Delprojekt 6. Ge en beskrivning av kostnader för olika. behandlingsalternativ och vårdnivåer
|
|
- Anita Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delprojekt 6 Ge en beskrivning av kostnader för olika behandlingsalternativ och vårdnivåer Årlig kostnad per patient, kronor HD enhet Lätt-HD Hem-HD PD Ref. Lee, H. et al 2002, Am J kid Dis, 40: Bild som visar årlig kostnad för olika dialysbehandlingar i Canada [1] (medelvärden och 95 % konfidensintervall). Utredning om Dialys i Göteborgsområdet under kommande 10-årsperiod Dialys i Göteborgsområdet - Delprojekt 6 - Dialysekonomi - April av 16
2 Innehållsförteckning: Medlemmar i arbetsgrupp 6 2 Kort sammanfattning 3 Bakgrund och precisering av uppdrag 4 Kostnader för dialys 4 Kostnader för dialysaccess 4 Kostnader för PD jämfört med HD 5 Kostnader för transplantation 7 Kostnader för daglig hemodialys 7 Olika metoder att nå kostnadskontroll och effektivisera dialysverksamheten _8 Privat sjukvård 8 SWOT-analys av privat dialyssjukvård - Lundby Sjukhus 9 Kostnadskontroll och effektivitet - går det i offentligt driven dialys? 10 Faktorer i offentlig dialys som påverkar kostnadseffektivitet: 10 Sammanfattning: 12 Alternativa lösningar för att klara av fördubblade dialyskostnader på 10 år 12 Erfarenheter och priser inom Capio-sfären 13 Priser inom Capio-sfären 13 Erfarenheter inom Capio-sfären 13 Privat dialysverksamhet i Sverige; erfarenheter och priser 13 Forskning och utveckling 14 Rekrytering av läkare 14 EU-projekt 14 Samverkan med industrin 14 Konkreta förslag till åtgärder 15 Referenser 16 Medlemmar i arbetsgrupp 6 Gert Jensen (SU/Sahlgrenska och Sektorsrådet i Njurmedicin), Ingrid Thulin (Lundby sjukhus), Per-Ola Attman (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och Börje Haraldsson (Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset) Adjungerad: Björn Englund (Gambro Healthcare, medverkat via telefonkontakt) Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
3 Kort sammanfattning Cirka 250 personer i Göteborgsområdet är beroende av en väl fungerande dialyssjukvård för ett fortsatt liv. Det råder ingen tvekan om att dialysbehandlingen inte bara räddar liv, utan även i de allra flesta fall medger god livskvalitet. Avsaknaden av ett vitalt organsystem medför dock för den enskilde ett handikapp där man oftast är beroende av andra för sin behandling och därmed själv riskerar att förlora kontroll över sin tillvaro. De kostnaderna som samhället satsar på dialysvården är mycket stora och har dessutom ökat år från år. Bara i Göteborgsområdet rör det sig i dag om 100 miljoner kronor per år. Liknande utveckling ses över hela världen och expansionen av dialysplatser riskerar att konsumera en allt större del av den gemensamma sjukvårdsbudgeten. Trots att bara 0.07 % av befolkningen lider av svår njursvikt så går uppskattningsvis 2 3 % av sjukvårdsbudgeten till Njursjukvården [2]. Den strategi som arbetsgruppen föreslår är den som vunnit allt mer kraft internationellt. Budskapet är enkelt och kan sammanfattas med tre punkter: Förebygg dialysbehovet! o Det är oerhört kostnadseffektivt att bromsa njurskadan så att dialysbehovet senareläggs eller rent av aldrig blir aktuellt, vg. Se delprojekt 5. Bygg ut och satsa mer på information till blivande dialyspatienter så att fler startar dialys planerat och i god tid. o Samtliga patienter som börjar med dialys ska ha en fungerande AVfistel alternativt PD-kateter allt annat är ekonomiskt och medicinsk oacceptabelt. Öka inslaget av egenvård såsom hem-hd, självdialys och PD! o PD bör vara förstahandsvalet för de flesta patienterna. o Genom att öka inslaget av egenvård får vi ekonomiska och medicinska fördelar. o Daglig hemodialys är ger medicinska fördelar inklusive sänkt mortalitet. Det intressanta är att ekonomiska och medicinska intressen helt tycks sammanfalla när det gäller att försöka öka inslaget av egenvård. Det är emellertid viktigt att slå fast att ett stort antal av patienterna som får dialys är gamla med multipla handikapp och flera sjukdomar utöver sin njursvikt. Denna stora grupp av patienter ska naturligtvis inte bli föremål för minskad service då det torde innebära ökade medicinska risker och otrygghet från patienter och anhöriga. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
4 Bakgrund och precisering av uppdrag Ingvar Carlberg, ny chef för analysenheten, HSS, har startat ett projekt för att precisera kostnader inom sjukvården i Regionen. Man börjar med Njursjukvården, vilket kommer att slutföras under hösten. I det uppdraget ingår att noga kartlägga vårdtyngd och man ämnar besöka samtliga dialysenheter i Regionen. Mot den bakgrunden har arbetsgruppen valt att begränsa uppdraget till en inventering av kostnader för privat dialys (redovisas i arbetsgrupp 3), genomgång av metoder för kostnadskontroll, samt en ekonomisk analys av olika behandlingsalternativ. Det kan även vara lämpligt att kommentera diskussionen om vilka patienter som har glädje av dialys. Var och en inser att det ibland är viktigt att avstå från dialys behandlingen inte medför ett längre eller bättre liv. Dialys kan i sådana fall snarast medföra ett ovärdigt slut [3]. Vid en nyligen publicerad genomgång visar det sig emellertid att det rör sig om relativt få av dessa svårt sjuka patienter där man inte redan i dag av etiska och medicinska skäl avstår från dialys. Författaren konstaterar att det i allmänhet finns goda skäl för oss att erbjuda dialys i den omfattning som i dag sker [4]. Det finns dessutom inget vetenskapligt underlag som talar mot denna uppfattning. Kostnader för dialys Det är bara 0.07 % av befolkningen som har kronisk njursvikt, men mellan 2 3 % av sjukvårdsbudgeten går till Njursjukvården [2, 5]. Dialyskrävande njursvikt leder direkt dialysrelaterade kostnader (personalkostnader, dialysvätska, filter, slangar, etc.), läkemedel för kontroll av blodtryck, blodvärdet (erytropoietin), vitaminer, m.m., ökade resekostnader, ökad sjukskrivning, inneliggande sjukvård, m.m. En korrekt analys förutsätter att man tar hänsyn till skillnader i ålder, hjärt-kärlsjuklighet, ev. diabetes, eller annan ohälsa. Kostnader för dialysaccess Det är internationellt vedertaget att samtliga patienter i HD bör ha en AV-fistel (se delprojekt 3) för att minska risken för koagulationsproblem och livshotande infektioner [6]. Vad som är mindre väl känt är att AV-fistlar även ekonomiskt är bättre än centrala dialyskatetrar och konstgjorda AV-grafts som under ett år ger upphov till 5½ respektive 8 gånger högre kostnader [1], se figur 1. Nu är den bilden inte helt rättvisande då författarna inte har tagit med poliklinisk förbrukning av antibiotika och blodförtunnande medel, vilket kommer att öka den relativa kostnaden för CDK betydligt. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
5 Årlig kostnad för accessrelaterad vård (kr) Permanent CDK Syntetisk graft AV-fistel PD-kateter Ref. Lee, H. et al 2002, Am J Kid Dis, 40: Figur 1. Årlig kostnad för olika typer av dialysaccess. Kostnader för PD jämfört med HD I en nyligen publicerad rapport från Calgary, Canada presenteras en omfattande ekonomisk kalkyl av kostnaderna för dialys [1], huvudpunkterna redovisas i figur Årlig kostnad per patient, kronor HD enhet Lätt-HD Hem-HD PD Ref. Lee, H. et al 2002, Am J kid Dis, 40: Figur 2 visar årlig kostnad för olika dialysbehandlingar i Canada [1]. Vid denna analys gick man igenom kostnaderna under ett år för 88 patienter på HD enhet, 31 patienter HD på satellit, 9 patienter självdialys/hem-hd (bara 9 patienter därav den stora spridningen i figur 2), och slutligen 32 patienter i CAPD och 6 patienter i maskin PD. Man korrigerade även för annan sjuklighet, ålder, etc., utan att det nämnvärt påverkade slutsatserna. Kostnaden för PD var cirka 60 % av den för Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
6 standard HD. Hem-HD och självdialys hamnar på liknande siffror som PD och lätt-hd på satellit kostade cirka 80 % av en standard HD [1]. De direkta kostnaderna för dialys tycks vara något högre i Sverige än i USA och Canada cirka 534 respektive 400 tusen kronor för HD respektive PD [7] (räknat på en dollarkurs under år 2001 om cirka kr). I den studien räknade man även in de totala samhällsekonomiska kostnaderna, inklusive hemtjänst, förlorad arbetstid för patient och anhörig, etc [7]. Då kostar PD cirka kr/år och standard HD kr per år Dialyskostnader inkl. färdtjänst Dialyskostnad inkl. sjukhusvård Total samhällsekonomisk kostnad Årlig kostnad (kr) Hemodialys på sjukhus Peritonealdialys Sennfält, K., et al. Comparison of hemodialysis and peritoneal dialysis--a cost-utility analysis. Perit Dial Int, (1): p Figur 3 visar direkta dialyskostnader och de totala samhällsekonomiska kostnaderna inklusive förlorad arbetstid m.m. [7]. Kostnaderna fördelas olika när det gäller HD och PD. Hemodialys på sjukhus (534 kkr/år) Peritonealdialys (401 kkr/år) Transporter, taxi 1% Div. extra kostnader 5% Personal 8% Sekreterare etc 3% Div. extra kostnader 6% Transporter, taxi 14% Personal 36% Sekreterare etc 2% Externa aktiviteter 3% Dialysrelaterade kostnader 37% Externa aktiviteter 4% Dialysrelaterade kostnader 81% Figur 4. Relativa kostnader för HD och PD av personal, förbrukningsartiklar, etc. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
7 Årliga kostnader (Sennfält et al 2002) Specifikation dialys på sjukhus Peritonealdialys Personal kr kr Externa aktiviteter kr kr Dialysrelaterade kostnader kr kr Sekreterare etc kr kr Transporter, taxi kr kr Div. extra kostnader kr kr Subtotal 1: kr kr Subtotal 1 utan taxi: kr kr Sjukhusvård kr kr Subtotal 2: kr kr Subtotal 1+2: kr kr Indirekta kostnader Hemsjukvård kr kr Förlorad ledig tid kr kr Förlorad arbetstid kr kr Subtotal 3: kr kr Subtotal 1+2+3: kr kr Tabell 1. Kostnader för dialys enligt Sennfält et al 2002 med en genomsnittlig dollarkurs om kr under år Kostnader för transplantation Som framgår av figur 3 så är transplantation den billigaste och bästa aktiva uremivården för dem som är transplantabla. Notera att redan första året så kostar transplantation ungefär hälften av standard HD, för att sjunk ner mot 20 % efter två år [7] kr kr kr kr HD enhet Kort daglig självdialys på enhet Lång nattlig hem-hd Kort daglig hem-hd Kostnader för daglig hemodialys Figur 5 visar kostnader för dagliga dialyser [8]. Rent spontant tänker nog många att det måste bli dubbelt så dyrt att dialyseras sex gånger per vecka mot tre, men så är det inte. Faktum är att det blir vissa besparingar! Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
8 Naturligtvis kommer engångsmaterial att öka i kostnad, men i om det rör sig om korta dagliga dialyser så minskar antalet vårddagar, EPO dosen minskar liksom blodtrycksmedicineringen [8]. Kostnaderna vid hem-hd blir cirka 15 % lägre. Olika metoder att nå kostnadskontroll och effektivisera dialysverksamheten Privat sjukvård Lundby Sjukhus intressenter ställer krav på ledningen i form av att: vår beställare ställer väldigt specifika krav gentemot oss vad gäller antal prestationer och har därvidlag tydliga möjligheter att vidta åtgärder om vi antingen levererar för litet eller för stort antal vi rapporterar kvalitetsutfall till beställaren ett antal gånger om året vi engagerar personalen i rapporter till beställaren vårt moderbolag ställer specifika krav gentemot oss om prestationer samt handlingsplaner för förändring av verksamheten. Dessa handlingsplaner rör områden som: medicinsk kvalitet, vårdstyrning, service, ledarskap, medarbetarskap, FoU, Information och kommunikation både internt och externt, miljö, organisation, försäljning och verksamhetsutveckling, inköp och IT mm. Capios verksamhetsmodell har vi tolkat så på Lundby att vi bl a engagerar våra medarbetare och chefer inte bara i den dagliga verksamheten utan även i framtagning av sjukhusets ekonomiska och verksamhetsmässiga planer, både på 3 års och på 1 års sikt samt i den månatliga både ekonomiska och kvalitetsmässiga uppföljningen med åtgärdsplaner för att nå mer långsiktiga mål. våra medarbetare och chefer tar fram investeringsmotiveringar till styrelsen i form av excelkalkyler och powerpointpresentationer Vi som chefer/ledare för Lundby Sjukhus har en tydlighet i uppdraget som hjälper oss att motivera vårt agerande inför våra medarbetare. Vi får således logiska argument för att hålla total kontroll på vad vi skall prestera både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Vi får som chefer en tydlighet i uppdraget som underlättas av att våra interna presentationsmaterial är logiskt sammanfogade och pedagogiskt utformade. Våra avdelningschefer och medicinskt ansvariga chefer är, tillsammans med ledningen, engagerade i framtagning av budget per konto och per klinik i en tydlig Excel-modell som exakt motsvarar den månatliga ekonomimodellen. Eftersom vår ekonomikontroll är noggrann och detaljerad och logiskt uppbyggd får vi den enkelhet och tydlighet mot personalen som vi eftersträvar. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
9 SWOT-analys av privat dialyssjukvård - Lundby Sjukhus Styrkor: Tydlighet vad gäller ansvar och befogenhet i uppdraget från styrelsen, via högsta ledningen och i hela organisationen. Tydlighet i uppföljningen av verksamheten både till beställare, till ägare och till anställda. Tack vare vår ägares och våra beställares tydlighet i kraven gentemot oss tvingas vi som ledning liksom vi som ledare hela tiden effektivisera verksamheten och ägna oss åt ständiga förbättringar på många olika plan. Svaghet: Hot: Vi lägger stora resurser på mätning av verksamheten både i form av ekonomiska tal och av kvalitetsmätningar. Vi lever hela tiden med hotet att vår verksamhet går över till annan driftsenhet om vi inte levererar vad vi lovat eller vid avtalstidens slut om vi inte kan motivera vår existens. Patientunderlaget blir ständigt tyngre och äldre vilket påverkar vår verksamhet jämfört med hur det ursprungligen var tänkt. Vi som vårdgivare tar således risken att vården fördyras jämfört med ursprunglig kalkyl. Möjligheter: Det är upp till oss själva att visa att vi levererar vad vi lovat och att motivera vår existens. Våra medarbetare upplever att vi som ledare är tydligare än vad de varit vana vid tidigare. Våra patienter uppger ofta att vi överträffar deras förväntningar. Vår kultur uppmuntrar till ett professionellt, proaktivt agerande i stort som i smått. Medarbetarna uppmanas till ständiga förbättringar av verksamheten och ges verktyg för detta. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
10 Kostnadskontroll och effektivitet - går det i offentligt driven dialys? Problemställning: Utan förändrad upphandling och kostnadskontroll kommer kostnaderna för dialysvård att öka från 100 mkr/år till 200 mkr/år på 10 år. Faktorer i offentlig dialys som påverkar kostnadseffektivitet: Oklart uppdrag - oklara ansvarsförhållanden Patientsammansättning med både lätta, medel, tunga och ytterst tunga patienter. Sjukvård är som räddningstjänsten den måste finnas dygnet runt när än bränderna uppstår. FoUU ansvar Ett regelverk som ger liten rörelsefrihet Avsaknad av incitament på grund av anslagsekonomi Stora indirekta kostnader OH Krav på lokalisering Politiskt styrd organisation Stordrift: för- och nackdelar Finansiell styrka större eller mindre Internupphandlingens positiva eller negativa effekter är svårbedömbara. Redovisningssystemen skall vara lättförståeliga och anpassade till dialysverksamhet. Förslag: Både privata och offentliga operatörer får formella beställningar. Förutsättningar: En tydlig beställning med kvantitetsförutsättningar, kvalitetskrav, leveranstid och plats, där det också framgår vad man INTE har beställt. Således är spelreglerna tydliga, allt sker på riktigt och parterna får också ansvara för konsekvenserna. Beställningen måste delas upp i dialysvård av patienter med olika vårdtyngd och i ersättning för den dyra akutsjukvården samt jourtjänstgöringen som enbart universitetssjukhuset utför. Utföraren måste således definiera: Urvalsprinciper vid patientselektion förberedelser inför dialys och krav vad gäller information till patienten remittering hantering av accesser och accesskomplikationer övriga sjukdomstillstånd som fordrar behandling och synkronisering med dialysvården Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
11 vård vid komplikationer eller av annat skäl och jourtjänst. Vem tar hand om "överskjutande patienter - vem skall ha dragspelskapaciteten för fluktuationer i behov? kostnader för receptläkemedel som patienterna behöver av olika skäl och som hittills av praktiska skäl skrivits ut av "närmaste läkare" krav vad gäller kompetensutveckling och FoUU kvalitetskontrollkrav Redovisningssystemen måste förbättras så att den medger uppföljning av patienter med olika vårdtyngd så vi inte jämför päron och äpplen. Den måste också göras hanterbar så att analyser kan göras som motiverar styrning av verksamheten och uppföljning av genomförda förändringar. Ekonomin måste göras begriplig för all personal och den skall vara tillgänglig för medarbetarna snabbt. Det finns egentligen ingen anledning att ägarformen i sig skall ha betydelse för kostnadseffektivitet. Däremot spelar driftformen roll för hur man kan skapa motivation hos personalen. Problem finns att värdera den kostnadsnackdel eller fördel som den specifika lokalisering respektive organisation, som universitetssjukhuset i sig innebär. Detsamma gäller också frågan om hur stor kritisk massa dialysvård, som ett universitetssjukhus behöver för att ha en lämplig organisation och för att fullgöra sina olika uppdrag - utbildning, undervisning, utveckling och forskning och för att kunna bära en spets- och akutverksamhet som vilar på en rutinverksamhet. Först när alla dessa faktorer värderats kan man mäta hur kostnadseffektiv den privat respektive den offentligt drivna dialyssjukvården är. Vi måste komma överens om jämförtal som inte enbart är kronor/dialys utan även mantimmar/dialys, materialförbrukning med kostnad/styck för material samt läkemedel. Fördel: Det ger förståelse i alla led och ger motivation till både ledning och medarbetare. Det möjliggör uppföljning och tydlighet i uppdraget som motiverar ökad kostnadskontroll. Skulle man dessutom kunna nå en situation där medarbetare och ledare förfogade över en långsiktig plan och penningkassa så skulle motivationen öka för medarbetarna att påverka situationen så att pengarna räcker. Hur skall medarbetarna påverkas att på kort sikt minska åtgången av förbrukningsmaterial och på lång sikt motiveras att skapa möjligheterna att sänka den största kostnaden nämligen personalkostnaden? Ledningen och medarbetarna MÅSTE motiveras att finna lösningarna detta kan ingen annan göra än de inblandade och då måste de få belöning för sina bemödanden. Den belöningen kan vara till individen eller till gruppen i form av utbildning, bättre lokaler eller dylikt. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
12 Sammanfattning: Ägarformen spelar ingen roll för utförandet av dialyssjukvård - däremot uppdragets tydlighet och vald driftform. Ett tydligt och fullständigt uppdrag/beställning är grunden för utformningen av styrsystem och uppföljning. Lika viktigt är att klargöra vem som har ansvaret/kostnaden för det som INTE ingår för att inte skapa en källa till friktioner. Alternativa lösningar för att klara av fördubblade dialyskostnader på 10 år Den årliga kostnaden för dialys är f.n. ca 100 mkr och kan förväntas uppgå till 200 mkr om vi har samma dialyskriterier som nu och utvecklingen i patientnettoökning blir som förväntad. Alternativt kan således politikerna välja att ge ytterligare tillskott av 100 mkr/år eller också tvingas vi till radikala lösningar. Vi har skissat på olika sådana alternativ (men kalkylerna är väldigt osäkra och skulle behöva ses över av professionella): 1. Dubblerade intäkter från politikerna. Detta skulle sannolikt betyda att andra områden inom sjukhusvården kräver mindre resurser så att överföring till dialys kan ske. Sannolikheten att detta skulle inträffa kan säkert bedömas av prognosmakare. 2. Ändrade kriterier för när olika former av njurmedicinsk vård sätts in. Detta kräver i så fall ett politiskt beslut. 3. Ändrade krav för läkarnärvaro så att dessa ej behöver vara närvarande vid dialys skulle kunna spara i storleksordningen 50:-/dialys. 4. Ändrade krav för läkarnärvaro så att dessa ej behöver vara närvarande men att de tog emot patienterna 1 gång per månad på besök 1 timme. 50:- x 24 dialyser (på två månader). Detta betyder att besöket inte får kosta beställaren mer än 1.200:- vilket är föga troligt om det skall täcka en hel timmes läkar- och sjukskötersketid. Således skulle detta nog inte ge en kostnadsbesparing. 5. Färre SSK/patient. Att fördubbla antalet patienter per sjuksköterska på Lundby där vi redan har hög patienttäthet (vi säger inget om det realistiska i förslaget!) sparar i storleksordningen 300:-/dialys. Detta skulle kunna ske genom att patienternas engagemang i dialyssjukvården ökar starkt och kan motiveras av att patienten därmed skulle må bättre och bli aktivare. Risken är att SSK slutar pga denna organisationsförändring. 6. Ersätt alla SSK med USK. Detta skulle kunna sänka kostnaden på Lundby med 150:-/dialys återigen säger vi inget om detta är realistiskt. Skulle 25% av SSK ersättas av USK så kanske detta kunde spara 35:-/dialys. Frågan är hur arbetet skulle löpa men det får annan person bedöma. Dessutom kan risk för personalavhopp finnas. 7. Resekostnaderna är dryga som samhället betalar för dessa patienter. Om vi antar att detta är i snitt 150:-/resa = 300:-/dialys så sparar hemdialys detta för samhället. Utöver detta klarar de sig idealistisk utan personal vilket är den enskilt största kostnadskomponenten i dialyskalkylen. Hemdialys medför dryga Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
13 upplärningskostnader samtidigt som dessa patienter är de som ofta lämpar sig för transplantation, varför de ofta faller ifrån för hemdialys. Det är ändå troligt att vi sparar i storleksordningen 300:-/dialys i snitt på att slippa personalkostnader. 8. Om återanvändning av filter tillåts för hemmabruk och maskinerna blir så bra att patienterna hemma lätt kan rengöra sitt förbrukningsmaterial kan man kanske återanvända dessa 10 gånger? Om vi antar att det återanvändbara materialet kostar 200:-/dialys och det går åt bara 10% av idag enligt ovan så sparar vi 180:- kanske? Sammanfattningsvis ser man ovan att det finns problem att få ner priset från nuvarande 2.431:- per dialys på Lundby Sjukhus till 1.216:- även om man fattar ett antal väldigt obehagliga och riskfyllda beslut som kan äventyra patientsäkerhet och personalens nöjdhet. Erfarenheter och priser inom Capio-sfären Priser inom Capio-sfären Hemodialys vid Lundby sjukhus kostar 2.431:- inkl dialysvätskor, laboratorieanalyser, interkurrenta sjukdomars handläggning samt försäkringar. Hemodialys vid Citykliniken i Malmö kostar 2.675:-. Hem-hemodialys vid Lundby sjukhus kostar 7.293:- per vecka oberoende av antal dialyser som utförs. Erfarenheter inom Capio-sfären Lundby sjukhus startade upp dialysverksamhet , 3 månader efter att avtal slutgiltigt slutits med VGR, i lokaler som färdigställdes på dessa 3 månader. Den 1/ utökades verksamheten från 42 patienter till 80 patienter på en månad. Lokalerna hade under sommaren/hösten byggts om för att räcka till. Under 2001 startade Capio verksamhet i Malmö och har f.n. ca 40 patienter. Privat dialysverksamhet i Sverige; erfarenheter och priser Arbetsgrupp 3 har analyserat samtliga privata dialyskliniker i Sverige och studerat kostandsaspekter och profilering, samt vilka erfarenheter som gjorts. När det gäller erfarenheter och priser inom Gambro-fären ber vi att få hänvisa till det avsnittet för mer information. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
14 Forskning och utveckling En analys av ekonomiska förutsättningar för dialyssjukvården måste beröra forskning eftersom den är helt central för rekrytering av läkare och för att få fram nya behandlingsmetoder. Rekrytering av läkare Rapporten från arbetsgrupp 7 visar tydligt att Njurmedicins största utmaning under de kommande åren blir att rekrytera nya specialister. En av de viktigaste faktorerna för att locka unga läkare till en specialitet är en väl utbyggd och stimulerande forskningsmiljö. Allra störst attraktionskraft har klinisk forskning med rötter i en stark grundforskningsmiljö. Mot den bakgrunden öppnades Njurcentrum den 13/ där flera forskargrupper studerar olika aspekter av njursjukdom. Målet är att Göteborg ska vara nationellt ledande när det gäller klinisk och experimentell forskning kring glomerulära sjukdomar. Redan i dag har fyra forskare på Njurcentrum egna anslag från Vetenskapsrådet, vilket gör att Göteborg har en tätposition när det gäller njurforskning. EU-projekt I november 2003 kan man söka ett stort EU-projekt med titeln Functional genomics using animal models to study human kidney disease och Göteborg kommer att vara medsökande tillsammans med andra enheter i Europa. Totalt anslag är 15 miljoner Euro per år och Njurcentrum söker dessutom anslag via Marie Curie fonderna. Samverkan med industrin I Stockholm bedrivs sedan många år ett intressant samverkansprojekt på Huddinge sjukhus där ett dialysföretag satsar stora summor årligen (cirka 6-8 miljoner kr) för att i samverkan med Karolinska institutet bedriva forskning och utveckling kring dialys. Regionen skulle i samverkan med Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet kunna erbjuda en ytterst konkurrenskraftig miljö vilket torde kunna attrahera företag som vill testa nya produkter och utveckla intressanta nya behandlingsmetoder. Naturligtvis sker redan viss sådan samverkan i samband med enskilda projekt, men de saknar dessvärre långsiktighet och kontinuitet. Betydligt mer intressant är att utveckla en mer fast relation med ett eller ett par företag som bildar mest gynnade forskningspartners. Genom femåriga avtal skapas förutsättningar för gemensamt utvecklingsarbete och förtroendefull samverkan. Ett sådant samarbete skulle ur Njurmedicins perspektiv säkerställa god finansiering för att underhålla en forskarmiljö av yppersta klass. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
15 Konkreta förslag till åtgärder De kostnaderna som samhället satsar på dialysvården är mycket stora och har dessutom ökat år från år. Liknande utveckling ses över hela världen och expansionen av dialysplatser riskerar att konsumera en allt större del av den gemensamma sjukvårdsbudgeten. Trots att bara 0.07 % av befolkningen lider av svår njursvikt så går uppskattningsvis 2 3 % av sjukvårdsbudgeten till Njursjukvården [1]. Den strategi som arbetsgruppen föreslår är den som vunnit allt mer kraft internationellt. Budskapet är enkelt och kan sammanfattas med tre punkter: Förebygg dialysbehovet! o Det är oerhört kostnadseffektivt att bromsa njurskadan så att dialysbehovet senareläggs eller rent av aldrig blir aktuellt, vg. Se delprojekt 5. Bygg ut och satsa mer på information till blivande dialyspatienter så att fler startar dialys planerat och i god tid. o Samtliga patienter som börjar med dialys ska ha en fungerande AVfistel alternativt PD-kateter allt annat är ekonomiskt och medicinsk oacceptabelt. Öka inslaget av egenvård såsom hem-hd, självdialys och PD! o PD bör vara förstahandsvalet för de flesta patienterna. o Genom att öka inslaget av egenvård får vi ekonomiska och medicinska fördelar. o Daglig hemodialys är ger medicinska fördelar inklusive sänkt mortalitet. Samtliga punkter framförs, som synes av angivna referenser, med allt större kraft internationellt som en strategi för att få kostnadskontroll över dialysvården [9]. Det intressanta är att ekonomiska och medicinska intressen helt tycks sammanfalla när det gäller att försöka öka inslaget av egenvård. Det är emellertid viktigt att slå fast att ett stort antal av patienterna som får dialys är gamla med multipla handikapp och flera sjukdomar utöver sin njursvikt. Denna stora grupp av patienter ska naturligtvis inte bli föremål för minskad service då det torde innebära ökade medicinska risker och otrygghet från patienter och anhöriga. Med kraftfullt implementerad strategi anser arbetsgruppen att man i Göteborgsregionen efter ett par år skulle bromsa (eller rent av förhindra) fortsatt ökning av antalet patienter i dialys. Dagens prognos (se delprojekt 2) tyder på att de årliga kostnaderna för dialys om 10 år är miljoner kronor högre, d.v.s. en %-ig ökning. Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
16 Referenser 1. Lee, H., et al., Cost analysis of ongoing care of patients with end-stage renal disease: the impact of dialysis modality and dialysis access. Am J Kidney Dis, (3): p Garella, S., The costs of dialysis in the USA. Nephrol Dial Transplant, Suppl 1: p Moss, A.H., Too many patients who are too sick to benefit start chronic dialysis nephrologists need to learn to "just say no". Am J Kidney Dis, (4): p Levinsky, N.G., Too many patients who are too sick to benefit start chronic dialysis nephrologists need to learn to "just say no". Con. Am J Kidney Dis, (4): p Mallick, N.P., The costs of renal services in Britain. Nephrol Dial Transplant, Suppl 1: p Nassar, G.M. and J.C. Ayus, Infectious complications of the hemodialysis access. Kidney Int, (1): p Sennfält, K., M. Magnusson, and P. Carlsson, Comparison of hemodialysis and peritoneal dialysis--a cost-utility analysis. Perit Dial Int, (1): p Mohr, P.E., et al., The case for daily dialysis: its impact on costs and quality of life. Am J Kidney Dis, (4): p Hidai, H., Need for an incentive-based reimbursement policy toward quality care for dialysis patient management. Kidney Int, (1): p Dialys i Göteborgsområdet - Grupp 6 - Dialysekonomi - April av 16
Utvecklingsplan för dialysvården
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 04 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 Handläggare: Tobias Nilsson Utvecklingsplan för dialysvården 2013-2014 Ärendebeskrivning
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs meratt att Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-12-01 1 (5) HSN 2017-1980 Handläggare: Hanna Wallin Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-01-30 Bidrag till patienter som startar sin dialysbehandling
Läs mer13 Bidrag till patienter som startar sin dialysbehandling i hemmet efter fyllda 65 år och därmed inte är berättigade till den statliga
13 Bidrag till patienter som startar sin dialysbehandling i hemmet efter fyllda 65 år och därmed inte är berättigade till den statliga handikappersättningen LS 2018-0241 1 (2) Landstingsrådsberedningen
Läs merDIALYS I GÖTEBORGSOMRÅDET En utredning om utvecklingen i ett 10-årsperspektiv
DIALYS I GÖTEBORGSOMRÅDET En utredning om utvecklingen i ett 10-årsperspektiv Ingemar Alfredson Staffan Björck Margaretha Eklund MAJ 2003 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING AV PROJEKTET DIALYS I GÖTEBORGSOMRÅDET
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter
1 (6) SÖKANDE Fresenius Medical Care Sverige AB Box 548 192 51 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merUTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna
Detaljbudget 2019 Patientnämnderna UTKAST Beslutsunderlag 181101Patientnämnderna Dnr: PNN 2018-00089 Dnr: PNG 2018-00066 Dnr: PNS 2018-00065 Dnr: PNV 2018-00064 Dnr: PNÖ 2018-00066 Detaljbudget 2019 2019
Läs merkompetensutveckling och senaste nytt!
Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för
Läs merSå går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö
Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas
Läs mer3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige
3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merSOF Strategiplan
SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning
Läs merVälkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!
Läs merHandlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011
Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt
Läs mer- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Läs merFöretagskultur ACTIVE LANDVETTER AB
Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Till alla medarbetare på Active Denna handbok skall fungera som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Den skall hjälpa oss att utveckla medarbetaren och Active. Den
Läs merRiktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merRiktlinjer för dialysbehandling
Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):
Läs merVälkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!
Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Den europeiska patientföreningen skulle vilja att du delar med dig av dina synpunkter på behandlingsval som
Läs merMycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd
Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Förbundsordförande i Njurförbundet Ledamot I styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merGer skattemedlen full valuta?
Ger skattemedlen full valuta? Sjukvårdens finansiering och kostnader i Region Skåne FORUM FOR HEALTH POLICY 30 JANUARI 2019 GÖRAN STENBERG Finansiering, kostnader och resultat 2011-2017 2 Procent Förändring
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merInförande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding
Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige Martin Irding Ämnen/frågor inför idag 1. De tre grundläggande principerna (människovärde/behov- och solidaritet/kostnadseffektivitet)
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merSunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet
Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merMöjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?
Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska
Läs merAkademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Läs merÅtgärder för en ekonomi i balans
Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och
Läs merMånadsrapport oktober 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Månadsrapport oktober 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Periodens resultat och prognosbedömning... 3 Periodens intäkter och kostnader... 4 Verksamhetens
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merHÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE
HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE HUR KAN HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR FUNGERA SOM BESLUTSSTÖD VID ORDNAT INFÖRANDE? MIKAEL SVENSSON (MIKAEL.SVENSSON.2@GU.SE) PROFESSOR I TILLÄMPAD HÄLSOEKONOMI ENHETEN
Läs merABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merDatum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag
Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens
Läs merNjursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner
Njursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner Monica RådstrR dström Njursviktssjuksköterska terska Danderyds sjukhus, Stockholm Bakgrund till enkäten: År r 2001 hölls h
Läs merDenna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på
Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merUFV 2003/39 CK 2003-0036
1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merPatientinformation vid anläggande av AV-fistel
Patientinformation vid anläggande av AV-fistel - en nationell kartläggning Bakgrund Förändring av muskelfunktion i arm och hand efter AV-fisteloperation? Det som finns rapporterat är skillnader i handfunktion
Läs merKjell-Åke Halldén Sekreterare
14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande
Läs merBilagor hemtenta. Personbeskrivningar
Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev
Läs merKompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen
Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till
Läs merManagementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning
Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära
Läs merVi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merEinkarekstur sjúkrahúsa
Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merProdukter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård
Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Baxter är ett globalt, mångsidigt medicinskt företag som utvecklar specialiserade behandlings metoder och läkemedel som räddar och förbättrar liv.
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merSvar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV
1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår
Läs merRiktlinjer för njurtransplantation
Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning
Läs merFramtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008
Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som
Läs merFörslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag
Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merModeraterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga
Läs merSammanställning 2. Bakgrund
Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merOpportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson
Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merKommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.
Kommittédirektiv Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll Dir. 2018:9 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018. Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att utreda former
Läs merSFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur
Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning
Läs merStatens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?
Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium
Läs merThe Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över
The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga
Läs merVinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus
Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna
Läs merINSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher
Läs merINTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017
INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017 Vi levererar enligt Region Skånes mål 2017 och tänker fortsätta med det 2018. Vår vision är
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merCheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet
Läs merGemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen
Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställnings taganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksam heten. Personal politiken är ett medel för att uppnå
Läs merSärläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar
Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare
Läs merSvar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs
HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merNämndens delårsrapport 2 2011 Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget, Nämndens delårsrapport 1(11) Innehåll Inledning... 2 Ekonomi... 3 Resultat för perioden januari
Läs merVi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.
Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,
Läs merDet digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD
Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av
Läs merEffektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt
Effektivare sjukvård Time Care 171124 Göran Stiernstedt Kris i vården? Sjukvården i framtiden Samhällsutveckling (framtidens patient), medicinteknisk utveckling och demografi på verkar långsiktigt mer
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:76 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanläggning av Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus AB Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merInledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?
Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här
Läs merRemissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112
2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Baxter APDmaskintillbehör ska få ingå i läkemedelsförmånerna.
1 (5) 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE Baxter Medical AB Box 63 164 94 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Baxter APDmaskintillbehör
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merDnr 1279/2012 Stockholm den 27 september 2013
Dnr 1279/2012 Stockholm den 27 september 2013 Swedish Medtech och Swedish Labtechs kommentarer till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets slutrapport- Regeringsuppdrag att göra hälsoekonomiska bedömningar
Läs mer