Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport"

Transkript

1 Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län År 2012 en beskrivande rapport

2 Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Löwex Maj 2013 Foto: Hans Runesson omslag, s. 32, 55 Elin Åkesson s. 9,19, 21, 23, 29, 35, 43, 50, 52, 61 Filip Lendahls s. 13, 59 Matton s. 40, 48 2 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

3 Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län 2012 Författare: Ingrid Edvardsson Med stöd av medarbetare på folkhälsoenheten Folkhälsoenheten Landstinget Kronoberg Växjö april Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

4 Ett varmt tack till alla barn och ungdomar som besvarade enkäten och tog ställning i alla frågor. Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur ungdomar i Kronobergs län mår. Ett stort tack även till skolsköterskor, rektorer, mentorer och klasslärare som möjliggjorde att enkäten kunde besvaras på skoltid. 4 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

5 Innehåll Förord 7 Bakgrund och genomförande 12 Introduktion 14 Demografi 16 Framtiden 17 Hälsa 18 Självskattad hälsa 18 Trivs bra med livet 20 Känner sig säker på sig själv 20 Kroppsuppfattning 22 Övervikt och fetma 24 Psykisk ohälsa/hälsa 25 Att må bra 32 Sjukdomar och besvär 33 Levnadsvanor 34 Fysisk aktivitet 34 Stillasittande fritid 37 Matvanor 38 Tandhälsa 42 Tobak 43 Alkohol 47 Narkotika 49 Sexualitet och hälsa 50 Spel om pengar 51 Sociala relationer 54 Känna sig ensam 54 Vänner 56 Någon att prata med 56 Någon vuxen att lita på 57 Bemötande 57 Skolan 58 Skolkning 58 Mobbning 58 Stress i skolarbetet 60 Trygghet och trivsel i skolan 60 Referenser 62 Bilaga 1 Tabell länsresultat, åk, kön 65 Bilaga 2 Enkät för gy åk 2 86 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

6 6 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

7 Förord Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I den länsgemensamma folkhälsopolicyn som 2012 antogs av kommunerna i länet, landstinget, länsstyrelsen och regionförbundet är barns och ungas uppväxtvillkor ett fokusområde för åren Visionen för arbetet är att vi gemensamt ska satsa på barn från födelsen och ge varje barn möjlighet att utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett god och de flesta uppger att de trivs bra med livet. Men det krävs gemensamma insatser och samarbete för att stärka det fortsatta hälsofrämjande arbetet för att alla barn och unga ska få samma möjligheter till en god hälsa. I din hand håller du den fjärde rapporten som beskriver barns och ungas hälsa i Kronobergs län. Att följa hälsoutvecklingen är viktigt för att få ett bra underlag för de prioriteringar som behöver göras i de länsgemensamma insatserna men också för de satsningar varje aktör gör i den egna organisationen. Det är en förhoppning att rapporten ska leda till en fördjupad diskussion och analys och på det sättet bidra till en god hälsoutveckling i vårt län. Martin Myrskog Tf landstingsdirektör Landstinget Kronoberg Eva Pettersson Lindberg Folkhälsochef Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

8 Sammanfattning Detta är resultatet av den fjärde enkätundersökningen som genomförts bland barn och ungdomar i Kronobergs län. Av drygt 6000 elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2 besvarade 83 procent enkäten. Resultatet i denna rapport redovisar en jämförelse mellan olika årskurser och kön. Det är även möjligt att analysera resultatet på kommunivå. Ungefär nio av tio elever i de tre undersökta årskurserna är födda i Sverige. Ju äldre barnen blir desto mer upplever de att familjen inte har det så bra ekonomiskt. Andelen som tycker att familjens ekonomi inte är så bra, eller inte alls bra, är mellan tre och fem procent. Totalt sett är det fler än tidigare som tror att de kommer att ha en utbildning efter gymnasiet, fler flickor än pojkar tror detta. Åk 5 De allra flesta elever i åk 5 upplever att de har en mycket god hälsa och säger sig trivas bra med livet. Att ha ont i huvudet, liksom att ha ont i magen eller ryggen har dock blivit vanligare bland såväl pojkar som flickor. Ungefär var femte elev har fysiska eller psykiska besvär varje vecka eller oftare. Sömnbesvär har också blivit vanligare. Få elever är tillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga minst en timme per dag. Det verkar som om att stillasittande aktiviteter har ökat. Både pojkar och flickor äter mer frukt och grönt än äldre elever. Pojkar äter mer godis och dricker oftare läsk än flickor men sammantaget har andelen minskat sedan föregående undersökning. Andelen pojkar som borstar tänderna två gånger om dagen har minskat sedan förra undersökningen, samtidigt som allt fler aldrig har lagat några hål. Åtta av tio elever i åk 5 använder cykelhjälm dagligen, vilket är fler än vid tidigare undersökningar. Två av tio pojkar upplever att de ofta känner sig ensamma och några få procent säger att de inte har någon nära vän de kan lita på. Eleverna har lättast att prata med sin mamma om saker som bekymrar dem och pojkar har lättare än flickor för att prata med sin pappa. När eleverna går i åk 5 trivs de bäst i skolan, jämfört med åk 8 och gy åk 2, men trivseln har minskat jämfört med föregående undersökningar. Det är även i denna årskurs som man upplever minst stress av skolan. Cirka 20 procent säger att de blivit mobbade någon gång, det är något fler som upplever mobbning vid denna undersökning jämfört med tidigare. 8 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

9 Åk 8 Nio av tio elever i åk 8 säger att de har en god eller mycket god hälsa. Nästan lika många säger att de trivs med livet. Det är åtta av tio pojkar som anger att de ofta känner sig säkra på sig själva medan endast hälften av flickorna känner detsamma. Det är mer än dubbelt så många flickor som pojkar som vill gå ner i vikt och andelen har ökat sedan första undersökningen Det verkar inte ha blivit fler överviktiga eller feta flickor men en ökning ses bland pojkar. Andelen som inte är nöjda med sitt utseende är högst bland flickor i åk 8 jämfört med de övriga årskurserna. I den här åldern (och äldre) är det vanligare att flickor har fysiska och psykiska symtom på ohälsa än vad pojkar har. Att ha huvudvärk eller ont i magen har blivit något mindre vanligt bland båda könen men fler flickor har oftare ryggvärk än vid tidigare undersökningar. Att känna sig stressad, eller känna sig nere/vara ledsen, är dubbelt så vanligt hos flickor som hos pojkar. Andelen flickor som känner sig oroliga/nervösa har ökat sen första undersökningen Sex av tio anger att de sover mellan sju och åtta timmar. Trots många symtom på ohälsa känner nästan alla eleverna sig pigga och glada någon stund varje vecka. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

10 Endast en av tio elever är fysiskt aktiv en timme per dag. Andelen har dock ökat sen undersökningen Omkring hälften äter frukt och grönt varje dag, framförallt äter pojkar det oftare nu än tidigare. Att äta godis och dricka läsk dagligen har blivit mer ovanligt för båda könen. Mer än hälften har aldrig lagat något hål i tänderna, en klar förbättring sen undersökningen En del elever har börjat röka men andelen har minskat sen Det är även allt fler som säger att de aldrig rökt eller snusat. Några har provat att dricka alkohol, men sju av tio säger att de aldrig druckit alkohol vilket är en tydlig ökning sen Det är även färre som anger att de haft sex jämfört med tidigare undersökningar. Flickor uppger att de känner sig mer ensamma än vad pojkar gör och upplever även det svårare att skaffa nya vänner. Eleverna uppger att de inte trivs så bra eller känner sig så trygga i skolan som eleverna i åk 5 och gy åk 2. Andelen som känner sig mobbade är lägre i jämförelse med åk 5. Gy åk 2 Andelen som upplever att de har en mycket god hälsa har minskat i jämförelse med åk 5, framför allt märks detta bland flickor. I gy åk 2 är det betydligt fler elever som valt alternativet att de har en god hälsa, istället för alternativet mycket god hälsa. Trots det uppger ungefär nio av tio säger sig ha en god eller mycket god hälsa. Betydligt fler upplever sig för tjocka och vill gå ner i vikt än andelen som är överviktiga och feta. Det vanligaste fysiska symtomet på ohälsa är bland pojkar att ha ont i ryggen och bland flickor huvudvärk. Många är stressade på gymnasiet. Sömnbesvär är vanligt hos båda könen och har blivit vanligare med åren. Föräldrarna har fortfarande stor betydelse men vännerna uppges vara viktigare för att må bra. Endast en av tio flickor är tillräckligt fysiskt aktiv, något fler pojkar. Pojkar äter oftare frukt och grönt men fortfarande inte så ofta som flickor. Eleverna äter mer sällan godis och dricker mindre sällan läsk än tidigare, men pojkar konsumerar oftare än flickor. Nästan hälften av eleverna i gy åk 2 har aldrig lagat hål, en klar ökning sedan Många börjar röka mellan åk 8 och gy åk 2, även om andelen sjunker framför allt för flickor. Även andelen som aldrig rökt eller snusat ökar. Mer än var fjärde pojke snusar medan det är ovanligt att flickor snusar i gymnasiet. Även om många har druckit alkohol när de går på gymnasiet har andelen som aldrig druckit alkohol ökat kraftigt sen Fler pojkar än flickor säger sig ha druckit sig full fyra gånger eller mer. Användning av narkotika har inte förändrat sig nämnvärt över tid och drygt en av tio säger sig ha använt narkotika någon gång. Omkring sex av tio har haft sex någon gång och en klar majoritet hade inte druckit alkohol i samband med sitt första samlag. Pojkar känner sig mindre ensamma än flickor och har dessutom lättare att skaffa sig nya vänner och har även fler vänner som de litar på. En tredjedel av pojkarna och mer än hälften av flickorna känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. Trots det säger en stor majoritet att de trivs i skolan och känner sig trygga där. 10 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

11 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

12 Bakgrund och genomförande Att ge ungdomar möjlighet att på olika sätt komma till tals och beskriva sin situation är viktigt. Ett sätt att göra detta är genom undersökningar som tar upp frågor om hälsa och levandsvanor. Syftet med barn- och ungdomsenkäten är att följa hälsoutvecklingen över tid för att få en bild av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland barn och ungdomar i Kronobergs län. Resultatet ger kunskaper om det aktuella hälsoläget vilket är nödvändigt för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet. Enkätundersökningen genomförs vart tredje år och 2012 var det fjärde gången som elever i årskurs 5, 8 och gy åk 2 besvarade enkäten. Nästa undersökning är planerad till Frågorna i enkäten berör områden som levnadsvanor, sociala relationer, skola, välbefinnande samt fysisk och psykisk hälsa. En referensgrupp med representanter från kommun och landsting inom berörda områden och forskning har planerat enkätundersökningen. En viss revidering av enkäten har gjorts genom åren men frågorna har behållits i så stor utsträckning som möjligt för att möjliggöra jämförelse. Enkätundersökningen har fått etiskt godkännande av Landstinget Kronobergs forskningsetiska kommitté. Under hösten 2012 fick elever i åk 5, 8 och gy åk 2 skriftlig information om att undersökningen skulle genomföras. En informationsfolder om föregående undersökning och syftet med den kommande enkätundersökningen sändes ut, via skolans försorg, till berörda föräldrar för elever i åk 5 och 8. Här gavs även möjlighet att avböja om deras barn inte skulle delta. Varje individ hade dessutom rätt att välja om hon/han ville delta eller inte. En informationsfolder skickades ut till berörda klasslärare och skolsköterskor. Drygt 6200 elever inbjöds att delta och enkäten besvarades under skoltid främst under veckorna 46 och 47. Eleven fick själv lägga ifylld enkät i ett kuvert och försegla, detta för att undersökningen skulle ske utan att någon enskild individ kunde identifieras. Därefter sändes enkäterna in till landstingets folkhälsoenhet. Enkäterna scannades in för databearbetning och har därefter analyserats i statistikprogrammet SPSS. Enkäten var utformad i olika versioner för respektive årskurs, där de yngre eleverna hade färre frågor att besvara. I bilaga 2 återfinns enkäten som elever besvarade i gy åk 2. Resultatet kommer att analyseras på kommunnivå och finnas tillgängligt på 12 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

13 Det är bra att ni har sådana här formulär. Man får möjlighet att tänka efter och kanske be om hjälp om man nu vill det, eller bara samla mod till det. Även om jag mår toppen känner jag att det är viktigt. Barn och ungdomsenkäten 2012 Såna här undersökningar är det ingen mening med. Barn och ungdomsenkäten 2012 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

14 Introduktion Resultaten i rapporten bygger på de svar som eleverna har gett i enkätundersökningen och ger en beskrivning av hälsoläge och levnadsvanor bland barn och ungdomar idag. Undersökningen kan inte ge svar på frågor om varför det ser ut som det gör, vad som är orsak eller verkan till det krävs andra sorters studier. I bilaga 1 redovisas enkätfrågorna och svaren uppdelade på kön och årskurs på länsnivå. Tack vare ett bra samarbete med skolorna och att enkäten genomfördes under skoltid, har svarsfrekvensen varit hög vid samtliga undersökningar, vilket ger en styrka i resultatet. Den totala svarsfrekvensen 2012 var nästan 83 procent, se tabell 1. Bortfallet beror till största del på att elever var frånvarande på grund av sjukdom. Endast ett mindre bortfall kan hänvisas till att föräldrarna valt att deras barn inte skulle delta. Någon bortfallsanalys är inte genomförd. Resultaten som redovisas i diagram har antingen 100 procent eller 50 procent som högsta värde i y-axeln. Tabell 1. Svarsfrekvens 2012 länet, antal och procent Årskurs 5 Årskurs 8 Gy åk 2 Totalt Totalt antal elever Antal svarande ,5% ,5% ,3% ,5% Varav pojkar Varav flickor Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

15 Tabell 2. Svarande elever i respektive årskurs per kommun Åk 5 Antal Åk 8 Antal Gy åk 2 Antal Totalt antal svarande Svarsfrekvens Procent Uppvidinge ,7 Lessebo ,7 Tingsryd ,8 Alvesta ,5 Älmhult ,8 Markaryd ,7 Växjö ,5 Ljungby ,0 Länet ,5 Det var många frågor ni hade. Men nu har ni svaren. Hej då! Barn och ungdomsenkäten 2012 Varför är det inga politiska frågor kopplat till det nya skolsystemet och de ekonomiska nedskärningarna? Det påverkar vår hälsa. Barn och ungdomsenkäten 2012 Foto: Hans Runesson Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

16 Demografi Nästan nio av tio elever i de tre årskurserna är födda i Sverige. Drygt en procent är födda i övriga Norden och drygt fyra procent är födda i övriga Europa. Omkring sex procent är födda i land utanför Europa. Ungefär 75 procent har föräldrar som är födda i Sverige och procent har en förälder som är född i Sverige och en som är född i något annat land. Var tionde elev har föräldrar som båda är födda i annat land (tabell 3). Det är svårt att finna en variabel för ungdomar som möjliggör en socioekonomisk indelning. I enkäten ställs frågan hur eleverna upplever sin familjs ekonomi. Ju äldre barnen blir desto mer upplever de att familjen inte har det så bra ekonomiskt. Andelen som tycker att familjens ekonomi inte är så bra, eller inte alls bra, är mellan tre och sex procent. Tabell 3. Demografi Åk 5 Procent Åk 8 Procent Gy åk 2 Procent Födelseland Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa 88,7 1,1 4,1 6,1 88,1 1,1 4,1 6,7 92,2 0,7 3,1 4,0 Föräldrars födelseland Båda födda i Sverige En född i Sverige/en född utomlands Båda födda utomlands 74, ,3 74,4 9 16,6 78,7 8,4 12,9 Bor tillsammans med Båda mina föräldrar Bara mamma Bara pappa Ibland mamma, ibland pappa Annan 77,2 5,5 1,4 15,2 0,7 73,7 8,9 1,8 14,3 1,3 67,2 11,8 3,2 11,8 6,0 Hur tycker du din familjs ekonomi är? Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Inte så bra Inte alls bra 43,6 44 9,4 2,4 0,5 34,3 49,7 11,8 3,3 0,9 31,8 48,3 14,0 4,6 1,3 16 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

17 Jag mår bra allmänt. Det enda problemet är mina föräldrars ekonomi. Jämfört med många kompisar kan jag inte göra lika mycket på grund av brist på pengar. Barn och ungdomsenkäten 2012 Framtiden Det är betydligt fler flickor än pojkar, både i åk 8 och när de går på gymnasiet, som tror att de kommer att ha ett jobb som kräver en utbildning efter gymnasiet. I åk 8 tror 21 procent av pojkarna och 12 procent av flickorna att de inte ska ha ett jobb som kräver utbildning efter gymnasiet. I gy åk 2 är det något fler som anger samma sak, 24 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna. Det är fler vid denna undersökning än tidigare som tror att de kommer att ha någon utbildning efter gymnasiet. En procent anger i åk 8 att de inte tror att de ska ha någon gymnasieutbildning alls. I samtliga årskurser anger fler pojkar än flickor att de tror att de kommer att ha ett jobb med mycket bra lön. Andelen sjunker ju högre årskurs de blir tillfrågade i. Det är 41 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna i åk 5 som anger att de tror att de kommer att ha en mycket bra lön. I åk 8 har denna siffra sjunkit till 25 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna och i gy åk 2 var det endast 23 respektive 17 procent som tror att de kommer att få jobb med mycket bra lön. Det är inga påtagliga förändringar vid jämförelse med de tidigare undersökningarna. På frågan om de tror att de kommer att bli ofrivilligt arbetslösa någon gång under sitt vuxna liv tror omkring 75 procent av eleverna i åk 5 att de inte kommer att vara det. Därefter sjunker andelen och i åk 8 uppger omkring hälften och i gy åk 2 är det en tredjedel som tror att de inte kommer att bli arbetslösa. Ingen större skillnad mellan könen ses. Liknande utveckling har setts vid de tidigare undersökningarna. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

18 Hälsa Enligt WHO är hälsa en resurs i vardagslivet och inte livets mål. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar såväl sociala och personliga resurser som fysiska förmågor. Självskattad hälsa och välbefinnande är nära förknippade med varandra. Det finns studier som visar att ungdomar som uppger att de har en dålig hälsa även säger sig ha ett lägre allmänt välbefinnande, sämre skolprestationer och större svårigheter att få vänner, jämfört med dem som rapporterar en god hälsa (1). Hälsa är ett mångfaceterat begrepp. Dels finns en social aspekt, hur vårt sociala nätverk ser ut, kamrater, vuxenkontakter i skolan och på fritiden samt om vi upplever gemenskap osv. Den psykiska aspekten som handlar om känsla av sammanhang i tillvaron, tilltro till framtiden, självkänsla och att livet ska kännas meningsfullt. Till sist finns en fysisk aspekt, om vi har ont i mage, huvud, leder, om vi har övervikt med mera. Självskattad hälsa Självskattad hälsa är ett mått på elevernas egen uppfattning om sin hälsa, om den är bra eller dålig. Det är inte många ungdomar som upplever att deras hälsa är någorlunda eller dålig. Majoriteten av eleverna i samtliga årskurser upplever att de har en god eller mycket god hälsa. Dock minskar denna upplevelse ju äldre ungdomarna blir och främst märks detta bland flickor. Totalt anger 97 procent av flickorna i åk 5 och 87 procent av flickorna i gy åk 2 att de har en god/mycket god hälsa. Bland pojkarna är det 96 procent i åk 5 och 93 procent i gy åk 2 som anger detta. Svaren skiljer sig ändå mellan årskurserna. I gy åk 2 är det betydligt fler elever som valt alternativet att de har en god hälsa, istället för alternativet mycket god hälsa. Detta skiljer sig från eleverna i årskurs 5 där svarsalternativet mycket god hälsa är vanligare. Detta syns tydligast hos flickorna. Upplevelsen av att ha en god eller mycket god hälsa har varit relativt stabilt över åren för båda könen. 18 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

19 Jag trivs bra hemma och i skolan. Jag har många bra kompisar och tycker inte man ska röka eller snusa. Barn och ungdomsenkäten 2012 Figur 1. Upplever god eller mycket god hälsa Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa ,4 98,5 96,8 94,6 94,6 94,8

20 Trivs bra med livet En dimension på hälsa är det allmänna välbefinnandet. Studier har visat att när ungdomar har besvarat frågan Trivs du med livet tänkte de i huvudsak på sina sociala relationer och hur de känner sig i allmänhet (2). De allra flesta elever uppger att de trivs bra eller mycket bra med livet. Eleverna i åk 5 uppger i högre utsträckning att de trivs bra med livet än eleverna som går i åk 8 och gy åk 2. Denna förändring märks tydligast bland flickorna. I åk 5 anger omkring 96 procent av både pojkar och flickor att de trivs bra med livet, att jämföra med gy åk 2 med 92 procent av pojkarna och 87 procent av flickorna. Det är inga större skillnader mellan de fyra undersökningarna. Figur 2. Trivs mycket bra eller bra i livet Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Känner sig säker på sig själv Det är vanligare att pojkar känner sig säkra på sig själva än flickor. I åk 8 är det 83 procent pojkar jämfört med 52 procent flickor som alltid eller ofta känner sig säkra på sig själva. För gymnasiet är resultatet 80 respektive 57 procent. Det är en ökning bland pojkarna i båda årskurserna samt för flickorna i gymnasiet jämförelse med tidigare undersökningar. 20 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

21 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

22 Kroppsuppfattning Ungdomstiden är den period i livet då kroppen förändras allra mest. Kroppens utseende och kroppsuppfattningen har stor betydelse för självkänsla och välbefinnande (3). Andelen som inte tycker att de ser bra ut är lägst i åk 5 för både pojkar och flickor, runt åtta procent. Av de äldre pojkarna är var tionde inte nöjd med sitt utseende, emellertid angav var femte flicka i åk 8 detsamma. Trots att flickorna i åk 8 var de som angav att de var minst nöjda med sitt utseende, visade detta på en minskning jämfört med tidigare undersökningar. I gymnasiet tycker fler flickor att de ser bra ut i jämförelse med åk 8. I åk 5 är det lika många pojkar som flickor som upplever att de är för smala, omkring 10 procent. Därefter ökar andelen pojkar som anser sig för smala och en fjärdedel upplever sig för smala i gy åk 2. I åk 5 är det betydligt fler flickor än pojkar som tycker att de är för tjocka, 26 respektive 18 procent. Andelen ökar och i gy åk 2 anser hälften av flickorna och knappt en fjärdedel av pojkarna att de är för tjocka. Det är inga större skillnader mellan undersökningarna. Redan i åk 5 vill var femte elev gå ner i vikt, oavsett kön. I gy åk 2 är det 15 procent pojkar, men betydligt fler flickor, 46 procent, som uppger att de vill gå ner i vikt. Skillnaden är stor mellan pojkar och flickor i samtliga årskurser. En ökning ses bland pojkar i åk 5 samt flickor i åk 8, jämfört med föregående undersökningar. Det är lika många flickor i åk 8 som i gy åk 2 som vill gå ner i vikt. Figur 3. Vill gå ner i vikt Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Vill gå ner i vikt vad ska jag göra? Vill äta hälsosam mat. Barn och ungdomsenkäten Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

23 Viljan att gå upp i vikt är vanligast bland pojkar. En liten ökning kan ses bland pojkar i åk 5 jämfört med tidigare undersökningar, där nio procent anger att de vill gå upp i vikt. Andelen som vill gå upp i vikt ökar för varje årskurs bland pojkar och i gy åk 2 är det 28 procent som anger detta. Bland flickorna anger omkring fem procent i samtliga årskurser att de vill gå upp i vikt, vilket är samma som vid tidigare undersökningar. Figur 4. Vill gå upp i vikt Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

24 Övervikt och fetma För barn och ungdomar är BMI lägre än för vuxna och BMI varierar med ålder och kön. IsoBMI är ett mått på övervikt för barn och ungdomar och är en motsvarighet till BMI. Gränser för övervikt och fetma bland barn måste därför justeras för ålder och kön. Gränserna är internationellt vedertagna (4). BMI = vikt (kg) dividerat med längden (m) i kvadrat, BMI=kg/m² Till exempel: En 11-årig pojke väger 30 kg och är 135 cm lång. BMI räknas då ut genom att dividera vikten 30 med 1,35. Sedan dividerar man på nytt med 1,35. BMI i detta exempel blir då 16,46. Vilket betyder att han är normalviktig, enligt vedertagna gränsvärden för IsoBMI. Eleverna har själva uppgett längd och vikt i enkäten och därifrån har vi beräknat IsoBMI. Det är ett stort internt bortfall på variablerna längd och vikt och det går inte att avgöra om det beror på att de inte känner till sin längd och vikt eller om det är fler eller färre överviktiga som valt att inte besvara uppgifterna. Därför är det svårt att säga med säkerhet hur BMI har förändrats över tid. Övervikt och fetma är betydligt vanligare bland pojkar än bland flickor. Den senaste undersökningen visar en liten ökning för övervikt och fetma bland pojkar i åk 8 och gy åk 2. Tolkningen får dock göras försiktigt då resultaten bygger på uppgifter från ungdomarna själva. Figur 5. Övervikt och fetma Procent Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

25 Psykisk ohälsa/hälsa Alltfler ungdomar anger att de ofta är nedstämda, oroliga eller har svårt att sova. Att ha dessa besvär är en naturlig del av livet och symtom av detta slag behöver därför inte följas av allvarliga konsekvenser. Det kan dock finnas en fara att de lindriga symtomen skulle kunna tyda på en ökad risk för allvarliga psykiska problem. Flera studier visar ett samband mellan psykosomatiska symtom och psykisk ohälsa. Dessa har också visat sig vara stabila över tid, vilket innebär att om man har symtom som barn eller ung ökar risken att man har dem som vuxen. Det är mycket som påverkar ungdomars psykiska hälsa och förutom hemoch skolmiljö handlar det om framtida möjligheter till fortsatt utbildning och arbete. Att hjälpa barn och ungdomar att hantera svåra och föränderliga situationer är en viktig del i att främja deras psykiska hälsa (5). Den psykiska ohälsan ökar med åldern, framför allt för flickor. Att flickor generellt uppvisar mer psykiska symtom än pojkar är inte liktydigt med att flickor har större psykisk ohälsa. Det kan i stället handla om olika sätt att hantera och uttrycka liknande problematik. Psykisk ohälsa är i den här rapporten baserad på ungdomarnas subjektivt upplevda och självrapporterade besvär utifrån vissa avgränsade variabler. Psykisk ohälsa kan ta sig uttryck i andra symtom som kan vara svåra att fånga i en enkät, och därför ger detta inte en fullständig eller ens kanske rättvis bild av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Enkäten innehåller frågor om symtom som är vanliga hos ungdomar och ofta förknippade med ohälsa. Flera studier visar på samband mellan olika kroppsliga besvär och olika former av psykisk ohälsa. Besvären hänger ofta ihop och det är inte ovanligt att samma person har flera symtom samtidigt. Utifrån svaren i denna undersökning är det svårt att bedöma om, och hur, besvären påverkar det dagliga livet. Flickor uppvisar dock oftare kroppsliga symtom än pojkar i samtliga årskurser. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

26 Huvudvärk Huvudvärk är ett vanligt fysiskt symtom bland båda könen och en vanlig besöksorsak hos skolsköterskan. En ökning har skett för pojkarna i åk 5, jämfört med tidigare undersökningar, och drygt var fjärde pojke har huvudvärk en gång i veckan eller oftare, något fler i de övriga årskurserna. Bland flickorna är det vanligare ju äldre de är och i gy åk 2 är det mer än hälften som anger att de har huvudvärk en gång i veckan eller oftare. Även bland flickor i åk 5 har huvudvärk blivit vanligare. Figur 6. Ont i huvudet 1g/vecka eller oftare Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 26 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

27 Ont i magen Att ha ont i magen är något som blivit vanligare bland pojkar i åk 5 och gy åk 2, medan en liten minskning skett i åk 8, jämfört med tidigare undersökningar. Drygt var femte pojke har ont i magen en gång i veckan eller oftare. Trots detta är det fler flickor som har ont i magen också här ses en ökning i åk 5, men en minskning i åk 8 och gy åk 2. Magont är vanligare bland flickor än pojkar och ökar även ju äldre de blir. Figur 7. Ont i magen 1g/vecka eller oftare Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Ont i ryggen Ryggvärk har blivit vanligare hos båda könen jämfört med tidigare undersökningar. I åk 5 är det lika vanligt bland pojkar som flickor, men i de äldre årskurserna är det vanligare bland flickor. Figur 8. Ont i ryggen 1g/vecka eller oftare Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

28 Stressad Det är vanligt att känna sig stressad i ungdomsåren. Det är ingen fara om man är stressad ibland, det viktiga är att man får möjlighet att återhämta sig emellanåt. Vad som uppfattas som stress är individuellt och i enkäten får eleverna själva definiera om de upplever sig stressade. Det kan innebära allt från att känna sig stressad för man är sen på morgonen till skolan, att man inte hänger med i skolarbetet, att man känner sig ensam eller att man är orolig för någon i familjen. Vi vet inte av vilken orsak eleverna har upplevt sig stressade. Det är framförallt flickorna som uppger att de ofta känner sig stressade. Den senaste undersökningen visar att stress har blivit vanligare i åk 5 för båda könen och bland pojkar i gy åk 2. Upplevelsen av stress ökar ju äldre eleverna blir och i gymnasiet är det 50 procent av pojkarna och 75 procent av flickorna som känner sig stressade en gång i veckan eller oftare. Figur 9. Känt sig stressade 1g/vecka eller oftare Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Jag känner mig ofta deppig och undrar ofta om livet någonsin kommer att bli riktigt, riktigt bra. Jag försvinner då gärna in i en bok eller TVserie eller musik. Det är min escape. Barn och ungdomsenkäten Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

29 Nere och ledsen Upplevelsen av att känna sig nere och ledsen har legat på ungefär samma nivå i samtliga årskurser och undersökningar. Flickor uppger att de oftare känner sig nere och ledsna än pojkar och känslan ökar ju äldre de blir. Men redan i åk 5 säger 17 procent av pojkarna och 25 procent av flickorna att de känner så. Figur 10. Känt sig nere/ledsen 1g/vecka eller oftare Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

30 Orolig och nervös Att känna oro och nervositet är allt vanligare bland ungdomar. Sedan den första undersökningen 2003 ses en ökning bland flickor i åk 5 och 8, samt pojkar i åk 5. Besvären är vanligare bland flickor än pojkar. Figur 11. Känt sig orolig/nervös 1g/vecka eller oftare Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Vad oroar? Vi har ställt frågor om vad som oroar ungdomarna. Av de alternativ som finns angivna i enkäten uttrycker flickor generellt att de är mer oroliga för olika företeelser eller händelser som kan inträffa än vad pojkar är. Det enda som pojkar oroar sig för något mer än flickor, är för terrorattack i Sverige, omkring tre procent i de undersökta årskurserna är ofta oroliga för det. Klimatförändringar är det som oroar pojkar allra mest. Pojkarna i åk 5 är mer engagerade än de äldre eleverna och 11 procent säger att de ofta är oroliga för detta. Flickor är mest oroliga över att någon i familjen ska bli sjuk eller skadad. Oron ökar med åldern och i gy åk 2 är det 19 procent som ofta är oroliga för att något ska hända familjen. Ju äldre flickorna blir desto oftare är de oroliga för fler händelser. I gy åk 2 säger nio procent av flickorna och två procent av pojkarna att de oroar sig för att någon i familjen dricker för mycket alkohol. Svårt att sova Sömn är viktigt för att kroppen ska få möjlighet att vila och bearbeta dagens intryck och kunna fungera normalt. Under sömnen sker tillväxten och nivåerna av stresshormon sjunker. Brist på sömn leder till trötthet, koncentrationssvårigheter och sänkt prestationsförmåga. Vid puberteten förändras den biologiska rytmen och det är vanligt att tonåringar blir kvällsmänniskor som vill lägga sig sent och sova länge. Sömnbehovet i tonåren uppskattats till cirka 8,5-9 timmar per natt (6). 30 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

31 Sömnproblem är vanligt och det vanligaste symtomet på ohälsa bland pojkar, enligt undersökningen. Det är även ett problem som tenderar att öka över tid. Könsskillnaderna är inte så påtagliga här som vid andra symtom, även om det är vanligare bland flickor från och med åk 8. Det är 34 procent pojkar och 38 procent flickor i åk 5 anger att de har svårigheter att sova en gång i veckan eller oftare. En ny fråga i enkäten var Hur många timmar sover du per natt i genomsnitt? Desto yngre eleverna är desto längre sover de per natt. I åk 5 uppger 53 procent av pojkarna och 61 procent av flickorna att de sover mellan nio och tio timmar per natt. Det är nästan 60 procent av eleverna i åk 8 och gy åk 2 som anger att de sover mellan sju och åtta timmar per natt. Det är 17 procent av eleverna i åk 8 och 35 procent av eleverna i gy åk 2 som uppger att de sover mindre än sju timmar per natt. Figur 12. Svårt att somna/sova 1g/vecka eller oftare Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gym åk 2 åk 5 åk 8 gym åk 2 Jag känner mig trött i skolan varje dag, men jag lägger mig ganska tidigt. Barn och ungdomsenkäten 2012 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

32 Att må bra I den senaste undersökningen frågade vi vad som var viktigast för att må bra. Här har man kunnat ange flera alternativ. I alla tre årskurserna är det kompisar, föräldrar och syskon som har störst betydelse för att må bra. I alla de undersökta årskurserna säger omkring 80 procent att kompisarna är viktiga. Föräldrarnas betydelse är viktigare än kompisar i åk 5 men minskar i betydelse ju äldre ungdomarna blir och kompisarna blir de som är viktigast. I gy åk 2 är fortfarande föräldrar viktiga, säger 62 procent av pojkarna och 72 procent av flickorna. Fler pojkar än flickor tycker att pengar och fritidssysselsättningar är viktigt för att må bra. För att få en bild av ungdomarnas möjlighet till återhämtning har vi frågat om detta vid de senaste två undersökningarna. Trots att många uppger att de har många symtom så känner de flesta sig pigga och glada någon stund varje vecka i alla årskurser. I samtliga av de undersökta årskurserna uppger 93 procent av pojkarna att de känner sig avslappnade och lugna en gång i veckan eller oftare. Det är 95 procent av flickorna i åk 5 som anger samma sak medan det minskar i åk 8 och gy åk 2 till 86 procent. Inga förändringar sedan föregående undersökning. 32 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

33 Sjukdomar och besvär Vi har även frågat eleverna om förekomst av sjukdomar eller besvär. Allergi är vanligast förekommande av de besvär vi frågat efter, 30 procent av eleverna i alla undersökta årskurserna anger att de har allergibesvär. Mellan procent av eleverna säger sig ha astma. Två nya alternativ fanns med i enkäten om eleverna har ADHD och/eller dyslexi. Det är omkring tre procent i alla de undersökta årskurserna som säger sig ha ADHD och mellan sex och åtta procent som uppger att de har dyslexi. Inga skillnader gör sig synliga mellan könen. Att besväras av tinnitus är något vanligare bland pojkar än bland flickor och det blir vanligare ju äldre ungdomarna blir. I åk 5 är det omkring fem procent som har besvär med tinnitus och i gy åk 2 är det 16 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna. Besvären är något mindre vanliga vid den senaste undersökningen jämfört med tidigare. Att besväras av hörselnedsättning ökar från tre procent i åk 5 till åtta procent i gy åk 2. Här ses inte heller någon skillnad mellan könen. Sammanfattning av avsnittet hälsa De flesta elever uppger att de har en god eller mycket god hälsa och att de trivs med livet. Pojkar i lite högre utsträckning än flickor och de yngre eleverna något mer än de äldre. Många fler flickor än pojkar anger att de vill gå ner i vikt, en önskan som blir vanligare ju äldre de blir. Pojkar vill i en högre utsträckning gå upp i vikt. Andelen med övervikt och fetma har inte förändrats över tid. Huvudvärk är det vanligast förekommande fysiska symtomet hos båda könen. Både huvudvärk och ont i mage och rygg har generellt sett blivit vanligare sedan Flickor i alla årskurser upplever mer än pojkar av de psykiska besvär som vi frågat efter i enkäten. Att känna sig stressad är vanligt redan i åk 5 och blir vanligare ju äldre eleverna blir. Mer än hälften av alla flickor i gy åk 2 känner sig oroliga/nervösa varje vecka. Svårigheter att sova eller somna har blivit vanligare sedan den första undersökningen. För att ungdomar ska må bra är föräldrar, kompisar och syskon viktigast. De flesta uppger även att de känner sig avslappnade och lugna varje vecka. Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

34 Levnadsvanor Redan tidigt uppstår det skillnader mellan pojkars och flickors levandsvanor. Hälsobeteende är för barn i åk 5 fortfarande huvudsakligen påverkat av föräldrarna. Barns goda levandsvanor försämras redan under tonåren, där man är mycket påverkad av kompisar, och fortsätter att försämras i vuxen ålder. Val av levnadsvanor kan förefalla var något som man väljer själv, men fullt så enkelt är det inte. Socioekonomisk status spelar stor roll och många riskbeteenden är vanligare i utsatta grupper. Utbildningsnivå och ekonomi påverkar möjligheterna att göra bra val, till exempel när det gäller mat. För ungdomar kan ohälsosamma levnadsvanor handla om identitet och vem man vill identifiera sig med (7). För att uppnå det övergripande folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen krävs effektiva hälsofrämjande åtgärder som har fokus på hälsoskillnader. Fysisk aktivitet Att vara fysisk aktiv under uppväxtåren påverkar den fysiska aktiviteten senare i livet (8). Eftersom barn och ungdomar utvecklar rörelseförmågan samt bygger upp skelett och muskler genom att vara fysiskt aktiva, ökar risken för ohälsa vid otillräcklig fysisk aktivitet. Barn rekommenderas att vara fysisk aktiva sammanlagt minst en timme om dagen (9, 10). Barns och ungdomars fritidsaktiviteter har förändrats i takt med att samhället och människors livsstil förändrats. Idag har den spontana, och ofta mer fysiska leken, till stor del ersatts av organiserade aktiviteter. Tv-tittande och datorspel har i stort sett konkurrerat ut den fria leken. Enligt Folkhälsoinstitutet tycks den totala mängden fysisk aktivet motsvarande en rask promenad för 11-, 13-, och 15-åringar öka medan den fysiska träningen är oförändrad. Däremot är det en tydlig ökning i antal timmar för dataspel och datoranvändning (11). Det finns tydliga sociala skillnader i barns och ungdomars vanor när det gäller fysisk aktivitet, träning och tv-tittande (11). Vetenskapliga projekt visar dock att det är fullt möjligt att åstadkomma ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar genom planering och förbättring av den yttre miljön (12). 34 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

35 Jag tränar tennis, fotboll, gymnastik, dans och fiol så jag är nöjd med mig själv och mår bra. Barn och ungdomsenkäten 2012 Gymnasiet är en jobbig ålder mycket på grund av hormoner, känslor och tankar. Barn och ungdomsenkäten 2012 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

36 Fysiskt aktiv Det är svårt att via enkätfrågor fånga upp i vilken omfattning ungdomar är fysiskt aktiva. Ungdomarna tillfrågades om hur ofta de varit fysiskt aktiva en timme om dagen, t.ex. att cykla, promenera, dansa eller träna så man bli svettig. Frågan har använts vid de två senaste frågetillfällena (åk 8 och gy åk 2) varför det inte är möjligt att göra någon jämförelse längre tillbaka. Enligt enkätsvaren uppnår endast var tionde flicka rekommendationen och är fysiskt aktiv en timme dagligen, något fler pojkar. Det skiljer inte något nämnvärt på aktivitetsgraden mellan årskurserna. Figur 13. Fysiskt aktiv minst en timme/dag Procent Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5* åk 8 gy åk 2 åk 5* åk 8 gy åk 2 * uppgift saknas för åk 5 år 2009 Använder cykelhjälm Att använda cykelhjälm har blivit vanligare bland de yngre eleverna sedan lagen om cykelhjälm infördes En ökning ses även sedan förra undersökningen och nu säger 79 procent av eleverna i åk 5 att de alltid har hjälm, att jämföra med 50 procent vid den första undersökningen Det har dock inte slagit igenom i de högre årskurserna då 12 procent av pojkarna och sju procent av flickorna i åk 8 alltid har hjälm. På gymnasiet är det som tidigare omkring två procent. 36 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

37 Stillasittande fritid Fysisk inaktivitet och stillasittande ses som en riskfaktor för ohälsa. Ny forskning visar att stillasittande, definierat som muskulär inaktivitet, oberoende av övrig fysisk aktivitet ökar risken för flertalet av våra stora folksjukdomar och för tidig död (13, 14). Det betyder att det inte enbart räcker att uppfylla rekommendationen om en timmes fysisk aktivitet om man övrig tid under dygnet är stillasittande. Om man däremot gör upprepade avbrott vid längre tids stillasittande har det positiva effekter på hälsan. Typiska stillasittande aktiviteter är att sitta och läsa eller prata, ligga och vila, sova, titta på tv, tid framför datorn och passiv transport som att åka bil, buss etc. Tv/dvd-tittande De äldre eleverna tittar mindre på tv/dvd än eleverna i åk 5, där 22 procent anger att de aldrig eller inte dagligen tittar på tv, men i gy åk 2 är det 32 procent. Att titta på tv/dvd mer än tre timmar varje dag är dock nästan lika vanligt i alla tre årskurserna. Omkring åtta procent för båda könen ser tv/dvd så ofta. Dataanvändning Allt fler aktiviteter kan utföras via datorn/surfplattan/telefonen och idag är det inte ovanligt att barn och ungdomar tittar på film, chattar och spelar dataspel samtidigt. Det är därför svårt att få en uppfattning om hur mycket tid som spenderas med dator och liknande. I den senaste enkäten är frågan något omformulerad för att gälla användningen av internet i stället för datoranvändande. Det är svårt att avgöra om det har påverkat utfallet men en jämförelse görs här med föregående undersökningar ändå. Internetanvändandet har ökat sen undersökningen 2006 för alla årskurser och båda könen. Figur 14. Använder internet mer än tre timmar per dag Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

38 Matvanor Bra matvanor har stor betydelse för barns utveckling och hälsa, på kort och lång sikt. Att äta regelbundet och varierat är viktigt för att man ska må bra. Barns och ungdomars matvanor är relaterade till familjens ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Skolmåltiderna som är näringsriktiga, välbalanserade och gratis kan bidra till att skapa förutsättningar att minska socioekonomiska skillnader gällande matvanor. Det är inte så många som når upp till de rekommenderade mängderna att äta frukt och grönt, det vill säga 500 gram om dagen. Det motsvarar tre frukter och två nävar med grönsaker. Barn och ungdomar äter idag livsmedel med alltför högt innehåll av socker, vilket gör att kaloriintaget lättare överskrider energibehovet. Det blir då svårare att tillgodose behovet av näringsämnen. Äta frukost Frukosten är en viktig måltid för att man ska orka med skolan. Om man inte äter något till frukost blir man trött och tappar koncentrationen lättare. Alla klarar inte av att äta tidigt på morgonen utan behöver ta med lite att äta senare i skolan. De flesta äter frukost varje dag i åk 5, 86 procent. Denna andel sjunker ju äldre eleverna blir. I åk 8 är det 67 procent och i gy åk 2 är det 57 procent som äter frukost dagligen. I gy åk 2 är det sex procent som säger att de aldrig äter frukost, lika för båda könen. Jag gillar inte fisk, champinjoner och kronärtskocka. Barn och ungdomsenkäten Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

39 Frukt De tidigare undersökningarna har visat en tendens till ökning för båda könen, när det gäller att äta frukt en gång om dagen eller oftare. Undersökningen 2012 visar dock att det är färre ungdomar som äter frukt så ofta, undantaget pojkar i gy åk 2. De yngre eleverna äter oftare frukt än de äldre och flickor äter oftare frukt än pojkar. I årskurs 5 är det mer än hälften som äter frukt ofta medan i gy åk 2 är det 29 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna som ofta äter frukt. Figur 15. Äter frukt dagligen Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Grönsaker Andelen som anger att de äter grönsaker en gång om dagen eller oftare har generellt sett blivit högre sedan den första undersökningen Eleverna i åk 5 (62 procent) äter oftare grönsaker än de äldre eleverna, med undantag för flickor i gy åk 2 (65 procent). Figur 16. Äter grönsaker dagligen Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

40 Godis Att äta godis varje dag är inte så vanligt, det har dessutom minskat något sedan den första undersökningen, men är dock något vanligare bland pojkar än bland flickor. Det är inte så stora skillnader mellan årskurserna. Omkring sex procent av pojkarna och fyra procent av flickorna uppger att de äter godis minst en gång om dagen. Figur 17. Äter godis dagligen Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 40 Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

41 Läsk Att dricka läsk ofta varierar mycket mellan de olika undersökningstillfällena. Vid den senaste undersökningen var det mindre förekommande att dricka läsk än tidigare i samtliga årskurser och för båda könen. Pojkar dricker dock något oftare läsk än flickor men är under 10 procent i alla årskurser och flickorna är under fem procent. Figur 18. Dricker läsk dagligen Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8 gy åk 2 åk 5 åk 8 gy åk 2 Frågan om att dricka energidryck t.ex. Red Bull var ny i enkäten Det är vanligast i åk 8 att dricka energidryck där fyra procent av pojkarna och två procent av flickorna dricker energidryck en gång om dagen eller oftare. I gymnasiet anger 12 procent av pojkarna och tre procent av flickorna att de dricker det flera gånger i veckan. Tabell 4. Andel som anger att de dricker energidryck en gång om dagen eller oftare Åk 5 Procent Åk 8 Procent Gy åk 2 Procent Pojkar 1,4 4,1 2,2 Flickor 0,8 2,3 0,6 Landstinget Kronoberg Barns och ungdomars hälsa

42 Tandhälsa Socialstyrelsens rapport om karies hos barn och ungdomar visar på en fortsatt förbättring av tandhälsan på nationell nivå. Även för den tredjedel av populationen som har flest antal kariesskador har det skett en minskning jämfört med år 2008 (15). Tandhälsan har dock en klar socioekonomisk och psykosocial koppling och de riskfaktorer som tydligast slår igenom är familjens inkomst, moderns utbildningsnivå samt första generationens invandring (16-18). Nycklarna till framgång är att med kulturkännedom etablera en tidig kontakt med familjerna, säkerställa en daglig fluorexponering och grundlägga goda vanor med hjälp av motiverande samtal (19, 20). Dagens livsstil hos barn och ungdomar har lett till nya riskfaktorer. Den medför förändringar av vanor så som ökat stillasittande framför dator/tv vilket i studier har visat samband med ett ökat intag av läsk och andra mindre hälsosamma födoämnen (21). Frätskador blir allt vanligare och rapporter visar på en ökande förekomst. Borsta och laga tänder Flickor borstar sina tänder oftare än pojkar. Det är omkring 86 procent av flickorna som borstar tänderna två gånger om dagen. I åk 5 är det, liksom tidigare år, 80 procent av pojkarna som borstar sina tänder två gånger om dagen. Det är en minskning sedan förra undersökningen bland pojkar i åk 5 och gy åk 2 där 70 respektive 67 procent borstar tänderna två gånger dagligen. 99 procent använder tandkräm när de borstar tänderna. Det är alltfler ungdomar, jämfört med tidigare undersökningar, som aldrig har lagat några hål. I åk 5 är det 64 procent och i åk 8 är det 58 procent och i gy åk 2 är det hälften av alla ungdomar som aldrig har lagat några hål. Här ses en tydlig förbättring sedan den första undersökningen Figur 19. Aldrig lagat hål Procent Pojkar 2003 Pojkar 2006 Pojkar 2009 Pojkar 2012 Flickor 2003 Flickor 2006 Flickor 2009 Flickor Pojkar Pojkar Pojkar Flickor Flickor Flickor åk 5 åk 8* gy åk 2 åk 5 åk 8* gy åk 2 * uppgift saknas för åk 8 år Barns och ungdomars hälsa 2012 Landstinget Kronoberg

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 2003

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 2003 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län år 23 En beskrivande rapport Ingrid Edvardsson, Tobias Andersson Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg, www.ltkronoberg.se Författare: Ingrid Edvardsson

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Kommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014

Kommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014 Kommunprofil Nyköping Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet När du besvarar frågorna om livskvalitet och psykisk hälsa nedan är det du själv som bedömer dina egenskaper. Du kan alltså varken svara

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer