Plan 4 (av 4) Psykisk ohälsa 2014

Transkript

1 "Datum, klicka och skriv" Dnr "Skriv nr" Plan 4 (av 4) Psykisk ohälsa 2014 Handlingsplan med syfte att utveckla arbetet med psykisk ohälsa i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen enligt villkor för Birgitta Pleijel Strateg, försäkringsmedicin och rehabilitering Landstingets ledningskontor birgitta.pleijel@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Villkor 2014: 1. Landstingen ska kartlägga och analysera sjukskrivningsmönster vid psykisk ohälsa för kvinnor och män i yrkesför ålder. 2. Landstingen ska vidta åtgärder för att utveckla arbetet med "DFA" i läkarintyget till grund för sjukskrivning (=diagnossättning, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, fält 2, 4 och 5). 3. Landstingen ska förbättra intygsskrivandet så att sjukskrivningar som överstiger rekommenderad tid i det försäkringsmedicinska beslutsstödet är väl motiverade (fält 9). 4. Landstingen ska stärka eller utveckla olika insatser för i första hand patienter med lindriga och medelsvåra psykiska besvär i yrkesför ålder, speciellt när det gäller att inte medikalisera normala livshändelser. Se dokumentet En kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2014 för bland annat uppföljande statistik samt analys gällande psykisk ohälsa för män och kvinnor. Eftersom aktiviteterna delvis kan vara överlappande till och aktuella för de tre övriga planerna tas en aktivitet oftast upp enbart på ett ställe. Syfte för alla mål och aktiviteter som följer är en ökad medvetenhet om lindrig psykisk ohälsa i relation till det försäkringsmedicinska området. Det innebär en strävan efter god kvalitet i läkarintygen (fält 2, 4, 5 och 9), vara observant på att inte medikalisera normala livsprocesser samt att inte rekommendera sjukskrivning oreflekterat. En kartläggning dels i form av en remissrunda och dels med möjligheter till inspel i olika sammanhang har skett under sensommaren/hösten 2014 till följande aktörer: Primärvården i egen regi (chefsläkare, utvecklingschef, yrkesföreträdare för kuratorer och psykologer) Verksamhetschefer vid privata vårdcentraler Direktör samt chefsläkare vid förvaltningen Hälsa och habilitering Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset (divisionschef, utvecklingschef, samordningschef, vårdutvecklare) Chefsläkare Akademiska sjukhuset med ansvar för sjukskrivningsfrågan Landstingets chefsläkare med ansvar för sjukskrivningsfrågan Avtalsansvarig för upphandling av privata psykoterapeuter, landstingets ledningskontor Närvårdsstrateg och ansvarig för psykiatrisatsningen Landstinget operativa processledare och sammanhållande funktion av nätverk för rehabiliteringskoordinatorer Personalavdelningen, landstingets ledningskontor Chefen för Enheten för kunskapsstyrning, hälso- och sjukvårdsavdelningen

3 3 (10) Samordningsförbundet Samverkansansvariga vid Försäkringskassan i Uppsala Styrgrupp Uppsala län, Arbetsförmedlingen - Försäkringskassan - landstinget Som bakgrund har aktörerna dels fått ta del av villkoren 2014 och dels följande: Regeringen vill att landstingen ska utarbeta en handlingsplan för psykisk ohälsa, såväl primär- som specialistvård. Skälet är att det är den vanligaste sjukskrivningsorsaken i dagsläget och att dessa sjukskrivningar tenderar att bli långa. Regeringen menar att det psykiska diagnospanoramat kan vara svårbedömt och att vården behöver vidta lämpliga utrednings- behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt bedöma behov av sjukskrivning som ett led i vård och behandling. Arbetet behöver ske i samverkan över vårdnivåerna samt med andra aktörer såsom Försäkringskassan och arbetsgivare. Mycket inom detta område samt inom näraliggande/överlappande områden pågår redan. Bidrag och inspel efterfrågas kring vad som pågår inom området och vad som är under planering samt förslag på angelägna aktiviteter för denna plan. Sammanfattning av kartläggningen: 1. Närvårdstrategerna påpekar att psykiatrisatsningen (PRIO) när det gäller psykisk funktionsnedsättning mellan landsting, kommuner och brukarorganisationer är angelägen även för denna handlingsplan. Den innehåller aktiviteter om samverkansstrukturer, inspirations och erfarenhetsutbyte kring hälsofrämjande arbete, individuellt stöd för arbetscoachning enligt IPS, rehabiliteringsplaner enligt SIP och en kvalitativ utvärdering av det samt brukardelaktighet. 2. Kunskapsutbyte och att med respekt lära känna varandras uppdrag har pågått en tid och pågår kring personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning i form av frukostseminarier och workshops i olika delar av länet. Dessa forum har finansierats främst av samordningsförbundet och från kunskapssatsningen KUR. Aktörer är vårdgivare från landstinget, medarbetare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. 3. Mellan åren har antalet användare av medicin mot adhd ökat med 397 procent. Ökningen mattades av något under Läkemedelsverket, Karl Mikael Kälkner, anser att ökningen beror på att adhd-patienter tidigare varit en underbehandlad grupp. Trots att förskrivningen ökat har det inte inkommit fler biverkningsrapporter till Läkemedelsverket. På neuropsykiatriska mottagningen för vuxna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala menar man att adhd-medicin utgör en viktig del i behandlingen. Akademiska säger att vuxna som har en adhddiagnos rekommenderas flera olika behandlingsinsatser. De har sett att många av dessa patienter bättre kan ta till sig exempelvis psykologisk- och arbetsterapeutisk behandling om de också samtidig får adekvat läkemedelsbehandling. Enligt en rapport från socialstyrelsen hamnar Uppsala på andra plats över högst antal nytillkomna flickor (10-17år) som använder adhdläkemedel. Samma rapport visar att det finns stora regionala skillnader över

4 4 (10) förskrivning av medicin mot adhd. Läkemedelsverket arbetar tillsammans med socialstyrelsen för att öka kunskapen om bakgrunden till ökningen och de regionala skillnaderna för att se över behovet av åtgärder. Enligt en rapport från SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering) är det vetenskapliga underlaget ännu otillräckligt för att bedöma nytta och risk vid läkemedelsbehandling på lång sikt. Enligt en rapport från Socialstyrelsen hamnar Uppsala på andra plats över högst antal nytillkomna flickor (10-17år) som använder adhd-läkemedel. När det gäller befintliga användare av adhd-läkemedel ligger Gotland, Gävleborg och Västerbotten högst. 4. Divisionschefen vid psykiatrin, Akademiska sjukhuset framhåller att de är måna om att ge alla en god vård och att varje patient ska få den vård patienten behöver. Samtidigt säger hon att delar av psykiatrin är ansträngd. Främst rör det neuropsykiatrin och mottagningarna för affektiva sjukdomar, exempelvis depression och mani. Även beroendeproblematik ökar. Anledningen till problemen handlar främst om att den psykiska ohälsan i samhället ökat rejält de senaste åren. Under första halvåret i år tog man emot 600 fler patienter jämfört med samma period förra året. Totalt kom patienter under förra året i kontakt med psykiatrin på Akademiska, vilket är fler än någonsin. Även läkarna på psykiatrin är fler än någonsin. Trycket är dock större än vad mottagningen har kapacitet för. Ett stort problem är att det råder nationell brist på specialistpsykiatrer och specialistsjuksköterskor med inriktning på psykiatri. Psykiatrin har delvis löst bristen genom att ta in hyrläkare, men bra hyrläkare är också svåra att få tag på. För ett tag sedan tog ledningen beslutet att göra sig av med hyrläkarna, men det har man inte kunnat följa eftersom behovet är för stort. All psykiatri i samhället behöver mer resurser. Mer resurser skulle inte lösa allt, men det skulle vara en dellösning, säger divisionschefen. 5. Psykiatridivisionen trycker även på behovet av användarvänliga blanketter och verktyg vid intygsskrivande. Verksamheten ser fram emot kommande statistiktjänst och hjälp med analys och reflektion kring sjukskrivningsmönster. Chefen säger också att det behövs ordentliga utbildningssatsningar inte bara för vårdens medarbetare utan även för Försäkringskassans handläggare. Psykiatridivisionen har även ytterligare ett arbete att göra när det gäller sättet att ställa diagnos. 6. Primärvården i egen regi menar att deras arbete med triage, snabba bedömningstider, kommer innebära en förbättring även för patienter med psykisk ohälsa. Det handlar om rätt kompetens och att psykologer, kuratorer, sköterskor och sjukgymnaster har en stor och viktig roll vid sjukskrivningsfrågeställningar. Vårdcentralerna strävar efter ett konsultativt arbetssätt med rådgivning om bland annat livsstil. Genom gruppbehandlingar för mild till måttlig psykisk ohälsa förhindras att vanliga problem medikaliseras. Långsamt ökar bemanningen av psykologer och kuratorer med KBT steg 1 på vårdcentralerna. 7. Privata vårdcentraler talar om arbetet med att ha korta väntetider, att kunna ge alla med akuta psykiska besvär/livskris akut tid till psykolog/beteendevetare för bedömning och vid behov hjälp, samarbeta mellan professioner på enheterna i team och med specialistkliniker samt betydelsen av återkommande utbildning i försäkringsmedicin.

5 5 (10) 8. Det framkommer i remissrundan att den samlade primärvården har arbetet med levnadsvanor på agendan vilket bland annat betyder att stärka friskfaktorer, ge råd om rutiner för sömn, motion och kost, screena för rökning och alkohol samt fråga om våld. 9. Nätverket för rehabiliteringskoordinatorer poängterar betydelsen av att praktisera ett MI-tänk i alla patientmöten, att tidigt vid behov genomföra teamutredningar på vårdcentraler med ett genus- och våldsperspektiv. 10. Samordningsförbundet medverkar gärna fortsatt till aktiviteter som gagnar vardagssamverkan mellan alla fyra medlemsaktörer samt ökad kunskap och förståelse för varandras uppdrag och organisation i likhet med aktiviteter såsom Uppdrag granskning. De är även intresserade av att försöka hitta förebyggande insatser i samverkan mellan skola och vård. Här kan kommande arbete inom ESF-projekt vara angränsande och där kan möjlighet finnas för att testa och utveckla en sådan samverkan. Förbundberedningen hade uppe denna handlingsplans kriterier till gemensam diskussion september Landstingets HR, arbetsmiljörådet, har psykosocial arbetsmiljö på agendan. 12. Försäkringskassan framhåller för området psykisk ohälsa sina satsningar inom KUR och Finsam93 samt deltagande i PRIO där de är inbjudna till möten tillsammans med olika kommuner. 13. Inom centrum för funktionshinder berättar ansvarig chef att enheten ständigt arbetar hälsofrämjande. 14. Den strategiska styrgruppen Arbetsförmedlingen - Försäkringskassan - landstinget har påbörjat ett arbete för tidig strategisk samverkan i reguljär verksamhet och fokus är de stora sjukdomsgrupperna varav psykisk ohälsa är den största. I denna styrgrupp står landstingets alla handlingsplaner på den gemensamma agendan. Handlingsplan 2014 och Undvika medikalisering av normala livshändelser samt optimera sjukskrivningarna vid psykisk ohälsa. Aktivitet Fortsatt utveckling av triagering i primärvården i egen regi och gruppbehandlingar av lindrig psykisk ohälsa. Ansvarig Primärvårdens ledning

6 6 (10) 1.2 Genom snabb och korrekt hjälp redan vid telefonkontakt undvika att medikalisera normala livshändelser. Aktivitet Förberedelsearbete för att kunna ge telefonrådgivande sjuksköterskor, framförallt inom primärvård, försäkringsmedicinsk utbildning. Ansvarig Landstingets samlade processtöd 1.3 Analysera Enköpings kommuns ökande ohälsotal inklusive psykisk ohälsa. Aktivitet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget tar var och en fram bakgrundsmaterial till nästkommande styrgruppsmöte jan 2015 för fördjupad gemensam analys. Detta utifrån att Enköpings kommun nyligen stack ut i länet avseende hög sjukfrånvarostatistik. När Våren 2015 Ansvarig Styrgrupp Af-Fk-Lt 1.4 Rätt hjälp i tid med hög kvalitet och samverkan bland annat för att stärka patientens resurser. Aktivitet Verkställa psykiatrisatsningen (PRIO), se kartläggning/remissrunda i denna plan. När Ansvarig Närvårdsstrategerna vid landstingets ledningskontor 1.5 Undvika medikalisering och optimera arbetet med effektiv och aktiv sjukskrivning genom kunnigare patienter. Aktivitet Undervisa utvalda patientgrupper i sjukförsäkringen och om nytta och risk med sjukskrivning i samband med vårdens medicinska rehabiliteringsprogram till exempel långvarig smärta. Ansvarig Landstingets operativa processledare 1.6 Aktivitet Åstadkomma en mer effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering för patienter inom psykiatrin där det finns arbetsförmåga att ta tillvara. Kartläggning inom utvalda medicinska rehabiliteringsprogram i psykiatrin: Hur många patienter är sjukskrivna? Arbetslösa? Inskrivna vid Arbetsförmedlingen? Hur många har arbetsgivare? Behov av arbetscoachning enligt IPS? Med denna förstudie som utgångspunkt planera samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt

7 7 (10) ansöka om finansieringshjälp från samordningsförbundet. Ansvarig Vårdutvecklare och samordningschef i psykiatrin, AS samt landstingets strateg. 1.7 Åstadkomma en aktiv, effektiv och jämställd sjukskrivning för målgruppen patienter med psykisk ohälsa. Aktivitet a) Formera styrgrupp för införande av intygs-/statistiktjänst med representanter från sjukskrivningsintensiva områden såsom primärvård, ortopedi och psykiatri samt från IT och elektronisk patientjournal. Aktivitet b) Ta fram och presentera statistik på rekommenderad sjukskrivning för psykisk ohälsa, lära enheter att utifrån den reflektera och vid behov vidta åtgärder för en lärande- och utvecklingsprocess. Ansvarig Medicinsk rådgivare och strateg vid landstingets ledningskontor 1.8 Aktivitet a) Aktivitet b) Tillgodose verksamheternas behov av försäkringsmedicinsk utbildning utifrån att patienter med psykisk ohälsa utgör en så stor del av alla sjukskrivningar. Lägga upp ett utbud av utbildningar som rullar återkommande och ge information om detta på lämpligt sätt. Med jämna mellanrum efterhöra behov. Ta in ny film från Region Skåne, som handlar om att inte medikalisera, i undervisningen, Tänk inte sjuk, tänk frisk. Ansvarig Landstingets samlade processtöd 1.9 Öka kunskap om att tidigt screena, framförallt patienter med smärtproblematik som ofta har en samsjuklighet med psykisk ohälsa och sjukdom, inte enbart med så kallade röda och gula flaggor utan även blå som har med arbetsplatsrelaterade parametrar att göra. Undervisning om blå flaggor för länets multimodala smärtnätverk. Aktivitet När Våren 2015 Ansvarig Landstingets operativa processledare 1.10 Aktivitet Främja samverkan i reguljär verksamhet för målgruppen psykisk ohälsa så att patienter ges möjlighet att med stöd och rehabilitering kunna börja arbeta trots ohälsa. Medverka i samordningsförbundets utveckling att finansiera långsiktiga

8 8 (10) metoder såsom koordinering i varje kommun av samverkan när gängse strukturer och rutiner inte räcker till samt arbetscoachning enligt IPS av arbetsförmedling/kommun. Ansvarig Landstingets representanter i samordningsförbundet 1.11 Utveckla tillgängligheten av evidensbaserad terapi för psykisk ohälsa med hjälp av internetunderstödd sjukvårdande behandling. Aktivitet a) Fortsätta representera landstinget i nationellt utvecklingsarbete av kvalitetsregister (SIBER). Aktivitet b) Fortsätta/starta projekt för patienter med bipolär sjukdom (BUP), för depression och eventuellt ångest i psykiatrin (affektiv mottagning), färdighetsträning för patienter med DBT, planera för patientutbildning inom beroende och neuro. Aktivitet c) Börja använda ombyggt program (pågår hösten 2014) på en vårdcentral i egen regi till våren 2015 med målgrupp depression, ångest, stress och sömnproblem. Aktivitet d) Strategiskt planera för ett ordnat och samlat införande i reguljär vård. Ansvarig Ledningskontorets handläggare som fått i uppdrag att utreda ärendet, vårdutvecklare i psykiatrin, psykolog som handhar denna terapiform på offentlig vårdcentral, landstingets strateg 1.12 Stimulera samverkan för gruppen med psykisk sjukdom. Aktivitet Stimulera användning av arbetsverktyget SIP genom att bland annat i pilotform utarbeta rutiner för att följa utdata från journalsystemet på statistik över utfärdade SIP från landstinget per diagnos, kön och enhet. Följa hur många som har gått utbildningen på lärplattformen om SIP. Kommunikationsverktyget Prator ska testas i psykiatrins öppenvård för bättre överföring till kommunerna. Ansvarig Psykiatrins samordningschef, landstingets strateg 1.13 Aktivitet Förbättra intygsskrivandet så att sjukskrivningar som överstiger rekommenderad tid i det försäkringsmedicinska beslutsstödet är väl motiverade. Landstinget efterfrågar från Försäkringskassan i Uppsala konkret information om läkarintyg där fält 9 för psykiska diagnoser t.ex. stressrelaterade tillstånd har använts, vilka enheter som har utfärdat intygen samt om kvaliteten är god. Kan genomföras under begränsad tid, till exempel en månad, för att ge en bild av läget. Vidta planering av

9 9 (10) lärandeprocess utifrån informationen. Ansvarig Landstingets representant i styrgrupp Af - Fk - Lt 1.14 Öka kunskap om psykisk ohälsa ur ett brukarperspektiv i nätverket för rehabiliteringskoordinatorer. Aktivitet Föreslå för nätverket att patienter/brukare kan få undervisa om hur det är att vara drabbad av psykisk ohälsa och deras syn på samverkan. Ansvarig Landstingets operativa processledare 1.15 Göra ett omtag när det gäller rehabiliteringskoordinatorer inom psykiatrin. Aktivitet Aktualisera uppdragsbeskrivningen, ordna kompetensutveckling och nätverksträffar, repetera DFA och få in sjukskrivning som en del av vård och behandling, identifiera utvecklingsbehov på enheterna inom psykiatrin, använda statistiktjänsten. När Höst 2014 och hela 2015 Ansvarig Samordningschefen psykiatrin AS 1.16 Nystarta rehabiliteringskoordinatorer med nytt uppdrag, enligt nationell rapport, inom primärvård. Fokus på sjukdomsgruppen psykisk ohälsa och att dra nytta av statistiktjänst. Aktivitet Se plan 1 aktivitet 4.7 och plan 3 aktivitet 3.2 Ansvarig Landstingets samlade processtöd 1.17 Utredning av köerna till neuropsykiatriska utredningar. Aktivitet En utredning sker på uppdrag av produktionsstyrelsen. Ansvarig Produktionsstyrelsen 1.18 Aktivitet Lyfta fram osynliga gruppers hälsa, levnadsvillkor och behov där psykisk ohälsa utgör en stor andel. Öka svarsfrekvens och därmed kunskapsunderlaget i enkäten Hälsa på lika villkor från unga män och kvinnor som i dagsläget utgör ett stort bortfall (50 %), nämligen sjukskrivna med psykisk ohälsa och arbetslösa.

10 10 (10) Förslå finansiering från samordningsförbundet för att utforma och hantera en riktad enkät till bortfallsgrupperna. I förlängningen göra behovsanpassade prioriteringar. Ansvarig Handläggare på ledningskontoret med ansvar för enkäten Hälsa på lika villkor.