En jämställd sjukskrivningsprocess

Transkript

1 "Datum, klicka och skriv" Dnr "Skriv nr" En jämställd sjukskrivningsprocess 2013 Återrapportering av handlingsplan 2012 samt uppdatering med mål på kort och lång sikt. Birgitta Pleijel Strategiskt processansvarig Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (24) Innehåll Inledning sid 3 Syfte, mål, bakgrund, definitioner, sammanfattning sid 4 Uppföljning av statistik och analys sid 4 Återrapportering och uppföljning av handlingsplan för 2012, mål på kort sikt sid 10 mål på lång sikt sid 15 Nya aktiviteter 2013 sid 21

3 3 (24) Inledning Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en överenskommelse med regeringen för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården samt förbättra kvaliteten och effektiviteten i arbetet med sjukskrivningar. Med anledning av denna överenskommelse (sjukskrivningsmiljarden) för år 2013, där återrapportering av handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess ur ett genusperspektiv 2012 ingår som ett av de prioriterade områdena, har på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören i Landstinget i Uppsala län detta dokument tagits fram. Det är för 2013 totalt tre handlingsplaner landstinget ska återrapportera respektive utarbeta: Jämställd sjukskrivning, Försäkringsmedicinsk kompetensutveckling och Tidig samverkan. Övergripande syfte för alla tre är att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska vara effektiv och kvalitetssäker för kvinnor och män. Åtgärder och aktiviteter för att nå detta är i de tre planerna delvis överlappande, vilket betyder att de bör läsas som ett sammanhållet material insatt i detta sammanhang. Många aktiviteter som är angelägna i arbetet med sjukskrivningsprocessen pågår redan i vården, men med ett annat syfte. Det kan exempelvis handla om implementering av nationella riktlinjer och hälsoinriktat arbete. och åtgärder som handlar om förhållningssätt och metoder för att säkerställa ett gott bemötande, värna det friska hos patienten, inte missa viktiga aspekter av patientens ohälsa, samverka internt och externt med god egen kompetens gagnar flera syften. Det är därför väsentligt att kommunicera denna handlingsplan till vården på ett sådant sätt att olika åtgärder i den kliniska vardagen får ett sammanhang och kan integreras med det som redan görs. Förhoppningen är att åtgärderna i handlingsplanerna ska bidra till en ökad medvetenhet och ett agerande med patientens bästa för ögonen. För att det ska kunna ske krävs en långsiktlighet och en uthållighet i detta arbete. Eftersom det föreligger omotiverade könsskillnader avseende sjukskrivning syftar handlingsplanen till att landstinget ur ett genusperspektiv ska åstadkomma en process av ständiga förbättringar inom detta område. Sjukskrivning ska vara en medveten och integrerad del av vård och behandling för både kvinnor och män, med samma krav på vetenskap och beprövad erfarenhet som sjukvården i övrigt har. Det innebär att sjukskrivning ska uppfylla kravet på God vård (SOSFS 2011:9) och omfattas av bestämmelserna för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vid framtagandet av landstingets tre handlingsplaner har olika berörda vårdgivare samt andra aktörer under våren 2013 beretts möjligheter, enskilt eller i tillfälliga arbetsgrupper, till inspel inför ett utkast. Därefter har ett arbetsmaterial sammanställts av processansvarig och mejlats ut till ett 50-tal personer på remissrunda. I steget efter det har handlingsplanerna justerats inför den nationella granskningen.

4 4 (24) Syfte, mål, bakgrund, definitioner, sammanfattning Samma text i handlingsplan för 2012 är aktuell även för Se föregående års handlingsplan under motsvarande rubriker. Framhållas kan dock återigen att analys och tolkning av statistik är mycket svårt i denna komplexa fråga och det är på sin plats att kritiskt ifrågasätta vilken relevans en del uppgifter som följer har för området jämställd sjukskrivning. Man behöver exempelvis ha i åtanke att en del könsskillnader delvis kan bero på att kvinnor söker vård oftare än män. Landstinget i Uppsala län ser fram emot nationella resultat av ett antal nya forskningsprojekt på uppdrag av regeringen. Där förväntas orsakerna till könsskillnaderna i sjukfrånvaron kunna belysas mer heltäckande och vetenskapligt. I väntan på en mer tillförlitlig orsaksanalys fortsätter landstinget med sitt arbete att försöka åstadkomma en aktiv, effektiv och jämställd sjukskrivning med rehabilitering i fokus där arbetet med levnadsvanor, våldsutsatthet, bemötande med mera är av största vikt. Uppföljning av statistik och analys Här nedan följs i korthet statistik upp, utan bakgrundstext, i enlighet med presentationen i handlingsplan för Sjukfrånvaro Sjukpenningtalet ökar i Uppsala län för både kvinnor och män. Uppsala ligger högre än riket, för 2012 även för männen. Länets kvinnor ökar mer än länets män. Tabell 1. Sjukpenningtalet 2011 Kvinnor Män Uppsala 9,0 5,4 Riket 8,6 6, Uppsala 10,2 5,9 Riket 9,8 5,6 När det gäller pågående sjukfall, sjukersättning och aktivitetsersättning i Uppsala län kvarstår relationen mellan kvinnor och män från Generellt har sjukersättning och aktivitetsersättning ökat något.

5 5 (24) Antal Kvinnor Män Pågående sjukfall Sjukersättning Aktivitettsersättning Figur 1. Punktprevalens med antal individer dec 2012 för sjukfall och i april 2013 för sjuk- och aktivitetsersättning, Försäkringskassans huvudkontor. Landstinget i Uppsala län som arbetsgivare Landstingets personal har i stort sett oförändrad sjukfrånvaro mellan 2011 och Den totala sjukfrånvaron i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden var 4,5 % år 2011 och 4,6 % år Kvinnorna ökade från 5,1 % till 5,2 % 2012, männen hade oförändrat 2,4 %. Kvalitet i läkarintyg I den tredje och senaste nationella stickprovsmätningen, där det för Uppsalas del har granskats 488 intyg, har Uppsala försämrats från 57 % godkända intyg till 52,5 %. Denna gång är det för Uppsala, i likhet med riket, större andel av männens intyg som godkänts. Precis som för riket verkar de intyg som sänds elektroniskt hålla en högre kvalitet än de som skickas per post. Det kan vara så att de som följer en typ av instruktion är bättre på att även följa andra instruktioner. Väljer man att skriva sitt intyg själv elektroniskt finns möjlighet till arbetsverktyg såsom hjälptexter och detta kan antas förbättra den innehållsmässiga kvaliteten. Vidare innebär en elektronisk hantering större effektivitet i ledtiderna och patientens ärende kan förväntas bli snabbare åtgärdat än vid manuell hantering. Även om slutsatser är svåra att dra utifrån statistiken skulle Uppsala kunna uppmuntra vårdens aktörer till fortsatt och ökad digital hantering. Även i övrigt är statistiken svår att använda i ett konkret kvalitetsutvecklingsarbete så länge som den inte presenteras på enhets- och förskrivarnivå och kopplat till sjukdomsgrupper. Tabell 2. Stickprovsgranskning av kvalitet i läkarintyg årsskiftet ( ) respektive , Försäkringskassans huvudkontor. I tabellen avser siffror inom parentes föregående års mätning. Kvinnor Män Godkända intyg Antal Andel Antal Andel Uppsala 155 (180) 48,7 % (57 %) 101 (92) 59,4 % (55 %) Riket 53,7 % (53 %) 55,3 % (55 %)

6 6 (24) Fördjupade medicinska utredningar I jämförelse mellan åren 2011 och 2012 beställer Försäkringskassan färre antal utredningar. Det utförs fortfarande fler teambaserade medicinska utredningar (TMU) än särskilda läkarutredningar (SLU) och överlag beställs fler utredningar för kvinnor än för män. Tabell 3. Fördjupade medicinska utredningar (särskilt läkarutlåtande, SLU och teambaserad medicinsk utredning, TMU) utförda i Landstinget i Uppsala län (jan - maj 2012) och jan - maj 2013, på beställning av Försäkringskassan. SLU 2013, 5 mån (2012) TMU 2013, 5 mån (2012) Kvinnor Män Totalt Antal Antal Antal (20) 57 (60) (6) 29 (40) (26) 86 (100) Hälsa, livsvillkor och levnadsvanor i befolkningen En fjärde enkätstudie, Hälsa på lika villkor, har genomförts och sammanställts under hösten Dessförinnan genomfördes den Denna befolkningsenkät, som besvarades av 9600 länsinvånare, visar att andelen patienter som får frågor om sina levnadsvanor har ökat både på vårdcentral och på sjukhus. Undersökningen visar också att det är ungefär lika stor andel kvinnor som män som har ohälsosamma levnadsvanor när det gäller motion, rökning och alkohol. Trots detta är det färre kvinnor än män som får frågor om dessa levnadsvanor. Även om många får frågor om sina levnadsvanor när de besöker vården så är det fortfarande en relativt låg andel som uppger att de får några råd om hur de ska förändra dem. Enligt studien 2012, i likhet med 2008, kan man för sjukskrivna mer än 90 dagar utläsa att; tre av fem i Uppsala län är kvinnor. en tredjedel av män och kvinnor är sjukskrivna på grund av besvär från rörelseorganen. nästan hälften av kvinnorna är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Medellivslängden är en god indikator på hälsotillståndet i befolkningen. Uppsala län ligger på 4:e plats i riket för kvinnor (83,7 år) och på 1:a för män (80,4 år). Variationen är stor mellan länets kommuner i upplevd hälsa. Ekonomi och hälsa samvarierar. I åldersgruppen år upplever dubbelt så många kvinnor som män nedsatt psykisk hälsa. De som skattar god hälsa är i större utsträckning fysiskt aktiva. Riskfyllt alkoholbeteende I jämförelse med undersökningen Liv och hälsa 2008 visar undersökningen Hälsa på lika villkor 2012 att riskfyllt alkoholbeteende för unga kvinnor har ökat från 14 till 17 %. Bra allmänt hälsotillstånd 2012 års enkätundersökning visar i jämförelse med 2008 att kvinnor i Uppsala län skattar en liten aning bättre (74 till 75 %) under det att män skattar sämre (76 till 72 %) gällande bra allmänt hälsotillstånd. I Knivsta kommun är skattningarna överlag lägre än de var Kvinnor mitt i livet (35-64 år) har en lägre skattning 2012 i jämförelse med 2008.

7 7 (24) Fysisk aktivitet Skattning avseende att röra på sig mindre än 2 timmar per vecka har förbättrats för både män och kvinnor i åldrarna år, speciellt för män mellan år. I anslutning till detta är det intressant att titta på siffrorna för landstinget när det gäller förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta kan ses som en bland andra åtgärder för att åstadkomma en mer aktiv och rehabiliterande sjukskrivning för kvinnor och män. Till kvinnor i åldern år 2011 skrevs totalt 841 recept ut och till män 466. År 2012 blev det 1013 till kvinnor och 621 till män. Det är alltså en positiv ökning för båda könen, men fortfarande får kvinnor i mycket större utsträckning tillgång till denna åtgärd. Intressant, med tanke på sjukskrivningsprocessen, vore att framgent få veta från statistiken hur många som får FaR som är sjukskrivna. Psykisk hälsa Det självskattade psykiska välbefinnandet har försämrats för unga vuxna. Kvinnor skattar även 2012 högre ohälsa än männen (29 % i jämförelse med 17 %). Sömn Andelen män och kvinnor som uppger sig ha sömnproblem har försämrats för alla åldrar år 2012 i jämförelse med 2008 och kvinnor skattar sämre sömn än män. Värk i skuldror, nacke eller axlar Självskattade smärtbesvär har minskat för kvinnor år (även en aning för åldersgruppen 35-49) och ökat för kvinnor år. Andelen män som uppger sig ha problem med värk har ökat i åldrarna år, men i alla åldrar skattar kvinnor mer besvär än männen. Befolkningens uppfattning om vården Enligt vårdbarometern skiljer sig inte svaren nämnvärt 2012 i jämförelse med Dessutom har frågan om bristande förtroende väldigt få svarande per svarsalternativ och därmed är siffrorna osäkra. Generellt söker kvinnor fortfarande mer vårdkontakt än män och är mer onöjda. 80 % av de tusen länsinvånarna (79 % för riket) som intervjuats, 18 år och äldre, svarade att de tycker det är positivt med frågor om levnadsvanor och 8 av 10 anser att vården kan kräva ändrade levnadsvanor istället för att skriva ut recept på läkemedel.

8 8 (24) Tabell 4. Vårdbarometern Siffror inom parentes är från 2011 års undersökning och utan parentes är från 2012, Uppsala. ( ) Fråga Svarsalternativ Kvinnor Män Hur bedömer du dina egna kunskaper om vad som är bra för din hälsa och kan minska risken för sjukdom? Mycket bra 41 % (38 %) 25 % (30 %) Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 67 % (65 %) 62 % (57 %) Varför brister ditt förtroende för vårdcentraler/ motsvarande? Man få inte den hjälp man behöver 20 % (26 %) För lite dialog/lyssnande 20 % (11 %) Dålig kompetens hos läkare 25 % (21 %) 13 % (38 %) 13 % (5 %) 32 % (30 %) Patienternas uppfattning om vården När det gäller Nationell patientenkät uttrycker kvinnor i regel även för undersökningarna 2012, något mer missnöje i de allra flesta frågorna. Resultaten från undersökningen redovisas i form av ett värde, patientupplevd kvalitet (PUK) där varje svarsalternativ har viktats i förhållande till sin allvarlighetsgrad. Resultaten från varje svarsalternativ räknas fram enligt en bestämd formel och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan 0 och 100. Värdet avser relativa tal, ju högre desto bättre. Två frågor ställdes exempelvis till samtliga patienter som besökt akuten. Den ena var om man fick veta vart man skulle vända sig om man behövde hjälp efter utskrivning och PUK blev 63 för män och 61 för kvinnor. Den andra var om man fick information om eventuell uppföljning eller om återbesök skulle ske och PUK för män var 68 och för kvinnor 61. När det gäller upplevelse kan man fundera över om högre ställda förväntningar/önskemål är svårare att uppnå än lägre och hur vården bör agera då. I många fall kan det vara så att två personer får samma behandling/bemötande/information, men är olika nöjda med detta. När det gäller väntetider i vården fungerar sedan september 2012 den automatiska inrapportering elektroniskt för Landstinget i Uppsala län till Sveriges Kommuner och Landstings databas. Tyvärr har landstinget ännu inte fått tillbaks statistiken könsuppdelad. En egen manuell beräkning som ett stickprov har gjorts på ortopeden, Akademiska sjukhuset. Av totalt 77 patienter år 2012 från C-län som stod i kö för ryggoperation under vecka 21, var 49 stycken under 65 år. Av dessa var 27 män och 22 kvinnor, således fler män i kö. Klagomål på vården Antalet ärenden till patientnämnden har tyvärr ökat för både män och kvinnor 2012 i jämförelse med 2011 och kvinnor står fortfarande för en större andel, även om ökningen är lite större för männen.

9 9 (24) Tabell 5. Ärenden till patientnämnden, inom parentes under 2011 och utan parentes för 2012, Landstinget i Uppsala län. Ärenden till patientnämnden Kvinnor Män Totalt Antal Andel Antal Andel Antal % % 865 (494) (62 %) (306) (38 %) (800) Våld i nära relationer Nya siffror efter förra mätningen inom pilotstudien i mödravården våren 2012 för utdata från den elektroniska patientjournalen finns inte att tillgå centralt på landstinget. Bland beskrivna aktiviteter i denna handlingsplan finns det fortsätta arbetet med ett breddinförande av överenskommet dynamiskt sökord och att uppmuntra personalen att tillfråga patienter inte enbart på indikation utan på rutin. Det finns även nya aktiviteter inom området våld med anledning av att det kan vara en tänkbar bakomliggande orsak till sjukskrivning. Rehabilitering vid psykisk ohälsa och långvarig smärta Andelen män i Uppsala län som tog del av rehabiliteringsgarantin 2011 var 35 % och för 2012 sjönk andelen till 24 %. Alla patienter behöver få ett gott bemötande. Det leder till en bättre vård och därmed till ett friskare liv. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration genomförde ett seminarium 14 maj 2013 som belyste frågor kring jämlik vård och hur språkbarriärer, kulturella skillnader, intellektuella funktionshinder kan medföra att alla män och kvinnor inte får det bemötande och den rehabilitering de har behov av. Läkemedel När det gäller öppenvårdsförsäljning av antidepressiva läkemedel, sömnläkemedel och NSAID preparat ser statistiken ungefär likadan ut för år 2012 som det gjorde Största skillnaden mellan könen är fortfarande för antidepressiva där öppenvårdsförsäljningen är högre för kvinnor. Det är en liten ökning i försäljning år 2012 av antidepressiva och sömnmedel till kvinnor i åldern år. I de yngre åldrarna, år, skiljer det inte mycket mellan könen för sömnläkemedel och NSAID. Samverkan I maj 2012 hade 770 individer deltagit i olika större projekt som finansierats av Samordningsförbundet. Av dessa var 68 % kvinnor och insatserna ledde till arbete/utbildning/studier för totalt 112 deltagare. Siffror ett år senare visar att av 700 deltagare utgörs 2/3 av kvinnor. Av de 106 som kommit i arbete är cirka 55 % kvinnor. Beaktas bör att alla som deltar i dessa projekt inte har en sjukskrivning samt att en del projekt är inriktade för att just nå kvinnor. Ett kvinnoprojekt som förtjänar att lyftas fram är Vitalis där utvärderingen som presenterats våren 2013 bland annat visade att de som ingick i interventionen för multidisciplinär teambedömning signifikant i genomsnitt minskat antal nettodagar med sjukpenning i jämförelse med kontrollgruppen. Ett samverkansprojekt, Enter, som startar hösten 2013 riktas till unga män och kvinnor med aktivitetsersättning och länet ser fram emot vilka resultat som kan nås för denna utsatta grupp.

10 10 (24) Anhöriga Att vårda en nära anhörig är ett frivilligt åtagande och anhöriga som stöttar sina nära är experter med en ovärderlig kunskap som inte ska förspillas men heller inte utnyttjas bortom all gräns. Studier visar att 25 % av anhöriga själva blir sjuka. Anhörigas höga sjuklighet beror delvis på att pressen på dem ökat starkt under senare år. Statistik från Socialstyrelsen 2013 visar att det finns 1,3 miljoner anhöriga och av dem är mellan 45 och 64 år samt att av dessa har gått ner i arbetstid. De som väljer att vårda en närstående är oftast kvinnor med låg utbildning och från låglöneyrken. Detta kan alltså sägas vara ett ohälsoproblem för kvinnor. Återrapportering och uppföljning av handlingsplan Kortsiktiga mål och åtgärder under 2012 Handlingsplanen - inklusive arbetsverktyget genushanden som finns beskriven i den - är kommunicerad via linjeorganisationen, på extranätet, till rehabiliteringskoordinatorerna, till privatläkarföreningen, styrgrupp Lt-Fk, i direktörsrapporten och i styrande dokument, till samordningsförbundet, vid symposium i Uppsala om kvinnors ohälsa samt externt i samband med seminarium ordnat av ett genusnätverk i Stockholm. 1.1 Aktivitet a) Aktivitet b) När Hösten Ansvarig Redovisning Dec Återrapportering Påbörja ett fortsatt långsiktligt arbete med en jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess på vårdgivar- och verksamhetsnivå. Ledningskontorets arbetsgrupp i samarbete med processansvarig för sjukskrivning på landstinget initierar att två utsedda pilotkliniker påbörjar en könsuppdelad kartläggning av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen som en delprocess inom ramen för framtagande av övergripande ledningssystem. Göra en planering inför ett breddinförande t.ex. tillsätta en arbetsgrupp på övergripande nivå för det arbetet. Landstingsstyrelsen och landstingets arbetsgrupp på ledningskontoret, vars uppdrag är att arbeta fram ett förslag till övergripande ledningssystem för landstinget. Chefsläkarna är ansvariga för sjukskrivningsprocessen. a) de utsedda pilotklinikerna valde att analysera andra processer än sjukskrivningsprocessen i sitt arbete med kvalitetsledningssystem. b) På uppdrag av landstingets chefläkare till projektledaren för det övergripande arbetet med ledningssystem utsågs en arbetsgrupp med representanter för olika delar av förvaltningarna som (istället för de tänkta pilotklinikerna, punkt a) under våren 2013 tagit fram ett utkast till en kartläggning av sjukskrivningsprocessen. Denna ska presenteras för chefläkaren efter sommaren Chefläkaren

11 11 (24) 1.2 Aktivitet När Ansvarig Redovisning Dec Återrapportering fattar sedan beslut om vidare hantering för att processen ska kunna ingå i det övergripande kvalitetsledningssystemet. Säkerställa att kommunicera såväl landstingets riktlinjer för en effektiv sjukskrivningsprocess (=ledningssystem på verksamhetsnivå) som uppdragsbeskrivningen för rehabiliteringskoordinatorerna med berörda verksamheter. På lämpliga sätt uppmärksamma berörda om följande avsnitt i ovan nämnda dokument, en effektiv sjukskrivningsprocess; All sjukskrivning ska uppfylla kravet på god vård på lika villkor och omfattas av bestämmelserna för kvalitet och patientsäkerhet. Sjukskrivningen ska vara lagom, aktiv och jämställd. Beakta att jämställd bedömning görs avseende kön, härkomst och arbetslöshet. Fråga om alkohol och våld i nära relation. Om patienten var av motsatt kön, skulle din bedömning/behandling vara densamma? Koordinatorns uppdrag; Rehabiliteringskoordinatorn ansvarar för information om hur man kan arbeta för likvärdiga bedömningar, speciellt avseende kön, vid rehabilitering och sjukskrivning. Detta kan innebära att ge information till medarbetarna om att reflektera över om bedömning och behandling skulle varit likvärdig om patienten var av motsatt kön, annan kulturell bakgrund eller ålder samt att fråga patienten om våld i nära relationer och om missbruk. Processansvarig på landstinget i samarbete med chefläkarna och ansvariga för rehabiliteringskoordinatorerna. Landstingets riktlinjer ingår i landstingets nya undervisning på den elektroniska lärplattformen som maj 2013 är kommunicerad till alla berörda verksamheter. Under våren 2013 uppdaterades innehållet på landstingets extranät. Koordinatorsuppdraget implementeras från 1 juli 2013 och ett förnyat dokument är framtaget för hur verksamheterna bör koordinera en effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess för kvinnor och män. Landstingets chefläkare är ytterst ansvarig för en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess och diskussioner pågår i chefläkargruppen hur information kring detta bäst ska kommuniceras ut till alla berörda verksamheter och medarbetare. 1.3 Aktivitet Påbörja ett arbete med att säkerställa ett fortsatt långsiktligt och systematiskt arbete med en jämställd sjukskrivningsprocess genom en hälsofrämjande hälso- och sjukvård för män och kvinnor, på vårdgivar- och verksamhetsnivå. Ha med innehåll om hälsofrämjande hälso- och sjukvård och levnadsvanor samt medverkan i direktiv för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin i vårdavtal, kvalitetsbilaga, målrelaterad ersättning och regelböcker.

12 12 (24) När Hösten Ansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektören och processansvarig på landstinget. Redovisning Februari 2013 i de dokument som omnämns under aktivitet. Återrapportering Text för en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, i linje med sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin, finns i flera styrande dokument. För de delar där det behövs finns separata politiska beslut från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Dessutom ges vid behov information i direktörsrapporten. 1.4 Följa upp självskattad hälsa och levnadsvanor i befolkningen. Aktivitet Enkätstudie Hälsa på lika villkor. När Ansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektören. Redovisning Första resultaten redovisas årsskiftet Återrapportering Uppföljning finns i inledningen av denna handlingsplan Enkätansvariga medarbetare kommunicerar kontinuerligt dessutom resultatet i många olika forum och på hemsidan, dels för politiker, externa aktörer och dels till vårdens egna verksamheter. 1.5 Aktivitet Kompetensutveckling för berörda med hjälp av interaktiv försäkringsmedicinsk utbildning på landstingets elektroniska lärplattform. Arbeta fram 4 moduler à cirka 10 min där även jämställd sjukskrivning tas upp samt att en länk kommer att finnas till Nationellt centrum för kvinnofrids hemsida. När Hösten Ansvarig Processansvarig på landstinget samt chefläkarna. Redovisning Återrapportering Dec 2012 och därefter fortsatt under Linjeorganisationens chefer följer upp vilka och hur många som genomgått utbildningen via lärplattformens digitala system. Aktiviteten uppnåddes 1 maj 2013 efter att ha testat och utvärderat på två enheter. 1.6 Kompetensutveckling för att förbättra kvaliteten i läkarintygen till grund för sjukskrivning för både män och kvinnor. Aktivitet Planera för lämpliga åtgärder mot bakgrund av att den lokala mätningen av intygskvaliteten efter försäkringsmedicinska dialogseminarier i primärvård, psykiatri och för privatläkare visade sämre resultat samt att planerade seminarier inom ortopedi och onkologi inte fallit ut som förväntat. När Hela Ansvarig Landstingets ledamöter i styrgrupp landsting - Försäkringskassa Uppsala. Redovisning Nationell, och eventuellt även lokal, könsuppdelad mätning av

13 13 (24) Återrapportering kvalitet i läkarintyg Nationella mätningen visar på sämre resultat för Uppsala (se inledande text). Försäkringskassans kontaktpersoner har under 2012 satsat på regelbundna träffar med psykiatrins rehabiliteringskoordinatorer, haft återkommande möten med chefläkare i Primärvård samt med samordningschef i psykiatrin kring goda och bristfälliga intyg samt gemensamt planerat dialogträffar. Informationer har ägt rum på 11 vårdcentraler i egen regi och 2 träffar under 2012 med privatläkarna (fördjupad dialog kring intyg, repetition av sjukförsäkringen och DFA). Nya satsningar för 2013 är privata vårdcentraler, privat närpsykiatri i Norduppland och företagshälsovård. Landstinget ger stimulansmedel för alla läkare som tar del av minst 2 av de 4 modulerna i utbildningen på lärplattformen under 2013, där genusperspektiv och våld ingår. Landstinget förstärker från 1 april 2013 även arbetet med två halvtids operativa processledare som ska kunna ansvara för relevant utbildning efter behov i samarbete med Försäkringskassans kontaktpersoner. En av processledarna ska arbeta mot sjukhusvård och en mot all primärvård i länet. 1.7 Fortsätta kompetensutveckling i genusperspektiv för rehabiliteringskoordinatorerna. Aktivitet Halvdagsseminarium 25 sept 2012 då handlingsplan 2012 ska kommuniceras och konkreta förslag ska inspirera till användning av genushand, tänka tvärtom, genuskort och fyrfältare ute i verksamheterna. När Hösten Ansvarig Processansvarig på landstinget tillsammans med psykiatrins och Primärvårdens ansvariga för rehabiliteringskoordinatorerna. Redovisning Årsredovisning från rehabiliteringskoordinatorerna dec Återrapportering Seminariet genomfördes som planerat Aktivitet Utveckla och kvalitetssäkra arbetsmetoder och samverkansformer i syfte att underlätta arbetsåtergång och minska det hälsorelaterade utanförskapet. Symposium om kvinnors hälsa - samverkan och rehabilitering för återgång i arbete. När 12 oktober Ansvarig Landstinget kompetenscentra för arbetslivsinriktad rehabilitering - ArbetsRehab. Redovisning December Återrapportering Seminariet genomfördes som planerat. Ett föredrag handlade om landstingets handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess.

14 14 (24) 1.9 Säkerställa information till alla berörda vårdgivare om landstingets arbete med jämställda sjukskrivningar. Aktivitet Uppdatera innehåll och text på landstingets externa hemsida. När Hösten Ansvarig Processansvarig på landstinget i samarbete med kommunikationsavdelningen. Redovisning December Återrapportering Innehållet är uppdaterad och publicerad Bättre tillgång till statistiskt underlag till grund för dialog kring jämställda sjukskrivningar. Aktivitet Ta fram könsuppdelad statistik för Uppsala län från Sveriges kommuner och landstings databas över väntetider i vården för några utvalda sjukdomsgrupper relevanta ur ett sjukskrivningsperspektiv. När Oktober Ansvarig Produktionsdirektören. Redovisning December Återrapportering Sedan september 2012 fungerar den automatiska inrapportering elektroniskt för Landstinget i Uppsala län till Sveriges Kommuner och Landstings databas. Tyvärr har landstinget ännu inte fått tillbaks statistiken könsuppdelad. En egen manuell beräkning som ett stickprov har gjorts på ortopeden, Akademiska sjukhuset. Av totalt 77 patienter år 2012 från C-län som stod i kö för ryggoperation under vecka 21, var 49 stycken under 65 år. Av dessa var 27 män och 22 kvinnor, således fler män i kö. Nytt mål är att Uppsalas kontaktperson, till SKL för väntetider i vården, får i uppdrag att efterfråga könsuppdelad statistik Rehabilitering på likvärdiga villkor för individer i behov av samverkan. Aktivitet Landstinget initierar frågan om gemensamt intresse av ett utvecklat genusperspektiv för samverkansparterna i Samordningsförbundet och föreslår till en början att all statistik i alla Samordningsförbundets projekt ska presenteras könsuppdelat. När 2012 / Ansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektören och processansvarig på landstinget. Redovisning December Återrapportering Frågan är lyft till förbundsberedningen samt har framförts kontinuerligt i samband med styrgruppsarbete i olika projekt. Inställningen är positiv och förbundet försöker få rutin på att all redovisning så långt det är möjligt ska ske könsuppdelat.

15 15 (24) 1.12 Aktivitet a) Aktivitet b) Att våga fråga kvinnor om våldsutsatthet rutinmässigt som en del av anamnesen, identifiera och upptäcka problematik i tidigt skede samt erbjuda god och relevant vård. Pilotprojekt i mödrahälsovården; utbildning à cirka en halvdag av Nationellt centrum för kvinnofrid samt därefter följa en enhetlig dokumentationsrutin med gemensamt sökord i elektronisk patientjournal. Presentation av pilotprojektet samt undervisning på FOU-dag, på chefsmöte, på enheten för psykisk hälsa samt för sjukgymnaster i Primärvård, för dokumentationsansvariga sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset samt för alla multimodala smärtteam i länet. När Pilotprojekt våren Presentation av projektet och undervisning hösten Ansvarig Nationellt centrum för kvinnofrid Redovisning Redovisning av statistik från utdataenheten samt enkät om sökordsmallen och arbetet med att fråga om våld till berörda. Rapport 2012 / Återrapportering Aktiviteterna har genomförts som planerat. Enkäten visar på i stort sett enbart positiv inställning till att fråga om våld på rutin och att den dynamiska sökordsmallen fungerar och är till hjälp vid dokumentation samt för utdata. Mallen är därmed antagen som gemensam mall för landstinget Undersöka om det finns behov hos Försäkringskassans handläggare att öka medvetenheten kring våldsutsatta kvinnor. Aktivitet Presentera denna handlingsplan för Försäkringskassan i Uppsala och tillsammans med representanter från Försäkringskassan se över hur ett sådant upplägg skulle kunna se ut samt syftet med insatsen. När Hösten 2012 och första kvartalet Ansvarig Nationellt centrum för kvinnofrid och processansvarig på landstinget. Redovisning Dec Återrapportering Aktiviteten är genomförd och Försäkringskassans handläggare kommer under hösten 2013 (17/9 och 15/10) undervisas om våldsutsatthet av NCK. 2. Långsiktiga mål och åtgärder Det finns tankar om att följa upp de centrala delarna av de långsiktiga målen genom en kort enkät till medarbetarna i berörda verksamheter under Frågorna planeras handla om huruvida arbetsverktyget genushanden och att tänka tvärtom används på arbetsplatsen. Vidare om det förekommer kollegial dialog om genus och sjukskrivning, om man tagit del av styrande dokument för sjukskrivning och om man regelbundet tar del av enhetens sjukskrivningsmönster i form av könsuppdelad statistik. Enkäten kan även erbjuda möjligheten att framföra idéer och behov för fortsatt arbete.

16 16 (24) 2.1 Säkerställa ett fortsatt långsiktligt arbete med en jämställd sjukskrivningsprocess på vårdgivar- och verksamhetsnivå. Aktivitet Integrera en jämställd sjukskrivningsprocess i styrande dokument och ledningssystem. När 2013 Ansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektören samt ledningskontorets arbetsgrupp vars uppdrag är att arbeta fram ett förslag till övergripande ledningssystem för landstinget i samarbete med processansvarig på landstinget. Redovisning Under Beskrivning av status Aktivitet a) Aktivitet b) Arbetet har påbörjats och fortskrider som planerat. Formulering såsom en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess för kvinnor och män används i stor utsträckning i avtal, regelböcker och i det kommande kvalitetsledningssystemet. Landstingets chefläkare kommer ta ställning till vidare hantering utifrån ett arbetsmaterial under hösten Säkerställa ett långsiktligt arbete med en jämställd sjukskrivningsprocess genom arbete med hälsofrämjande hälso- och sjukvård och levnadsvanor på lika villkor mellan män och kvinnor på vårdgivar- och verksamhetsnivå. I avtalsförhandlingar med förvaltningarna, ur aspekten jämställd sjukskrivning, alltid ha i åtanke innehåll om hälsofrämjande hälso- och sjukvård och levnadsvanor samt implementering av för detta ändamål relevanta nationella riktlinjer såsom sjukdomsförebyggande metoder i vårdavtal, kvalitetsbilaga och regelböcker. Under förutsättning att det finns erforderliga beslut avseende sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin för 2013 ska förvaltningarna följa dessa direktiv. När Ansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektören. Redovisning Återrapportering från förvaltningarna enligt överenskommelser, Beskrivning av status Aktivitet Aktivitet a) Det är ett arbete i sig att förmedla kopplingen mellan en aktiv sjukskrivningsprocess och arbetet med levnadsvanor. Förhoppningsvis kan denna process förstärkas genom de nyanställda operativa processledarna samt att på olika sätt kommunicera landstingets handlingsplaner. Aktivitet b) Texter till vårdavtal inför 2014 började förhandlas april Tillämpa metoden motiverande samtal (MI) för att påverka en förändring av patienternas levnadsvanor i syfte dels att kvalitetssäkra rehabiliteringsprocessen och dels att förhindra eller förkorta en sjukskrivning för män och kvinnor. Fortsätta med grundutbildning i motiverande samtal samt påbörja metodstöd för kollegial handledning så att fler medarbetare med grundutbildning i motiverande samtalsteknik börjar använda metoden. När Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, projekt

17 17 (24) Ansvarig Projektägare Akademiska sjukhuset. Redovisning Projektrapport Beskrivning Arbetet pågår och förväntas bli avrapporterat som planerat. av status Aktivitet Skapa incitament för en mer jämlik vård och bättre kunna planera och följa upp en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess på lika villkor ur ett genusperspektiv. Föreslå att statistiken ska vara könsuppdelad vid redovisning till kvalitetsbilagan. När Ansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektören, processansvarig på landstinget. Redovisning Dec Beskrivning av status Förslaget är framfört till den utredare på ledningskontoret som ansvarar för kvalitetsbilagan. Vad som händer utifrån förslaget behöver följas upp samt att kritiskt fundera över hur mycket just denna åtgärd kan ha inverkan på en jämställd sjukskrivningsprocess. 2.5 Kvalitetssäkra uppföljning av sjukskrivningsmönster ur ett genusperspektiv. Aktivitet Initiera att se över möjligheterna till utdata från elektroniskt läkarintyg till grund för sjukskrivning i journalsystemet. När 2013 Ansvarig Processansvarig på landstinget i samarbete med IT-direktören, chefen för elektronisk patientjournal, medicinsk informationsteknik, utdataenheten samt journalleverantören Cambio. Redovisning Beskrivning av status Med anledning av relativt ny IT direktör samt ny chef för elektroniskt journalsystem har detta arbete försenats. Att undersöka möjlighet till utdata från det egna journalsystemet ligger som en fråga för de nyrekryterade operativa processledarna. Så som förklaringen hittills har varit för Landstinget i Uppsala län är att intyget rent tekniskt lagts in som en pdf och därav fungerar det inte att få utdata på enskilda parametrar. 2.6 Aktivitet a) Aktivitet b) Utveckla könsuppdelad statistik kopplat till sjukförsäkringen. Landstinget efterfrågar att från Försäkringskassans huvudkontor med en regelbundenhet kunna erhålla all statistik könsuppdelad över olika form av uttag från sjukförsäkringen, inte enbart på läns- och kommunnivå utan även på verksamhetsnivå samt per sjukdomsgrupp, vilka som sjukskrivs längre än beslutsstödets rekommendationer, antal kompletteringar av läkarintyg och vad som är brister när kompletteringar begärs samt avvikelser från beslutsstöd via läkarintyg. I detta sammanhang även efterfråga könsuppdelad statistik över avstämningsmöten. Föreslå att verksamheter/enheter kvartalsvis får ta del av könsuppdelad

18 18 (24) När Ansvarig Redovisning Beskrivning av status statistik på den egna vårdenheten som beskriver sjukskrivningsmönstret i syfte att reflektera utifrån den och föra en dialog om möjliga orsakssamband och åtgärder. Landstingets ledamöter i Uppsalas styrgrupp landsting - Försäkringskassa i samarbete med landstingets IT-direktör. Delar av önskemål enligt a) och b) har framförts till LFC Uppsala samt till Försäkringskassans huvudkontor. Tre funderingar: Går det rent tekniskt att få utdata? Behöver landstinget betala Försäkringskassan för denna statistiktjänst? Är det bättre att invänta och se vad den nationella statisktjänsten, som håller på att utarbetas av Inera, kommer kunna erbjuda? 2.7 Kontinuerlig tillgång till könsuppdelad statistik över köer och väntetider i vården till grund för dialog kring jämställda sjukskrivningar. Aktivitet Ta fram och redovisa könsuppdelad statistik för Uppsala när det gäller köer och väntetider för några utvalda sjukdomsgrupper relevanta ur ett sjukskrivningsperspektiv. När Ansvarig Produktionsdirektören. Redovisning 2013 och fortsatt framåt. Beskrivning Samtal har inletts med produktionsavdelningens stabsutredare. Uppsalas av status kontaktperson till SKL för väntetider i vården får i uppdrag att efterfråga könsuppdelad statistik. 2.8 Aktivitet a) Aktivitet b) När Ansvarig Förbättra vårdkvalitet genom kunskap om genus. Medverka till en god hälsa för män och kvinnor och minska omotiverade könsskillnader i sjukskrivningsmönster. Säkerställa att ett genusperspektiv finns med i all kompetensutveckling t.ex. försäkringsmedicinsk utbildning på landstingets digitala lärplattform, inom ramen för vårdens grundutbildningar, för AT- och ST läkare, för studenter i klinisk praktik, i introduktionsutbildning för nyanställda och i landstingets chefsprogram. I samband med kompetensutveckling undervisa om och framhålla betydelsen av ett på alla sätt gott och respektfullt bemötande i alla patientkontakter och hur det i sig kan ge möjligheter till en viktig förändrings- och rehabiliteringsprocess för patienten med fokus på mäns och kvinnors styrkor och resurser. Hälso- och sjukvårdsdirektören, landstingets personalavdelning, processansvarig på landstinget Redovisning Följa resultat i befolkningsenkät, patientenkät, patientnämnd och Beskrivning av status vårdbarometer, 2014 Uppföljning av statistik finns i inledningen av detta dokument. Genusperspektivet och betydelsen av ett gott och rehabiliterande

19 19 (24) bemötande av män och kvinnor finns med i den försäkringsmedicinska utbildningen på lärplattformen. Landstinget har nyligen köpt licens till den digitala läroboken sjukskrivningar.se där nu även patientfall om våld finns med. Samtal har inletts med HR på ledningskontoret med förslag om att lansera lärplattformens utbildning i introduktionsutbildning för nyanställda. Kontakt har tagits i samma ärende med ansvariga för klinisk praktiktjänstgöring och med studierektor för sjukgymnastprogrammet. Studierektorer för AT och ST har fått information om den digitala utbildningen. Samtliga kontakter behöver följas upp. 2.9 Aktivitet Utveckla och kvalitetssäkra arbetsmetoder och samverkansformer i syfte att underlätta arbetsåtergång och minska det hälsorelaterade utanförskapet för män och kvinnor. Arbeta fram en strategisk och långsiktlig plan för landstingets kompetenscentra ArbetsRehab. När Ansvarig Ledningsgruppen för ArbetsRehab. Redovisning Våren Beskrivning av status Aktivitet När Ansvarig Redovisning Beskrivning av status Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har uttryckt en positiv viljeinriktning för en fortsättning av kompetenscentrat även efter slutdatum dec Verksamheten finansieras i projektform även under 2014 i syfte att i god tid inför avtalförhandlingar 2015 ha en väl förankrad uppdragsbeskrivning och plan. Psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset är ansvarig tillsammans med hälso- och sjukvårdsavdelningen. Bidra till ökat vetenskapligt kunnande i syfte att bättre planera och följa upp resultat av relevanta åtgärder för att minska skillnader mellan mäns och kvinnors sjukskrivningsmönster. Föreslå ämnen för uppsatser på C- och D nivå till universitets grundutbildningar i vård exempelvis; 1. att med hjälp av journaldokumentation gå igenom sjukskrivningsmönster utifrån kön på läkare och patienternas kön och diagnos 2. att låta läkare, män och kvinnor, bedöma (föreslå åtgärder i form av sjukskrivning, remiss, läkemedel och rehabilitering) i papperspatientfall med lika text fast i två varianter, ett med kvinnligt namn och ett med manligt namn. Se även punkt 2.11 under aktivitet. Processansvarig på landstinget med stöd av chefsläkarna, vårdutvecklare och studierektorerna. Processansvarig har gett 12 olika ämnesförslag på kvalitetssäkringsarbeten alternativt uppsatser för C-/D-nivå. Detta dokument har kommunicerats på extranätet, i linjeorganisationen, till privata vårdgivare med avtal, till rehabiliteringskoordinatorer, till

20 20 (24) leverantörer inom ramen för rehabiliteringsgarantin, till institutionen för vårdvetenskap, sjuksköterskeprogram och sjukgymnastprogram. Landstinget ger dessutom möjlighet att för vårdgivare ta del av stimulansmedel kopplat till denna typ av arbeten. Arbetet följs upp med att återigen påminna om denna möjlighet samt hålla kontinuerlig kontakt med vårdens grundutbildningar Upptäcka könsskillnader och utifrån iakttagelser i den kliniska vardagen inspirera till ett medvetet genusperspektiv på sjukskrivningar. Aktivitet Uppmuntra rehabiliteringskoordinatorerna att själva genomföra eller i sin tur inspirera kollegor att genomföra kvalitetssäkringsprojekt i liten skala på sina enheter. Detta skulle kunna vara; 1. att mäta användning av fält 3 i fyrfältaren 2. att testa Gotlandsskalan för att upptäcka depression hos män 3. att granska vilka ord som används för att beskriva män och kvinnor i läkarintygen 4. att granska rehabiliteringsplaner för män och kvinnor 5. att räkna antalet män och kvinnor som får en bedömning av ett team samt vilka som får remiss till sjukhusspecialist 6. att se över rutiner för screening av långvarig smärta (Lintons formulär fråga nr 16 om förväntningar att återgå i arbete) och psykisk ohälsa 7. att kartlägga och fundera över optimal kombination av läkemedelsbehandling och icke-farmakologiska interventioner för de stora sjukskrivningsgrupperna 8. att se över behov av sömn- och stressinterventioner för män och kvinnor 9. att räkna antal utskrivna recept på fysisk aktivitet för män och kvinnor sjukskrivna mer än 3 månader. När Ansvarig Ansvariga för rehabiliteringskoordinatorerna och vårdutvecklare med stöd av processansvarig på landstinget och i samarbete med verksamhetsföreträdare. Redovisning Årsredovisning från rehabiliteringskoordinatorerna dec Beskrivning Se beskrivning av status punkt 2.10 av status Aktivitet a) Aktivitet b) Implementera rutinen att fråga om våldutsatthet och erbjuda god vård i linje med det. Presentera rapporten från pilotprojektet 2012 för alla förvaltningar och utifrån den planera ett breddinförande att fråga om våldutsatthet samt dokumentera enhetligt i elektronisk patientjournal så att utdata kan levereras. I samband med detta även ge relevant utbildning till berörda. Till universitetet föreslå undervisning om våldutsatthet på fler grundutbildningar än läkar-, psykolog- och sjuksköterskeprogram såsom

21 21 (24) dietist- och sjukgymnastprogram. När Under 2013 och Ansvarig Nationellt centrum för kvinnofrid. Redovisning 2014 NCK skriver rapport till landstingsledning och förvaltningar. Utdataenheten kan på efterfrågan leverera statistik till verksamhetsområdena. Beskrivning Rapport om pilotprojektet har avrapporterats och lagts ut på hemsidan för av status att vara tillgängligt för alla. Utdata kommer att kunna levereras när respektive verksamhetsområde så efterfrågar till den egna enheten. NCK har också varit på ett programforum på universitetet och informerat om deltagande i olika program. b) Ytterligare ett sätt är att genom att erbjuda pingpong-utbildningen lansera t.ex. genushanden där våldsutsatthet ingår. 3. Nya mål och aktiviteter Förutom nya mål och aktiviteter innebär arbetet även ett fortsatt arbete med de långsiktiga målen 2012 plus en fortsättning på en del av de kortsiktiga målen. Dessa aktiviteter tas inte upp ytterligare en gång - se återrapportering och status ovan. 3.1 Förebygga ohälsa och sjukskrivning hos kvinnor och män som stödjer och vårdar anhörig. Aktivitet a) Utarbeta rutiner och metoder för förbättrat anhörigstöd. Aktivitet b) Implementera rutiner och metoder för förbättrat anhörigstöd. När 2013 Ansvarig Projektledare på landstingets ledningskontor för förbättrat anhörigstöd. Redovisning a) December 2013 b) Verkställa Socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande insatser kring ohälsosamma levnadsvanor för män och kvinnor. Aktivitet a) Minst en medarbetare från varje vårdcentral i länet (varav några arbetar som hälsokoordinatorer) ska genomgå 7,5 hp i sjukdomsförebyggande metoder. Aktivitet b) Ta tillvara och sprida förbättringsidéer, diskutera former för framtida nätverksstrukturer och därmed effektivisera framtida samverkan mellan vårdcentraler inom både privat- och offentlig regi. När a) Våren 2013 b) 2014 Ansvarig Primärvården Redovisning Aktivitet a) 20 mars 2013 hade 30 medarbetare genomgått utbildningen och en ny utbildningsomgång vid universitetet är beställd. Aktivitet b) Planera för fler sätt att marknadsföra huvuddragen i landstingets riktlinjer för sjukskrivningsprocessen.

22 22 (24) Aktivitet Utarbeta en inplastad modell i fickformat av arbetsverktyget genushanden och en musmatta med de viktigaste aspekterna för ett gott sjukskrivningsarbete. Även fundera över om och hur den så kallade fyrfältaren ska lanseras. Denna marknadsföring testas på några enheter som ställer sig positiva. När 2013 Ansvarig Landstingets operativa processledare Redovisning December Erbjuda stöd till verksamheterna för att de ska kunna arbeta jämställt när det gäller sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Aktivitet a) Integrera genusperspektiv (t.ex. könsskillnader i sjukfrånvaro eller annan relevant statistik, genushanden inklusive våldsutsatthet och att tänka tvärtom) i försäkringsmedicinsk utbildning, i samarbete med Försäkringskassan vid dialogseminarier om regelsystemet alternativt som en egen aktivitet. Tänkbara målgrupper: Läkare som utfärdar intyg, professioner som möter patienter där sjukskrivningsdiskussioner är aktuellt, AT/ST, nätverk för rehabiliteringskoordinatorer, multimodala smärtteam, arbetsplatsträffar. Aktivitet b) Börja testa vid landstingets egen undervisning att använda inköpt material från region Skåne och genuskortlek från Västerbottens läns landsting. När Hösten 2013 och 2014 Ansvarig Landstingets operativa processledare Redovisning December 2013 och dec Göra vårdgivare och patienter uppmärksamma på våld i nära relation som en tänkbar bakomliggande orsak till sjukskrivning. Aktivitet I samband med försäkringsmedicinska samtal på enheter ha med och erbjuda affischer, telefonkort och informationsfolder om kvinnofridslinjen såväl i väntrum som i personalrum samt efterfråga behov av utbildning från t.ex. NCK. När Hösten 2013 och 2014 Ansvarig Landstingets operativa processledare Redovisning December 2013 och december Stimulera läkare att ta del av försäkringsmedicinsk utbildning på lärplattformen där jämställd sjukskrivning ingår, stimulera enheter att lägga in det antagna dynamiska sökordet för våld i journalmallarna, uppmuntra medarbetare att vilja genomföra kvalitetssäkringsprojekt inom ämnet jämställd sjukskrivning, stimulera teamutredningar för män och kvinnor på vårdcentraler. Aktivitet Införa prestationsbaserad stimulans När Hösten 2013 och 2014 Ansvarig Strategiskt processansvarig på landstinget

23 23 (24) Redovisning December 2013 och december Aktivitet Undervisning i försäkringsmedicin inom ramen för förvaltningarnas introduktionsprogram för nyanställda, chef som medarbetare, i Landstinget i Uppsala län. Fokus på jämställda sjukskrivningar och lansering av arbetsverktyget genushanden. Inleda en dialog med HR om behov och möjligheter att ta in ämnet försäkringsmedicin i ovan program. Som ett alternativ till regelrätt föreläsning föreslå att undervisningen på pingpong ska ingå inom ramen för introduktionsprogram. När Hösten 2013 och våren 2014 Ansvarig Strategiskt processansvarig på landstinget Redovisning Lättillgänglig kunskapsinhämtning Aktivitet Marknadsföra inte bara utbildningen på pingpong utan även sjukskrivningar.se där nytt patientfall om våldsutsatthet numera ingår. När Hösten 2013 och hela 2014 Ansvarig Landstingets operativa processledare Redovisning 2014 och Sprida kunskap om våldsutsatthet och förslag på dokumentation i syfte att hjälpa nätverk mellan 4 landsting i arbetet med jämställd sjukskrivning. Aktivitet Föreläsningsdialog en halvdag i Västerås. När Februari 2013 Ansvarig Strategiskt processansvarig i samarbete med NCK Redovisning Aktiviteten är genomförd 3.10 Följa upp om enheter dokumenterar våldsutsatthet genom att lägga in den dynamiska sökordsmallen med anledning av prestationsbaserad stimulans från 1 juli Följa upp resultat via utdata. Aktivitet När November 2013 Ansvarig Strategiskt processansvarig på landstinget Redovisning December Få ökad kunskap om en aktiv sjukskrivningsprocess för män och kvinnor. Aktivitet Pröva om det går att få könsuppdelad utdata på hur många recept på fysisk aktivitet (FaR) som förskrivs till patienter som är sjukskrivna. När 2014 Ansvarig Intitiativ från strategiskt processansvarig till utdata och projektledare för FaR