Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser

Transkript

1 Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser December 2013

2 2

3 Förord Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård, med målsättning att Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025, har behovet av genomgripande fastighetsinvesteringar synliggjorts. Dessa investeringar är en central och strategisk fråga som ska hanteras sammanhållet för att trygga en god hälsooch sjukvård åt medborgarna i länet. Som ett led i detta har Strategiska hälso- och sjukvårdsenheten, på uppdrag av styrgruppen för Framtidens hälso- och sjukvård, utarbetat en prognos av vårdkonsumtion i Sörmland fram till år I denna rapport har prognoser för läkarbesök på akutmottagning, operationer samt vårdplatser tagits fram. Rapporten är framtagen av Anna Ekholm (ansvarig), Clas Åke Johansson och Håkan Wramner. Milan Knezevic Enhetschef 3

4 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Befolkningsprognos... 6 Prognoser för vårdkonsumtionen... 8 Läkarbesök på akutmottagning... 8 Operationer Vårddagar och vårdplatser Avgränsningar i prognoserna Genusperspektiv Material och metod Definitioner Bilagor Bilaga 1, Befolkningsprognoser per kommun Bilaga 2, Befolkningsprognoser per åldersgrupp Bilaga 3, Kontaktpersoner för underlag

5 Sammanfattning Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos kommer folkmängden i Södermanland år 2025 vara drygt Befolkningsökningen är störst bland de äldre. Antalet personer äldre än 80 år förväntas öka med ungefär personer. Antalet läkarbesök på akutmottagning ökar med besök (14 %) till Ökningen av antal läkarbesök på akutmottagningarna beror till stor del på att de äldsta i befolkningen blir fler. Antalet operationer ökar med operationer (8 %) till Åldersgruppen 45 till 64 år som idag står för en fjärdedel av operationerna förväntas inte öka så mycket i antal fram till Det innebär att antalet operationer inte ökar i samma takt som befolkningen. Operationssalar Idag görs 640 operationer per sal under ett år i de 22 bemannade salarna Om det på 28 salar skulle göras 640 operationer i genomsnitt är det möjligt att göra cirka 20 procent fler operationer än idag och nästan fler operationer än vad som är att förvänta av befolkningsökningen till år 2025 Vårddagarna ökar med 21 procent till Åldersgruppen 80 år och äldre var 6 procent av befolkningen år 2012 men stod för en tredjedel av vårddagarna väntas gruppen stå för nära 40 procent av vårddagarna. Vårdplatser Behovet av vårdplatser fram till år 2025 uppskattas öka med upp till 100 platser beroende av den förväntade befolkningsutvecklingen, förändringar i beläggningsgrad och effektivisering. För mer exakta prognoser av vårdkonsumtionen i länet krävs ett bredare angreppssätt som, förutom befolkningsutveckling, tar hänsyn till övriga faktorer som påverkar framtidens behov av vårdkonsumtion i länet. 5

6 Inledning Uppdraget är att ta fram en prognos av vårdkonsumtion på övergripande länsnivå och per sjukhus, Mälarsjukhuset (MSE), Nyköpings lasarett (NLN) och Kullbergska sjukhuset (KSK) fram till år I denna prognos beskrivs vårdkonsumtionen i termer av följande variabler: läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar, operationer och antal vårdplatser. Utgångspunkten har varit nuvarande vårdkonsumtion i form av läkarbesök på akutmottagning, operationer och vårddagar. Prognoserna grundar sig på befolkningens utveckling fram till 2025, folkmängdens, åldersstrukturens och könsfördelningens förväntade förändring. Prognoserna utgår från att vårdkonsumtionsmönstret i befolkningen inte förändras mellan 2012 och 2025 samt att vårdkonsumtionen fördelas på samma sätt mellan länets sjukhus 2025 som Befolkningsprognos Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Landstinget Sörmland tagit fram en befolkningsprognos för Södermanland och dess kommuner. I prognosen görs antaganden om fruktsamhet, dödlighet, inflyttning och utflyttning. Vid årsskiftet 2012/2013 var befolkningen i Södermanland knappt (figur 1). Den förväntas öka med i genomsnitt personer varje år fram till år Sörmlänningarna kommer då att vara drygt vilket är 10 procent fler än idag. Immigrationen står för ungefär 80 procent av folkökningen under perioden. Figur 1: Befolkningsutveckling i Södermanland med prognos Källa: SCB Det är stor skillnad i befolkningsökning mellan länets kommuner. Som visas i tabell 1 beräknas Eskilstunas befolkning ha ökat med 14 procent till år 2025 vilket motsvarar hälften av länets totala befolkningsökning. 6

7 I Flen, Oxelösund och Vingåker är prognosen att folkmängden i princip är oförändrad till Övriga kommuner kommer ha en befolkningsökning på mellan 6 och 11 procent. Tabell 1: Befolkningsförändring i Södermanland mellan 2012 och 2025 Kommun Folkmängd 2012 Folkmängd 2025 Förändring (%) Eskilstuna Strängnäs Nyköping Trosa Gnesta Katrineholm Oxelösund Vingåker Flen Södermanland Källa: SCB Befolkningsökningen är störst bland de äldre. Andelen 65 år och äldre ökar från 22 till 24 procent vilket motsvarar ungefär fler personer i åldersgruppen år Antalet personer äldre än 80 år förväntas öka med 42 procent, ungefär personer (tabell 2). Tabell 2: Befolkningens fördelning per åldersgrupp 2012 och 2025 Åldersgrupp Antal 2012 Antal 2025 Förändring % Andel (%) 2012 Andel (%) Totalt Källa: SCB Könsfördelningen är jämn i samtliga åldersgrupper förutom i gruppen 80 år och äldre där andelen kvinnor är betydligt högre. Från 2012 och fram till 2025 ökar dock andelen män i den äldsta åldersgruppen från 38 procent män till 43 procent. Det innebär att antalet män över 80 år kommer att öka från till personer. 7

8 Prognoser för vårdkonsumtionen Läkarbesök på akutmottagning Besöken på de tre akutmottagningarna i Sörmland har ökat kraftigt under lång tid. Det totala antalet besök per invånare bedöms år 1995 varit cirka 190. Idag är totala antalet besök på akutmottagningarna 300 per invånare. Sörmland ligger relativt högt i jämförelse med flera andra landsting när det gäller antal besök per 1000 invånare. Det är idag stor skillnad mellan länets kommuner. Läkarbesöken på akutmottagning är flest per tusen invånare i Katrineholm och lägst i Gnesta (tabell 3). Utöver besöken på akutmottagningarna görs idag totalt cirka besök, eller 50 besök per 1000 invånare, på de fyra primärvårdsjourmottagningarna i länet. Kvinnor gör fler besök än män. Katrineholmsborna gör även relativt många besök på primärvårdsjouren jämfört med övriga kommuner. Tabell 3: Antal läkarbesök per invånare på akutmottagning samt primärvårdsjour fördelat per kommun, 2012 Kommun Akutmottagning Primärvårdsjour Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Källa: SCB & Måttdatabasen Beräknat på förändringar i befolkningen förväntas läkarbesöken på länets akutmottagningar öka med besök eller 14 procent till och med år 2025 (tabell 4). På MSE innebär ökningen cirka 20 fler besök per dag och på NLN cirka 9 fler besök per dag. Den förväntade ökningen av läkarbesök är något lägre på Kullbergska sjukhuset jämfört med de andra sjukhusen till 8

9 följd av en lägre befolkningsökning i närliggande kommuner. Det ökade antalet besök på KSK innebär cirka 3 fler besök per dag. Tabell 4: Prognos för antal besök på akutmottagning Totalt KSK MSE NLN Totalt (prognos) (prognos) Förändring Källa: SCB & Måttdatabasen 6 % 17 % 14 % 14 % Av patienter på akutmottagningarna söker idag 40 procent inom medicin, 30 procent inom kirurgi och drygt 20 procent inom ortopedi. Denna fördelning förväntas inte förändras fram till år Ökningen av antal läkarbesök på akutmottagningarna beror till stor del på att de äldsta i befolkningen blir fler. Åldersgruppen 80 år och äldre står idag för en sjättedel av läkarbesöken på akutmottagning och då de ökar i antal och andel av befolkningen förväntas deras läkarbesök utgöra en femtedel av samtliga läkarbesök på akutmottagning år 2025 (figur 2/tabell 5). Figur 2: Andel av besöken på akutmottagning per åldersgrupp Tabell 5: Andel av besöken på akutmottagning per åldersgrupp Åldersgrupp Andel (%) av befolkningen 2012 Läkarbesök akutmottagning år år år år år år 6 16 Totalt Källa: SCB & Måttdatabasen Åldersgrupp Andel (%) av befolkningen 2025 Läkarbesök akutmottagning år år år år år år 7 20 Totalt

10 I åldern 18 till 44 år har antalet läkarbesök på akutmottagning under de tre senaste åren ökat i större utsträckning (ca 14 %) än förväntat av befolkningsökningen, framförallt bland kvinnor. En liknande utveckling har också setts i andra landsting. En fortsatt sådan trend leder till betydligt fler läkarbesök på akutmottagningar år 2025 än vad prognosen baserad på befolkningsutvecklingen visar. Andelen akuta inskrivningar ökar med åldern och är lika mellan könen men skiljer sig åt mellan sjukhusen. Andelen inläggningar vid akuta besök är idag lägre på KSK (19 %) jämfört med MSE (28 %) och NLN (31 %). Frågeställningar att gå vidare med Varför skiljer sig de akuta besöken åt mellan: kommuner åldersgrupper länets sjukhus och övriga akuta verksamheter 10

11 Operationer År 2012 gjordes ungefär operationer i de salar som definieras som operationssalar i Landstinget Sörmland. Antalet operationer ökar med stigande ålder. Som visas i tabell 6 utförs i dag 21 operationer per invånare i åldersgruppen 0-17 år. I den äldsta åldersgruppen, 80 år och äldre, är motsvarande siffra 110. Tabell 6: Antal operationer per invånare på akuten fördelat på åldersgrupper Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 0-17 år år år år år år Totalt Källa: SCB & Måttdatabasen Idag står invånarna i åldersgrupperna 45 till 64 år och 65 till 79 år för över hälften av alla operationer (figur 3/tabell 7). Den andelen förväntas inte förändras till år Figur 3: Andel av operationerna per åldersgrupp Tabell 7: Andel av operationerna per åldersgrupp Åldersgrupp Andel (%) av befolkningen 2012 Operationer 2012 Åldersgrupp Andel (%) av befolkningen 2025 Operationer år år år år år år 6 12 Totalt Källa: SCB & Måttdatabasen 0-17 år år år år år år 7 16 Totalt

12 Åldersgruppen 45 till 64 år som idag står för en fjärdedel av operationerna förväntas inte öka så mycket i antal fram till Det innebär att antalet operationer inte ökar i samma takt som befolkningen. Antalet operationer beräknas öka med 8 procent fram till 2025 (tabell 8). Det innebär att antalet operationer ökar med knappt 100 per år. Tabell 8: Prognos för antal operationer Totalt KSK MSE NLN Totalt (prognos) (prognos) Förändring Källa: SCB & Måttdatabasen 8 % 9 % 7 % 8 % Antalet operationer inom urologi kommer ha ökat med ungefär 17 procent till år Den stora ökningen beror på att antalet äldre män ökar. Antalet operationer inom Kvinnokliniken kommer i princip vara oförändrat fram till Övriga operationer ökar i något lägre takt än befolkningsökningen, ungefär 8 procent. Eftersom det idag finns köer till operationer är behovet av operationer större än vad som utförs idag. Om behovet av operationer skulle tillgodoses år 2025 är det förväntade antalet operationer större än prognosen. Om behovet tillgodoses i motsvarande utsträckning som idag kommer antalet patienter i kö till operation att ha ökat i antal till följd av befolkningsökningen. Med dagens 22 bemannade operationssalar (tabell 9) görs i genomsnitt 640 operationer per sal under ett år (KSK 520, MSE 686, NLN 560). Om alla de 28 salar som finns idag utnyttjas år 2025 kommer antalet operationer per sal vara knappt 550. Om det på samtliga 28 salar skulle göras 640 operationer i genomsnitt är det möjligt att göra cirka operationer per år vilket motsvarar cirka 20 procent fler operationer än idag och nästan fler operationer än vad som är att förvänta av befolkningsökningen till år Tabell 9: Antal operationssalar 2013 År 2013 KSK MSE NLN Totalt Antal operationssalar Bemannade operationssalar Källa: Lopen (länsgemensamma operationsplaneringsenheten) Beträffande data om operationer som utförs på länsinvånare utanför Landstinget Sörmlands verksamheter finns inga uppgifter tillgängliga. 12

13 Frågeställningar att gå vidare med Hur många fler operationer behöver göras för att tillgodose behoven och undvika köer till operationer som överstiger vårdgarantin? Är orsaken till att alla operationssalar inte används idag brist på personal och/eller brist på vårdplatser? Hur många operationer görs idag utanför länet som skulle kunna göras i Landstinget Sörmland? 13

14 Vårddagar och vårdplatser (exklusive psykiatri) För att ta fram en prognos för antalet vårdplatser har utgångspunkten varit antal vårddagar konsumerade under Under 2012 konsumerades nära vårddagar på länets tre sjukhus. Kvinnorna står för drygt hälften av vårddagarna. Åldersgruppen 80 år och äldre var 6 procent av befolkningen år 2012 men stod för en tredjedel av vårddagarna väntas gruppen stå för nära 40 procent av vårddagarna (figur 4/tabell 10). Figur 4: Andel av vårddagarna per åldersgrupp Tabell 10: Andel av vårddagarna per åldersgrupp Åldersgrupp Andel (%) av befolkningen 2012 Vårddagar 2012 Åldersgrupp Andel (%) av befolkningen 2025 Vårddagar år år år år år år 6 33 Totalt Källa: SCB & Måttdatabasen 0-17 år år år år år år 7 39 Totalt Enligt prognosen kommer antalet vårddagar i hela befolkningen öka med 21 procent (17 procent bland kvinnor och 26 procent bland män). Detta är till största delen en följd av att antalet äldre personer ökar (tabell 11). Tabell 11: Prognos för antal vårddagar Totalt KSK MSE NLN Totalt (prognos) (prognos) Källa: SCB & Måttdatabasen 14

15 I Landstinget Sörmland finns idag 570 fastställda vårdplatser fördelade på de tre sjukhusen. Under 2012 var antalet disponibla vårdplatser 551 (tabell 12). Tabell 12: Antal fastställda och disponibla vårdplatser i Landstinget Sörmland Vårdplatser KSK MSE NLN Totalt Fastställda Disponibla (SKL) Källa: Ekonomienheten, HSF och SKL Antalet disponibla vårdplatser per invånare inom den specialiserade somatiska vården har minskat under senare år (tabell 13). Landstinget Sörmland har idag något lägre antal vårdplatser per invånare än riket i stort. Tabell 13: Antal disponibla vårdplatser per invånare, specialiserad somatisk vård Sörmland Riket ,3 2, ,2 2, ,2 2, ,0 2,2 2012* 2,0 2,1 Källa: SKL *Ny definition infördes Prognosen för antal vårdplatser har beräknats med antal vårddagar som grund. Beräkningen har gjorts utifrån flera olika scenarier (tabell 14). Vi har gjort tre scenarion baserade på beläggningsgrad och en viss effektivisering av vårddagar per år: Det första scenariot baseras på en oförändrad beläggningsgrad 1 på 88 % och utan någon effektivisering. Det andra scenariot baseras på att beläggningsgraden är 90 procent och med en effektivisering på 5 procent fram till 2025 (2,5 % till 2018) vilket motsvarar ungefär 0,5 procent effektivisering per år. Det tredje scenariot baseras på att beläggningsgraden är 90 procent och med en effektivisering på 10 procent fram till 2025 (5 % till 2018) vilket motsvarar ungefär 1 procent effektivisering per år. 1 Här har beläggningsgraden beräknats som (totalt antal vårddagar /disponibla vårdplatser 551,1)/365=0,88. 15

16 I motsvarande bedömning som gjorts i Stockholms läns landsting (SLL) i den s.k. Vårdplatsutredningen 2 har effektiviseringen bedömts kunna bli 0,7 procent per år. Tabell 14: Prognos för antal vårdplatser baserat på olika scenarion Vårdplatser KSK MSE NLN Totalt Fastställda vårdplatser Scenario Scenario Scenario Källa: Ekonomienheten, HSF, SCB & Måttdatabasen Vid första scenariot kommer behovet av vårdplatser öka med 100 platser fram till år 2025 till följd av en större och åldrande befolkning. Vid andra scenariot bedöms behovet av vårdplatser öka med 55 platser fram till 2025 jämfört med idag. Vid tredje scenariot bedöms behovet av vårdplatser öka med 20 platser fram till 2025 jämfört med idag. I prognosen har inte vårddagar konsumerade av sörmlänningar utanför länet varit med i beräkningen. År 2012 konsumerade sörmlänningar vårddagar utanför länet (exklusive psykiatri). Det motsvarar 11 % av det totala antalet konsumerade vårddagar. Hur stor del av detta som är högspecialiserad vård är oklart. Antalet vårdplatser utanför länet år 2025 förväntas motsvara cirka 80 vårdplatser antaget att ökningen av vårddagar är samma som inom länet, d.v.s. 21 procent. Frågeställningar att gå vidare med Hur stor del av utomlänsvården skulle kunna utföras i Landstinget Sörmland?

17 Avgränsningar i prognoserna Att göra en fullständig prognos av befolkningens framtida behov av hälsooch sjukvård kräver information om utvecklingen inom flera områden. De som har störst betydelse är: befolkningens storlek, åldersstruktur och sammansättning befolkningens hälsa förändringar i vårdefterfrågan förändringar i vårdutbudet nya diagnos- och behandlingsmetoder organisatoriska och systemförändringar i hälso- och sjukvårdssektorn i länet, regionen och riket nya lagar och föreskrifter nya IT- och kommunikationsteknologier Vi har i detta uppdrag begränsat oss till att göra en prognos över den framtida vårdkonsumtionen utifrån: nuvarande vårdkonsumtion i form av läkarbesök på akutmottagning, operationer, vårddagar och vårdplatser befolkningens utveckling (förändrad folkmängd i länet och dess kommuner, åldersstruktur och könsfördelning) Övriga avgränsningar vård som konsumeras i Landstinget Sörmland psykiatrin exkluderas när det gäller vårddagar och vårdplatser åldersgrupper enligt Måttdatabasen (0-17, 20-24, 25-44, 45-64, 65-79, 80-w) att immigranter eventuellt har ett större vårdbehov har vi inte tagit med i prognoserna ingen nedbrytning per diagnos- eller behovsgrupp är gjord Antaganden vårdkonsumtionsmönstret i befolkningen förändras inte mellan 2012 och 2025 vårdkonsumtionen fördelas på samma sätt mellan länets sjukhus 2025 som 2012 Genusperspektiv Hur vård konsumeras skiljer mellan män och kvinnor. Alla beräkningar som ligger till grund för prognoserna har gjorts uppdelat på män och kvinnor. Utgångspunkten i dessa prognoser är att skillnaderna i vårdkonsumtion mellan kvinnor och män kommer vara lika stor 2025 som den var

18 Material och metod Prognoserna för läkarbesök på akutmottagning, operationer, vårddagar och vårdplatser görs med utgångspunkt i hur vårdkonsumtionen såg ut år Uppgifterna om läkarbesök på akutmottagning, primärvårdsjourer och vårddagar har tagits fram för år 2012 i Måttdatabasen. Uppgifter på antal operationer kommer från Orbit för kvartal 3 och samt kvartal 1 och (eftersom data för hela 2012 inte finns tillgängligt). Vi har begränsat oss till de operationer/åtgärder som är gjorda i sal 1-5 på KSK, sal 1-16 på MSE samt sal 1-7 på NLN. Konsumtionen specificeras i en matris utifrån kön, ålder och hemkommun. Även folkmängden delas in på samma sätt för att se hur mycket av vården som konsumeras i respektive grupp. Prognoserna beräknas utifrån hur befolkningen kommer förändras med avseende på kön, ålder och kommun. Huvudsyftet har varit att göra en prognos för 2025 men en prognos för 2018 har också tagits fram. På detta sätt går det att se i vilken takt utvecklingen kommer ske. Definitioner Definition av vårdplats, från Måttdatabasen Vårdplats definieras som bäddplats på vårdenhet som en inskriven patient kan disponera under ett vårdtillfälle. Intensivvårdsplats och förlossningsplats räknas som vårdplats om patienten inte samtidigt har en vårdplats. Fastställd vårdplats definieras som vårdplats som normalt står till kontinuerligt förfogande för vårdenhet. Disponibel vårdplats definieras som vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Definition av vårddagar, från Måttdatabasen Vårddag definieras som dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag och hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar. Nationella definitioner, se Socialstyrelsens termbank

19 Bilagor Bilaga 1, Befolkningsprognoser per kommun Bilaga 2, Befolkningsprognoser per åldersgrupp Bilaga 3, Kontaktpersoner för underlag 19

20 Bilaga 1, Befolkningsutveckling med prognos

21 Bilaga 2, Prognos över befolkningsutvecklingen i Södermanland i olika åldersgrupper

22 Bilaga 3, Kontaktpersoner för underlag o Malin Printz, ekonomienheten HSF o Maria Holmberg, D-data o Marita Häll Johansson, sjukhuskoordinator NLN o Marianne Eriksson, sjukhuskoordinator MSE o Ulla Erixon, sjukhuskoordinator KSK o Per-Magnus Henriksson, hälsovalsenheten o Annika Andersson, projektledare Lopen (länsgemensamma operationsplaneringsenheten) o Birgit Danell Lövgren, Lopen (länsgemensamma operationsplaneringsenheten) o Diana Andersson, Lopen (länsgemensamma operationsplaneringsenheten) o Lars Raxell, verksamhetschef Akuten NLN 22

23 23

24 Strategiska hälso- och sjukvårdsenheten Landstinget Sörmland Kontaktperson: Anna Ekholm e-post: 24