Tidig samverkan. Handlingsplan med syfte att utveckla tidig samverkan i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Transkript

1 "Datum, klicka och skriv" Dnr "Skriv nr" Tidig samverkan 2013 Handlingsplan med syfte att utveckla tidig samverkan i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Birgitta Pleijel Strategiskt processansvarig birgitta.pleijel@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (13) Innehåll Inledning sid 3 Syfte sid 3 sid 3 Bakgrund sid 4 Kartläggning, analys, plan sid 6 Plan för koordinering sid 8 Handlingsplan 2013 sid 9

3 3 (13) Inledning Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en överenskommelse med regeringen för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården samt förbättra kvaliteten och effektiviteten i arbetet med sjukskrivningar. Med anledning av denna överenskommelse (sjukskrivningsmiljarden) för år 2013, där handlingsplan för tidig samverkan ingår som ett av de prioriterade områdena, har på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören i Landstinget i Uppsala län detta dokument tagits fram. Det är för 2013 totalt tre handlingsplaner landstingen ska återrapportera respektive utarbeta: Jämställd sjukskrivning, Försäkringsmedicinsk kompetensutveckling och Tidig samverkan. Övergripande syfte för alla tre är att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska vara effektiv och kvalitetssäker för kvinnor och män. Åtgärder och aktiviteter för att nå detta är i de tre planerna delvis överlappande, vilket betyder att de bör läsas som ett sammanhållet material insatt i detta sammanhang. Många aktiviteter som är angelägna i arbetet med sjukskrivningsprocessen pågår redan i vården, men med ett annat syfte. Det kan exempelvis handla om implementering av nationella riktlinjer och hälsoinriktat arbete. och åtgärder som handlar om förhållningssätt och metoder för att säkerställa ett gott bemötande, värna det friska hos patienten, inte missa viktiga aspekter av patientens ohälsa, samverka internt och externt med god egen kompetens gagnar flera syften. Det är därför väsentligt att kommunicera denna handlingsplan till vården på ett sådant sätt att olika åtgärder i den kliniska vardagen får ett sammanhang och kan integreras med det som redan görs. Förhoppningen är att åtgärderna i handlingsplanerna ska bidra till en ökad medvetenhet och ett agerande med patientens bästa för ögonen. För att det ska kunna ske krävs en långsiktighet och en uthållighet i detta arbete. Vid framtagandet av landstingets tre handlingsplaner har olika berörda vårdgivare samt andra aktörer under våren 2013 beretts möjligheter, enskilt eller i tillfälliga arbetsgrupper, till inspel inför ett utkast. Därefter har ett arbetsmaterial sammanställts av processansvarig och mejlats ut till ett 50-tal personer på remissrunda. I steget efter det har handlingsplanerna justerats inför den nationella granskningen. Syfte Övergripande syfte för hälso- och sjukvården är att, bland annat med hjälp av att utveckla tidig samverkan, åstadkomma en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Minska risken för långa och passiva sjukskrivningar genom att tidigt och snabbt i samverkan lotsa patienten till rätt instans och rätt insats. Åstadkomma en aktiv och

4 4 (13) kvalitetssäker sjukskrivningsprocess för att nå optimala sjukskrivningar och en god hälsa för patienterna. Kommunicera, förankra och genomföra denna handlingsplan. Bakgrund Hälso- och sjukvården är en aktör som tidigt får kännedom om patientens behov och därmed kan skapa möjligheter för tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen både internt inom vården och externt tillsammans med andra aktörer. Ingen ska behöva vara sjukskriven längre än nödvändigt. Erfarenhet visar att det kan leda till medicinska, sociala och ekonomiska komplikationer för patienten. Vid sjukskrivning är alltid många parter inblandade. Förutom patienten och vården berörs också arbetsplatsen samt de myndigheter som kan stå för försörjning: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Sjukskrivning är ett multifaktoriellt fenomen som varierar starkt med till exempel sjukförsäkringens regelverk, arbetsmarknaden och arbetsmiljön, lönebildningen, det oavlönade hemarbetet, utbildning, etnicitet, ålder, normer, attityder och sociala mönster. Dessa olika faktorer kan vara på strukturell nivå, lokal samhällsnivå, arbetsplatsnivå och individnivå. Betydelsen av samverkan på olika nivåer internt inom vården och externt med andra aktörer är således oerhört väsentligt. Generellt är det ett problem att det ännu inte finns någon tydlig beskrivning av vad bra samverkan är på olika nivåer eller en definitionen av vad just tidig samverkan betyder för de samverkande parterna. Vad är tidigt och hur tidigt är tidigt? Det pågår en del nationella satsningar parallellt med kraven på denna handlingsplan som förhoppningsvis kommer påverka samverkan gynnsamt även lokalt. Exempelvis projektet En förenklad sjukskrivningsprocess där Försäkringskassan är projektägare i nära samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Samordningsförbundet är en självständig myndighet med elva medlemmar och Uppsala läns samordningsförbund är ett av landets största. Uppgiften är att underlätta för medlemmarna att skapa aktiviteter vars syfte är att individer som är i behov av samordnade arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser ska återfå sin arbetsförmåga. Förbundet ska också främja samverkan mellan medlemmarna samt bidra till en effektiv resursanvändning inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. Tanken är att samverkan mellan Landstinget i Uppsala län, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets åtta kommuner ska skapa en effektiv rehabilitering när inte var för sig är det lämpligaste sättet att rehabilitera. I maj 2012 hade 770 individer deltagit i Samordningsförbundets olika större projekt. Insatserna ledde till arbete/utbildning/studier för totalt 112 deltagare. (Ytterligare 1080 individer har varit med i ett projekt som skiljer sig väsentligt från de andra projekten, då innehållet i det endast bestod av en kort rådgivning.) Siffror ett år senare visar att 106 av 700 deltagare har kommit i arbete. Hälso- och sjukvårdsdirektören har gett i uppdrag till chefen för utvecklingsenheten och processansvarig att effektivisera landstingets medverkan i samordningsförbundet för att utveckla vårdens möjligheter att ta tillvara goda projektresultat och när det är lämpligt kunna implementera arbetsmetoder i permanent verksamhet.

5 5 (13) En aktiv aktör inom vården sedan nästan 3 år för arbetslivsinriktad rehabilitering är Uppsala läns landstings kompetenscentra, ArbetsRehab. Landstinget står i startgroparna för att forma hur detta centra på permanent basis ska komma till nytta för att utveckla och kvalitetssäkra arbetsmetoder och samverkansformer som syftar till att underlätta arbetsåtergång och minska det hälsorelaterade utanförskapet för patienter med främst psykisk ohälsa och smärta. Ett seminarium ägde exempelvis rum i oktober 2012 som handlade om samverkan. För psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset är samverkansfrågor högt prioriterade. I januari 2011 inrättades ett uppdrag som samordningschef. Chefen sitter i divisionens ledningsgrupp och har till uppdrag att på ett övergripande plan vara sammanhållande i samverkansfrågor. Det gäller internt och externt till exempel med primärvård och habilitering, med länets 8 kommuner samt med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och med brukare. I anslutning till det kan nämnas att psykiatrisatsningen när det gäller psykisk funktionsnedsättning, som finns sedan 2012, till vissa delar är angränsande till denna handlingsplan. Satsningen innebär tidig upptäckt hos barn och unga vilket ju i förlängningen gagnar tidig samverkan och en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Den innebär vidare satsning på de svårast sjuka vuxna. Innehåll är bland annat kompetensutveckling och arbetsrehabilitering genom den evidensbaserade metoden Individual Placement and Support (IPS). Uppsala län har cirka 150 medarbetare som är utbildade i denna metod för arbetsrehabilitering speciellt riktad till personer med psykisk funktionsnedsättning med fokus på bland annat livsstil. Av dessa 150 är det 2 medarbetare som är anställda av landstinget. Tyvärr finns ännu inget strukturerat sätt att arbeta enligt metoden. Parterna är delvis ännu så länge organiserade så att metoden är svår att använda. Själva planeringen för en verklig implementering kvarstår därför. Vidare kan ytterligare ett par samverkansaktiviteter för olika parter nämnas som pågår 2013 och 2014 med samordningschefen i psykiatrin som landstingets ansvarige person: Kunskapsutbyte kring personer med psykisk funktionsnedsättning i form av frukostseminarier som finansieras av samordningsförbundet ( KUR ), workshops finansierade av samordningsförbundet för att öka kunskap och förståelse för fyra parters olika uppdrag ur ett organisationsperspektiv ( Uppdrag granskning ) samt workshops med Försäkringskassan och barn- och ungdomspsykiatrin. En workshop har även genomförts i syfte att lära känna varandras uppdrag och främja samverkan i stort i norduppland och ansvarig från landstinget är närpsykiatrins chef. På diskussionsstadiet finns planer på att fortsätta arbetet i norduppland. Ovan beskrivna projekt tas inte upp i denna handlingsplan i form av egna aktiviteter bland annat eftersom de har kommit till i ett annat grundsyfte utan de redovisas i särskild ordning. Förhoppningen är ju dock att ökad kunskap om varandra och ökad respekt för varandras uppdrag i förlängningen även ska underlätta olika form av samverkan.

6 6 (13) Kartläggning, analys och plan Under våren 2013 genomfördes en remissrunda i Landstinget i Uppsala län. Följande personer ombads att ge svar på tre frågor enligt nedan: Chefläkare vid Akademiska sjukhuset, Primärvården och vid Enköpings lasarett, Primärvårdens utvecklingsenhet, några privata vårdcentraler, privatläkarföreningen, till psykiatrin, ortopeden, onkologen, rehabiliteringsmedicin, verksamhetsområdet för logopeder, sjukgymnaster och arbetsterapeuter vid Akademiska sjukhuset. Vidare tillfrågades närvårdsstrateger, personer vid Försäkringskassan i Uppsala län, arbetsförmedlingen och samordningsförbundet. Sammanfattningsvis redovisas i korthet de svar som framkom på frågorna: 1. Hur sker samverkan idag? Samverkan sker på olika sätt och på olika nivåer och har på många ställen ingen riktig gemensam struktur. Det finns goda exempel men ingen enhetlig modell. Det framkommer svårigheter för de enheter där sjukskrivning är glest förekommande samt där patienternas problematik är sammansatt Samverkan sker ofta välfungerande i nätverk och i projekt där man även kan testa metoder (som hittills tyvärr sällan fått bäring över i permanent verksamhet). På en del enheter samordnar en rehabiliteringskoordinator mötestider och teamträffar med och utan patient och det kan då finnas tydliga rutinmallar. Remiss är ett verktyg som ofta används för att kommunicera från primärvård till sjukhus. Planeringsmöten och avstämningsmöten är för många verksamheter navet i samverkan. Det varierar vem som tar initiativet och hur svårt eller lätt det är att få med aktörer såsom arbetsgivare och arbetsförmedlingen. Tidig samverkan finns mellan en del rehabiliterande verksamheter och Försäkringskassan med förebyggande sjukpenning i syfte att kunna delta i behandling. 2. Analys av utvecklingsbehovet? Behovet är stort och tidig samverkan behöver ske mellan många parter. Det vore en vinst om det fanns en enhetlig modell för hur man tidigt och enkelt identifierar behovet hos en patient, värdeflödesanalys utifrån patienten borde prioriteras och premieras så att hela kedjan fungerar och inte bara delprestationer, uppföljning av rehabiliteringsresultat borde också vara i fokus. Vårdprogram och överenskommelser behöver uppdateras och efterlevas. Önskemål finns från vården att utöka ett engagemang och en smidig samverkan i den kliniska vardagen med Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Man önskar större beredskap, medvetenhet och aktiva åtgärder. Förslag finns om att göra mer reklam för Försäkringskassans kontaktpersoner samt att marknadsföra arbetsförmedlingens insatser. Vården behöver lära sig att initiera kontakt med arbetsgivare och företagshälsovård och hitta rutiner för detta arbete. Önskemål från flera är även förbättrad samverkan mellan professioner internt och mellan vårdnivåerna.

7 7 (13) Det behövs mer systematiskt tänkande och samsyn. Tidsbrist, resursbrist och produktionsbortfall är något som ofta refereras till som förklaring till bristande samverkan. Lika ofta anges kompetensbrist och att alla chefer inte sanktionerar denna arbetsmetod som skulle kunna effektivisera arbetet. En lärdom från olika form av gemensamma projekt i Uppsala län är att om man ska få samverkan att fungera behöver man klargöra varje aktörs förutsättningar och uppdrag, förväntningar från alla behöver klargöras och diskuteras, man behöver hitta rätt i varandras organisationer och sist men inte minst behöver samverkan präglas av ett förtroende inför respektive verksamhets vilja till samverkan så att förståelse och respekt präglar arbetet. Därtill behövs tydliga, enkla, förankrade strukturer och kontaktvägar. 3. Plan för funktion av för koordinering? Det framkommer att flera pågående satsningar är angränsande till detta område med syftet att samverka för patientens bästa såsom t.ex. vårdlotsar, hälsokoordinatorer, friskvårdslotsar, målrelaterad ersättning för effektiva vårdkedjor och arbete med en förstärkt utskrivningsmodell. Samverkan mellan vården och Försäkringskassan har letat sig fram till olika form av samarbete under senare år. Relativt nytt för ordinarie vård är att samverka med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Här finns ännu ingen klar systematik i arbetet. För att arbeta åt samma håll och tidigt kunna sätta in rätt insatser för en sjukskriven patient behövs alla aktörerna. Det är av största vikt för såväl intern som extern samverkan att vården är tydlig med representation, ansvars- och arbetsfördelning avseende en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess på övergripande nivå. Hälso- och sjukvårdsdirektören har därför 2012 fattat beslut att på övergripande organisatorisk nivå är landstingets chefläkare ansvarig för sjukskrivningsprocessen och därtill finns sedan olika form av processtöd. Sjukskrivningsprocessen och de landstingsgemensamma riktlinjer som finns är på väg att införlivas som en bland andra vårdprocesser i landstingets kvalitetsledningssystem, som är under uppbyggnad. I denna process framkommer behov av förtydliganden i vissa gränssnitt t.ex. vilken vårdnivå som har sjukskrivningsansvar. Under ett par års tid har landstinget centralt gett förutsättningar till utvalda delar av primärvård och psykiatri att inrätta så kallade rehabiliteringskoordinatorer. Arbetssättet har till stora delar rönt positiv respons och många konstaterar att arbetsmetoden är effektiv. Från 1 juli 2013 implementeras uppdragen och landstinget centralt ger istället möjlighet till stimulansmedel för vissa aktiviteter såsom att göra teamutredningar på primärvårdsnivå. Texten som följer är det dokument som tagits fram i och med implementering av koordinatorsuppdraget juli 2013 och som är tänkt som ett stöd till verksamheterna. Dessa sju punkter är landstingets plan för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. I dokumentet finns även kontaktuppgifter och länkar till aktuella samverkansparter i länet.

8 8 (13) Det är viktigt att varje enhet koordinerar sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen så att den blir kvalitetssäker, effektiv, aktiv och jämställd. Fokus ligger på tidig rehabilitering med patienten i centrum. Verksamheten/enheten bör: 1. arbeta för bra flöden för patienter med psykisk ohälsa och sjukdom, smärta och annan multikomplex problematik. 2. bidra till förhållningssättet att det är patienten som är i centrum i sin rehabilitering. Detta innebär t.ex. att alltid ha patientens bästa för ögonen på kort och på lång sikt. 3. ha en samordnande funktion i teamarbetet på enheten. 4. ha en samordnande funktion både internt och externt för att åstadkomma en effektiv och aktiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Med internt samarbete avses samarbete inom hälso- och sjukvården exempelvis inom den egna enheten, inom egna organisationen samt med andra vårdgivare. Extern samverkan ska också ske ur ett patientperspektiv, vilket innebär att vårdgivaren bör samverka med de organisationer och myndigheter som patienten har behov och nytta av t.ex. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och arbetsgivare. 5. hålla sig uppdaterad om vilka rutiner och riktlinjer som finns samt aktuella utbildningar avseende rehabilitering och sjukskrivning. 6. tillse att vårdgivaren reflekterar över om bedömning och behandling skulle varit samma om patienten var av motsatt kön, annan kulturell bakgrund eller ålder samt att fråga patienten om våld i nära relationer och om missbruk i enlighet med arbetsverktyget genushanden. 7. ha kännedom om de aktiviteter som finns inom länets Samordningsförbund och som berör verksamheten.

9 9 (13) Handlingsplan Kortsiktiga mål och åtgärder under främst Behålla funktion och nätverk för rehabiliteringskoordinatorerna inom psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset i samband med implementering av uppdraget juli Hålla ihop nätverket med cirka 2 träffar per termin, en läkare ska kopplas till nätverket, utforma kontaktvägar till ArbetsRehab. När Hösten 2013 Ansvarig Samordningschef psykiatri AS 1.2 Nystarta och hålla ihop nätverk för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på primärvårdsnivå. En kompetensutvecklingsträff för målgruppen per termin. När Hösten 2013 och våren 2014 Ansvarig Landstingets operativa processledare för primärvård 1.3 Vidareutveckla offentlig Primärvård i att göra teamutredningar. Detta med inspiration från fortbildning i Sveriges kommuner och landstings regi samt en modell hämtad från Jönköping. Kompetensutveckling under en halv dag. När 23 maj 2013 Ansvarig Landstingets operativa processledare för primärvård Redovisning Utbildningen är genomförd Erbjuda privat primärvård liknande stöd i sitt arbete med teamutredningar som Primärvården i egen regi hittills fått. Planera för en halv dags kompetensutveckling våren När Planera och förbereda under hösten Genomföra träffen våren Ansvarig Landstingets operativa processledare för primärvård 1.5 När Göra rätt från början och få en hållbar styrning på lång sikt. Få in sjukskrivningsprocessen som en bland andra vårdprocesser i landstingets övergripande kvalitetsledningssystem. Ett identifierat utvecklingsområde är sjukskrivningsansvar mellan vårdnivåer. En första redovisning hösten 2013 för vidare ställningstagande av landstingets chefläkare

10 10 (13) Ansvarig Landstingets chefläkare 1.6 Uppmärksamma vårdgivare inom ramen för rehabiliteringsgarantin att kontakter vid behov bör initieras från vården till andra aktörer i samband med rehabiliteringsinsatser. Ledningskontoret begär in redovisning från vårdgivare inom ramen för rehabiliteringsgarantin, ihop med övrig kvartalsvis redovisning i excel, på om kontakt med Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsgivare och socialtjänst har tagits i samband med rehabilitering enligt garantin. När Hela 2013 Ansvarig Strategiskt processansvarig på ledningskontoret 1.7 Förbättra tidig samverkan landsting (Akademiska sjukhuset och Primärvården) kommun, med patienten i centrum. Samordna insatser genom att följa lagen om samordnad individuell planering (SIP). a) Arbeta fram utbildning om SIP på landstingets digitala lärplattform. b) Ta fram dokumentationsrutiner för SIP. c) Ha i åtanke att involvera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det är aktuellt för patienten. d) Implementering av rutiner för SIP på berörda enheter genom linjeorganisationen. När a och b) Hösten 2013, c och d) starta hösten 2013 och pågå under 2014 Ansvarig Landstingets chefläkare med hjälp av bland annat projektgrupp för SIP 1.8 Förbättra samverkan landsting Försäkringskassan och andra berörda aktörer, med patienten i centrum. a) I samband med dialog-/informationsträffar med vårdgivare påminna vården om möjligheten att till Försäkringskassan vid behov föreslå att kalla till avstämningsmöte. På efterfrågan utbilda/informera vården om vad ett avstämningsmöte innebär. Vid behov lyfta behovet av att Försäkringskassan till sådant möte även kallar arbetsgivare alternativt arbetsförmedlingen. b) Uppmuntra vårdgivare att ta del av modulen om samarbete och samverkan, som är en av fyra moduler i utbildningen i försäkringsmedicin på den digitala lärplattformen. c) Regelbundna planeringsmöten mellan landstingets nya operativa processledare och Försäkringskassans kontaktpersoner och projektledare. När Hösten 2013 och 2014 Ansvarig Landstingets operativa processledare

11 11 (13) 1.9 Stimulera bland annat teamutredningar på vårdcentraler och att ta del av försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, inklusive modul om samverkan, på lärplattformen pingpong. Utarbeta en första modell för prestationsbaserad stimulans. När Slutet av 2012 och våren 2013 Ansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektören, processansvarig och arbetsgrupp Redovisning Våren 2013, utveckling av innehållet i slutet av 2013 inför 2014 Resultat Dokument är framtaget och i ett första steg kommunicerat Öka kunskap om samarbetet mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen hos medarbetare som berörs inom psykiatrin och Primärvården. Seminarier med information om tidig kartläggning från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. När 2 maj och 2 september 2013 Ansvarig Samordningschefen i psykiatrin AS Redovisning December Långsiktiga mål och åtgärder 2.1 Öka systematisk och strukturell samverkan mellan vården, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen i Uppsala län. a) Landstinget föreslår för styrgrupp Lt-Fk att adjungera arbetsförmedlingen till styrgruppsmöten 1-2 ggr/termin och där inleda samtal om hur en strukturerad modell för tidig samverkan skulle kunna utarbetas för länet. Som inspiration föreslås styrgruppen ta del av Sörmlands modell TRIS. b) Definiera vad parterna menar med tidig samverkan. När Hösten 2013 Ansvarig Landstingets chefläkare och landstingets processtöd i sjukskrivningsfrågor 2.2 Underlätta kommunikation och utbyte samt minska dubbelarbete mellan aktörer som har engagemang i samma individ. Se över rutiner för hur inhämtande och dokumentation av samtycke från patienten fungerar för alla aktörer. När 2014 Ansvarig Landstingets chefläkare

12 12 (13) 2.3 Öka vårdens initiativ till tidiga kontakter med arbetsgivare. Inleda en diskussion med representanter för olika vårdgivare på primärvårdsnivå hur en modell för detta skulle kunna se ut, stödjas och premieras. När Våren 2014 Ansvarig Landstingets samlade processtöd i sjukskrivningsfrågor. 2.4 Implementering av kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, ArbetsRehab. Inleda en diskussion med psykiatridivisionens ledning, Akademiska sjukhuset, i syfte att se om enheten kan implementeras helt och hållet från En del av dialogen innebär tydliggörande av enhetens uppdrag. När 2013 och 2014 Ansvarig Chefen för utvecklingsenheten på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören Redovisning Hösten a) Förbättra och effektivisera kommunikation, förankring och vid behov implementering till ordinarie vård av olika projekt som finansieras av samordningsförbundet. Tillsammans med samordningsförbundet och inom styrgrupper för olika projekt tillse att riktad och sammanhållen information ges till berörda vårdgivare om angelägna projekt som finansieras av samordningsförbundet samt att kontinuerlig kommunikation förs. Information om samordningsförbundet i de tre länsdelsberedningarna. b) När 2013 och 2014 Ansvarig Chefen för utvecklingsenheten på hälso- och sjukvårdsavdelningen, strategiskt processansvarig på ledningskontoret vid behov i samarbete med närvårdsstrategerna. 2.6 Utreda brister i vårdkedjan avseende rehabiliteringsområdet, för patienter i yrkesför ålder, och föreslå åtgärder. Med anledning av en motion ska på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen en utredning av brister i vårdkedjan genomföras. När Hösten 2013 Ansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektören Redovisning Våren 2014

13 13 (13) 2.7 Utveckla samverkan för nyanlända. Samverkan avser Försäkringskassan, länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, kommunerna, migrationsverket och vården. Bilda nytt centrum i länet från 2014 Hälsa och integration, utforma uppdrag och gemensam styrning genom styrgrupp. När 2014 Ansvarig Utvecklingschefen vid landstingets ledningskontor Redovisning 2015