare nivåer behöver ytterligare fördjupas och alternativa eller samvarierande faktorer behöver kartläggas. 19

20 Hos barn och ungdomar med allvarliga psykiatriska diagnoser som inte svarar på behandlings- och stödinsatser utifrån sådana problem bör misstänkas ett bakomliggande utvecklingsrelaterat funktionshinder. Samsjukligheten är stor för barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och det är vanligt att barnet får flera diagnoser. Kompetens på specialistnivån och behovet av teambaserade utredningar och bedömningar Inom specialistnivån behöver finnas personal med: Hög kompetens avseende funktionshindren, bakomliggande orsaker, komorbiditet och differentialdiagnostik Hög kompetens avseende funktionshindrens konsekvenser i vardagen på alla livsområden och i ett livsperspektiv Hög kompetens avseende lagliga rättigheter och samhällets stödfunktioner Hög kompetens avseende aktuell kunskap, evidensbaserad och erfarenhetsbaserad Hög kunskap om olika modeller för intervention, vilken teoribildning och grundsyn de vilar på liksom det vetenskapliga och det erfarenhetsbaserade underlaget för olika modeller eller metoder. Barn med utvecklingsrelaterade funktionshinder har varierande behov av insatser över tid utifrån individuella behov och behöver få insatser från personal med olika yrkeskompetenser. En samordnare bör utses för varje barn/ungdom/familj. Insatser från specialistnivån efter diagnostisering Målet för insatserna är att bidra till att barn/ungdom/familj får: Ett fungerande vardagsliv Ökad självkännedom En realistisk bild av barnet och dess förutsättningar Kunskaper om funktionshindrets konsekvenser i dagligt liv Förmåga till samspel I möjligaste mån skall barnet/ungdomen ha sina insatser i vardagslivet och det ankommer på landstingets verksamheter att ta sitt ansvar för att samordna sina verksamheter så att den hjälp de erbjuder kan bli ett gott stöd för barnet/ungdomen. Barn med utvecklingsrelaterade funktionshinder har ofta långvariga, individuellt anpassade insatser i närmiljön och landstingets insatser utgör ett komplement till dessa. Detta kräver goda samverkansprocesser mellan basnivån och specialistnivån och är en nödvändighet för att patienten inte skall känna sig bollad mellan olika verksamheter. Insatser som kan komma ifråga från specialistnivån skall alltid anpassas utifrån det enskilda barnet och vårdplan upprättas i varje enskilt ärende. Då oftast många instanser är inblandade kring barn bör vårdplanen regelbundet följas upp. 20

21 Insatserna till patienten och patientens familj rör sig om: Psykopedagogiska insatser Information Medicinering Träningsprogram Hjälpmedel som underlättar vardagsfunktionen Samspelsbehandling Gruppaktiviteter för det enskilda barnet/ungdomen, syskon, familjer Nätverksmöten Familjeterapi Individuella kontakter Specialistvårdsremiss Insatserna till basnivån och vårdgrannar rör sig om: Konsultation Second opinion Rådgivning Samarbetspartners Barnet/ungdomen befinner sig i flera sociala sammanhang där det är nödvändigt med samarbete och samordnade insatser. Detta stöttas av att alla barn och ungdomar som kommer i fråga för insatser från specialistnivån har: Samordnare Vårdplan där samverkan med andra aktörer finns angiven Vårdplanen skall följas upp regelbundet och om insatser inte har visat sig verkningsfulla inom 3 månader skall vårdplanen revideras. Information till patient och anhörig Information till patient och anhörig arbetas fram utifrån de referenser som nämns i litteraturlistan och i avvaktan på detta kan hänvisning ske till websidor från andra landsting och intresseföreningar. Övergripande information om utvecklingsrelaterade funktionshinder skall finnas på landstingets hemsida, både egetproducerat och hänvisning till andra hemsidor. Analys/bedömning Under de första mötena i projektgruppen ägnades en hel del tid åt att diskutera tidigare motsättningar mellan verksamheter, konflikter, misstro och brist på samsyn. Brukarorganisationerna framförde också kritik mot att det sett så olika ut i länet avseende väntetider, handläggning och kompetens. Samtidigt var det tydligt att alla i gruppen var oerhört angelägna om att kunna erbjuda brukarna en bra verksamhet. 21

22 Verksamhetscheferna för BUP och BUH har tydligt uttryckt att en fungerande verksamhet nu skall etableras för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder eller misstanke därom. En sådan verksamhet kräver att BUP och BUH samordnar sina insatser för att fungera optimalt för brukarna. Efterhand har tidigare motsättningar kunnat läggas åt sidan och alla i projektgruppen har fokuserat på att ta fram ett underlag till förslag med ett tydligt brukarfokus och där insatserna ska vila på evidensbaserad grund. Det faktum att brukarorganisationerna varit representerade i gruppen har underlättat att hålla ett brukarfokus i arbetet. Ett förslag har tagits fram utifrån det arbete som genomförts. Det fanns i gruppen en samsyn avseende huvuddragen i det förslag som presenteras nedan under rubriken Förslag till organisation. Ett resurstillskott krävs för att kunna etablera en ny och välfungerande verksamhet. Förslag till organisation En länsövergripande utredningsenhet föreslås, med ett ansvar för utredning av barn/ungdomar med misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder, föräldrainformation och överföringsansvar till lokal BUP/BUH enhet samt med ett initialt deltagande i vårdplanering. Enheten föreslås inrättas som ett projekt på tre år för att sedan utvärderas. Det ges då möjlighet att utvärdera och besluta om huruvida detta är den mest effektiva vårdformen för målgruppen. Enheten skall vara självständig i förhållande till BUP och BUH och ha en egen chef direkt underställd Länssjukvårdschefen. Till utredningsenheten kan basnivån remittera barn och ungdomar som utretts av basenheterna och där man gett de insatser som är möjliga att ge på basplanet men där man upplever att ytterligare utredning och eventuellt insatser behövs. Utredningsenheten tar emot barn där basinstanserna gör bedömningen att problemet ligger inom det neuropsykiatriska spektrat och kräver specialistnivåns kompetens. Remiss ställs direkt till utredningsenheten. Enheten skall också utgöra ett kompetenscentrum i länet och vara en resurs för BUP/BUH för konsultationer i komplicerade ärenden för vilka neuropsykiatrisk utredning görs av BUP/BUH. Dessa verksamheter ska också kunna remittera sådana ärenden till utredningsenheten om kompetensen inte finns lokalt. Det gemensamma kunskapsutbytet från båda håll (lokalt-centralt och vice versa) skall vara en del av vardagen. Utredningsenheten skall vara expert på utredningar och de lokala teamen experter på behandling. I vårdplaneringen möts de två för gemensam planering utifrån sina kunskaper. Utgångspunkten skall vara: - Hur är det möjligt att tillgodose barnets/familjens behov i den omgivning man befinner sig i? - En gemensam diskussion i vårdplaneringen. De lokala enheterna är utifrån sin kunskap om vad som finns lokalt experter på vilken behandling som är möjlig att ge. Ärenden får inte stoppa upp i utredningsteamet. Regelbundna kontakter bör ske med hemteamet från att remissen tagits emot tills utredningen är klar och den gemensamma vårdplaneringen äger rum. Ärendegång: 22

23 Ärendet som kommer på remiss till utredningsenheten aktualiseras hos respektive lokal enhet och en preliminär tid för vårdplanering bokas. Vårdplanering sker så snart utredningen är klar. När vårdplanering sker skall familjen få besked om när insatserna kan starta. I samband med vårdplanering återkopplas utredningsresultaten till BHV/SHV. Förslag till bemanning 2,0 Psykolog 0,3 Barnneurolog 0,3 Barnpsykiater 1,0 Specialpedagog 1,0 Kurator 1,5 Arbetsterapeut 0,75 Sjukgymnast 0,5 Logoped 0,5 Sekreterare 1,0 Verksamhetschef Personal från BUP eller BUH kan företrädesvis dela sin anställning mellan utredningsenheten och respektive verksamhet. Fördelning av ärenden mellan BUP och BUH efter utredning ADHD och Tourette går till BUP (analogt med VUP o VuH) Asperger/Autism går till BUH. Detta är förstahandsalternativen när diagnos/behov är tydliga och klara. När man i utredningsteamet ser att det finns behov av insatser från båda kallas lokala representanter från både BUP och BUH till vårdplanering. Där överenskoms hur det fortsatta samarbetet ska läggas upp om patienten behöver insatser från båda verksamheterna. Det lokala NP-samarbetet utgörs av lokala BUP/BUH resurser. Samarbetet kan se olika ut utifrån patientens behov och lokala förutsättningar. Det är av största vikt att arbetet sker utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv liksom att alla perspektiv får lyftas fram till diskussion. Det lokala NP-samarbetet kan också fungera som ett bollplank för SHV/BHV och t.ex. erbjuda anonyma konsultationstillfällen en gång per månad. Schematisk skiss över remissgång SHV/BHV Basutredning och insatser 23

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning

Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan 1 (5) Claes Sundelin Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan En av de många faktorer som Claes Sundelin nämnde som avgörande för att samverkan ska fungera är att lägga tid på att bygga upp

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Pedagogisk bedömning

Pedagogisk bedömning Stödmaterial till mall Pedagogisk bedömning Inför mottagande i gymnasiesärskolan Stödmaterial Pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har förutsättningar

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 BUP Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom

Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom inom Landstinget i Värmland...5 Bakgrund...5

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer