Delprojekt 6. Ge en beskrivning av kostnader för olika. behandlingsalternativ och vårdnivåer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delprojekt 6. Ge en beskrivning av kostnader för olika. behandlingsalternativ och vårdnivåer"

Transkript

1 Delprojekt 6 Ge en beskrivning av kostnader för olika behandlingsalternativ och vårdnivåer Årlig kostnad per patient, kronor HD enhet Lätt-HD Hem-HD PD Ref. Lee, H. et al 2002, Am J kid Dis, 40: Bild som visar årlig kostnad för olika dialysbehandlingar i Canada [1] (medelvärden och 95 % konfidensintervall). Utredning om Dialys i Göteborgsområdet under kommande 10-årsperiod Dialys i Göteborgsområdet - Delprojekt 6 - Dialysekonomi - April av 16

2 Innehållsförteckning: Medlemmar i arbetsgrupp 6 2 Kort sammanfattning 3 Bakgrund och precisering av uppdrag 4 Kostnader för dialys 4 Kostnader för dialysaccess 4 Kostnader för PD jämfört med HD 5 Kostnader för transplantation 7 Kostnader för daglig hemodialys 7 Olika metoder att nå kostnadskontroll och effektivisera dialysverksamheten _8 Privat sjukvård 8 SWOT-analys av privat dialyssjukvård - Lundby Sjukhus 9 Kostnadskontroll och effektivitet - går det i offentligt driven dialys? 10 Faktorer i offentlig dialys som påverkar kostnadseffektivitet: 10 Sammanfattning: 12 Alternativa lösningar för att klara av fördubblade dialyskostnader på 10 år 12 Erfarenheter och priser inom Capio-sfären 13 Priser inom Capio-sfären 13 Erfarenheter inom Capio-sfären 13 Privat dialysverksamhet i Sverige; erfarenheter och priser 13 Forskning och utveckling 14 Rekrytering av läkare 14 EU-projekt 14 Samverkan med industrin 14 Konkreta förslag till åtgärder 15 Referenser 16 Medlemmar i arbetsgrupp 6 Gert Jensen (SU/Sahlgrenska och Sektorsrådet i Njurmedicin), Ingrid Thulin (Lundby sjukhus), Per-Ola Attman (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och Börje Haraldsson (Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset) Adjungerad: Björn Englund (Gambro Healthcare, medverkat via telefonkontakt) Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

3 Kort sammanfattning Cirka 250 personer i Göteborgsområdet är beroende av en väl fungerande dialyssjukvård för ett fortsatt liv. Det råder ingen tvekan om att dialysbehandlingen inte bara räddar liv, utan även i de allra flesta fall medger god livskvalitet. Avsaknaden av ett vitalt organsystem medför dock för den enskilde ett handikapp där man oftast är beroende av andra för sin behandling och därmed själv riskerar att förlora kontroll över sin tillvaro. De kostnaderna som samhället satsar på dialysvården är mycket stora och har dessutom ökat år från år. Bara i Göteborgsområdet rör det sig i dag om 100 miljoner kronor per år. Liknande utveckling ses över hela världen och expansionen av dialysplatser riskerar att konsumera en allt större del av den gemensamma sjukvårdsbudgeten. Trots att bara 0.07 % av befolkningen lider av svår njursvikt så går uppskattningsvis 2 3 % av sjukvårdsbudgeten till Njursjukvården [2]. Den strategi som arbetsgruppen föreslår är den som vunnit allt mer kraft internationellt. Budskapet är enkelt och kan sammanfattas med tre punkter: Förebygg dialysbehovet! o Det är oerhört kostnadseffektivt att bromsa njurskadan så att dialysbehovet senareläggs eller rent av aldrig blir aktuellt, vg. Se delprojekt 5. Bygg ut och satsa mer på information till blivande dialyspatienter så att fler startar dialys planerat och i god tid. o Samtliga patienter som börjar med dialys ska ha en fungerande AVfistel alternativt PD-kateter allt annat är ekonomiskt och medicinsk oacceptabelt. Öka inslaget av egenvård såsom hem-hd, självdialys och PD! o PD bör vara förstahandsvalet för de flesta patienterna. o Genom att öka inslaget av egenvård får vi ekonomiska och medicinska fördelar. o Daglig hemodialys är ger medicinska fördelar inklusive sänkt mortalitet. Det intressanta är att ekonomiska och medicinska intressen helt tycks sammanfalla när det gäller att försöka öka inslaget av egenvård. Det är emellertid viktigt att slå fast att ett stort antal av patienterna som får dialys är gamla med multipla handikapp och flera sjukdomar utöver sin njursvikt. Denna stora grupp av patienter ska naturligtvis inte bli föremål för minskad service då det torde innebära ökade medicinska risker och otrygghet från patienter och anhöriga. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

4 Bakgrund och precisering av uppdrag Ingvar Carlberg, ny chef för analysenheten, HSS, har startat ett projekt för att precisera kostnader inom sjukvården i Regionen. Man börjar med Njursjukvården, vilket kommer att slutföras under hösten. I det uppdraget ingår att noga kartlägga vårdtyngd och man ämnar besöka samtliga dialysenheter i Regionen. Mot den bakgrunden har arbetsgruppen valt att begränsa uppdraget till en inventering av kostnader för privat dialys (redovisas i arbetsgrupp 3), genomgång av metoder för kostnadskontroll, samt en ekonomisk analys av olika behandlingsalternativ. Det kan även vara lämpligt att kommentera diskussionen om vilka patienter som har glädje av dialys. Var och en inser att det ibland är viktigt att avstå från dialys behandlingen inte medför ett längre eller bättre liv. Dialys kan i sådana fall snarast medföra ett ovärdigt slut [3]. Vid en nyligen publicerad genomgång visar det sig emellertid att det rör sig om relativt få av dessa svårt sjuka patienter där man inte redan i dag av etiska och medicinska skäl avstår från dialys. Författaren konstaterar att det i allmänhet finns goda skäl för oss att erbjuda dialys i den omfattning som i dag sker [4]. Det finns dessutom inget vetenskapligt underlag som talar mot denna uppfattning. Kostnader för dialys Det är bara 0.07 % av befolkningen som har kronisk njursvikt, men mellan 2 3 % av sjukvårdsbudgeten går till Njursjukvården [2, 5]. Dialyskrävande njursvikt leder direkt dialysrelaterade kostnader (personalkostnader, dialysvätska, filter, slangar, etc.), läkemedel för kontroll av blodtryck, blodvärdet (erytropoietin), vitaminer, m.m., ökade resekostnader, ökad sjukskrivning, inneliggande sjukvård, m.m. En korrekt analys förutsätter att man tar hänsyn till skillnader i ålder, hjärt-kärlsjuklighet, ev. diabetes, eller annan ohälsa. Kostnader för dialysaccess Det är internationellt vedertaget att samtliga patienter i HD bör ha en AV-fistel (se delprojekt 3) för att minska risken för koagulationsproblem och livshotande infektioner [6]. Vad som är mindre väl känt är att AV-fistlar även ekonomiskt är bättre än centrala dialyskatetrar och konstgjorda AV-grafts som under ett år ger upphov till 5½ respektive 8 gånger högre kostnader [1], se figur 1. Nu är den bilden inte helt rättvisande då författarna inte har tagit med poliklinisk förbrukning av antibiotika och blodförtunnande medel, vilket kommer att öka den relativa kostnaden för CDK betydligt. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

5 Årlig kostnad för accessrelaterad vård (kr) Permanent CDK Syntetisk graft AV-fistel PD-kateter Ref. Lee, H. et al 2002, Am J Kid Dis, 40: Figur 1. Årlig kostnad för olika typer av dialysaccess. Kostnader för PD jämfört med HD I en nyligen publicerad rapport från Calgary, Canada presenteras en omfattande ekonomisk kalkyl av kostnaderna för dialys [1], huvudpunkterna redovisas i figur Årlig kostnad per patient, kronor HD enhet Lätt-HD Hem-HD PD Ref. Lee, H. et al 2002, Am J kid Dis, 40: Figur 2 visar årlig kostnad för olika dialysbehandlingar i Canada [1]. Vid denna analys gick man igenom kostnaderna under ett år för 88 patienter på HD enhet, 31 patienter HD på satellit, 9 patienter självdialys/hem-hd (bara 9 patienter därav den stora spridningen i figur 2), och slutligen 32 patienter i CAPD och 6 patienter i maskin PD. Man korrigerade även för annan sjuklighet, ålder, etc., utan att det nämnvärt påverkade slutsatserna. Kostnaden för PD var cirka 60 % av den för Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

6 standard HD. Hem-HD och självdialys hamnar på liknande siffror som PD och lätt-hd på satellit kostade cirka 80 % av en standard HD [1]. De direkta kostnaderna för dialys tycks vara något högre i Sverige än i USA och Canada cirka 534 respektive 400 tusen kronor för HD respektive PD [7] (räknat på en dollarkurs under år 2001 om cirka kr). I den studien räknade man även in de totala samhällsekonomiska kostnaderna, inklusive hemtjänst, förlorad arbetstid för patient och anhörig, etc [7]. Då kostar PD cirka kr/år och standard HD kr per år Dialyskostnader inkl. färdtjänst Dialyskostnad inkl. sjukhusvård Total samhällsekonomisk kostnad Årlig kostnad (kr) Hemodialys på sjukhus Peritonealdialys Sennfält, K., et al. Comparison of hemodialysis and peritoneal dialysis--a cost-utility analysis. Perit Dial Int, (1): p Figur 3 visar direkta dialyskostnader och de totala samhällsekonomiska kostnaderna inklusive förlorad arbetstid m.m. [7]. Kostnaderna fördelas olika när det gäller HD och PD. Hemodialys på sjukhus (534 kkr/år) Peritonealdialys (401 kkr/år) Transporter, taxi 1% Div. extra kostnader 5% Personal 8% Sekreterare etc 3% Div. extra kostnader 6% Transporter, taxi 14% Personal 36% Sekreterare etc 2% Externa aktiviteter 3% Dialysrelaterade kostnader 37% Externa aktiviteter 4% Dialysrelaterade kostnader 81% Figur 4. Relativa kostnader för HD och PD av personal, förbrukningsartiklar, etc. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

7 Årliga kostnader (Sennfält et al 2002) Specifikation dialys på sjukhus Peritonealdialys Personal kr kr Externa aktiviteter kr kr Dialysrelaterade kostnader kr kr Sekreterare etc kr kr Transporter, taxi kr kr Div. extra kostnader kr kr Subtotal 1: kr kr Subtotal 1 utan taxi: kr kr Sjukhusvård kr kr Subtotal 2: kr kr Subtotal 1+2: kr kr Indirekta kostnader Hemsjukvård kr kr Förlorad ledig tid kr kr Förlorad arbetstid kr kr Subtotal 3: kr kr Subtotal 1+2+3: kr kr Tabell 1. Kostnader för dialys enligt Sennfält et al 2002 med en genomsnittlig dollarkurs om kr under år Kostnader för transplantation Som framgår av figur 3 så är transplantation den billigaste och bästa aktiva uremivården för dem som är transplantabla. Notera att redan första året så kostar transplantation ungefär hälften av standard HD, för att sjunk ner mot 20 % efter två år [7] kr kr kr kr HD enhet Kort daglig självdialys på enhet Lång nattlig hem-hd Kort daglig hem-hd Kostnader för daglig hemodialys Figur 5 visar kostnader för dagliga dialyser [8]. Rent spontant tänker nog många att det måste bli dubbelt så dyrt att dialyseras sex gånger per vecka mot tre, men så är det inte. Faktum är att det blir vissa besparingar! Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

8 Naturligtvis kommer engångsmaterial att öka i kostnad, men i om det rör sig om korta dagliga dialyser så minskar antalet vårddagar, EPO dosen minskar liksom blodtrycksmedicineringen [8]. Kostnaderna vid hem-hd blir cirka 15 % lägre. Olika metoder att nå kostnadskontroll och effektivisera dialysverksamheten Privat sjukvård Lundby Sjukhus intressenter ställer krav på ledningen i form av att: vår beställare ställer väldigt specifika krav gentemot oss vad gäller antal prestationer och har därvidlag tydliga möjligheter att vidta åtgärder om vi antingen levererar för litet eller för stort antal vi rapporterar kvalitetsutfall till beställaren ett antal gånger om året vi engagerar personalen i rapporter till beställaren vårt moderbolag ställer specifika krav gentemot oss om prestationer samt handlingsplaner för förändring av verksamheten. Dessa handlingsplaner rör områden som: medicinsk kvalitet, vårdstyrning, service, ledarskap, medarbetarskap, FoU, Information och kommunikation både internt och externt, miljö, organisation, försäljning och verksamhetsutveckling, inköp och IT mm. Capios verksamhetsmodell har vi tolkat så på Lundby att vi bl a engagerar våra medarbetare och chefer inte bara i den dagliga verksamheten utan även i framtagning av sjukhusets ekonomiska och verksamhetsmässiga planer, både på 3 års och på 1 års sikt samt i den månatliga både ekonomiska och kvalitetsmässiga uppföljningen med åtgärdsplaner för att nå mer långsiktiga mål. våra medarbetare och chefer tar fram investeringsmotiveringar till styrelsen i form av excelkalkyler och powerpointpresentationer Vi som chefer/ledare för Lundby Sjukhus har en tydlighet i uppdraget som hjälper oss att motivera vårt agerande inför våra medarbetare. Vi får således logiska argument för att hålla total kontroll på vad vi skall prestera både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Vi får som chefer en tydlighet i uppdraget som underlättas av att våra interna presentationsmaterial är logiskt sammanfogade och pedagogiskt utformade. Våra avdelningschefer och medicinskt ansvariga chefer är, tillsammans med ledningen, engagerade i framtagning av budget per konto och per klinik i en tydlig Excel-modell som exakt motsvarar den månatliga ekonomimodellen. Eftersom vår ekonomikontroll är noggrann och detaljerad och logiskt uppbyggd får vi den enkelhet och tydlighet mot personalen som vi eftersträvar. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

9 SWOT-analys av privat dialyssjukvård - Lundby Sjukhus Styrkor: Tydlighet vad gäller ansvar och befogenhet i uppdraget från styrelsen, via högsta ledningen och i hela organisationen. Tydlighet i uppföljningen av verksamheten både till beställare, till ägare och till anställda. Tack vare vår ägares och våra beställares tydlighet i kraven gentemot oss tvingas vi som ledning liksom vi som ledare hela tiden effektivisera verksamheten och ägna oss åt ständiga förbättringar på många olika plan. Svaghet: Hot: Vi lägger stora resurser på mätning av verksamheten både i form av ekonomiska tal och av kvalitetsmätningar. Vi lever hela tiden med hotet att vår verksamhet går över till annan driftsenhet om vi inte levererar vad vi lovat eller vid avtalstidens slut om vi inte kan motivera vår existens. Patientunderlaget blir ständigt tyngre och äldre vilket påverkar vår verksamhet jämfört med hur det ursprungligen var tänkt. Vi som vårdgivare tar således risken att vården fördyras jämfört med ursprunglig kalkyl. Möjligheter: Det är upp till oss själva att visa att vi levererar vad vi lovat och att motivera vår existens. Våra medarbetare upplever att vi som ledare är tydligare än vad de varit vana vid tidigare. Våra patienter uppger ofta att vi överträffar deras förväntningar. Vår kultur uppmuntrar till ett professionellt, proaktivt agerande i stort som i smått. Medarbetarna uppmanas till ständiga förbättringar av verksamheten och ges verktyg för detta. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

10 Kostnadskontroll och effektivitet - går det i offentligt driven dialys? Problemställning: Utan förändrad upphandling och kostnadskontroll kommer kostnaderna för dialysvård att öka från 100 mkr/år till 200 mkr/år på 10 år. Faktorer i offentlig dialys som påverkar kostnadseffektivitet: Oklart uppdrag - oklara ansvarsförhållanden Patientsammansättning med både lätta, medel, tunga och ytterst tunga patienter. Sjukvård är som räddningstjänsten den måste finnas dygnet runt när än bränderna uppstår. FoUU ansvar Ett regelverk som ger liten rörelsefrihet Avsaknad av incitament på grund av anslagsekonomi Stora indirekta kostnader OH Krav på lokalisering Politiskt styrd organisation Stordrift: för- och nackdelar Finansiell styrka större eller mindre Internupphandlingens positiva eller negativa effekter är svårbedömbara. Redovisningssystemen skall vara lättförståeliga och anpassade till dialysverksamhet. Förslag: Både privata och offentliga operatörer får formella beställningar. Förutsättningar: En tydlig beställning med kvantitetsförutsättningar, kvalitetskrav, leveranstid och plats, där det också framgår vad man INTE har beställt. Således är spelreglerna tydliga, allt sker på riktigt och parterna får också ansvara för konsekvenserna. Beställningen måste delas upp i dialysvård av patienter med olika vårdtyngd och i ersättning för den dyra akutsjukvården samt jourtjänstgöringen som enbart universitetssjukhuset utför. Utföraren måste således definiera: Urvalsprinciper vid patientselektion förberedelser inför dialys och krav vad gäller information till patienten remittering hantering av accesser och accesskomplikationer övriga sjukdomstillstånd som fordrar behandling och synkronisering med dialysvården Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

11 vård vid komplikationer eller av annat skäl och jourtjänst. Vem tar hand om "överskjutande patienter - vem skall ha dragspelskapaciteten för fluktuationer i behov? kostnader för receptläkemedel som patienterna behöver av olika skäl och som hittills av praktiska skäl skrivits ut av "närmaste läkare" krav vad gäller kompetensutveckling och FoUU kvalitetskontrollkrav Redovisningssystemen måste förbättras så att den medger uppföljning av patienter med olika vårdtyngd så vi inte jämför päron och äpplen. Den måste också göras hanterbar så att analyser kan göras som motiverar styrning av verksamheten och uppföljning av genomförda förändringar. Ekonomin måste göras begriplig för all personal och den skall vara tillgänglig för medarbetarna snabbt. Det finns egentligen ingen anledning att ägarformen i sig skall ha betydelse för kostnadseffektivitet. Däremot spelar driftformen roll för hur man kan skapa motivation hos personalen. Problem finns att värdera den kostnadsnackdel eller fördel som den specifika lokalisering respektive organisation, som universitetssjukhuset i sig innebär. Detsamma gäller också frågan om hur stor kritisk massa dialysvård, som ett universitetssjukhus behöver för att ha en lämplig organisation och för att fullgöra sina olika uppdrag - utbildning, undervisning, utveckling och forskning och för att kunna bära en spets- och akutverksamhet som vilar på en rutinverksamhet. Först när alla dessa faktorer värderats kan man mäta hur kostnadseffektiv den privat respektive den offentligt drivna dialyssjukvården är. Vi måste komma överens om jämförtal som inte enbart är kronor/dialys utan även mantimmar/dialys, materialförbrukning med kostnad/styck för material samt läkemedel. Fördel: Det ger förståelse i alla led och ger motivation till både ledning och medarbetare. Det möjliggör uppföljning och tydlighet i uppdraget som motiverar ökad kostnadskontroll. Skulle man dessutom kunna nå en situation där medarbetare och ledare förfogade över en långsiktig plan och penningkassa så skulle motivationen öka för medarbetarna att påverka situationen så att pengarna räcker. Hur skall medarbetarna påverkas att på kort sikt minska åtgången av förbrukningsmaterial och på lång sikt motiveras att skapa möjligheterna att sänka den största kostnaden nämligen personalkostnaden? Ledningen och medarbetarna MÅSTE motiveras att finna lösningarna detta kan ingen annan göra än de inblandade och då måste de få belöning för sina bemödanden. Den belöningen kan vara till individen eller till gruppen i form av utbildning, bättre lokaler eller dylikt. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

12 Sammanfattning: Ägarformen spelar ingen roll för utförandet av dialyssjukvård - däremot uppdragets tydlighet och vald driftform. Ett tydligt och fullständigt uppdrag/beställning är grunden för utformningen av styrsystem och uppföljning. Lika viktigt är att klargöra vem som har ansvaret/kostnaden för det som INTE ingår för att inte skapa en källa till friktioner. Alternativa lösningar för att klara av fördubblade dialyskostnader på 10 år Den årliga kostnaden för dialys är f.n. ca 100 mkr och kan förväntas uppgå till 200 mkr om vi har samma dialyskriterier som nu och utvecklingen i patientnettoökning blir som förväntad. Alternativt kan således politikerna välja att ge ytterligare tillskott av 100 mkr/år eller också tvingas vi till radikala lösningar. Vi har skissat på olika sådana alternativ (men kalkylerna är väldigt osäkra och skulle behöva ses över av professionella): 1. Dubblerade intäkter från politikerna. Detta skulle sannolikt betyda att andra områden inom sjukhusvården kräver mindre resurser så att överföring till dialys kan ske. Sannolikheten att detta skulle inträffa kan säkert bedömas av prognosmakare. 2. Ändrade kriterier för när olika former av njurmedicinsk vård sätts in. Detta kräver i så fall ett politiskt beslut. 3. Ändrade krav för läkarnärvaro så att dessa ej behöver vara närvarande vid dialys skulle kunna spara i storleksordningen 50:-/dialys. 4. Ändrade krav för läkarnärvaro så att dessa ej behöver vara närvarande men att de tog emot patienterna 1 gång per månad på besök 1 timme. 50:- x 24 dialyser (på två månader). Detta betyder att besöket inte får kosta beställaren mer än 1.200:- vilket är föga troligt om det skall täcka en hel timmes läkar- och sjukskötersketid. Således skulle detta nog inte ge en kostnadsbesparing. 5. Färre SSK/patient. Att fördubbla antalet patienter per sjuksköterska på Lundby där vi redan har hög patienttäthet (vi säger inget om det realistiska i förslaget!) sparar i storleksordningen 300:-/dialys. Detta skulle kunna ske genom att patienternas engagemang i dialyssjukvården ökar starkt och kan motiveras av att patienten därmed skulle må bättre och bli aktivare. Risken är att SSK slutar pga denna organisationsförändring. 6. Ersätt alla SSK med USK. Detta skulle kunna sänka kostnaden på Lundby med 150:-/dialys återigen säger vi inget om detta är realistiskt. Skulle 25% av SSK ersättas av USK så kanske detta kunde spara 35:-/dialys. Frågan är hur arbetet skulle löpa men det får annan person bedöma. Dessutom kan risk för personalavhopp finnas. 7. Resekostnaderna är dryga som samhället betalar för dessa patienter. Om vi antar att detta är i snitt 150:-/resa = 300:-/dialys så sparar hemdialys detta för samhället. Utöver detta klarar de sig idealistisk utan personal vilket är den enskilt största kostnadskomponenten i dialyskalkylen. Hemdialys medför dryga Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

13 upplärningskostnader samtidigt som dessa patienter är de som ofta lämpar sig för transplantation, varför de ofta faller ifrån för hemdialys. Det är ändå troligt att vi sparar i storleksordningen 300:-/dialys i snitt på att slippa personalkostnader. 8. Om återanvändning av filter tillåts för hemmabruk och maskinerna blir så bra att patienterna hemma lätt kan rengöra sitt förbrukningsmaterial kan man kanske återanvända dessa 10 gånger? Om vi antar att det återanvändbara materialet kostar 200:-/dialys och det går åt bara 10% av idag enligt ovan så sparar vi 180:- kanske? Sammanfattningsvis ser man ovan att det finns problem att få ner priset från nuvarande 2.431:- per dialys på Lundby Sjukhus till 1.216:- även om man fattar ett antal väldigt obehagliga och riskfyllda beslut som kan äventyra patientsäkerhet och personalens nöjdhet. Erfarenheter och priser inom Capio-sfären Priser inom Capio-sfären Hemodialys vid Lundby sjukhus kostar 2.431:- inkl dialysvätskor, laboratorieanalyser, interkurrenta sjukdomars handläggning samt försäkringar. Hemodialys vid Citykliniken i Malmö kostar 2.675:-. Hem-hemodialys vid Lundby sjukhus kostar 7.293:- per vecka oberoende av antal dialyser som utförs. Erfarenheter inom Capio-sfären Lundby sjukhus startade upp dialysverksamhet , 3 månader efter att avtal slutgiltigt slutits med VGR, i lokaler som färdigställdes på dessa 3 månader. Den 1/ utökades verksamheten från 42 patienter till 80 patienter på en månad. Lokalerna hade under sommaren/hösten byggts om för att räcka till. Under 2001 startade Capio verksamhet i Malmö och har f.n. ca 40 patienter. Privat dialysverksamhet i Sverige; erfarenheter och priser Arbetsgrupp 3 har analyserat samtliga privata dialyskliniker i Sverige och studerat kostandsaspekter och profilering, samt vilka erfarenheter som gjorts. När det gäller erfarenheter och priser inom Gambro-fären ber vi att få hänvisa till det avsnittet för mer information. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

14 Forskning och utveckling En analys av ekonomiska förutsättningar för dialyssjukvården måste beröra forskning eftersom den är helt central för rekrytering av läkare och för att få fram nya behandlingsmetoder. Rekrytering av läkare Rapporten från arbetsgrupp 7 visar tydligt att Njurmedicins största utmaning under de kommande åren blir att rekrytera nya specialister. En av de viktigaste faktorerna för att locka unga läkare till en specialitet är en väl utbyggd och stimulerande forskningsmiljö. Allra störst attraktionskraft har klinisk forskning med rötter i en stark grundforskningsmiljö. Mot den bakgrunden öppnades Njurcentrum den 13/ där flera forskargrupper studerar olika aspekter av njursjukdom. Målet är att Göteborg ska vara nationellt ledande när det gäller klinisk och experimentell forskning kring glomerulära sjukdomar. Redan i dag har fyra forskare på Njurcentrum egna anslag från Vetenskapsrådet, vilket gör att Göteborg har en tätposition när det gäller njurforskning. EU-projekt I november 2003 kan man söka ett stort EU-projekt med titeln Functional genomics using animal models to study human kidney disease och Göteborg kommer att vara medsökande tillsammans med andra enheter i Europa. Totalt anslag är 15 miljoner Euro per år och Njurcentrum söker dessutom anslag via Marie Curie fonderna. Samverkan med industrin I Stockholm bedrivs sedan många år ett intressant samverkansprojekt på Huddinge sjukhus där ett dialysföretag satsar stora summor årligen (cirka 6-8 miljoner kr) för att i samverkan med Karolinska institutet bedriva forskning och utveckling kring dialys. Regionen skulle i samverkan med Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet kunna erbjuda en ytterst konkurrenskraftig miljö vilket torde kunna attrahera företag som vill testa nya produkter och utveckla intressanta nya behandlingsmetoder. Naturligtvis sker redan viss sådan samverkan i samband med enskilda projekt, men de saknar dessvärre långsiktighet och kontinuitet. Betydligt mer intressant är att utveckla en mer fast relation med ett eller ett par företag som bildar mest gynnade forskningspartners. Genom femåriga avtal skapas förutsättningar för gemensamt utvecklingsarbete och förtroendefull samverkan. Ett sådant samarbete skulle ur Njurmedicins perspektiv säkerställa god finansiering för att underhålla en forskarmiljö av yppersta klass. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

15 Konkreta förslag till åtgärder De kostnaderna som samhället satsar på dialysvården är mycket stora och har dessutom ökat år från år. Liknande utveckling ses över hela världen och expansionen av dialysplatser riskerar att konsumera en allt större del av den gemensamma sjukvårdsbudgeten. Trots att bara 0.07 % av befolkningen lider av svår njursvikt så går uppskattningsvis 2 3 % av sjukvårdsbudgeten till Njursjukvården [1]. Den strategi som arbetsgruppen föreslår är den som vunnit allt mer kraft internationellt. Budskapet är enkelt och kan sammanfattas med tre punkter: Förebygg dialysbehovet! o Det är oerhört kostnadseffektivt att bromsa njurskadan så att dialysbehovet senareläggs eller rent av aldrig blir aktuellt, vg. Se delprojekt 5. Bygg ut och satsa mer på information till blivande dialyspatienter så att fler startar dialys planerat och i god tid. o Samtliga patienter som börjar med dialys ska ha en fungerande AVfistel alternativt PD-kateter allt annat är ekonomiskt och medicinsk oacceptabelt. Öka inslaget av egenvård såsom hem-hd, självdialys och PD! o PD bör vara förstahandsvalet för de flesta patienterna. o Genom att öka inslaget av egenvård får vi ekonomiska och medicinska fördelar. o Daglig hemodialys är ger medicinska fördelar inklusive sänkt mortalitet. Samtliga punkter framförs, som synes av angivna referenser, med allt större kraft internationellt som en strategi för att få kostnadskontroll över dialysvården [9]. Det intressanta är att ekonomiska och medicinska intressen helt tycks sammanfalla när det gäller att försöka öka inslaget av egenvård. Det är emellertid viktigt att slå fast att ett stort antal av patienterna som får dialys är gamla med multipla handikapp och flera sjukdomar utöver sin njursvikt. Denna stora grupp av patienter ska naturligtvis inte bli föremål för minskad service då det torde innebära ökade medicinska risker och otrygghet från patienter och anhöriga. Med kraftfullt implementerad strategi anser arbetsgruppen att man i Göteborgsregionen efter ett par år skulle bromsa (eller rent av förhindra) fortsatt ökning av antalet patienter i dialys. Dagens prognos (se delprojekt 2) tyder på att de årliga kostnaderna för dialys om 10 år är miljoner kronor högre, d.v.s. en %-ig ökning. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

16 Referenser 1. Lee, H., et al., Cost analysis of ongoing care of patients with end-stage renal disease: the impact of dialysis modality and dialysis access. Am J Kidney Dis, (3): p Garella, S., The costs of dialysis in the USA. Nephrol Dial Transplant, Suppl 1: p Moss, A.H., Too many patients who are too sick to benefit start chronic dialysis nephrologists need to learn to "just say no". Am J Kidney Dis, (4): p Levinsky, N.G., Too many patients who are too sick to benefit start chronic dialysis nephrologists need to learn to "just say no". Con. Am J Kidney Dis, (4): p Mallick, N.P., The costs of renal services in Britain. Nephrol Dial Transplant, Suppl 1: p Nassar, G.M. and J.C. Ayus, Infectious complications of the hemodialysis access. Kidney Int, (1): p Sennfält, K., M. Magnusson, and P. Carlsson, Comparison of hemodialysis and peritoneal dialysis--a cost-utility analysis. Perit Dial Int, (1): p Mohr, P.E., et al., The case for daily dialysis: its impact on costs and quality of life. Am J Kidney Dis, (4): p Hidai, H., Need for an incentive-based reimbursement policy toward quality care for dialysis patient management. Kidney Int, (1): p Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Uppdrag att ersätta en process

Uppdrag att ersätta en process 0/00 Uppdrag att ersätta en process Ta fram en modell för ersättning som kopplar samman kvalitativa mål och ekonomisk ersättning för en samlad vårdprocess. Hitta vägar att öka patientens delaktighet och

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik

Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Nytt tillfälle i höst! Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Egenvård i fokus idag och i framtiden! Hantering och skötsel av de olika accesserna Så

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Redsense tillförlitlig vennålsövervakning

Redsense tillförlitlig vennålsövervakning Redsense tillförlitlig vennålsövervakning Det första kliniskt testade övervakningssystemet som varnar om vennålen lossnar Jarl Ahlmén Jarl Almén, MD,PhD 2 Det här är Redsense Redsense är ett system med

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Anmäl er redan idag och ta del av boka-tidigt-priset! Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Att se patientens egenvårdsförmåga och ge stöd utan att ta över! Ökad livskvalitet med

Läs mer

Dialysbehandling av kronisk njursjukdom i dag

Dialysbehandling av kronisk njursjukdom i dag Dialysbehandling av kronisk njursjukdom i dag Eero Honkanen Hemodialysen som nyss fyllde 50 år i vårt land har blivit en del av vardagen vid behandling av svår njursjukdom. Dialysapparaterna har utvecklats

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter För patienter Utbildningsmaterial om riskfaktorer för peritonit och förebyggande av det hos patienter som genomgår peritoneal dialys

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag PROLUMA omgång 2 beslutsförslag Bakgrund För att möta de utmaningar som sjukvården står inför i form av stora pensionsavgångar, snabb medicinsk och teknisk utveckling samt framtida konkurrensutsättning

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Utredning och översyn av dialysvården i Västra Götalandsregionen. Sektorsrådet i njursjukvård

Utredning och översyn av dialysvården i Västra Götalandsregionen. Sektorsrådet i njursjukvård Utredning och översyn av dialysvården i Västra Götalandsregionen Sektorsrådet i njursjukvård Maj 2013 Deltagare i utredningen Uppdragstagare: Ordföranden i sektorsrådet för njurmedicin, Henrik Hadimeri

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Baxter är ett globalt, mångsidigt medicinskt företag som utvecklar specialiserade behandlings metoder och läkemedel som räddar och förbättrar liv.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

RAPPORT 7 2003-04-28. Kartläggning av personalsituationen inom dialysverksamheten i Göteborg. Innehållsförteckning 1. UPPDRAGET 2.

RAPPORT 7 2003-04-28. Kartläggning av personalsituationen inom dialysverksamheten i Göteborg. Innehållsförteckning 1. UPPDRAGET 2. 1 2003-04-28 RAPPORT 7 Kartläggning av personalsituationen inom dialysverksamheten i Göteborg Innehållsförteckning 1. UPPDRAGET 2. SAMMANFATTNING 3. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER 4. NULÄGESBESKRIVNING 2 1. UPPDRAGET

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Rapporten är framtagen av Del I Carl-Gustaf Elinder Britta Hylander

Läs mer

Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport

Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport Inledning Regeringen har begärt månatlig rapportering om de åtgärder Försäkringskassan vidtar för att säkerställa

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Därför. skapas Nya Karolinska Solna

Därför. skapas Nya Karolinska Solna Därför skapas Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt genom tiderna. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas med beräknad invigning 2015/2016.

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Ekonomistyrning. Beteendeeffekter. Ekonomistyrningens syfte

Ekonomistyrning. Beteendeeffekter. Ekonomistyrningens syfte Ekonomistyrning Föreläsning 722g39, 2008 Anders Parment anders.parment@liu.se www.andersparment.com Ekonomistyrningens syfte Att få de olika individerna i organisationen att handla i linje med målen för

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Granskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening. Postgraduateutbildning för specialister i njurmedicin

Granskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening. Postgraduateutbildning för specialister i njurmedicin Granskning och certifiering av kurser inom njurmedicin, Svensk Njurmedicinsk Förening Ansvarig granskare: Datum för granskning: Avgift betald (datum) Niklas von Schmalensee, Andreas Jonsson 2015-03-25...

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Nefroakademien. Dialys handlar om mer än dialys

Nefroakademien. Dialys handlar om mer än dialys Nefroakademien Dialys handlar om mer än dialys Utbildning 2013 Kontaktinformation Övergripande utbildningsansvarig Utbildning medicintekniker För information och anmälningsblanketter kontakta Annika Ralston

Läs mer

SS-EN ISO 22870:2006. In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens

SS-EN ISO 22870:2006. In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens SS-EN ISO 22870:2006 In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens Point-of-care testing (POCT) - Requirements for quality and competence Charlotte Woschnagg, Bedömningsledare,

Läs mer

En utvecklingskraftig bussbransch

En utvecklingskraftig bussbransch En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik Juni 2014 Sveriges Bussföretag 2014-06-10 Hög effektivitet förutsättning för en utvecklingskraftig bussbransch Regering, riksdag

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer