Delprojekt 6. Ge en beskrivning av kostnader för olika. behandlingsalternativ och vårdnivåer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delprojekt 6. Ge en beskrivning av kostnader för olika. behandlingsalternativ och vårdnivåer"

Transkript

1 Delprojekt 6 Ge en beskrivning av kostnader för olika behandlingsalternativ och vårdnivåer Årlig kostnad per patient, kronor HD enhet Lätt-HD Hem-HD PD Ref. Lee, H. et al 2002, Am J kid Dis, 40: Bild som visar årlig kostnad för olika dialysbehandlingar i Canada [1] (medelvärden och 95 % konfidensintervall). Utredning om Dialys i Göteborgsområdet under kommande 10-årsperiod Dialys i Göteborgsområdet - Delprojekt 6 - Dialysekonomi - April av 16

2 Innehållsförteckning: Medlemmar i arbetsgrupp 6 2 Kort sammanfattning 3 Bakgrund och precisering av uppdrag 4 Kostnader för dialys 4 Kostnader för dialysaccess 4 Kostnader för PD jämfört med HD 5 Kostnader för transplantation 7 Kostnader för daglig hemodialys 7 Olika metoder att nå kostnadskontroll och effektivisera dialysverksamheten _8 Privat sjukvård 8 SWOT-analys av privat dialyssjukvård - Lundby Sjukhus 9 Kostnadskontroll och effektivitet - går det i offentligt driven dialys? 10 Faktorer i offentlig dialys som påverkar kostnadseffektivitet: 10 Sammanfattning: 12 Alternativa lösningar för att klara av fördubblade dialyskostnader på 10 år 12 Erfarenheter och priser inom Capio-sfären 13 Priser inom Capio-sfären 13 Erfarenheter inom Capio-sfären 13 Privat dialysverksamhet i Sverige; erfarenheter och priser 13 Forskning och utveckling 14 Rekrytering av läkare 14 EU-projekt 14 Samverkan med industrin 14 Konkreta förslag till åtgärder 15 Referenser 16 Medlemmar i arbetsgrupp 6 Gert Jensen (SU/Sahlgrenska och Sektorsrådet i Njurmedicin), Ingrid Thulin (Lundby sjukhus), Per-Ola Attman (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och Börje Haraldsson (Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset) Adjungerad: Björn Englund (Gambro Healthcare, medverkat via telefonkontakt) Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

3 Kort sammanfattning Cirka 250 personer i Göteborgsområdet är beroende av en väl fungerande dialyssjukvård för ett fortsatt liv. Det råder ingen tvekan om att dialysbehandlingen inte bara räddar liv, utan även i de allra flesta fall medger god livskvalitet. Avsaknaden av ett vitalt organsystem medför dock för den enskilde ett handikapp där man oftast är beroende av andra för sin behandling och därmed själv riskerar att förlora kontroll över sin tillvaro. De kostnaderna som samhället satsar på dialysvården är mycket stora och har dessutom ökat år från år. Bara i Göteborgsområdet rör det sig i dag om 100 miljoner kronor per år. Liknande utveckling ses över hela världen och expansionen av dialysplatser riskerar att konsumera en allt större del av den gemensamma sjukvårdsbudgeten. Trots att bara 0.07 % av befolkningen lider av svår njursvikt så går uppskattningsvis 2 3 % av sjukvårdsbudgeten till Njursjukvården [2]. Den strategi som arbetsgruppen föreslår är den som vunnit allt mer kraft internationellt. Budskapet är enkelt och kan sammanfattas med tre punkter: Förebygg dialysbehovet! o Det är oerhört kostnadseffektivt att bromsa njurskadan så att dialysbehovet senareläggs eller rent av aldrig blir aktuellt, vg. Se delprojekt 5. Bygg ut och satsa mer på information till blivande dialyspatienter så att fler startar dialys planerat och i god tid. o Samtliga patienter som börjar med dialys ska ha en fungerande AVfistel alternativt PD-kateter allt annat är ekonomiskt och medicinsk oacceptabelt. Öka inslaget av egenvård såsom hem-hd, självdialys och PD! o PD bör vara förstahandsvalet för de flesta patienterna. o Genom att öka inslaget av egenvård får vi ekonomiska och medicinska fördelar. o Daglig hemodialys är ger medicinska fördelar inklusive sänkt mortalitet. Det intressanta är att ekonomiska och medicinska intressen helt tycks sammanfalla när det gäller att försöka öka inslaget av egenvård. Det är emellertid viktigt att slå fast att ett stort antal av patienterna som får dialys är gamla med multipla handikapp och flera sjukdomar utöver sin njursvikt. Denna stora grupp av patienter ska naturligtvis inte bli föremål för minskad service då det torde innebära ökade medicinska risker och otrygghet från patienter och anhöriga. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

4 Bakgrund och precisering av uppdrag Ingvar Carlberg, ny chef för analysenheten, HSS, har startat ett projekt för att precisera kostnader inom sjukvården i Regionen. Man börjar med Njursjukvården, vilket kommer att slutföras under hösten. I det uppdraget ingår att noga kartlägga vårdtyngd och man ämnar besöka samtliga dialysenheter i Regionen. Mot den bakgrunden har arbetsgruppen valt att begränsa uppdraget till en inventering av kostnader för privat dialys (redovisas i arbetsgrupp 3), genomgång av metoder för kostnadskontroll, samt en ekonomisk analys av olika behandlingsalternativ. Det kan även vara lämpligt att kommentera diskussionen om vilka patienter som har glädje av dialys. Var och en inser att det ibland är viktigt att avstå från dialys behandlingen inte medför ett längre eller bättre liv. Dialys kan i sådana fall snarast medföra ett ovärdigt slut [3]. Vid en nyligen publicerad genomgång visar det sig emellertid att det rör sig om relativt få av dessa svårt sjuka patienter där man inte redan i dag av etiska och medicinska skäl avstår från dialys. Författaren konstaterar att det i allmänhet finns goda skäl för oss att erbjuda dialys i den omfattning som i dag sker [4]. Det finns dessutom inget vetenskapligt underlag som talar mot denna uppfattning. Kostnader för dialys Det är bara 0.07 % av befolkningen som har kronisk njursvikt, men mellan 2 3 % av sjukvårdsbudgeten går till Njursjukvården [2, 5]. Dialyskrävande njursvikt leder direkt dialysrelaterade kostnader (personalkostnader, dialysvätska, filter, slangar, etc.), läkemedel för kontroll av blodtryck, blodvärdet (erytropoietin), vitaminer, m.m., ökade resekostnader, ökad sjukskrivning, inneliggande sjukvård, m.m. En korrekt analys förutsätter att man tar hänsyn till skillnader i ålder, hjärt-kärlsjuklighet, ev. diabetes, eller annan ohälsa. Kostnader för dialysaccess Det är internationellt vedertaget att samtliga patienter i HD bör ha en AV-fistel (se delprojekt 3) för att minska risken för koagulationsproblem och livshotande infektioner [6]. Vad som är mindre väl känt är att AV-fistlar även ekonomiskt är bättre än centrala dialyskatetrar och konstgjorda AV-grafts som under ett år ger upphov till 5½ respektive 8 gånger högre kostnader [1], se figur 1. Nu är den bilden inte helt rättvisande då författarna inte har tagit med poliklinisk förbrukning av antibiotika och blodförtunnande medel, vilket kommer att öka den relativa kostnaden för CDK betydligt. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

5 Årlig kostnad för accessrelaterad vård (kr) Permanent CDK Syntetisk graft AV-fistel PD-kateter Ref. Lee, H. et al 2002, Am J Kid Dis, 40: Figur 1. Årlig kostnad för olika typer av dialysaccess. Kostnader för PD jämfört med HD I en nyligen publicerad rapport från Calgary, Canada presenteras en omfattande ekonomisk kalkyl av kostnaderna för dialys [1], huvudpunkterna redovisas i figur Årlig kostnad per patient, kronor HD enhet Lätt-HD Hem-HD PD Ref. Lee, H. et al 2002, Am J kid Dis, 40: Figur 2 visar årlig kostnad för olika dialysbehandlingar i Canada [1]. Vid denna analys gick man igenom kostnaderna under ett år för 88 patienter på HD enhet, 31 patienter HD på satellit, 9 patienter självdialys/hem-hd (bara 9 patienter därav den stora spridningen i figur 2), och slutligen 32 patienter i CAPD och 6 patienter i maskin PD. Man korrigerade även för annan sjuklighet, ålder, etc., utan att det nämnvärt påverkade slutsatserna. Kostnaden för PD var cirka 60 % av den för Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

6 standard HD. Hem-HD och självdialys hamnar på liknande siffror som PD och lätt-hd på satellit kostade cirka 80 % av en standard HD [1]. De direkta kostnaderna för dialys tycks vara något högre i Sverige än i USA och Canada cirka 534 respektive 400 tusen kronor för HD respektive PD [7] (räknat på en dollarkurs under år 2001 om cirka kr). I den studien räknade man även in de totala samhällsekonomiska kostnaderna, inklusive hemtjänst, förlorad arbetstid för patient och anhörig, etc [7]. Då kostar PD cirka kr/år och standard HD kr per år Dialyskostnader inkl. färdtjänst Dialyskostnad inkl. sjukhusvård Total samhällsekonomisk kostnad Årlig kostnad (kr) Hemodialys på sjukhus Peritonealdialys Sennfält, K., et al. Comparison of hemodialysis and peritoneal dialysis--a cost-utility analysis. Perit Dial Int, (1): p Figur 3 visar direkta dialyskostnader och de totala samhällsekonomiska kostnaderna inklusive förlorad arbetstid m.m. [7]. Kostnaderna fördelas olika när det gäller HD och PD. Hemodialys på sjukhus (534 kkr/år) Peritonealdialys (401 kkr/år) Transporter, taxi 1% Div. extra kostnader 5% Personal 8% Sekreterare etc 3% Div. extra kostnader 6% Transporter, taxi 14% Personal 36% Sekreterare etc 2% Externa aktiviteter 3% Dialysrelaterade kostnader 37% Externa aktiviteter 4% Dialysrelaterade kostnader 81% Figur 4. Relativa kostnader för HD och PD av personal, förbrukningsartiklar, etc. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

7 Årliga kostnader (Sennfält et al 2002) Specifikation dialys på sjukhus Peritonealdialys Personal kr kr Externa aktiviteter kr kr Dialysrelaterade kostnader kr kr Sekreterare etc kr kr Transporter, taxi kr kr Div. extra kostnader kr kr Subtotal 1: kr kr Subtotal 1 utan taxi: kr kr Sjukhusvård kr kr Subtotal 2: kr kr Subtotal 1+2: kr kr Indirekta kostnader Hemsjukvård kr kr Förlorad ledig tid kr kr Förlorad arbetstid kr kr Subtotal 3: kr kr Subtotal 1+2+3: kr kr Tabell 1. Kostnader för dialys enligt Sennfält et al 2002 med en genomsnittlig dollarkurs om kr under år Kostnader för transplantation Som framgår av figur 3 så är transplantation den billigaste och bästa aktiva uremivården för dem som är transplantabla. Notera att redan första året så kostar transplantation ungefär hälften av standard HD, för att sjunk ner mot 20 % efter två år [7] kr kr kr kr HD enhet Kort daglig självdialys på enhet Lång nattlig hem-hd Kort daglig hem-hd Kostnader för daglig hemodialys Figur 5 visar kostnader för dagliga dialyser [8]. Rent spontant tänker nog många att det måste bli dubbelt så dyrt att dialyseras sex gånger per vecka mot tre, men så är det inte. Faktum är att det blir vissa besparingar! Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

8 Naturligtvis kommer engångsmaterial att öka i kostnad, men i om det rör sig om korta dagliga dialyser så minskar antalet vårddagar, EPO dosen minskar liksom blodtrycksmedicineringen [8]. Kostnaderna vid hem-hd blir cirka 15 % lägre. Olika metoder att nå kostnadskontroll och effektivisera dialysverksamheten Privat sjukvård Lundby Sjukhus intressenter ställer krav på ledningen i form av att: vår beställare ställer väldigt specifika krav gentemot oss vad gäller antal prestationer och har därvidlag tydliga möjligheter att vidta åtgärder om vi antingen levererar för litet eller för stort antal vi rapporterar kvalitetsutfall till beställaren ett antal gånger om året vi engagerar personalen i rapporter till beställaren vårt moderbolag ställer specifika krav gentemot oss om prestationer samt handlingsplaner för förändring av verksamheten. Dessa handlingsplaner rör områden som: medicinsk kvalitet, vårdstyrning, service, ledarskap, medarbetarskap, FoU, Information och kommunikation både internt och externt, miljö, organisation, försäljning och verksamhetsutveckling, inköp och IT mm. Capios verksamhetsmodell har vi tolkat så på Lundby att vi bl a engagerar våra medarbetare och chefer inte bara i den dagliga verksamheten utan även i framtagning av sjukhusets ekonomiska och verksamhetsmässiga planer, både på 3 års och på 1 års sikt samt i den månatliga både ekonomiska och kvalitetsmässiga uppföljningen med åtgärdsplaner för att nå mer långsiktiga mål. våra medarbetare och chefer tar fram investeringsmotiveringar till styrelsen i form av excelkalkyler och powerpointpresentationer Vi som chefer/ledare för Lundby Sjukhus har en tydlighet i uppdraget som hjälper oss att motivera vårt agerande inför våra medarbetare. Vi får således logiska argument för att hålla total kontroll på vad vi skall prestera både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Vi får som chefer en tydlighet i uppdraget som underlättas av att våra interna presentationsmaterial är logiskt sammanfogade och pedagogiskt utformade. Våra avdelningschefer och medicinskt ansvariga chefer är, tillsammans med ledningen, engagerade i framtagning av budget per konto och per klinik i en tydlig Excel-modell som exakt motsvarar den månatliga ekonomimodellen. Eftersom vår ekonomikontroll är noggrann och detaljerad och logiskt uppbyggd får vi den enkelhet och tydlighet mot personalen som vi eftersträvar. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

9 SWOT-analys av privat dialyssjukvård - Lundby Sjukhus Styrkor: Tydlighet vad gäller ansvar och befogenhet i uppdraget från styrelsen, via högsta ledningen och i hela organisationen. Tydlighet i uppföljningen av verksamheten både till beställare, till ägare och till anställda. Tack vare vår ägares och våra beställares tydlighet i kraven gentemot oss tvingas vi som ledning liksom vi som ledare hela tiden effektivisera verksamheten och ägna oss åt ständiga förbättringar på många olika plan. Svaghet: Hot: Vi lägger stora resurser på mätning av verksamheten både i form av ekonomiska tal och av kvalitetsmätningar. Vi lever hela tiden med hotet att vår verksamhet går över till annan driftsenhet om vi inte levererar vad vi lovat eller vid avtalstidens slut om vi inte kan motivera vår existens. Patientunderlaget blir ständigt tyngre och äldre vilket påverkar vår verksamhet jämfört med hur det ursprungligen var tänkt. Vi som vårdgivare tar således risken att vården fördyras jämfört med ursprunglig kalkyl. Möjligheter: Det är upp till oss själva att visa att vi levererar vad vi lovat och att motivera vår existens. Våra medarbetare upplever att vi som ledare är tydligare än vad de varit vana vid tidigare. Våra patienter uppger ofta att vi överträffar deras förväntningar. Vår kultur uppmuntrar till ett professionellt, proaktivt agerande i stort som i smått. Medarbetarna uppmanas till ständiga förbättringar av verksamheten och ges verktyg för detta. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

10 Kostnadskontroll och effektivitet - går det i offentligt driven dialys? Problemställning: Utan förändrad upphandling och kostnadskontroll kommer kostnaderna för dialysvård att öka från 100 mkr/år till 200 mkr/år på 10 år. Faktorer i offentlig dialys som påverkar kostnadseffektivitet: Oklart uppdrag - oklara ansvarsförhållanden Patientsammansättning med både lätta, medel, tunga och ytterst tunga patienter. Sjukvård är som räddningstjänsten den måste finnas dygnet runt när än bränderna uppstår. FoUU ansvar Ett regelverk som ger liten rörelsefrihet Avsaknad av incitament på grund av anslagsekonomi Stora indirekta kostnader OH Krav på lokalisering Politiskt styrd organisation Stordrift: för- och nackdelar Finansiell styrka större eller mindre Internupphandlingens positiva eller negativa effekter är svårbedömbara. Redovisningssystemen skall vara lättförståeliga och anpassade till dialysverksamhet. Förslag: Både privata och offentliga operatörer får formella beställningar. Förutsättningar: En tydlig beställning med kvantitetsförutsättningar, kvalitetskrav, leveranstid och plats, där det också framgår vad man INTE har beställt. Således är spelreglerna tydliga, allt sker på riktigt och parterna får också ansvara för konsekvenserna. Beställningen måste delas upp i dialysvård av patienter med olika vårdtyngd och i ersättning för den dyra akutsjukvården samt jourtjänstgöringen som enbart universitetssjukhuset utför. Utföraren måste således definiera: Urvalsprinciper vid patientselektion förberedelser inför dialys och krav vad gäller information till patienten remittering hantering av accesser och accesskomplikationer övriga sjukdomstillstånd som fordrar behandling och synkronisering med dialysvården Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

11 vård vid komplikationer eller av annat skäl och jourtjänst. Vem tar hand om "överskjutande patienter - vem skall ha dragspelskapaciteten för fluktuationer i behov? kostnader för receptläkemedel som patienterna behöver av olika skäl och som hittills av praktiska skäl skrivits ut av "närmaste läkare" krav vad gäller kompetensutveckling och FoUU kvalitetskontrollkrav Redovisningssystemen måste förbättras så att den medger uppföljning av patienter med olika vårdtyngd så vi inte jämför päron och äpplen. Den måste också göras hanterbar så att analyser kan göras som motiverar styrning av verksamheten och uppföljning av genomförda förändringar. Ekonomin måste göras begriplig för all personal och den skall vara tillgänglig för medarbetarna snabbt. Det finns egentligen ingen anledning att ägarformen i sig skall ha betydelse för kostnadseffektivitet. Däremot spelar driftformen roll för hur man kan skapa motivation hos personalen. Problem finns att värdera den kostnadsnackdel eller fördel som den specifika lokalisering respektive organisation, som universitetssjukhuset i sig innebär. Detsamma gäller också frågan om hur stor kritisk massa dialysvård, som ett universitetssjukhus behöver för att ha en lämplig organisation och för att fullgöra sina olika uppdrag - utbildning, undervisning, utveckling och forskning och för att kunna bära en spets- och akutverksamhet som vilar på en rutinverksamhet. Först när alla dessa faktorer värderats kan man mäta hur kostnadseffektiv den privat respektive den offentligt drivna dialyssjukvården är. Vi måste komma överens om jämförtal som inte enbart är kronor/dialys utan även mantimmar/dialys, materialförbrukning med kostnad/styck för material samt läkemedel. Fördel: Det ger förståelse i alla led och ger motivation till både ledning och medarbetare. Det möjliggör uppföljning och tydlighet i uppdraget som motiverar ökad kostnadskontroll. Skulle man dessutom kunna nå en situation där medarbetare och ledare förfogade över en långsiktig plan och penningkassa så skulle motivationen öka för medarbetarna att påverka situationen så att pengarna räcker. Hur skall medarbetarna påverkas att på kort sikt minska åtgången av förbrukningsmaterial och på lång sikt motiveras att skapa möjligheterna att sänka den största kostnaden nämligen personalkostnaden? Ledningen och medarbetarna MÅSTE motiveras att finna lösningarna detta kan ingen annan göra än de inblandade och då måste de få belöning för sina bemödanden. Den belöningen kan vara till individen eller till gruppen i form av utbildning, bättre lokaler eller dylikt. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

12 Sammanfattning: Ägarformen spelar ingen roll för utförandet av dialyssjukvård - däremot uppdragets tydlighet och vald driftform. Ett tydligt och fullständigt uppdrag/beställning är grunden för utformningen av styrsystem och uppföljning. Lika viktigt är att klargöra vem som har ansvaret/kostnaden för det som INTE ingår för att inte skapa en källa till friktioner. Alternativa lösningar för att klara av fördubblade dialyskostnader på 10 år Den årliga kostnaden för dialys är f.n. ca 100 mkr och kan förväntas uppgå till 200 mkr om vi har samma dialyskriterier som nu och utvecklingen i patientnettoökning blir som förväntad. Alternativt kan således politikerna välja att ge ytterligare tillskott av 100 mkr/år eller också tvingas vi till radikala lösningar. Vi har skissat på olika sådana alternativ (men kalkylerna är väldigt osäkra och skulle behöva ses över av professionella): 1. Dubblerade intäkter från politikerna. Detta skulle sannolikt betyda att andra områden inom sjukhusvården kräver mindre resurser så att överföring till dialys kan ske. Sannolikheten att detta skulle inträffa kan säkert bedömas av prognosmakare. 2. Ändrade kriterier för när olika former av njurmedicinsk vård sätts in. Detta kräver i så fall ett politiskt beslut. 3. Ändrade krav för läkarnärvaro så att dessa ej behöver vara närvarande vid dialys skulle kunna spara i storleksordningen 50:-/dialys. 4. Ändrade krav för läkarnärvaro så att dessa ej behöver vara närvarande men att de tog emot patienterna 1 gång per månad på besök 1 timme. 50:- x 24 dialyser (på två månader). Detta betyder att besöket inte får kosta beställaren mer än 1.200:- vilket är föga troligt om det skall täcka en hel timmes läkar- och sjukskötersketid. Således skulle detta nog inte ge en kostnadsbesparing. 5. Färre SSK/patient. Att fördubbla antalet patienter per sjuksköterska på Lundby där vi redan har hög patienttäthet (vi säger inget om det realistiska i förslaget!) sparar i storleksordningen 300:-/dialys. Detta skulle kunna ske genom att patienternas engagemang i dialyssjukvården ökar starkt och kan motiveras av att patienten därmed skulle må bättre och bli aktivare. Risken är att SSK slutar pga denna organisationsförändring. 6. Ersätt alla SSK med USK. Detta skulle kunna sänka kostnaden på Lundby med 150:-/dialys återigen säger vi inget om detta är realistiskt. Skulle 25% av SSK ersättas av USK så kanske detta kunde spara 35:-/dialys. Frågan är hur arbetet skulle löpa men det får annan person bedöma. Dessutom kan risk för personalavhopp finnas. 7. Resekostnaderna är dryga som samhället betalar för dessa patienter. Om vi antar att detta är i snitt 150:-/resa = 300:-/dialys så sparar hemdialys detta för samhället. Utöver detta klarar de sig idealistisk utan personal vilket är den enskilt största kostnadskomponenten i dialyskalkylen. Hemdialys medför dryga Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

13 upplärningskostnader samtidigt som dessa patienter är de som ofta lämpar sig för transplantation, varför de ofta faller ifrån för hemdialys. Det är ändå troligt att vi sparar i storleksordningen 300:-/dialys i snitt på att slippa personalkostnader. 8. Om återanvändning av filter tillåts för hemmabruk och maskinerna blir så bra att patienterna hemma lätt kan rengöra sitt förbrukningsmaterial kan man kanske återanvända dessa 10 gånger? Om vi antar att det återanvändbara materialet kostar 200:-/dialys och det går åt bara 10% av idag enligt ovan så sparar vi 180:- kanske? Sammanfattningsvis ser man ovan att det finns problem att få ner priset från nuvarande 2.431:- per dialys på Lundby Sjukhus till 1.216:- även om man fattar ett antal väldigt obehagliga och riskfyllda beslut som kan äventyra patientsäkerhet och personalens nöjdhet. Erfarenheter och priser inom Capio-sfären Priser inom Capio-sfären Hemodialys vid Lundby sjukhus kostar 2.431:- inkl dialysvätskor, laboratorieanalyser, interkurrenta sjukdomars handläggning samt försäkringar. Hemodialys vid Citykliniken i Malmö kostar 2.675:-. Hem-hemodialys vid Lundby sjukhus kostar 7.293:- per vecka oberoende av antal dialyser som utförs. Erfarenheter inom Capio-sfären Lundby sjukhus startade upp dialysverksamhet , 3 månader efter att avtal slutgiltigt slutits med VGR, i lokaler som färdigställdes på dessa 3 månader. Den 1/ utökades verksamheten från 42 patienter till 80 patienter på en månad. Lokalerna hade under sommaren/hösten byggts om för att räcka till. Under 2001 startade Capio verksamhet i Malmö och har f.n. ca 40 patienter. Privat dialysverksamhet i Sverige; erfarenheter och priser Arbetsgrupp 3 har analyserat samtliga privata dialyskliniker i Sverige och studerat kostandsaspekter och profilering, samt vilka erfarenheter som gjorts. När det gäller erfarenheter och priser inom Gambro-fären ber vi att få hänvisa till det avsnittet för mer information. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

14 Forskning och utveckling En analys av ekonomiska förutsättningar för dialyssjukvården måste beröra forskning eftersom den är helt central för rekrytering av läkare och för att få fram nya behandlingsmetoder. Rekrytering av läkare Rapporten från arbetsgrupp 7 visar tydligt att Njurmedicins största utmaning under de kommande åren blir att rekrytera nya specialister. En av de viktigaste faktorerna för att locka unga läkare till en specialitet är en väl utbyggd och stimulerande forskningsmiljö. Allra störst attraktionskraft har klinisk forskning med rötter i en stark grundforskningsmiljö. Mot den bakgrunden öppnades Njurcentrum den 13/ där flera forskargrupper studerar olika aspekter av njursjukdom. Målet är att Göteborg ska vara nationellt ledande när det gäller klinisk och experimentell forskning kring glomerulära sjukdomar. Redan i dag har fyra forskare på Njurcentrum egna anslag från Vetenskapsrådet, vilket gör att Göteborg har en tätposition när det gäller njurforskning. EU-projekt I november 2003 kan man söka ett stort EU-projekt med titeln Functional genomics using animal models to study human kidney disease och Göteborg kommer att vara medsökande tillsammans med andra enheter i Europa. Totalt anslag är 15 miljoner Euro per år och Njurcentrum söker dessutom anslag via Marie Curie fonderna. Samverkan med industrin I Stockholm bedrivs sedan många år ett intressant samverkansprojekt på Huddinge sjukhus där ett dialysföretag satsar stora summor årligen (cirka 6-8 miljoner kr) för att i samverkan med Karolinska institutet bedriva forskning och utveckling kring dialys. Regionen skulle i samverkan med Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet kunna erbjuda en ytterst konkurrenskraftig miljö vilket torde kunna attrahera företag som vill testa nya produkter och utveckla intressanta nya behandlingsmetoder. Naturligtvis sker redan viss sådan samverkan i samband med enskilda projekt, men de saknar dessvärre långsiktighet och kontinuitet. Betydligt mer intressant är att utveckla en mer fast relation med ett eller ett par företag som bildar mest gynnade forskningspartners. Genom femåriga avtal skapas förutsättningar för gemensamt utvecklingsarbete och förtroendefull samverkan. Ett sådant samarbete skulle ur Njurmedicins perspektiv säkerställa god finansiering för att underhålla en forskarmiljö av yppersta klass. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

15 Konkreta förslag till åtgärder De kostnaderna som samhället satsar på dialysvården är mycket stora och har dessutom ökat år från år. Liknande utveckling ses över hela världen och expansionen av dialysplatser riskerar att konsumera en allt större del av den gemensamma sjukvårdsbudgeten. Trots att bara 0.07 % av befolkningen lider av svår njursvikt så går uppskattningsvis 2 3 % av sjukvårdsbudgeten till Njursjukvården [1]. Den strategi som arbetsgruppen föreslår är den som vunnit allt mer kraft internationellt. Budskapet är enkelt och kan sammanfattas med tre punkter: Förebygg dialysbehovet! o Det är oerhört kostnadseffektivt att bromsa njurskadan så att dialysbehovet senareläggs eller rent av aldrig blir aktuellt, vg. Se delprojekt 5. Bygg ut och satsa mer på information till blivande dialyspatienter så att fler startar dialys planerat och i god tid. o Samtliga patienter som börjar med dialys ska ha en fungerande AVfistel alternativt PD-kateter allt annat är ekonomiskt och medicinsk oacceptabelt. Öka inslaget av egenvård såsom hem-hd, självdialys och PD! o PD bör vara förstahandsvalet för de flesta patienterna. o Genom att öka inslaget av egenvård får vi ekonomiska och medicinska fördelar. o Daglig hemodialys är ger medicinska fördelar inklusive sänkt mortalitet. Samtliga punkter framförs, som synes av angivna referenser, med allt större kraft internationellt som en strategi för att få kostnadskontroll över dialysvården [9]. Det intressanta är att ekonomiska och medicinska intressen helt tycks sammanfalla när det gäller att försöka öka inslaget av egenvård. Det är emellertid viktigt att slå fast att ett stort antal av patienterna som får dialys är gamla med multipla handikapp och flera sjukdomar utöver sin njursvikt. Denna stora grupp av patienter ska naturligtvis inte bli föremål för minskad service då det torde innebära ökade medicinska risker och otrygghet från patienter och anhöriga. Med kraftfullt implementerad strategi anser arbetsgruppen att man i Göteborgsregionen efter ett par år skulle bromsa (eller rent av förhindra) fortsatt ökning av antalet patienter i dialys. Dagens prognos (se delprojekt 2) tyder på att de årliga kostnaderna för dialys om 10 år är miljoner kronor högre, d.v.s. en %-ig ökning. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

16 Referenser 1. Lee, H., et al., Cost analysis of ongoing care of patients with end-stage renal disease: the impact of dialysis modality and dialysis access. Am J Kidney Dis, (3): p Garella, S., The costs of dialysis in the USA. Nephrol Dial Transplant, Suppl 1: p Moss, A.H., Too many patients who are too sick to benefit start chronic dialysis nephrologists need to learn to "just say no". Am J Kidney Dis, (4): p Levinsky, N.G., Too many patients who are too sick to benefit start chronic dialysis nephrologists need to learn to "just say no". Con. Am J Kidney Dis, (4): p Mallick, N.P., The costs of renal services in Britain. Nephrol Dial Transplant, Suppl 1: p Nassar, G.M. and J.C. Ayus, Infectious complications of the hemodialysis access. Kidney Int, (1): p Sennfält, K., M. Magnusson, and P. Carlsson, Comparison of hemodialysis and peritoneal dialysis--a cost-utility analysis. Perit Dial Int, (1): p Mohr, P.E., et al., The case for daily dialysis: its impact on costs and quality of life. Am J Kidney Dis, (4): p Hidai, H., Need for an incentive-based reimbursement policy toward quality care for dialysis patient management. Kidney Int, (1): p Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter 1 (6) SÖKANDE Fresenius Medical Care Sverige AB Box 548 192 51 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition

Läs mer

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Till alla medarbetare på Active Denna handbok skall fungera som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Den skall hjälpa oss att utveckla medarbetaren och Active. Den

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Baxter är ett globalt, mångsidigt medicinskt företag som utvecklar specialiserade behandlings metoder och läkemedel som räddar och förbättrar liv.

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Uppdrag att ersätta en process

Uppdrag att ersätta en process 0/00 Uppdrag att ersätta en process Ta fram en modell för ersättning som kopplar samman kvalitativa mål och ekonomisk ersättning för en samlad vårdprocess. Hitta vägar att öka patientens delaktighet och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Fresenius Medical Care Sverige AB Djupdalsvägen Sollentuna

Fresenius Medical Care Sverige AB Djupdalsvägen Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Fresenius Medical Care Sverige AB Djupdalsvägen 24 192 51 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till

Läs mer

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel Patientinformation vid anläggande av AV-fistel - en nationell kartläggning Bakgrund Förändring av muskelfunktion i arm och hand efter AV-fisteloperation? Det som finns rapporterat är skillnader i handfunktion

Läs mer

Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier

Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier 2014-04-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Svenska Läkaresällskapet ställer sig

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Baxter APDmaskintillbehör ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Baxter APDmaskintillbehör ska få ingå i läkemedelsförmånerna. 1 (5) 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE Baxter Medical AB Box 63 164 94 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Baxter APDmaskintillbehör

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR NJURDIALYSVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄN ÅR 2009 2012

UTVECKLINGSPLAN FÖR NJURDIALYSVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄN ÅR 2009 2012 1 (3) Avdelningen för somatisk specialistvård 2008-10-07 HSN 0805-0660 UTVECKLINGSPLAN FÖR NJURDIALYSVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄN ÅR 2009 2012 Jöran Tyllström Dane Jinnerot Naureen Khan Berit Lennfjord Maria

Läs mer

Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning

Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Ingen intressekonflikt. 1 En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Fredrik Scherstén Klinikchef Kliniken för kranskärlssjukdom,

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab

Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen Jämförelse av tre alternativ för sjukgymnastik och arbetsterapi i primärvården 1. Sjukgymnastik och arbetsterapi integreras

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Nämndens delårsrapport 2 2011 Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget, Nämndens delårsrapport 1(11) Innehåll Inledning... 2 Ekonomi... 3 Resultat för perioden januari

Läs mer

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Njursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner

Njursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner Njursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner Monica RådstrR dström Njursviktssjuksköterska terska Danderyds sjukhus, Stockholm Bakgrund till enkäten: År r 2001 hölls h

Läs mer

E-learning inom njurmedicin FLC. Fresenius Learning Center

E-learning inom njurmedicin FLC. Fresenius Learning Center E-learning inom njurmedicin FLC Fresenius Learning Center För mer information var god kontakta Annika Ralston Utbildningsansvarig Fresenius Medical Care annika.ralston@fmc-ag.com Telefon 08-594 77 637

Läs mer