Uppföljning av kapacitetsanpassning hösten 2011, baserad på underlagen för perioden tom

Transkript

1

2

3 Diarienr. LSN-HSF H Ä L S O - O C H S J U K V Å R D Uppföljning av kapacitetsanpassning hösten 2011, baserad på underlagen för perioden tom

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och uppdragsgivare Sammanfattning/konklusion Patient/patientsäkerhet Tillgänglighet/vårdgaranti Remittering utanför länet Avvikelser Processer/flöden Akutmottagning Vårdplatser Beläggning Medelvårdtider Överbeläggning och utlokaliserade patienter Beredskapsplanen Vårdtyngd Operation Antal operationer Antal patienttimmar inom operationsavdelningarna Störningar/strukna operationer Samordning av resurser Medarbetare/personal Personalkostnader Bemanningsprocessen Arbetsmiljö Ekonomi (20)

5 1. BAKGRUND OCH UPPDRAGSGIVARE På grund av de ekonomiska problemen inom Hälso- och sjukvården och en fortsatt negativ kostnadsutveckling vidtogs åtgärder både på kort och lång sikt för att nå en ekonomi i balans. Kostnadsutvecklingen i början av sommaren pekade mot ett underskott på 290 miljoner. Landstingsfullmäktige har fastställt budget för hälso- och sjukvården, där målet är att uppnå ett nollresultat Utifrån situationen i juni 2011 var det nödvändigt att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna. För 2011 behövde kostnaderna sänkas med 140 miljoner kronor och det krävde snabba och mycket kraftfulla åtgärder som kommer att medföra konsekvenser, direkta eller indirekta, för alla enheter inom hälso- och sjukvården. I juni krävde Länssjukvårdsnämnden beslut om en åtgärdsplan för att uppnå ekonomisk balans. Den ekonomiska situationen krävde dock fler åtgärder för att på kort sikt minska kostnadsnivån redan Åtgärdsplanen kompletterades därför med en 10 % kapacitetsanpassning, som innebar att antalet vårdplatser inte fullt ut återställdes till normalläget efter sommaren. Det betydde att kapaciteten ökades från sommarens cirka 75 % till cirka 90 % från 1 september för att vårdkvalitet och arbetsmiljö skulle kunna bibehållas trots minskningen av personal. En övergripande konsekvensbedömning av effekterna av kapacitetsanpassningen med fokus på patient, verksamhet och arbetsmiljö genomfördes i slutet av augusti. Därefter vidtogs åtgärder för att minimera eller eliminera de negativa konsekvenser som identifierats. 2. SAMMANFATTNING/KONKLUSION Rapporten är baserad på underlag för perioden till och med För att en vårdplatsreducering ska få full effekt behöver en hel vårdavdelning stängas. Är inte detta möjligt bör en halv vårdavdelning eller vårdplatser motsvarande ett helt vårdlag reduceras för att det ska ge effekt på personalkostnaderna. Att minska vårdplatsantalet med enstaka vårdplatser/vårdavdelning ger ingen, eller mycket liten, kostnadseffekt. De planerade neddragningarna av vårdplatser har huvudsakligen fullföljts. Vårdplatserna på kvinnokliniken på MSE har inte reducerats eftersom att stänga tre vårdplatser inte ger effekt på personalbehovet. På vårdplatsenheten på NLN och MSE är beslutade vårdplatser reducerade. Efter noggrannare analys beslutades att vårdplatsreduceringen på KSK skulle halveras och denna vårdplatsreduktion är också genomförd. Behovet av vårdplatser behöver ständigt omprövas i förhållande till uppdrag och tillgång på resurser t ex. kompetens hos personalen. Tillgången till lediga platser på länets sjukhus 2011 har varit högre, både klockan och 17.00, än Beläggningen på vårdavdelningarna har 2011 varit i nivå med 2010 och ingen förändring av medelvårdtiden/medicinsk specialitet har skett. Från mitten av november tom mitten av december var det dock en mycket ansträngt vårdplatssituation på samtliga sjukhusen. 3 (20)

6 Utlokaliserade patienter har inte ökat i omfattning men antalet utlokaliserade patienter på NLN är avsevärt högre än på MSE. Någon skillnad mellan åren kan dock inte ses. Antalet utlokaliserade patienter indikerar att vårdplatsfördelningen behöver ses över. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns målet att av de patienter som planeras skrivas ut under dagens ska 50 % vara utskrivna före klockan för att underlätta inläggning av patienter från akutmottagningarna samt för planerade operationer. Baslinjemätningen som baseras på 2009 låg på 13 % beräknat på hela året hade andelen utskrivna före klockan ökat och pendlar 2011 runt 25 %. Det finns dock stora variationer mellan kliniker, avdelningar, månader och dagar. Detta indikerar att flödet inom vårdavdelningarna har förbättringspotential. Uppföljning i vårdtyngdsmätningssystemet Beakta visar en förskjutning där andelen patienter med litet omvårdnadsbehov behov minskat och andelen patienter med behov av omfattande eller mycket omfattande omvårdnads- och serviceinsats vid jämförelse mellan åren har ökat. En svårighet i bedömningen är att det finns en underliggande trendförskjutning mot allt högre ålder hos patienterna. Ett trendbrott noteras på KSK där vårdtillfällena för patienter i åldersintervallet 85 år eller äldre har minskat med 124 vårdtillfällen. Detta bedöms vara en effekt av alla genomförda ansträngningar inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt kommunerna för de mest sjuka äldre. Andelen återinskrivna inom 30 dagar är på samtliga sjukhus i länet lägre 2011 jämfört med baslinjemätningen som gjordes Antalet utförda slutenvårdsoperationer är färre 2011 än 2010, vilket det var redan under första halvåret På MSE är detta relaterat till bristen på operationssjuksköterskor men på KSK till antalet vårdplatser och på NLN på brist på vårdplatser samt kirurger. Inom länet har det totala antalet öppenvårdsoperationer ökat med 81 operationer. På MSE/KSK tillsammans har 347 fler öppenvårdsoperationer genomförts men på NLN har 118 färre planerade öppenvårdsoperationer utförts. Den största minskningen är ortopediska operationer. Orsaken till detta är att de rotblokader som tidigare gjordes på operationsavdelningen med ändrar rutin görs på radiologen. De ingreppen registreras därmed inte längre som öppenvårdsoperationer. Någon effekt på patientsäkerhet återfinns inte i tillgängligt underlag. Andelen patienter som bedöms av specialistvården samt behandlas i specialistvården inom lagstadgad tid, 90 dagar, har ökat. Medelvårdtiderna/specialitet är de samma som 2010 och avvikelserapporteringen har inget ändrat mönster. Remittering av patienter för att ge patienter möjlighet till lagstadgad bedömning eller behandling inom 90 dagar har ökat något 2011 jämfört med 2010, främst inom kirurgin medan kvinnosjukvården inte har någon utomlänsremittering som följd av vårdgarantin. Kostnader för utomlänsremitteringen p.g.a. vårdgarantin bedöms för hela förvaltningen uppgå till kronor för perioden september tom december Uppdelat per verksamhetsområde uppskattas kostnaderna för kirurgi till kronor och för ortopedi till kronor. Till största delen är det förväntade framtida kostnader och endast delar av remitteringen har ännu omsatts i faktiska kostnader. Under andra halvåret 2011 var de faktiska kostnaderna för samma grupp (vårdgaranti, samma diagnoser) 1,3 miljoner kronor. 4 (20)

7 Det är svårt att avgöra hur stor andel av utomlänskostnader p.g.a. vårdgarantin som är en följd av brist på personal, som kirurger eller operationssjuksköterskor, och hur stor andel som är normalvariation i remittering eller en följd av kapacitetsanpassningen av vårdplatser. De ekonomiska effekterna av kapacitetsanpassningen börjar nu synas fullt ut på personakostnaderna. Under perioden september tom december 2011 genererade klinikerna som påverkas av kapacitetsanpassningen ett överskott mot budget på 2,5 mkr. Kostnaderna för kost och tvätt har minskat under perioden september - december 2011, jämfört med samma period Dessa kostnader påverkas direkt vid minskade antal vårdplatser. Det syns inga effekter på övriga rörliga kostnader såsom medicinskt material och läkemedel. Det kan bero på att patienterna nu istället tas om hand i öppenvården. Det fanns problem inom hälso- och sjukvården redan före kapacitetsanpassningen gjordes och redovisade områden inom uppföljningen har oftast flera problembottnar. Det är en utmaning att få balans mellan patienters behov, efterfrågan och effektiv användning av tillgängliga resurser. Det kräver kreativitet hos både chefer och medarbetare samt ett långsiktigt målmedvetet förbättringsarbete. 3. PATIENT/PATIENTSÄKERHET 3.1 TILLGÄNGLIGHET/VÅRDGARANTI Enligt lag har patienter rätt till bedömning av specialist inom 90 dagar från remiss och behandling/operation inom 90 dagar från beslut av specialistläkare, den så kallade vårdgarantin. Fördelningen av andelen patienter som fått besök för bedömning inom den specialiserade vården (alla specialiteter) inom 90 dagar var högre under september samt oktober 2011 jämfört med föregående år men lägre i november samt december. I Nyköping beror detta på brist på specialister t ex inom urologi. Nybesök september oktober november december % 86 % 86 % 85 % % 81 % 89 % 87 % Behandlingar september oktober november december % 76 % 79 % 80 % % 71 % 78 % 79 % För behandlingar inkl. operationer har andelen som behandlats inom 90 dagar ökat samtliga månader 2011 jämfört med För de patienter som är i behov av kirurgisk behandling ser andelen behandlade patienter inom 90 dagar ut på följande sätt: 5 (20)

8 September 53 % 55 % Oktober 68 % 59 % November 73 % 68 % December 77 % 78 % Behandlingar inom kirurgi visar en minskad tillgänglighet under oktober och november medan september samt december ligger i nivå med föregående år. Inom ortopedin är tillgängligheten till behandling/operation i princip oförändrad för patienterna under periodens två första månader men tillgängligheten har ökat i november samt december jämfört med Följande andel av patienterna fick behandling/operation inom 90 dagar: September 55 % 55 % Oktober 66 % 68 % November 71 % 75 % December 73 % 80 % 3.2 REMITTERING UTANFÖR LÄNET För att erbjuda patienter vård inom 90 dagar remitteras några utanför länet. Remittering till följd av vårdgarantin har ökat i september både under 2010 och Denna remittering verkar ske oberoende kapacitetsanpassningen och tolkas snarare som en effekt av sommarsemestrar. Totalt har 174 patienter remitterats utomläns under uppföljningsperioden under rubriken vårdgaranti var det under samma period 79 patienter som remitterades. Ökningen är 95 patienter och remitteringar sker främst inom ortopedi samt kirurgi medan kvinnoklinikerna inte har någon utomlänsremittering på grund av vårdgarantin. De patienter som remitterats från ortopeden gäller främst förslitningsskador i leder, artros, där patienten får en ny höft- eller knäled inopererad. De båda klinikerna har under perioden september tom december 2011 tillsammans remitterat 36 patienter under rubriken vårdgaranti. Totalt remitterades från kirurgklinikerna 117 patienter för vård inom vårdgarantin. Inom kirurgin är den främsta orsaken till utomlänsremitteringen ljumskbråck och fetma men även patienter där kvinnors bröst ska förminskas. Från kvinnoklinikerna remitteras inga patienter utom länet då behandlingar kan ges inom lagstadgade 90 dagar. 3.3 AVVIKELSER Avvikelser rapporteras av medarbetarna i avvikelsesystemet Synergi. Det är mycket svårt att avgöra vilka avvikelser som har med kapacitetsanpassningen att göra. Manuell bedömning av samtliga avvikelser under uppföljningsperioden har därför genomförts och jämförts med Det finns därmed ett visst mått av osäkerhet i vad som är kopplat till kapacitetsanpassningen och vad som är avvikelser som har annan orsak. 229 fler avvikelser rapporterades 2011 jämfört med 2010 från september tom december. Ökningen av 6 (20)

9 rapporterade avvikelser har skett samtliga månader 2011 i jämförelse med Erfarenhetsmässigt vet man att det finns stora mörkertal i benägenheten att skriva avvikelserapproter. Från förvaltningsledningen uppmanas därför medarbetarna att registrera fler avvikelser. I den manuella bedömning som gjorts finns inga avvikelser som direkt kan kopplas till kapacitetsanpassningen rörande klagomål, miljö, läkemedel, medicintekniska produkter, vårdrelaterade infektioner, hot och våld samt informationshantering. Relaterat till patienter finns fyra rapporter (av totalt 25) som rör bemötande mellan personal vid vårdplatsbrist/överbeläggning, tre på MSE, en på NLN. Inom arbetsmiljöområdet finns tre avvikelser om vårdplatsbrist (MSE) samt en från NLN som gäller att patienter från flera specialiteter vårdas på samma avdelning på NLN ytterligare en avvikelse rör att patienten blir kvar på akutmottagningen MSE efter kl. 04 p.g.a. vårdplatsbrist. Två rapporter rör hematologpatienter som fått cytostatika behandling på onkologmottagningen istället för som brukligt på Victoriaenheten. Anledningen till detta var den svåra vårdplatssituation som rådde på MSE de första veckorna i december. I 11 av de 860 rapporterna inom kategorin medicinsk omvårdnadsprocess anges vårdtyngd som orsak till att patienterna inte fått omvårdnad i den utsträckning som skulle vara önskvärt. Det finns dessutom en samlingsrapport som rör medicinsk omvårdnadsprocess på ett okänt antal patienter. 4. PROCESSER/FLÖDEN 4.1 Akutmottagning I samband med konsekvensbedömningen inför kapacitetsanpassningen befarades ett ökat antal besök på akutmottagningarna i länet. Det finns inget i tillgängliga underlag som bekräftar den hypotesen. Det finns inte heller något ändrat mönster i antalet inläggningar till följd av besök på akutmottagningarna i länet. Antalet besök redovisas i nedanstående tabeller. MSE Sep 2010 Sep 2011 Okt 2010 Okt 2011 Nov 2010 Nov 2011 Dec 2010 Dec 2011 Antal besök Antalet sökande på akutmottagningen på MSE är i nivå med övriga månader under Under hela 2011 kan man dock se en trend med ökat antal besök jämfört med Ökningen är besök per månad. På MSE ses en ökning av antalet besök på kirurgkliniken men denna är inte specifik för september tom december utan har pågått hela En ökning av medicinpatienter ses från oktober månad och året ut men om denna ökning är relaterad till säsongsvariation eller kapacitetsanpassning är svårt att avgöra utifrån tillgängliga data. (För MSE får hänsyn tas till att registreringskriterier ändrats från 1/ vilket kommer att visa ca 1500 färre besök per helår) 7 (20)

10 Besöken på akutmottagningarna på NLN samt KSK ligger väsentligen i nivå med föregående år. NLN Sep 2010 Sep 2011 Okt 2010 Okt 2011 Nov 2010 Nov 2011 Dec 2010 Dec 2011 Antal besök Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec KSK Antal besök Ackumulerat 2011 Antal Läkarbesök Antal Individer i öppenvård Antal Besök per individ Akutmott KSK ,5 Akutmott MSE ,6 Akutmott NLN ,5 Antalet besök/individ på akutmottagningarna i länet var något högre på MSE än de andra två sjukhusen. Skillnaden kan hänföras till det ökade antalet besök. Verksamhetscheferna på akutklinikerna påtalar att det disponibla antalet vårdplatser för akuta patienter minskat under senare delen av uppföljningsperioden jämfört med september och oktober. Patienter som ska läggas in på vårdplatsenheterna blir därmed kvar på akutmottagningen i väntan på vårdplats vilket försenar åtgärder som behöver vidtas men försvårar också flödet på akutmottagningarna. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns målet att av de patienter som planeras skrivas ut under dagens ska 50 % vara utskrivna före klockan för att underlätta inläggning av patienter från akutmottagningarna samt för planerade operationer. Baslinjemätningen som baseras på 2009 låg på 13 % beräknat på hela året hade andelen utskrivna före klockan ökat och pendlar 2011 runt 25 %. Det finns dock stora variationer mellan kliniker, avdelningar, månader och dagar. Generellt och sett över året är ortopedklinikerna den specialitet med högst andel utskrivna före klockan 12. Det finns vårdavdelningar där knappt någon förändring skett och andra som avdelning 82 MDG samt avdelning 18 GOR på MSE som stadigt pendlar runt 50 %. Detta indikerar att flödet inom vårdavdelningarna har förbättringspotential. 4.2 Vårdplatser I samband med planeringen för den 10 % kapacitetsanpassningen identifierades att antalet vårdplatser på de tre sjukhusen behövde reduceras med cirka 57 vårdplatser för vuxna. Detta skulle fördelas på 33 vårdplatser på Mälarsjukhuset (MSE) och 12 på vardera Nyköpings lasarett (NLN) samt Kullbergska Sjukhuset (KSK). Intensivvårdsavdelningarna, akutvårdsavdelningen på MSE, kortvårdsavdelningen på NLN och medicinsk akutvårdsavdelning på KSK har oförändrat antal vårdplatser. 8 (20)

11 Anpassningen innebär att antalet vårdplatser på MSE har reducerats med 31 måndag tom fredag och med ytterligare 4 vårdplatser under helger. Vårdplatsenheten har dessutom haft ytterligare två vårdplatser färre på grund av att lokaler och personal anpassats till att vårda två mycket svårt hjärn- och ryggmärgsskadade patienter inom ramen för Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmlands (SRS) verksamhet. Vårdplatser på NLN har sedan 29 augusti reducerats med 12 vårdplatser och på KSK har 6 av de planerade 12 vårdplatserna reducerats. Efter närmare analys bedömdes att ytterligare sex vårdplatser inte var möjligt att stänga på KSK bl.a. på grund av att även där har två svårt hjärn- och ryggmärgsskadade patienter vårdats inom ramen för SRS och de tidigare vårdplatsreduceringar som genomförts BELÄGGNING Antalet lediga/belagda platser varierar stort över dygnets timmar, mellan dagar samt mellan avdelningar/specialiteter och sjukhus. Andelen lediga vårdplatser inom Landstinget Sörmland har förändrats till det bättre vid jämförelse mellan 2010 och Vid jämförelse mellan åren ses under perioden: 1 september tom 31 december o 29 % fler vårdplatser klockan o 44 % fler disponibla vårdplatser klockan oktober tom 31 december o 16 % fler vårdplatser klockan o 34 % fler disponibla vårdplatser än Beläggningen, i medeltal, på de disponibla vårdplatserna på sjukhusen har legat runt 90 % på samtliga sjukhus, se grafer nedan. Uppgifterna speglar de patienter som faktiskt befinner sig på vårdavdelningen och patienter som vårdas på IVA men har en hemmahörighet på någon vårdavdelning är inte medräknade i underlaget. Nedanstående uppgifter är hämtat ur vårdtyngdsmätingssystemet Beakta. Samtliga klinker som bedriver somatisk slutenvård, exklusive kvinnoklinikerna, ingår i underlaget. 9 (20)

12 Beläggningen under september är lägre än övriga månader, sommaren exkluderad, på MSE samt NLN. Det kan vara en effekt av att kapacitetsanpassningen startade och att man inte kunde bedöma helt klart var den förändrade kapacitetsnivån för planerade operationer låg. Trots att det inte tydligt framgår av graferna var det från mitten av november till mitten av december hade sjukhusen en uppgång i beläggningen där vårdplatstillgången var ansträngd. Detta mönster fanns även Från kirurgkliniken på MSE anges att kapacitetsanpassningen fått stora konsekvenser med brist på vårdplatser, snävare bemanningsmål och hög personalomsättning. Denna negativa spiral har lett till ytterligare vårdplatsreducering och bedömningen är att de närmar sig en situation där de endast klarar akut verksamhet. Ett trendbrott noteras på KSK där vårdtillfällena för patienter i åldersintervallet 85 år eller äldre har minskat med 124 tillfällen. Detta bedöms vara en effekt av alla genomförda ansträngningar inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt kommunerna för de mest sjuka äldre För att minska behovet av slutenvårdsplatser har vissa patientgrupper, t ex strumaopererade patienter som ligger en natt på sjukhus, vårdas över natten på uppvakningsavdelningen 10 (20)

13 (UVA). UVA på både MSE och NLN har varit öppet vissa utvalda nätter och operationsprogrammet anpassats därefter. På MSE har patienthotellet Altheas resurser som alternativ till slutenvårdsavdelning använts i mindre omfattning under uppföljningsperioden 2011 jämfört med föregående år. Beläggningen varierar och en orsak är att patienterna i slutenvården är sjukare, kräver mer vårdinsatser samt service och då uppfyller de inte längre de kriterier som gäller för vård på Althea, vilka är satta utifrån rådande bemanning. Patienter som får behandling i öppen vård men bor på Althea under behandlingsperioden har däremot fördubblats under september tom december 2011 jämfört med Från Alhea betonas hur bra flödet av onkologklinikens öppenvårdspatienter fungerar MEDELVÅRDTIDER Med färre vårdplatser befarades att patienter skulle komma att skrivas ut tidigare. Det finns inget i uppföljningen av medelvårdtider som tyder på det. Patienterna vårdtid efter kapacitetsanpassningen följer samma mönster som tidigare. Andelen återinskrivna inom 30 dagar är på samtliga sjukhus i länet lägre 2011 jämfört med baslinjemätningen som gjordes ÖVERBELÄGGNING OCH UTLOKALISERADE PATIENTER Överbeläggning på en vårdavdelning är när fler patienter vårdas där än det antal fastställda platser som avdelningen har. När en avdelning är fullbelagd kan patienten vårdas på en överbeläggningsplats eller som utlokaliserad patient (i Sörmland tidigare kallad gästpatient) på en avdelning som inte har den specialistkompetens som är bäst för patientens tillstånd. Det innebär att patienten vårdas på annan kliniks vårdplats än den som har det medicinska ansvaret för patienten. Antalet överbeläggningar är en ögonblicksbild. I detta underlag anges situationen klockan De patienter som under kväll/natt vårdats på överbeläggningsplats eller som gästpatient har då oftast flyttats till ordinarie sängplats på rätt avdelning. På NLN var antalet dagar, september tom december 2011, med överbeläggning betydligt färre än motsvarande period Från VPE framhålls att hösten 2010 fanns ett större antal mycket vårdtunga patienter inlagda under lång tid, fler än normalt. Det samt brist på sjuksköterskor bidrog till att man under perioder var tvungna att reducera vårdplatser p.g.a. hög vårdtyngd vilket ytterligare ökade trycker på tillgängliga vårdplatser. KSK använder två begrepp, överlappningsplats samt överbeläggning. En överlappningsplats är när patienten tillfälligt (kortare tid än 24 tim) ligger i korridoren och väntar på en plats på ett vårdrum medan överbeläggningar avser extra säng på vårdrum. Under september tom december 2011 har det varit 7 tillfällen med överbeläggningar. Från mitten av november till mitten avdecember var vårdplatssituationen mycket ansträng på samtliga sjukhus i länet. På KSK öppnades därför fyra extra vårdplatser under ett par dagar vid två tillfällen. På MSE har kvinnokliniken haft överbeläggning hälften av dagarna i september och två tredjedelar av dagarna i oktober. November och december har det varit enstaka dagar. På vårdplatsenheten har det varit överbeläggning på sex avdelningar i september och i oktober hade samma avdelningar överbeläggningar under hälften av månadens dagar. 11 (20)

14 November samt december har vårdplatsenheten haft enstaka överbeläggningar klockan En av orsakerna till de få överbeläggningarna trots ansträngd vårdplatssituation kan vara att man fem gånger i november och två i december 2011 öppnat fyra till tio extra vårdplatser. Utlokaliserade patienter Vid tillfällen med stort behov av vårdplatser kan även vårdplatser på annan klinik användas för att bereda slutenvårdsplats för en patient t ex att ortopedpatienter vårdas på kirurg- eller medicinavdelning. Så snart det är möjligt ordnas en vårdplats på rätt vårdavdelning. Från vårdplatsenheterna påpekas att vårdplatstillgången under perioder ytterligare reducerats p.g.a. vinterkräksjuka eller extremt hög vårdtyngd. Det kan påverka antalet gästpatienter. Mälarsjukhuset Nedan anges antal dagar per månad då det fanns utlokaliserad patient på någon av sjukhusets avdelningar September 11 1 Oktober November December Antalet dagar då det fanns utlokaliserade patienter, en eller flera, var färre 2011 än Den klinik som har flest utlokaliserade patienter är medicinklinken. Nyköpings lasarett Under 2010 fanns utlokaliserade samtliga dagar från 1 september tom 31 december. Antalet utlokaliserade patienter fördelas likvärdigt mellan ortoped-, medicin och kirurgkliniken sett över hela perioden har inte situationen ändrats nämnvärt men det fanns enstaka dagar i september och oktober då inga patienter var utlokaliserade. Nedan anges antalet dagar per månad då det fanns utlokaliserade patienter på någon av sjukhusets somatiska vårdavdelningar September Oktober November December Vårdplatskoordinatorerna på NLN upplever att det är svårt att hitta rätt avdelning till akuta patienter trots att de startar arbetsdagen med att flytta de utlokaliserade patienterna till rätt avdelning. Mätningen är gjord i slutet av arbetsdagen, klockan liksom på MSE, och man kan konstatera att NLN har det största antalet utlokaliserade patienter av sjukhusen i länet. Kullbergska sjukhuset På KSK har omfattningen av utlokaliserade patienter inte varit stor. I stort sett alla vårdas inom samma klinik, medicinkliniken, eftersom geriatrisk rehabilitering ingår i kliniken. Antalet dagar med utlokaliserade patienter på MSE samt NLN indikerar att vårdplatsfördelningen behöver ses över. 12 (20)

15 4.2.4 BEREDSKAPSPLANEN Beredskapsplanen som gäller vid platsbrist på ett sjukhus. Då omfördelas patienter mellan sjukhusen. På MSE har man under uppföljningsperioden haft 12 möten ang. beredskapsplanen och två epidemimöten. KSK har utlöst beredskapsplanen sju gånger och på NLN har man under november tom december haft tre tillfällen då beredskapsplanen utlöstes. Uppgifter om 2010 saknas VÅRDTYNGD Beakta är ett styrinstrument där patientens vårdtyngd (behov av övervakning, behandling, hjälp med personlig hygien, träning mm.) ska tjäna som underlag för bemanning av vårdavdelningarna. Vårdavdelningarna kan inte generellt jämföras med varandra eftersom deras uppdrag och blandning av patienter kan skilja stort. Det är dock möjligt att jämföra vårdavdelningar med samma/liknande uppdrag, t ex strokeavdelningar, men framförallt är Beakta ett instrument där vårdavdelningar/sjukhus kan se förändringar inom samma enhet över tid. Patienternas sammanlagda behov klassificeras in i fyra grupper: A - liten omvårdnads- och serviceinsats B- måttlig omvårdnads- och serviceinsats C - omfattande omvårdnads- och serviceinsats D mycket omfattande omvårdnads- och serviceinsats De mest sjuka, med omfattande övervaknings- och omvårdnadsbehov, samt behov av sjukhusets resurser prioriteras alltid och utgör en större andel av det totala patientantalet när vårdplatser reduceras. Uppföljning i Beakta visar en förskjutning där andelen patienter med litet omvårdnadsbehov behov minskat och andelen patienter inom grupp C (omfattande omvårdnads- och serviceinsats) samt D (mycket omfattande omvårdnads- och serviceinsats), vid jämförelse mellan åren har ökat. 4.3 Operation ANTAL OPERATIONER NLN Operationsavdelningen på Nyköpings lasarett har i ett snitt på 27 operationslag/vecka vilket är en marginell förändring jämfört med de 28 operationslag/vecka som fanns under motsvarande period 2010 samt våren Det totala antalet operationer, akuta samt planerade, som utförts under september tom december 2011 samt 2010 inom ortoped-, kirurg-, ÖNH-klinikerna samt kvinnoklinikenser ut på följande sätt: Antal primäringrepp, NLN september oktober november december Totalt antal ingrepp 2011 Akut Planerad Totalt antal ingrepp 2010 Akut Planerad (20)

16 Vissa av ovanstående operationer har utförts på kirurg- eller ortopedmottagningen men med personal från operationsavdelningen. Tandvårdens ingrepp samt anestesiklinikens ingrepp t ex att sätta in en central venport är inte inkluderade. Fördelningen av öppen respektive slutenvårdsoperationer ses nedan. Antal primäringrepp, NLN september oktober november december Totalt antal ingrepp 2011 Öppenvård Slutenvård Totalt antal ingrepp 2010 Öppenvård Slutenvård Totalt utfördes 1725 operationer under september tom december 2011 det är 223 färre operationer jämfört med samma period 2010 då 1948 operationer utfördes. NLN har 118 färre öppenvårdsoperationer utförts. Förändringen fördelar sig dock olika mellan klinikerna och den största minskningen ses inom ortopedin. Ortopedkliniken Den största minskningen är ortopediska operationer, 85 stycken. Orsaken till detta är en rutinförändring där den ortoped som fram till våren 2011 lade rotblokader på operationsavdelningen numera gör det på radiologen och därmed registreras de inte lägre som öppenvårdsoperationer. Ytterligare en förklaring, som i mindre omfattning påverkar antalet operationer, är att kliniken fått minskad operationsresurs tertial fyra 2011 och att om en patient behöver strykas prioriteras slutenvårdspatienterna. Det är dock tydligt att man under september inte visste nivån på den förändrade vårdplatskapaciteten, antalet planerade slutenvårdsoperationer i september är hälften jämfört med Kirurgkliniken Inom kirurgin är det färre antalet planerade operationer dels en följd av vårdplatsbrist men även bristen på specialister inom kirurgi. Det totala antalet akuta operationer är 41 fler 2011 jämfört med Ökningen återfinns bland patienter som behöver slutenvård. Om detta är en tillfällighet eller inte går inte att avgöra på tillgängligt underlag. Planerade öppenvårdsoperationer är väsentligen i nivå med 2010 då 215 operationer utfördes. 2011utfördes 204 planerade öppenvårdsoperationer. Öron-näsa-hals Operationsverksamheten på öron-näsa-hals-kliniken (ÖNH), som endast har öppenvårdskirurgi på NLN, har inte förändrats mellan åren. Kvinnokliniken Kvinnokliniken har utförts 41 färre ingrepp 2011 jämfört med samma period 2010 och skillnaden är ungefär lika stor vad gäller akuta som planerade operationer. Förändringen är dock inte relaterad till kapacitetsanpassningen. De färre ingreppen är en följd av att kliniken strikt följer gällande indikationer men påtalar att när det gäller antalet aborter och skrapningar efter missfall så görs det allt mer som sällan eftersom medicinsk behandling tar över i allt högre grad även tidigt under graviditeten. Tid på operationsavdelningen har därför kunnat överlåtas till andra kliniker. 14 (20)

17 MSE/KSK Antalet operationslag/vecka på MSE varierade under 2010 liksom Totalt, spritt över hela året var det dock 258,5 operationslag färre Beräknat på 40 veckor med full kapacitet motsvarar förändringen 6,5 färre operationslag/vecka. Skillnaderna mellan åren återfinns framförallt under sen vår samt tidig höst. Orsaken till att operationslagen är färre är inte kopplat till vårdplatsbrist utan beror på att operationssjuksköterskor saknas. Antalet operationer på MSE var fjärde tertialet 2011, stycken och år Skillnaderna mellan åren är 51 färre akuta operationer 2011 och 103 färre planerade slutenvårdsoperationer. Det minskade antalet planerade slutenvårdsoperationer är främst relaterat till färre disponibla operationslag. Den stora förändringen av akuta operationer finns inom ortopedin och är troligen en effekt av att vintern inte kom lika tidigt 2011 som Antal primäringrepp, MSE september oktober november december Totalt antal ingrepp 2011 Akut Planerad Totalt antal ingrepp 2010 Akut Planerad Fördelningen av öppen respektive slutenvårdsoperationer ses nedan. Antal primäringrepp, MSE september oktober november december Totalt antal ingrepp 2011 Öppenvård Slutenvård Totalt antal ingrepp 2010 Öppenvård Slutenvård Öppenvårdsoperationerna på MSE var 672 stycken september tom december utfördes 857 operationer, en ökning med 185 planerade öppenvårdsoperationer jämfört med året före. På KSK finns 17 operationslag/vecka vilket är oförändrat jämfört med Antal primäringrepp, KSK september oktober november december Totalt antal ingrepp 2011 Öppenvård Slutenvård Totalt antal ingrepp 2010 Öppenvård Slutenvård På KSK utfördes 742 öppenvårds operationer/behandlingar på operationsavdelningen september tom december 2010 och 264 planerade slutenvårdsoperationer. Samma period 2011 utfördes 888 öppenvårdsoperationer och 237 opererade patienter vårdades inom slutenvården. Differensen mellan åren är 27 färre slutenvårdsoperationer och 146 fler öppenvårdsoperationer Den totala tid som patienterna finns på operationsavdelningen är i stort den samma 2010 och 2011, öppenvårdsingrepp är dock oftast kortare ingrepp än slutenvårdsoperationer. Bättre planering samt att operationslagen arbetar längre på fredagar har möjliggjort ökningen från totalt 1006 operationer 2010 till 1125 operationer (20)

18 I ovanstående underlag ingår inte behandlingar som utförts utanför operationsavdelningen vilket ingår i underlaget från NLN om personal från operationsavdelningen deltar vid ingreppet. Kirurgkliniken MSE/KSK Inom kirurgin ses ingen skillnad på MSE i det totala antalet utförda slutenvårdsoperationer men 2011 utfördes 20 fler akuta operationer än Planerade öppenvårdsoperationer som kirurgkliniken utför på MSE är färre 2011 (184 stycken) jämfört med 2010 (247 stycken). Bättre användning av tillgängliga resurser på KSK medför att slutenvårdspatienter prioriteras på MSE och öppenvårdsingrepp flyttas till KSK. Antalet kirurgiska öppenvårdsoperationer på KSK är fler 2011 än Ändrat operations- och arbetssätt runt patienter med åderbråck har medfört att 166 patienter behandlats på mottagingen jämfört med tidigare då samtliga behandlades på operationsavdelningen. Ortopedkliniken MSE/KSK 107 färre ortopediska operationer har utförts 2011 på MSE. Två tredjedelar av minskningen beror på färre akuta operationer vilket troligen är väderberoende, 2011 kom vintern tidigt. Kliniken har ändrat arbetssätt vid planering av operationer vilket gör att trots färre utförda planerade operationer har fler höft- och knäplastikoperationer utförts på MSE. Antalet personer som väntar på operation har minskat. Det färre antalet slutenvårdsoperationer är på MSE framförallt en effekt av bristen på operationssjuksköterskor och på KSK färre antal vårdplatser för planerad ortopedi. Även på KSK arbetar man med flödet på vårdavdelningen för att effektivisera tiden på sjukhuset. Detta arbete har minskat medelvårdtiden med ett dygn och förändringsarbetet fortsätter. Öppenvårdsoperationerna på KSK har däremot ökat med 50 operationer 2011 och på MSE med 89 ingrepp. Kvinnokliniken MSE/KSK Inom kvinnosjukvården ses ett minskat antal ingrepp både inom öppen- och slutenvården. Detta är delvis en effekt av färre operationslag men övergången från kirurgisk till medicinsk behandling tar över i större omfattning t ex vid aborter och skrapningar efter missfall. På KSK utförs gynekologiska dagkirurgiska operationer vilka har ökat med ca 10 operationer per månad tertial 4, 2011 jämfört med samma period Öron-näsa-hals Antalet akuta operationer inom öron-näsa-hals området är konstant. Skillnaden i planerade öppenvårdsoperationer mellan åren är i princip obefintlig och de planerade slutenvårdsoperationerna är 20 färre 2011 jämfört med föregående år. På KSK utförs inga operationer inom ÖNH-området. Totalt på de båda operationsavdelningarna har 131 färre slutenvårdsoperationer genomförts 2011 jämfört med 2010 och 347 öppenvårdsoperationer fler genomförts ANTAL PATIENTTIMMAR INOM OPERATIONSAVDELNINGARNA Utöver antalet operationer måste den använda tiden värderas eftersom tidsåtgången per ingrepp varierar stort. Under en arbetsdag kan flera korta ingrepp genomföras per tidsenhet alternativt förre men längre operationer. I tidsredoviningen ingår förberedelser av patient (lägga bedövning, söva, iordningställa patient och instrument inför operationen, väcka patient 16 (20)

19 mm.) från det att han/hon hämtas in till operationsavdelningen tills han/hon lämnas på uppvakningsavdelningen eller intensivvården. Baserat på tidsåtgången totalt för samtliga kliniker på NLN september tom december har tiden som patienterna finnas på operationsavdelningen minskat från 4223 till 4047 timmar Detta kan relateras till färre operationer. Den totala patienttiden inom operationsavdelningen på MSE var 2010, 6690 timmar och 2011, 6426 timmar dvs. differensen mellan åren är 264 timmar minskad patienttid. Detta är till största delen en effekt av det minskade antalet operationslag men även det minskade antalet akuta operationer inom ortopedin bidrar. På KSK har däremot tiden då patienter befinner sig på operationsavdelningen ökat från 2010 till 2011, från 1816 timmar till Differensen är spridd över samtliga månader och den ökade tiden finns inom gruppen planerade öppenvårdsoperationer STÖRNINGAR/STRUKNA OPERATIONER Verksamheten på en operationsavdelning är föränderlig. Omplanering av dagens operationsprogram förekommer ofta t ex. när operationer, av olika anledningar, tar längre tid än beräknat eller akuta situationer uppstår t.ex. akuta kejsarsnitt eller när skadade i trafikolycka inkommer till sjukhus. De huvudsakliga orsakerna till att operationer stryks på NLN är akuta operationer prioriteras, andra planerade operationer prioriteras samt ändrad bedömning. Antalet störningar är i nivå med föregående år. De dominerande orsakerna på MSE är ändrad bedömning, patient sjuk (patienten ringt och meddelat att han/hon är sjuk), akuta operationer prioriteras och förlängd operationstid av annan patient samt operatör saknas. Under september tom december har antalet störningar orsakade av sjukhuset ökat med 30 stycken. Inget genomgående mönster kan ses. Antalet störningar på KSK beroende på sjukhuset är inte nämnvärt förändrad mellan åren. Den enskilt största störningsorsaken är att patienten ringer och avbokar pga. sjukdom eller att han/hon uteblir. Störning/struken operation på grund av platsbrist på IVA eller vårdavdelning är inte gjord SAMORDNING AV RESURSER På MSE sker samordning av resurser i operationsstyrelsen som sammanträder en gång/månad och verksamhetscheferna från opererande kliniker, anestesikliniken samt VPE deltar. Där beslutas om tilldelningen av operationslag/klinik. Varje klinik gör sedan sin operationsplanering. Varje vecka träffar operationsplaneringssjuksköterskorna teamledare på operationsavdelningen och går igenom operationsprogrammet och vid behov görs ändringar. På KSK träffar verksamhetschefen på anestesikliniken motsvarigheten för opererande klinikerna samt planeringssjuksköterskorna för genomgång. Samordningen på NLN sker i huvudsak på samma sätt. Resursfördelningen sker huvudsakligen i operationsstyrelsen, men även informellt mellan klinikernas operationsplanerare och vårdenhetscheferna på VPE. 17 (20)

20 5. MEDARBETARE/PERSONAL De enheter som omfattas av kapacitetsanpassningen påbörjade bemanningsförändringar under september. Anpassningsfasen har fortsatt främst under oktober men även november och december. Förändringarna har genomförts främst via omflyttningar inom respektive verksamhet men även på så sätt att enskilda medarbetare sökt sig till andra verksamheter. Den stegvisa anpassningen av bemanningen har skett beroende på att verksamheterna väntat in redan planerade personalförändringar, t.ex. pensionsavgångar, samt nödvändighet att anpassa förflyttningarna till enskilda medarbetares tjänstgöringsgrad. Några verksamheter har kunnat genomföra eller påbörja bemanningsförändringarna endast till viss del p.g.a. svårighet att anpassa bemanningen vid reducering av endast enstaka vårdplatser. För andra har tillkommande vårdbehov krävt tillfällig höjning av bemanningen. 5.1 PERSONALKOSTNADER Ursprunglig plan - förväntat antal reducerade tjänster Ursprunglig plan Reducerade platser Beräknad reducering av tjänster Besparing per månad Infektion/Lung Avd 36-6,0-7,2-217 Kirurg M/K Avd 81-6,0-7,3-217 Kvinno M/K Förl/Avd 61-3,0-2,9-87 Vårdplatsenhet MSE -18,0-21,2-634 Vårdplatsenhet KSK -6,0-6,6-196 Vårdplatsenhet NLN -12,0-15, ,0-60, Utfall jämfört med budget beräknat per månad under perioden september-december 2010 jmf med september-december Budgetdiff sep-dec 2010 Budgetdiff sep-dec 2011 Diff Diff per månad Infektion/Lung Avd Kirurg M/K Avd Kvinno M/K Förl/Avd Vårdplatsenhet MSE Vårdplatsenhet KSK Vårdplatsenhet NLN (20)

21 De ekonomiska effekterna av kapacitetsanpassningen syns nu fullt ut på personalkostnaderna. Under perioden september-december 2011 genererade klinikerna som påverkas av kapacitetsanpassningen ett överskott mot budget på 2,5mkr. Samma period 2010 genererade de ett underskott på 7,5mkr. Differensen mot budget har förbättrats med 10mkr under dessa 4 månader, 2,5mkr per månad. Av de berörda enheterna är det endast avdelning 61 (KK) på MSE som ej uppnått den kalkylerade ekonomiska effekten. Antal årsarbetare Antalet årsarbetare hela Hälso- och sjukvården månadsvis augusti-oktober 2011 jämfört med samma perioder 2010 Augusti +82,4 September - 3,7 Oktober - 26,7 November - 37,6 December - 59,6 5.2 BEMANNINGSPROCESSEN Bemanningsprocessen samordnas även fortsättningsvis via de tre sjukhusens bemanningsoch LAS-grupper. 5.3 ARBETSMILJÖ Synergirapporter Antalet rapporter i synergiregistret kopplade till rubriken arbetsmiljö var under perioden september december 225 stycken, en ökning jämfört med För perioden finns sex rapporter som är direkt kopplade till kapacitetsanpassningen. Vårdplatsbrist/överbeläggning MSE (3 rapporter varav en är samlingsrapport och rör överbeläggningar i september samt oktober) förflyttning av personal till annan avdelning p.g.a. stängning NLN (2) patienter från olika specialiteter vårdas på samma avdelning NLN (1) Dessutom rör ca 25 rapporter på NLN hög arbetsbelastning men det går av rapporterna inte att avgöra om de är direkt kopplade till kapacitetsanpassningen. Sjukfrånvaro Vid jämförelse september-december med januari-april 2011 ser vi, för fyra av de enheter där vårdplatsanpassningarna helt eller delvis genomförts endast marginella skillnader avseende sjukfrånvaron, varierande uppåt och nedåt. För avd 81 MSE har sjukfrånvaron däremot ökat och det är svårbedömt hur mycket av detta undantag som kan relateras till kapacitetsanpassningen. 19 (20)

22 6. EKONOMI Under de senaste månaderna september tom december har 174 patienter remitterats utom länet för operation inom vårdgarantin (bristande tillgänglighet inom Landstinget Sörmland). Hittills är det ett begränsat antal diagnosområden som varit aktuella. Inom de verksamhetsområden som har operativ verksamhet kan kapacitetsanpassningen antas vara den bakomliggande orsaken. Beräknat strikt på betalningsförbindelser som är märkta med vårdgaranti och att det är tre eller flera remisser med samma diagnos, beräknas kostnaden för dessa remitteringar uppgå till kronor. Till största delen är det förväntade framtida kostnader och endast delar av remitteringen har ännu omsatts i faktiska kostnader. Under andra halvåret 2011 var de faktiska kostnaderna för samma grupp (vårdgaranti, samma diagnoser) 1,3 miljoner kronor. Uppdelat per verksamhetsområde uppskattas kostnaderna för kirurgi till kronor och för ortopedi till kronor. Uppskattningen är baserad på det som faktiskt är registrerat i våra uppföljningssystem (Skvader). Det är svårt att avgöra hur stor andel som är effekt av brist på personal, som kirurger eller operationssjuksköterskor, och hur stor andel som är normalvariation i remittering eller en följd av kapacitetsanpassningen. Erfarenhetsmässigt finns det en viss eftersläpning i systemet för den senaste månaden, varför antalet remisser kan vara något underskattat. De ekonomiska effekterna av kapacitetsanpassningen börjar nu synas fullt ut på personakostnaderna. Under perioden september tom december 2011 genererade klinikerna som påverkas av kapacitetsanpassningen ett överskott mot budget på 2,5 mkr. Kostnaderna för kost och tvätt har minskat under perioden september - december 2011, jämfört med samma period Dessa kostnader påverkas direkt vid minskade antal vårdplatser. Det syns inga effekter på övriga rörliga kostnader såsom medicinskt material och läkemedel. Det kan bero på att patienterna nu istället tas om hand i öppenvården. 20 (20)