Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 2003

Transkript

1 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 23 En beskrivande rapport Ingrid Edvardsson, Tobias Andersson Landstinget Kronoberg

2 Landstinget Kronoberg, Författare: Ingrid Edvardsson och Tobias Andersson Omslagsfoto: Hans Runesson 2

3 Innehåll Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år Innehåll... 3 De ungas hälsa avgörande framtidsfråga... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 9 Undersökningens bakgrund och genomförande... 1 Bortfall Resultat Demografiska bakgrundsfaktorer Födelseland Boende Föräldrars arbetssituation Upplevd familjeekonomi Framtidsfrågor Hälsa Självskattad hälsa Allmänt välbefinnande Kroppsuppfattning BMI Symtom... 2 Somatiska besvär Psykiska besvär Tinnitus Skador Levnadsvanor Tobak Alkohol Narkotika... 3 Sex och samlevnad Matvanor Tandhälsa Fritidsvanor Fysisk aktivitet Stillasittande fritidsvanor Föreningsaktivitet Relationer Sociala kontakter Skolan Trivsel Närvaro... 4 Mobbing Slutsatser Slutord Referenser Kommundata Bilaga 1 Tabeller med resultat från undersökningen Bilaga 2 Enkät 23, version Gy 2 3

4 4

5 De ungas hälsa avgörande framtidsfråga Våra barn är vår framtid! Därför är det viktigt att våra barn och ungdomar ges förutsättningar för en bra start i livet. I detta sammanhang är naturligtvis en god hälsa en avgörande faktor. Men hur ser det ut med hälsan hos de unga idag? Hur ser deras uppväxtvillkor och levnadsvanor ut och vilka hälsorisker utsätts de för? Dessa frågor har legat till grund för en omfattande enkätundersökning som genomförts efter initiativ från landstingsfullmäktige. Ungefär 59 av totalt tillfrågade 7 ungdomar i grundskolans klass 5 och 8 och i gymnasiets årskurs 2 har besvarat enkäten. Resultaten av undersökningen redovisas i denna rapport. Fördjupade analyser för att hitta orsakssamband kommer att bli nästa steg i arbetet. Det är inte bara min förhoppning utan min fasta övertygelse att de slutsatser som undersökningen leder till ska ge landstingsfullmäktige ett brett och tillförlitligt underlag för att besluta om det som kanske är viktigast av allt om åtgärder för att förbättra levnadsvanor och hälsa hos den unga generationen. Sture Andersson Landstingsdirektör 5

6 Sammanfattning Denna rapport bygger på en enkätundersökning som genomfördes i Kronobergs län under hösten 23 till samtliga elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Här ges en beskrivande bild av ungdomars hälsa och levnadsvanor och mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare. Generellt framkommer att hälsa, levnadsvanor och sociala nätverk förändras över åldrarna och att det skiljer ofta mellan pojkar och flickor. Hälsa Såväl självskattande hälsa, somatiska och psykiska besvär samt allmänt välbefinnande försämras med stigande ålder. Skillnaden mellan pojkar och flickor ökar med åldern. Övervägande del av eleverna uppger att de har en god hälsa i största allmänhet. De allra flesta elever trivs med livet just nu, fast även här finns en skillnad mellan könen och mellan årskurserna. Kroppsuppfattning Pojkar uppfattar att de är för smala och flickor att de är för tjocka i takt med ökande ålder och detta påverkar också i vilken utsträckning de vill förändra sin vikt. Det är dubbelt så många flickor som pojkar som bantar i årskurs 8 och tre gånger så många flickor i gymnasiet årskurs 2. Nästan varannan flicka i gymnasiets årskurs 2 vill gå ner i vikt. Levnadsvanor Flickor röker i högre utsträckning än pojkarna i alla årskurserna medan pojkar snusar i högre utsträckning än flickorna. I gymnasiet är det 15 procent pojkar och 28 procent flickor som uppger sig vara rökare och 3 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna snusar. När det gäller alkohol uppger pojkarna i årskurs 5 att 6 procent druckit alkohol fem gånger eller mer under det senaste halvåret, jämfört med 3 procent av flickorna. I gymnasiet årskurs 2 uppger drygt 4 procent av flickorna och 38 procent av pojkarna att de dricker alkohol en gång i veckan eller mer. I årskurs 8 har 15 procent av eleverna haft samlag och i gymnasiet årskurs 2 har var drygt hälften av pojkarna och två av tre flickor någon gång haft samlag och 85 procent av dessa använde någon form av preventivmedel. Matvanorna försämras med åren. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar i alla årskurserna. Konsumtionen av frukt sjunker dock ju äldre flickorna blir men är oförändrad när det gäller grönsaker. Läskdrickandet ökar med åldern. Pojkar dricker läsk i högre 6

7 utsträckning än flickor i alla årskurserna och skillnaden blir större ju äldre eleverna blir. Andelen elever som är fysiskt aktiva minskar med åldern och stillasittande aktiviteter såsom tv och datoranvändande ökar. Relationer De flesta har någon vuxen i sin omgivning som de litar på. Pojkar har tillit till fler vuxna än flickor. I årskurs 5 är det två procent som inte har någon vuxen som de litar på och tre procent i gymnasiet. Ingen skillnad ses mellan könen. Majoriteten av eleverna känner sig sällan eller aldrig ensamma. Flickor känner sig mer ensamma än pojkarna i alla årskurserna och den känslan ökar med åren. Både pojkar och flickor får svårare att prata med sina föräldrar men samtidigt får de lättare att prata med vänner ju äldre de blir. Skolan De flesta eleverna tycker i alla tre årskurserna mycket bra eller bra om att gå i skolan. I årskurs 8 sjunker trivseln för att åter öka i gymnasiet årskurs 2 till samma nivå som för årskurs 5. 7

8 8

9 Inledning Människors fysiska och psykiska hälsa grundläggs i barndomen. Förhållanden under de första levnadsåren har särskilt stor betydelse för hälsan. Uppväxtvillkoren har betydelse för prestationerna i skolan och därigenom de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden, dels kan god hälsa under de första levnadsåren har biologiskt skyddande effekter under återstoden av livet (1). Både i internationellt och historiskt perspektiv framstår svenska barns hälsa som god. Enligt svenska studier finns det en påtaglig ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Fysiska hälsoproblem är i genomsnitt 6 procent vanligare bland socialt mindre gynnade barn. Psykiska problem är 7 procent vanligare (2). En stor del av de variationer i hälsa som finns hos barn och ungdomar kan förklaras av sociala faktorer,. Dessa kan i princip vara möjliga att påverka. Rökning, fysisk inaktivitet och alkohol tillhör de riskfaktorer för sjukdom som i hög grad kan vara ett resultat av den sociala miljön. Genom att ge barn och ungdomar en bättre uppväxtmiljö, bättre kvalitet på förskola, skola och fritidsverksamhet samt genom indirekt stöd till föräldrarna kan de sociala skillnaderna i ohälsa minskas (1). Trygga och goda uppväxtvillkor, goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat bruk av tobak och alkohol är några av de elva folkhälsomål som riksdagen antog under 23 i den nya folkhälsopolitiken. Den psykiska ohälsan ska uppmärksammas, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor (3). 9

10 Undersökningens bakgrund och genomförande På flera håll i landet har ett flertal enkätundersökningar gjorts där man kartlagt befolkningsgruppers hälsovanor och använt dessa både för strategiskt folkhälsoarbete och forskning. Detta har dock aldrig tidigare gjorts i Kronobergs län. I landstingets utvecklings- och uppdragsbudget beslutades om att genomföra en befolkningsenkät riktad till vuxna samt en barnhälsoenkät. Syftet är att barn- och ungdomsenkäten ska utgöra ett kunskapsunderlag till såväl barn- och ungdomsutskottet som folkhälsoutskottet för generella samt riktade folkhälsoinsatser. Målet är att studera barns och ungdomars hälsoutveckling samt öka kunskapen om levnadsvanor och förhållanden som är viktiga för barns och ungdomars hälsa. I uppföljande enkäter kan förändringar mätas för att undersöka trender och resultat av insatser. I denna rapport görs ett försök att spegla barns uppväxtvillkor, hälsoläge och hälsorisker i länet. Kartläggningen är ett första steg och måste följas av diskussioner om möjligheterna att förbättra där så är nödvändigt samt minska eller undanröja hälsoskillnader. Dessa resonemang krävs för att kartläggningen ska vara meningsfull. Rapporten består av två delar. I den första delen beskrivs huvudresultaten och de ålders- och könsskillnader som finns redovisade. Varje frågeområde inleds med ett kort faktaavsnitt som bygger på nationell forskning. Undersökningen av eleverna i Kronobergs län är en studie av barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor och resultatet är endast beskrivande, det vill säga inga analyser eller orsakssamband är gjorda. Fördjupande studier inom olika områden som studerar olika samband kommer att genomföras längre fram. Den andra delen av rapporten är en tabellbilaga där svarsfördelningen på de olika frågorna redovisas i procenttal och totalt antal svarande. Barn- och ungdomsenkäten riktar sig till samtliga elever i länets grundskolor i årskurserna 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten delades ut under höstterminen 23 till drygt 7 elever. Enkäten kommer att upprepas höstterminen 26 och kommer då att rikta sig till nya elever i årskurs 5 samt eleverna i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. En referensgrupp bestående av representanter från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, skolhälsovården, Kommunförbundet, universitet, samt Landstingets FoU-centrum och Ledningsenhet har gett synpunkter på enkätens utformning och dess praktiska genomförande. 1

11 Enkäten har delvis sitt ursprung i den nationella delen i WHO: s studie Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98 från Folkhälsoinstitutet, med en del kompletteringar och justeringar (4). Under våren 23 genomfördes en pilotundersökning. Den riktade sig till klasser motsvarande planerade årskurser. Enkät och genomförande testades och modifierades därefter. Referensgruppen deltog även i detta arbete. Inför den slutgiltiga enkäten förankrades undersökningen via brev och informationsmöten hos skolledare och rektorer för de berörda skolorna samt information via massmedia. Ett brev om informerat samtycke sändes ut i god tid till föräldrarna i årskurserna 5 och 8 och där en bakgrund till undersökningen gavs samt möjlighet att avstå från att deltagande. Enkäten genomfördes i skolorna under veckorna 46 47, år 23. Skolsköterskorna var kontaktpersoner för skolorna och delade ut enkäter till respektive klasslärare. Enkäten genomfördes under lektionstid och lärare eller skolsköterska informerade, delade ut och samlade in formulären. Ifyllandet skedde helt anonymt och inga uppgifter kunde röja elevens identitet. Eleverna fick lägga sina enkäter i ett kuvert och själva klistra igen det. Ett bifogat lärarformulär gav svar på antalet närvarande elever, antal frånvarande elever samt om några elever inte ville delta. Skolsköterskorna returnerade därefter skolvis enkäterna till Landstingets FoU-enhet där de optiskt lästes in för databearbetning. Materialet har därefter analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Bakgrundsfrågorna tar upp kön, ålder, boende och etnisk bakgrund. Övriga frågeområden som berörs är upplevd hälsa, framtiden, matvanor, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, droger, hälsoproblem, psykisk hälsa, socialt nätverk, fritidsvanor, skolan, mobbing, skador m.m. Enkätundersökningen har genomgått etisk granskning via Forskningsetiska kommittén vid Socialstyrelsen. Enkäten kommer att upprepas under år 26. Detta innebär att de elever som under första frågetillfället gick i årskurserna 5 och 8 än en gång kommer att besvara enkäten. Dock kommer ingen koppling att ske på individnivå mellan första och andra frågetillfället. Resultatet kommer även att finnas tillgängligt på Landstinget Kronobergs hemsida. I de fall där urvalet på kommunnivå är litet och risk finns för att enskilda individers svar kan identifieras kommer redovisningen att sammanställas i andra grupper. 11

12 Bortfall Bortfallet är beräknat på uppgifter från kommunkontor och skolor om antal elever i respektive årskurs i Kronobergs län under hösten 23. Bortfallet består av de elever som av olika anledningar inte var i skolan den aktuella dagen då undersökningen genomfördes samt av de få elever där föräldrar inte givit sitt medgivande. Elever inom särskolorna har inte deltagit då de inte självständigt kunnat fylla i enkäten och anonymiteten inte kunnat garanteras. Någon enstaka klass och en skola har valt att avstå. Det interna bortfallet för varje fråga redovisas i tabellerna i slutet av rapporten. Tabell 1 Antal elever Antal svarande Varav pojkar Varav flickor Antal deltagande elever i respektive årskurs, flickor och pojkar Årskurs 5 Årskurs 8 Gymnasiets Totalt årskurs (88%) (79%) (77%) (81%)

13 Resultat Demografiska bakgrundsfaktorer Då bakgrundsfaktorerna inte skiljer sig nämnvärt åt mellan könen redovisas dessa enbart för varje årskurs. Tabeller bifogas i slutet av rapporten där svarsfördelningen på frågorna redovisas i procenttal. Födelseland I samtliga årskurser är 92 procent av eleverna födda i Sverige. Eleverna uppgav att någon av föräldrarna var födda i Sverige i mellan 83 och 88 procent. Boende Kronobergs län är ett glesbygdslän, vilket bekräftas av de undersökta eleverna; 33 procent uppger att de bor i en stad, 42 procent bor i ett samhälle och 25 procent på landsbygden. Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan årskurs eller kön. Majoriteten bor med båda sina föräldrar; 76 procent i årskurs 5, 75 procent i årskurs 8 och 69 procent i gymnasiets årskurs 2. Drygt sju procent av eleverna i årskurs 5 bor tillsammans med en förälder mot ca 14 procent i årskurs 8, och 17 procent i gymnasiets årskurs 2. Vanligast är att man bor tillsammans med sin mamma. Endast ett fåtal procent bor enbart med pappa. Ju yngre man är desto vanligare är det att man bor växelvis hos sina föräldrar. Detta gäller för 15 procent i årskurs 5, 12 procent i årskurs 8 och 6 procent i gymnasiets årskurs 2. Föräldrars arbetssituation Av alla elever uppger 9 procent att papporna arbetar. För mammorna är siffran 81 procent. Dubbelt så många mammor som pappor uppges vara sjukskrivna (sex respektive tre procent). Bland mammorna uppges tre procent vara barnlediga men bara.3 procent av papporna. Ungefär lika många mammor som pappor uppgavs vara arbetslösa (två till tre procent). Av mammorna uppges sex procent studera men endast en procent av papporna. Det var ingen större skillnad mellan årskurserna. Upplevd familjeekonomi Ju äldre ungdomarna blir desto sämre ekonomi upplever de att familjen har. Ingen större könsskillnad kan ses. I årskurs 5 upplever 89 procent att familjens ekonomi är mycket bra eller bra mot 72 procent i gymnasiet. 13

14 Framtidsfrågor Enligt svenska studier är en majoritet av ungdomarna optimistiska inför framtiden och tycker att de själva kan påverka sin livssituation och vilken framtid de får. Pojkar tror oftare att de kommer ha en inkomst över medel och vill i högre utsträckning bo kvar på samma ort än flickor ville oftare vill flytta (5). Kronoberg Flickor tror i större utsträckning än pojkar att de kommer att ha ett jobb som kräver mer än två års utbildning efter gymnasiet men pojkarna tror att de i högre utsträckning kommer att ha ett jobb som ger dem mycket bra lön. De flesta tror att de någon gång under sitt liv kommer att vara arbetslösa. På högstadiet tror 54 procent att de någon gång kommer att bli arbetslösa, på gymnasiet ökar detta till 65 procent. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 tror omkring tre procent att de kommer att stå utanför arbetsmarknaden under långa perioder eller större delen av sina liv. Äldre elever tror i mindre utsträckning än de yngre att de kommer att bo kvar där de bor nu. Flickor vill flytta i större utsträckning än pojkar. De flesta tror att de kommer att bo i en stor stad i Sverige och omkring 1 procent tror att de kommer att bo utomlands. Ingen större skillnad ses mellan årskurserna. Fler flickor än pojkar kan tänka sig att jobba inom sjukvården i framtiden. Med ökande ålder blir man mer positiv till att arbeta inom sjukvården. Bland gymnasisterna är det 3 procent flickor och 15 procent pojkar som kan tänka sig detta. Hälsa Självskattad hälsa Centralt för barns och ungdomars välbefinnande i största allmänhet är frågan om hur de själva bedömer sin hälsa. Här inryms inte bara frånvaro av sjukdom utan även psykiska och sociala aspekter på hälsan (4). Kronoberg Majoriteten av eleverna tycker att de har en god eller mycket god hälsa även om andelen som tycker att de har en mycket bra hälsa minskar kraftigt med åldern. Framför allt är det flickorna som i högre utsträckning tycker att deras hälsa blir allt sämre med åren. Av flickorna i gymnasiet årskurs 2 svarade 13 procent att deras hälsa var mindre bra eller dålig. Motsvarande siffra för pojkarna var fem procent (figur 1). 14

15 Hur är din hälsa i allmänhet? 1% 8% 6% 4% 2% % Dålig Mindre bra Bra Mycket bra Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor Åk5 Åk8 Gy2 Åk 5 Åk 8 Gy åk 2 Figur 1 Hur är din hälsa i allmänhet? Allmänt välbefinnande Ytterligare en dimension av hälsan är det allmänna välbefinnandet som i hög grad har med självförtroende och hur man trivs med livet att göra. De flesta ungdomar har ett bra självförtroende, t.ex. i vilken grad de upplever att de blir accepterade eller är populära bland jämnåriga. De som har lågt självförtroende tenderar att ha svårigheter att etablera ett väl fungerande socialt kontaktnät. Ungdomars självförtroende ökar dock med stigande ålder. Självförtroendet är högre bland dem som har föräldrar med hög utbildning jämfört med dem som har föräldrar med låg utbildning. I jämförelse med pojkar har flickor i allmänhet ett lägre självförtroende (4). Kronoberg Pojkar känner sig oftare säkra på sig själva än flickor och det ökar dessutom för pojkarna mellan årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 men förblir i stort sett oförändrat för flickorna (figur 2). 15

16 Hur ofta känner du dig säker på dig själv? Alltid/ofta Ibland Sällan/aldrig Pojkar Pojkar Flickor Flickor Åk 8 Gy 2 Åk 8 Gy 2 Figur 2 Andelen elever (procent) som besvara frågan Hur ofta känner du dig säker på dig själv? De allra flesta ungdomar trivs ganska bra eller mycket bra med livet. Trivseln minskar med åldern bland såväl pojkar som flickor. Flickorna trivs sämre än pojkarna i alla åldrarna. Men en övervägande majoritet trivs mycket bra eller ganska bra med livet även om antalet som inte trivs så bra eller inte alls bra ökar med åren. Det var fler pojkar som svarade trivs mycket bra och flickorna svarade i högre utsträckning trivs ganska bra. Sammantaget är det ingen skillnad mellan könen i årskurs 5 men stor skillnad mellan pojkar och flickor i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2. Andelen som inte trivs ökar med stigande årskurs, framför allt för flickor (figur 3). Hur trivs du med livet just nu? 2 15 Pojkar som inte trivs bra Flickor som inte trivs bra 1 5 Figur 3 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Andelen flickor och pojkar (procent) som svarat att de inte trivs alls respektive trivs inte så bra med livet. 16

17 Kroppsuppfattning Det finns inte någon annan period under människans livstid under vilken kroppen förändras så mycket och snabbt som under ungdomsåren. I puberteten då kroppen utvecklas blir utseendet än mer viktigt. Cirka hälften av flickorna i 15-årsåldern oroar sig för sitt utseende eller sin kroppsbyggnad (4). Att ha funderingar på hur man ser ut är mycket vanligt bland ungdomar. När man är ung är man ofta osäker på vem man är och hur man ska vara för att duga. För några blir oron och osäkerheten så stark att synen på kroppen, och kanske hela den egna personen, blir negativ. Eftersom man ständigt matas med bilder och beskrivningar på hur en perfekt människa ska se ut så är det inte konstigt att ungdomar ganska ofta känner sig missnöjda med sitt eget utseende. Kronoberg Drygt hälften av eleverna i alla årskurserna tycker att de ser bra ut. Fler flickor än pojkar tycker inte om sitt utseende och framför allt är skillnaden stor i årskurs 8 då 21 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna är missnöjda i detta avseende (figur 4). Tycker du att du ser bra ut? Ser bra ut (pojkar och flickor) Ser inte bra ut (flickor) Ser inte bra ut (pojkar) 2 1 Figur 4 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Andelen elever (procent) som svarat att de ser bra ut respektive ser inte bra ut. Pojkar uppfattar att de är för smala och flickor att de är för tjocka ju äldre de blir och detta påverkar också i vilken utsträckning de vill förändra sin vikt. Ungefär 6 procent av eleverna i årskurs 5 tycker att de väger lagom mycket, en uppfattning som förändrar sig senare i livet. På gymnasiet 17

18 anser 38 procent av pojkarna och 35 procent av flickorna att de är lagom (figur 5). Kroppsuppfattning 1% 8% 6% 4% För tjock Lagom Tänker inte på det För mager 2% % Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor Åk5 Åk 8 Gy2 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 5 Andelen elever (procent) som upplever sig för magra respektive för tjocka. Andelen elever som bantar ökar ju äldre de blir. Ju äldre pojkarna är desto fler vill gå upp i vikt och det motsatta gäller för flickorna. I årskurs 5 uppger tre fjärdedelar av eleverna att de inte bantar och tycker att de är lagom. Ju äldre de blir förändras denna syn och skillnaden mellan pojkar och flickor blir allt större. Andelen pojkar som vill gå upp i vikt blir fler högre upp i årskurserna och likaså andelen flickor som vill gå ner. Det är dubbelt så många flickor i gymnasiet som vill gå ner i vikt jämfört med i årskurs 5 (figur 6). 18

19 Vill gå upp resp. ner i vikt 5 4 Pojkar som vill gå upp Pojkar som vill gå ner Flickor som vill gå upp Flickor som vill gå ner Figur 6 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Andelen elever (procent) som vill gå upp respektive ner i vikt. BMI Övervikt och framför allt fetma hos barn och ungdom är ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige. Mellan 5 och 1 procent av alla barn och ungdomar beräknas vara överviktiga. Övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem med betydande överrisk för exempelvis hjärtkärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer. Övervikten följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast (6). Enligt SBU-rapporten 22 finns data som visar att fetma förekommer hos ca 3-4 procent av svenska barn i 1-årsåldern och att procent av barnen i dessa åldrar är överviktiga (7). BMI är kroppsvikten i kilo dividerat med längden i meter i kvadrat, BMI= kg/m 2. T.ex. om en person väger 75 kg och är 17 cm lång divideras vikten 75, med 1.7 och sedan dividerar man på nytt med 1.7. BMI i detta exempel blir 26 Ökat energiintag via mat och dryck och minskad energiförbrukning på grund av låg fysisk aktivitet ökar risken för övervikt och fetma. Risken är störst för dem som har genetisk disposition för fetma, men den ökande förekomsten av övervikt och fetma kan inte enbart förklaras av ärftlighet (8). Body mass index (BMI) är ett mått att räkna ut förhållandet mellan vikt och längd. Det är enklare att definiera övervikt och fetma hos vuxna där övervikt är BMI över 25 och fetma är BMI över 3. När det gäller barn och ungdomar varierar normala BMI beroende på åldern och följaktligen varierar också gränserna för övervikt och fetma. 19

20 Kronoberg Beräkningarna på elevernas BMI i de olika årskurserna är gjorda efter deras egna uppgifter i enkäten om längd och vikt. Det är därför ingen exakthet i uträkningarna och jämförelser med medel BMI kan därför inte göras med noggrannhet. Andelen överviktiga pojkar ökar i högre årskurser. Nästan dubbelt så många överviktiga pojkar ses i gymnasiets årskurs 2 jämfört med i årskurs 5, 14.8 procent jämfört med 7.6 procent. För flickorna sker nästan en tredubbling med avseende på andelen feta mellan årskurs 5 och årskurs 2 på gymnasiet, från 1.2 procent till 3.1 procent (figur 7). Andelen överviktiga och feta 2 15 Pojkar Flickor 1 5 Figur 7 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Andelen överviktiga och feta (procent) i de undersökta årskurserna. Symtom Psykosomatiska och stressrelaterade symtom är vanliga hos barn och ungdomar. Ett stort antal vårdsökande barn och ungdomar uppvisar symtom som har sin grund i den sociala miljön de lever i. De söker för så kallade psykosomatiska besvär med en rikt varierad sjukdomsbild, till exempel aptitlöshet, huvudvärk, buksmärtor, sängvätning, övervikt, trötthet och talrubbningar. Den vanligaste formen av huvudvärk hos barn och tonåringar är spänningshuvudvärk. Hos dem är det relativt ovanligt med kroppsliga orsaker till en återkommande huvudvärk. Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk bland både vuxna och barn; cirka 9 procent av all huvudvärk är av denna typ. De vanligaste orsakerna är stress, trötthet, oro och andra känslomässiga påfrestningar. 2

21 Att man stressar eller har en svår livssituation är också vanliga orsaker till besvär från magen. Man kanske oroar sig för framtiden, för hälsan, för sin skolsituation eller för familjen. Många känner sig otillräckliga och tycker sig inte riktigt hinna med allt som förväntas av dem. Det finns många faktorer som bidrar till att man blir stressad, och därför är det är viktigt att se till hela sin livssituation om man mår dåligt av stress. Även om skolan kan vara en viktig orsak till stress så är det också vanligt att relationer och familjelivet spelar en större roll än vad man tror. Dessutom påverkar naturligtvis den individuella förmågan att hantera och bemästra jobbiga situationer hur stressad man blir. Somatiska besvär Generellt har flickor fler symtom än pojkar och dessa ökar även över tiden. Huvudvärk är ett vanligt symtom hos såväl pojkar som flickor och ökar kraftigt för flickorna med åldern, 31 procent i årskurs 5 och 55 procent i gymnasiet årskurs 2 har huvudvärk en gång i veckan eller oftare. Andelen pojkar som har ont i magen är ungefär de samma under de tre årskurserna omkring 19 procent. För flickor ökar detta symtom från 29 procent i årskurs 5 till 44 procent i gymnasiet årskurs 2, en gång i veckan eller oftare. Ont i ryggen är det symtom som ökar mest för pojkarna med åldern. Flickor har dock mer ryggbesvär i samliga årskurser (figur 8). Somatiska besvär mer än en gång i veckan ont i huvudet ont i magen ont i ryggen Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor Åk 5 Åk 8 Gy 2 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 8 Andelen elever (procent) som uppger att du haft olika somatiska symtom en gång i veckan eller mer. 21

22 Psykiska besvär Generellt är det fler flickor än pojkar som har olika psykiska besvär i de olika åldrarna. Det är stor skillnad mellan pojkar och flickor på hur ofta de känner sig nere eller ledsna. Var femte pojke känner sig nere eller ledsen minst en gång i veckan, ingen större skillnad mellan åldrarna. Flickorna känner sig alltmer ledsna eller nere ju äldre de blir. Från var femte flicka i årskurs 5 till drygt hälften i gymnasiet känner sig nere/ledsen minst en gång i veckan. Flickor mer än fördubblar sin oro från årskurs 5 till gymnasiets årskurs 2 från 25 procent till 58 procent. Pojkarna ökar från 2 procent i årskurs 5 till 35 procent i gymnasiet årskurs 2. Det är mycket stor skillnad på den upplevda stressen mellan pojkar och flickor. Stressen ökar även påtagligt med åren. I årskurs 8 är det 32 procent av pojkarna och 51 procent av flickorna som känner sig stressade minst en gång i veckan. När det gäller pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet känner sig 5 procent stressade minst en gång i veckan och 8 procent av flickorna. Att vara irriterad eller på dåligt humör är en vanlig företeelse bland barn och ungdomar, vanligare bland flickor än hos pojkar i alla årskurserna. I gymnasiet är hälften av pojkarna och tre fjärdedelar av flickorna irriterade eller på dåligt humör en gång i veckan eller oftare (figur 9). Psykiska besvär mer än en gång i veckan nere/ledsen orolig/nervös stressad irriterad/dåligt humör 4 2 Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor Åk 5 Åk 8 Gy 2 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 9 Andelen elever (procent) som uppger att de haft olika psykiska symtom en gång i veckan eller mer. 22

23 Eleverna tillfrågades om deras oro inför olika företeelser. Sammantaget har flickor en större orosbörda än pojkar har i all tre årskurserna. Oro för familjens ekonomi ökar med åren för såväl flickor som pojkar. 4 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna i gymnasiet årskurs 2 känner ofta eller alltid en oro för familjens ekonomi. Endast ett fåtal procent känner oro för att någon av föräldrarna ska bli arbetslösa under de tre årskurserna, ingen större skillnad mellan könen. Flickorna är mest oroliga för att någon i familjen ska drabbas av sjukdom eller olycka. Pojkar oroar sig mest för att miljöförstöringen ska ta död på naturen och de oroar sig mer än flickor för att bli drabbad av AIDS (figur 1). Oro för olika företeelser AIDS Miljöförstöringen tar död på naturen Gy åk 2 Flickor Åk 8 Flickor Åk 5 Flickor Gymn åk 2 Pojkar Åk 8 Pojkar Åk 5 Pojkar Någon i familjen drabbas av olycka eller sjukdom Drabbas själv av olycka eller sjukdom Figur 1 Andelen elever (procent) som ofta/alltid är oroliga för olika företeelser. Tinnitus Tinnitus drabbar även barn och ungdomar och man anser att det idag finns en ökad risk att drabbas av tinnitus om man vistas i miljöer med höga ljudnivåer. Tinnitus är inte en sjukdom utan ett symtom. Den vanligaste förklaringsmodellen är att innerörats funktion är skadad och ger upphov till en form av fantomljud. Fyra av fem personer med tinnitus har också nedsatt hörsel. 23

24 Kronoberg Pojkar har i större utsträckning hörselnedsättning och tinnitus än flickor (tabell 2). Tabell 2 Hörselnedsättning och tinnitus Årskurs 5 svar i Årskurs 8 svar i Gy 2 svar i % % % Hörselnedsättning Tinnitus (öronsusningar) Skador Skador på grund av olycksfall är vanligt bland barn och ungdomar. Beräkningar är gjorda som visar att 2 procent av alla unga årligen skadar sig så svårt att de behöver uppsöka läkare (9). Cykelolyckor är en vanlig anledning till att barn behöver vård för skador, det stora flertalet av dem som råkat ut för cykelolyckor saknade hjälm. Barn och ungdomar skadar sig även i samband med idrottsutövning. Kronoberg I årskurs 5 använder knappt varannan elev hjälm då de cyklar. I de senare årskurserna har hjälmanvändandet sjunkit till två till tre procent. I årskurs 8 äger nästan hälften av eleverna en hjälm men använder den inte (figur 11). Använder du hjälm då du cyklar? 8 6 Åk 5 Åk 8 Gy Ja, alltid Ja, ibland/sällan Nej, men har hjälm Nej, har ingen hjälm Figur 11 Andelen elever (procent) som använder du hjälm när de cyklar 24

25 På frågan om hur många gånger de under de senaste tolv månaderna skadat sig så illa att de behövt bli behandlade av sjuksköterska eller läkare visar det att pojkar skadar sig oftare än vad flickor gör i samtliga av de undersökta årskurserna. Mellan 72 och 75 procent har inte skadat sig under senaste tolvmånadersperioden. Levnadsvanor Levnadsvanor kan man betrakta som en del av livsstilen och inrymmer såväl frisk- som riskfaktorer. Det är ytterst angeläget att förstå att valet av livsstil inte utgör ett fritt intellektuellt val av vanor, utan för varje individ är valet styrt av de erfarenheter de har. Samspelet med andra och självkänslan är viktiga bidragande faktorer och inte minst vilket hälsofrämjande stöd som det omgivande samhället kan erbjuda. Tobak Bland ungdomar är tobaksvanorna inte lika tydligt befästa som bland vuxna. Många ungdomar prövar bara eller röker mer eller mindre tillfälligt. Ur ett folkhälsoperspektiv står det dagliga tobaksbruket i fokus och de allvarliga hälsoskadorna uppstår vanligen inte förrän efter flera års tobaksbruk. Ny kunskap visar att bruket av tobak inte är följden av ett fritt konsumtionsval, utan tobak är i stället en drog med snabb tillvänjning. Nästan alla som börjat röka har gjort det innan de uppnått vuxen ålder (1). Vi vet vilka risker rökningen medför för unga människors hälsa, både i dag och i framtiden. Rökningen försämrar deras kondition och ökar risken för luftvägssjukdomar. Rökande ungdomar har helt enkelt sämre möjligheter att vara friska och i form än sina jämnåriga. Hälsoriskerna med snus är ofullständigt kartlagda. Snus ger en hög och relativt jämn tillförsel av nikotin under längre tid. Det kan vara en anledning till att det ofta är betydligt svårare att sluta snusa än att sluta röka. Mängden nikotin i en dosa snus motsvarar ungefär 7 cigaretter (11). Andelen ungdomar som rökte var betydligt större på 197-talet än idag. Alltsedan dess har flickor rökt mer än pojkar, men pojkarnas snusning innebär att deras totala tobakskonsumtion är större än flickornas (12). 25

26 Kronoberg Flickor röker mer än pojkar i alla årskurserna men pojkar prövar tidigare än flickor. I gymnasiet är det nästan dubbelt så många flickor som är rökare. I årskurs 5 är det endast ett fåtal individer som uppger sig som rökare men i årskurs 8 är det 4 procent pojkar och 1 procent flickor. I gymnasiet är det 15 procent pojkar och 28 procent flickor som uppger sig vara rökare (figur 12). Av rökarna anger 31 procent av pojkarna och 57 procent av flickorna att de röker dagligen/nästan dagligen. Andelen pojkar som aldrig har rökt i gymnasiet är 35 procent och för flickorna 3 procent. I årskurs 8 är det nästan varannan rökare som vill sluta röka, medan det är något färre i gymnasiet. Röker du? 1% 8% Nej, aldrig Nej, men har provat Nej, har slutat Ja 6% 4% 2% % Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor Åk 5 Åk 8 Gy 2 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 12 Svarsfördelning på frågan Röker du? Pojkar prövar att snusa tidigare än flickor. I årskurs 5 har tolv procent av pojkarna prövat och tre procent av flickorna. I gymnasiet har sju av tio pojkar provat att snusa och knappt hälften av flickorna. Av pojkarna i årskurs 8 säger 13 procent att de snusar och i gymnasiet är det 3 procent. Motsvarande för flickor är två procent i årskurs 8 och fem procent i gymnasiet (figur 13). Det är färre snusare än rökare som vill sluta med sitt tobaksbruk. Varannan snusare vill inte sluta snusa. 26

27 Snusar du? 1% 8% 6% Nej, aldrig Nej, men har provat Nej, har slutat Ja 4% 2% % Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor Åk 5 Åk 8 Gy 2 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 13 Svarsfördelningen på frågan Snusar du 27

28 Med glas menas 5 cl folköl eller 33 cl starköl eller 1-15 cl vin eller 5-8 cl starkvin eller 4 cl sprit Alkohol Tidpunkten för alkoholdebuten och den första berusningen är mycket varierande med en median på år. En stor grupp, ca 35-4 procent, uppger i nationella studier att de aldrig varit berusade (11). Det finns en tendens att en alkoholdebut i låg ålder leder till ett högt alkoholbruk senare. Det är mer oklart vad detta samband beror på. Pojkar har i allmänhet större alkoholbruk än flickor. Könsskillnaderna tycks dock minska. De ungdomar som har ett mer omfattande alkoholbruk tenderar att ha mer fickpengar, oftare gå på fester, i högre grad vara rökare och har i högre grad ha prövat narkotika, än andra ungdomar. Ungdomar ur de icke-teoretiska gymnasieprogrammen har en högre alkoholkonsumtion än ungdomar i de teoretiska programmen (12). Ungdomar överskattar sina kamraters alkoholbruk. Denna tendens kan bidra till att ungdomar dricker mer alkohol än de annars skulle ha gjort. Kronoberg Andelen elever som någon gång druckit alkohol ökar med stigande ålder. I årskurs 5 har pojkarna i större utsträckning än flickorna druckit alkohol, medan könsskillnaden utjämnas i de äldre åldersgrupperna (figur 14). Aldrig druckit alkohol senaste halvåret 1 8 Pojkar Flickor Figur 14 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Andelen elever (procent) som aldrig har druckit alkohol under det senaste halvåret. Av pojkarna uppger sex procent att de druckit alkohol fem gånger eller fler under det senaste halvåret, jämfört med tre procent av flickorna. Andelen elever som någonsin varit fulla är av pojkarna fyra procent och en procent av flickorna (figur 15). 28

29 I årskurs 8 har åtta procent druckit så mycket alkohol att de har varit fulla fyra eller fler gånger, ingen könsskillnad ses (figur 15). Nio procent av flickorna och åtta procent av pojkarna uppger att de dricker alkohol en gång i veckan eller mer. Av eleverna som uppgett att de dricker alkohol i årskurs 8 är det 2 procent som uppger att vuxna köper ut alkohol till dem. Bland pojkarna har 6 procent fått smaka alkohol hemma någon gång mot 69 procent av flickorna. I gymnasiet årskurs 2 har fem av tio pojkar och fyra av tio flickor druckit sig fulla 1 gånger eller mer. Av flickorna uppger drygt 4 procent och 38 procent av pojkarna att de dricker alkohol en gång i veckan eller mer. Av de elever som dricker alkohol dricker pojkar något mer än flickor. Var tredje flicka dricker 5-6 glas alkohol och var tredje pojke dricker 7-9 glas. I gymnasiet årskurs 2 är det nästan fem procent av flickorna och 23 procent av pojkarna dricker 1 glas eller fler en typisk dag då de dricker. Har druckit sig full minst en gång 1 8 Pojkar Flickor Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 15 Andel flickor och pojkar (procent) som har svarat att de någon gång druckit så mycket att de någon gång blivit full. 29

30 Narkotika Narkotikamissbruk är ett betydligt mindre folkhälsoproblem än alkohol och tobak. Bland socialt utsatta är dock narkotikaanvändningen en betydande dödsorsak som drabbar relativt unga människor. De flesta svenska ungdomar har en klart negativ attityd till narkotikabruk. Det finns dock en tendens till att en något mer tillåtande attityd breder ut sig (13). Ju tidigare och ju högre alkoholbruk desto högre är risken för cannabisbruk. Kronoberg I gymnasiet årskurs 2 är det dubbelt så många pojkar som flickor som använt narkotika flera gånger, 8 respektive 4 procent. Möjligheterna att pröva narkotika är stora, hälften av ungdomarna i gymnasiet har haft detta tillfälle (tabell 3). Tabell 3 Frågor om narkotika Årskurs 8 (%) Gy årskurs 2 (%) Har någon gång använt 3 14 narkotika? Har haft möjlighet att pröva narkotika? Har någon gång haft lust att pröva narkotika? 6 17 I årskurs 8 säger sig 14 procent säkert veta någon person i sin egen ålder som har använt narkotika. I gymnasiet är motsvarande siffra 5 procent. Sju av tio elever i årskurs 8 och åtta av tio i gymnasiets årskurs 2 anser att de fått tillräckligt med upplysning om riskerna med narkotika. Omkring 97 procent av eleverna har aldrig sniffat och av dem som testar sniffning är det i de tidigare årskurserna man prövat. 3

31 Sex och samlevnad Sexualiteten är viktig i människors liv och kan skapa lust och livsglädje. Hälsosam sexualitet innebär att den är fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld samt att den grundas på trygghet och lust. I sexualiteten söker unga människor inte främst sexuella upplevelser utan snarare en väg att finna en identitet; att bli någon, att behövas och räknas. Flera undersökningar visar att ungdomar som tar risker i sexlivet ofta utsätter sig för hälsorisker också på andra områden (14). Kronoberg I årskurs 8 har 15 procent haft samlag och det finns ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. Motsvarande siffror för gymnasiets årskurs 2 är 56 procent av pojkarna och 68 procent av flickorna. De flesta har inte druckit alkohol i samband med sitt första samlag. I årskurs 8 uppger drygt 8 procent av dem som haft samlag att de inte varit påverkade av alkohol i samband med sitt första samlag. På gymnasiet blir skillnaden större mellan pojkar och flickor, 65 procent av pojkarna att jämföra med 77 procent av flickorna. Majoriteten av de som haft samlag använder någon form av preventivmedel, kondom är det vanligaste. Det var 4 procent av eleverna i årskurs 5 och 14 procent av eleverna i gymnasiet årskurs 2 som inte använde något preventivmedel vid deras senaste samlag. Av dem som haft samlag på gymnasiet har 25 procent av dem haft tre eller fler partner. 31

32 Matvanor En måltid kan vara en lustfylld upplevelse och en positiv träffpunkt och en viktig del i ett gott liv. Vad vi äter har även en avgörande betydelse för hälsan. Generellt sett har barn och ungdom i vissa avseende bättre kostvanor än vuxna. Kostrekommendationerna har i högre grad anammats av ungdomar vad gäller fettintaget. Ungdomar använder i högre utsträckning magra alternativ av mjölk och matfettsprodukter. Däremot tenderar ungdomar att äta minde frukt och grönsaker än barn och vuxna. Flera studier visar att svenska ungdomar ofta hoppar över frukosten och att flickor gör det oftare än pojkar. Ungdomar som hoppar över frukosten har mer ohälsosamma levnadsvanor än dem som äter frukost regelbundet (3). Kronoberg Frukostvanorna blir sämre ju äldre eleverna blir. Drygt 9 procent av eleverna i årskurs 5 äter frukost alla dagar men endast omkring 7 procent av eleverna i gymnasiet. Särskilt dåligt är det bland flickor. De flesta elever äter skollunch i samtliga årskurser. I årskurs 5 äter nio av tio elever dagligen och i de båda andra årskurserna är det sju elever av tio som dagligen äter skollunch. Omkring 5 procent i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 uppger att de äter skollunch en gång i veckan eller mer sällan. På gymnasiet äter flickor oftare skollunch än pojkarna. Matvanorna försämras med åldern. Andelen elever som äter godis en gång om dagen eller oftare ökar kraftigt från årskurs 5 till årskurs 8 för att åter sjukna i gymnasiet. I årskurs 5 uppger 5 procent, 1 procent i årskurs 8 för att sjunka till 8 procent i gymnasiet årskurs 2 att de äter godis en gång om dagen eller oftare. Ingen skillnad ses mellan könen. I årskurs 5 är det mer brukligt att man äter en gång i veckan men på högstadiet är det vanligare att man äter flera gånger i veckan. Läskdrickandet ökar med åldern. Pojkar dricker läsk i högre utsträckning än flickor i alla årskurserna och skillnaden blir större ju äldre eleverna blir. Det är dubbelt så många pojkar som flickor som dricker läsk en gång om dagen eller oftare. I gymnasiet dricker 6 procent av pojkarna läsk flera gånger i veckan eller oftare. Motsvarande siffra för flickorna är 36 procent. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar i alla årskurserna. Konsumtionen av frukt sjunker dock ju äldre flickorna blir men är oförändrad när det gäller grönsaker (figur 16, 17). 32

33 Konsumtionsvanor pojkar Frukt Grönsaker Godis Läsk Åk 5 Åk 8 Gy Figur 16 Andelen pojkar (procent) i årskurserna 5, 8 och gymnasiet årskurs 2 som en gång om dagen eller oftare äter frukt, grönsaker, godis eller dricker läsk. Konsumtionsvanor flickor Frukt Grönsaker Godis Läsk Åk 5 Åk 8 Gy Figur 17 Andelen flickor (procent) i årskurserna 5, 8 och gymnasiet årskurs 2 som en gång om dagen eller oftare äter frukt, grönsaker, godis eller dricker läsk. 33

34 Tandhälsa Barns tandhälsa har förbättrats kraftigt i Sverige de sista 4 åren då tandvård varit kostnadsfritt för barn upp till 19 års ålder. Tandvården har genom arbete med hälsofrämjande åtgärder arbetat med så kallade frisk- eller skyddsfaktorer som information om goda matvanor och munhygien samt användning av fluortandkräm. Kronoberg Flickor borstar tänderna oftare än pojkar och pojkarna borstar alltmer sällan ju äldre de blir. Av flickorna borstar 87 procent tänderna två gånger per dag mot pojkarna 76 procent. Det är ingen större skillnad mellan årskurserna. I årskurs 5 uppger 45 procent att de aldrig lagat något hål (ingen könsskillnad) och i gymnasiet är det 29 procent pojkar och 26 procent flickor som uppger att de är helt kariesfria. Fritidsvanor Fysisk aktivitet Värdet av fysisk aktivitet när det gäller att förebygga sjukdom har dokumenterats på ett mycket övertygande sätt under senare år. Fysisk aktivitet påverkar en rad sjukdomar och hälsotillstånd (3). WHO antog 23 en rekommendation om att barn och ungdomar bör vara fysiskt aktiva på måttlig nivå minst 3 minuter per dag samt fysiskt aktiva på hård intensitetsnivå i 2 min minst tre gånger per vecka (3). Barns och ungdomars aktivitetsvanor är tydligt relaterade till sociala, ekonomiska, etniska och kulturella förhållanden. Genomgående är pojkar mer aktiva än flickor Kronoberg Ju äldre eleverna blir desto mindre tränar de på sin fritid så att de blir andfådda. Pojkar är något mer aktiva än flickor men minskningen är lika stor för flickor som för pojkar över åren. I årskurs 5 tränar pojkar 84 och flickor 88 procent 2-3 gånger i veckan eller mer och i gymnasiet årskurs 2 tränar flickor 6 och pojkar 68 procent. Pojkar tränar fler timmar i veckan än flickorna i alla årskurserna (figur 18). Andelen som inte tränar alls på sin fritid ökar med åren och i gymnasiet uppgiver 11 procent tillhöra denna grupp. 34

35 Tränar mer än fyra timmar i veckan 5 4 Pojkar Flickor Figur 18 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Andelen elever (procent) som tränar mer än 4 timmar i veckan på sin fritid Omkring hälften av alla elever i alla årskurserna är fysiskt aktiva varje dag med exempelvis promenader, cykling, dans och liknande. Andelen som aldrig tränar ökar med åldern och det finns ingen könsskillnad. Stillasittande fritidsvanor Inaktivitet är en viktig bidragande orsak till ohälsa. Bristande fysisk aktivitet leder ofta till övervikt vilket i sin tur leder till ytterligare sjukdomar. WHO-studien Svenska skolbarns hälsovanor visar att det skett en förändring i fysisk aktivitet sedan mitten av 198-talet. Det har skett en viss ökning av andelen barn som tränar, samtidigt som stillasittandet har ökat. Pojkar rör sig mer än flickor men tillbringar också mer tid framför datorn och tv (4). Kronoberg Pojkar ägnar sig något mer åt att titta på TV/video än flickor och vanan förändras inte mycket över årskurserna. Omkring 13 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna tittar två timmar eller mer per dag. Det råder ingen större skillnad mellan årskurserna. Pojkar ägnar mycket mer tid åt datoranvändandet på sin fritid än vad flickor gör i alla årskurser och det ökar ju äldre de blir. I årskurs 5 är det 19 procent pojkar och 4 procent flickor som sitter vid datorn 2 timmar eller mer per dag. I årskurs 8 är det 4 procent pojkar och 13 procent flickor, i gymnasiet 44 procent pojkar och 15 procent flickor. Föreningsaktivitet Att vara aktiv i någon idrottsförening minskar med åren. Nästan sju av tio elever är aktiva i någon idrottsförening i årskurs 5 mot drygt fyra av tio i gymnasiet. Pojkar är överlag något mer aktiva än flickor. 35

36 Ungdomarna blir allt mindre föreningsaktiva ju äldre de blir. Omkring 35 procent är aktiva i andra föreningar än idrottsföreningar i årskurs 5 och 27 procent i årskurs 8 samt drygt 2 procent i gymnasiet årskurs 2. Inga större skillnader finns mellan könen. Relationer Människors hälsa är beroende av sociala relationer. De flesta människor har relationer till många andra genom livet, det är föräldrar, syskon, vänner och bekanta och många fler. Relationer är ytterst betydelsefulla och andra människor påverkar hela tiden våra tankar, känslor och behov. Människan är en social varelse och att leva i grupp är en livsnödvändighet. För att vi ska kunna växa och utvecklas krävs att vi har andra runt omkring oss. I en grupp speglas vi och skapar vår egen identitet. Vi behöver bekräftelse och gensvar från andra och utvecklas sedan utifrån detta. Vänner En majoritet av eleverna har någon vän som de litar på och ingen större skillnad ses mellan könen. I samtliga årskurser är det mellan två och tre procent som inte har någon vän som de litar på. Omkring 75-8 procent har fler än två vänner som de litar på. Majoriteten av eleverna känner sig sällan eller aldrig ensamma. Flickor känner sig mer ensamma än pojkar i alla årskurserna och den känslan ökar med åren (figur 19). 36

37 Känner sig sällan eller aldrig ensam Pojkar Flickor Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 19 Andelen elever som aldrig eller sällan känner sig ensam Sociala kontakter De flesta har någon vuxen i sin omgivning som de litar på. Pojkar har fler vuxna som de litar på än flickor. I årskurs 5 är det två procent som inte har någon vuxen som de litar på och 3 procent i gymnasiet. Ingen skillnad ses mellan könen. Både pojkar och flickor får svårare att prata med sina föräldrar men samtidigt får de lättare att prata med vänner ju äldre de blir. Pojkar har lättare än flickor att prata med pappor i alla årskurserna. Pojkar och flickor har lika lätt i alla årskurserna att prata med mammor. Flickor har lättare än pojkar att prata med bästa vännen (figur 2, 21). 37

38 Pojkar som har lätt att prata med personer i omgivningen Pappa Mamma Syskon Vänner Annan vuxen Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 2 Andelen pojkar (procent) som har lätt eller mycket lätt att prata med olika personer om saker som bekymrar dem. Flickor som har lätt att prata med personer i omgivningen Pappa Mamma Syskon Vänner Annan vuxen Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 21 Andelen flickor (procent) som har lätt eller mycket lätt att prata med olika personer om saker som bekymrar dem. 38

39 Skolan Skolan är en plats där möten sker mellan elever och vuxna med syfte att erövra kunskap och lägga grunden för det livslånga lärandet. Skolan är även den arena där ungdomar utvecklar kompisrelationer, lär sig umgås och samarbeta med andra på ett positivt sätt, när de goda krafterna styr. De flesta ungdomar trivs i skolan men det finns naturligtvis ungdomar som inte upplever skolan som meningsfull och inte trivs där. De med låg skoltrivsel och låga skolbetyg löper större risk än andra att anknyta till avvikargrupper (13). Trivsel Skolan är elevernas arbetsplats och de tillbringar en stor del av sin tid där. Skolmiljön har därför stor betydelse för hur eleverna trivs och mår. De flesta eleverna tycker i alla tre årskurserna mycket bra/bra om att gå i skolan. I årskurs 8 sjunker trivseln för att åter öka i gymnasiet årskurs 2 till samma nivå som för årskurs 5 (figur 22). Vad tycker du om att gå i skolan? Mycket bra/bra dåligt/mycket dåligt 2 Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 22 Andelen elever (procent) som trivs bra/mycket bra respektive dåligt/mycket dåligt i skolan Andelen elever som känner sig stressade inför skolarbetet ökar med årskurserna och framför allt för flickorna (figur 23). 39

40 Känner sig stressade inför skolarbetet Pojkar Flickor Åk 5 Åk 8 Gy 2 Figur 23 Andelen elever (procent) som har svarat att de känt sig mycket/ganska stressad inför sitt skolarbete. Närvaro Av eleverna i årskurs 5 har något fler pojkar än flickor skolkat någon gång per termin, 7 respektive 3 procent. Ju äldre eleverna blir desto oftare skolkar de men ingen större skillnad mellan könen. Tre av fyra har aldrig skolkat i årskurs 8 och tre av tio i gymnasiet årskurs 2. I gymnasiet skolkar var tionde elev en gång i veckan eller oftare. 4