Sidan 1 av 35. Slutrapport Projekt NÄTVERKET - dialog och samverkan kring barn & unga i Upplands-Bro

Transkript

1 Socialförvaltningen Bildningsförvaltningen Ann Hellberg Sidan 1 av 35 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr (11) Slutrapport Projekt NÄTVERKET - dialog och samverkan kring barn & unga i Upplands-Bro Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialförvaltningens slutrapport avseende projekt Nätverket dialog och samverkan kring barn och unga i Upplands-Bro. Sammanfattning Utifrån ett gemensamt uppdrag till Bildnings- och Socialnämnden att skapa en plan och organisation för allt från det förebyggande till det akuta arbetet som rör barn och unga 0 18 år samt unga vuxna år, redovisas nedan arbetet inom ramen för det ettåriga projektet Nätverket dialog och samverkan kring barn och unga i Upplands-Bro. Projektets huvudsakliga resultat är en övergripande organisation och arbetsordning för samverkan mellan Bildnings- och Socialförvaltningen samt utomkommunala aktörer kring frågor som rör allt från det förebyggande till det akuta arbetet för barn och unga 0 18 år. När det gäller uppdraget runt unga vuxna år har projekttiden främst räckt till att ringa in förbättringsområden och till att ge en del starthjälp för den fortsatta processen mot ökat samarbete kring målgruppen. Bakgrund I samband med budget för 2008 gav Kommunfullmäktige uppdrag till Bildnings- och Socialnämnden att utreda och komma med förslag på förebyggande åtgärder som är kontaktskapande och stödjande för ungdomar i riskzonen. Bakgrund till uppdraget var att man uppmärksammat att det fanns brister i fältarbetet för ungdomar. En utredning gjordes i vilken resurser kring målgruppen unga i åldern år kartlades. Av kartläggningen framgick att det finns olika nätverk för erfarenhetsutbyte och i viss mån samplanering av verksamheter och insatser. Det saknades dock ett övergripande gemensamt nätverk, vilket bland annat fick konsekvensen att de olika delarna i den samlade resursen inte kände till varandra vilket skapade otydlighet och brister i samordningen. Sammantaget konstaterades att det finns en avsevärd potential i form av

2 Sidan 2 av 35 Sida 2 verksamheter och personal men att det saknades en struktur för att ta tillvara gemensamma resurser. Under utredningen framfördes önskemål om att utvidga målgruppen för förebyggande insatser till att även omfatta yngre barn. Behovet av att utveckla och stärka föräldrarnas roll poängterades också vilket ledde till att målgruppen nu kom att även omfatta barn 0 12 år. För att arbeta vidare med frågorna föreslog förvaltningarna ett tvåårigt projekt med en gemensam samordnare. I budget 2009 fick nämnderna uppdraget att samordna de resurser som finns kring barn och unga till ett övergripande nätverk och att arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande genom t.ex. föräldrastöd för att långsiktigt skapa en främjande miljö för barn och unga i Upplands-Bro. Vidare fick nämnderna uppdraget att tillsammans med arbetsförmedlingen utarbeta förslag på verksamhet och organisation för ungdomar år som står utanför arbetsmarknaden och skolan. Uppdraget skulle genomföras inom befintliga budgetramar. Projektbeskrivning Utifrån uppdragen har Bildnings- och Socialförvaltning nu slutfört ett gemensamt projekt verksamt från september 2009 till september 2010 med båda uppdragen kring målgrupperna barn 0 18 år och unga/unga vuxna år. Projektet har kallats NÄTVERKET - Dialog och samverkan kring barn och unga i Upplands-Bro (Projekt Nätverket). Uppdrag och mål Syftet med projekt Nätverket har varit att skapa förutsättningar för att förebygga olika former av ohälsa och problem bland barn och unga samt att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa så tidigt som möjligt så ska få den stöd och hjälp de behöver. När det gäller gruppen unga vuxna år har projektets insatser syftat till att förbättra samordningen och insatserna för de unga som står utanför arbetsmarknad och utbildningsväsende. Målgruppen för aktiviteterna inom ramen för projekt Nätverket har varit både kommunala och utomkommunala verksamheter som verkar för barn och unga i Upplands-Bro kommun. Projekt Nätverket har inrymt intentionerna i kommunens Folkhälsoplan som rör barn och unga i målområde 3 angående barn och ungas uppväxtvillkor. Av intresse för projektet har också varit att ta vara och sprida erfarenheterna från det tidigare avslutade Samverkansprojektet (Pinocchio) på Råbyskolan.

3 Sidan 3 av 35 Sida 3 Uppdragen till Bildningsnämnden inför budget 2010 att minska olovlig frånvaro och att skapa en fältverksamhet har också varit en angelägenhet för projekt Nätverket. Likaså socialförvaltningens arbete med att skapa lösningar på hemmaplan för barn som alternativ till att placeringar utanför familjen. Organisation och resurser För arbetet med projektet har förvaltningarna tillsammans haft en projektledare anställd på halvtid. En projektgrupp bestående av avdelningschefen på IFO samt projektsamordnaren på Bildningsförvaltningen har medverkat i planering och uppföljning av insatserna i projektet. Förvaltningscheferna på Social- respektive Bildningsförvaltningen har utgjort styrgrupp för projektet och har löpande följt projektets resultat, gett uppdrag och sanktionerat prioriteringar av insatser och resurser. Det har inte funnits särskilda medel, utöver projektledarens lön, avsatta för verksamhet inom projekt Nätverket. Med stöd av kvarstående projektmedel från Skolverket (Pinocchioprojektet) har seminarier möjliggjorts. Dokumentation Redovisning av projektets arbete har löpande gjorts genom dokumentation från möten, workshops och seminarier. I samband med seminarier har deltagarna fyllt i utvärderingsenkäter som sammanställts och redovisats. I utvärderingarna av seminarierna har över 90 % av de som besvarat enkäterna tyckt att innehållet på seminariet varit mycket bra/ganska bra och lika stor andel har i varierande grad uttryckt att man kan ha nytta av föreläsningen i sitt arbete. All dokumentation projektplan, minnesanteckningar, föreläsningar, kalender med mera har lagts in på en webbaserad projektplats (Brainpool) till vilken hittills ungefär 120 personer har tillgång. Under projekttiden har fyra nyhetsbrev gått ut till alla tänkbara intressenter. Metoder Tiden för projekt Nätverket har varit kort och en bärande tanke i projektet har varit att samgå och stödja processerna i de befintliga nätverken som samverkar kring barn och unga snarare än att skapa nya forum. Projektets avsikt har också varit att ge inspiration och bidra till kunskapsbyggande. Under projekttiden har seminarier och workshops anordnats kring frågor med koppling till projektets uppdrag. Genom att projektet gått in och medverkat i olika forum har en genomlysning av de befintliga nätverken samt av de frågor som är angelägna att lösa gjorts. Materialet har sammanställts och tjänat som underlag när projektgruppen tagit fram förslag för organisation, fältverksamhet, nätverksinriktad samverkan m.m.

4 Sidan 4 av 35 Sida 4 Aktiviteter i projektet, uppdrag I (0 18 år) Kartläggning hösten 2009 I projektets inledning under hösten 2009 gjordes en kartläggning genom intervjuer av aktörer runt målgrupperna barn 0 18 år för att få en bild av vad som pågår och vilka behov som finns. Det 30-talet verksamheter som intervjuades förskolor/skolor, socialtjänst, polis, kultur & fritid, föreningsliv m fl. - uttryckte på olika sätt en gemensam önskan om att bli effektivare i arbetet med barn och unga som riskerar att eller far illa. Man efterfrågade samsyn kring barn och risker och hur man ska jobba tillsammans för att undvika dragkamper mellan förvaltningarna. Allmänt efterfrågades ökad kommunikation och gemensamma strategier samt ökad överblick över vilka resurser som finns. Seminarier under 2010 Inom ramen för projektet anordnades under våren 2010 två större seminarier. I februari hölls ett upptaktsseminarium där projektplanen för Nätverket dialog och samverkan kring barn och unga i Upplands-Bro presenterades. En föreläsning hölls om skolan som skyddsfaktor och arbete mot skolk av Martin Karlberg. Deltagarantalet uppgick till ungefär 100 deltagare från förskolor, skolor, socialtjänst, polis m fl verksamheter I mars anordnades nästa seminarium på temat Strömstadsmodellen - samverkan förskola, skola och socialtjänst med mål att förebygga, göra tidiga insatser och hitta lösningar på hemmaplan med Ann-Catrin Adolfsson, verksamhetschef inom skolan i Strömstad. Ungefär 70 personer från förskola, skola, socialtjänst m.fl. deltog. Utifrån ett förslag i Rådrummet (se nedan) arrangerades i april en videokonferens på temat Hur vi ska förebygga och bli bra på tidig upptäckt och samverkan kring unga som missbrukar med Ungdomsteamet i Örebro för att ta del av deras modell för tidig upptäckt av unga med eventuellt missbruk. Efter föreläsningen presenterade de 20-talet medverkande sina verksamheter samt diskuterade situationen kring och droger samt samverkan. Ett orienterande seminarium om kunskapsläget när det gäller föräldrastöd Föräldrastöd vad, hur och varför anordnas i oktober för personal inom förskola/skola, socialtjänst m f Ett seminarium för att summera erfarenheter och reflektioner från Pinocchioprojektet tidig upptäckt av barn med normbrytande beteenden kommer att äga rum under senhösten Workshops mm under 2010

5 Sidan 5 av 35 Sida 5 Inom ramen för projektet bildades under våren 2010 en tillfällig samverkansgrupp Rådrummet med representanter från högstadieskolorna, fritidsgårdarna, Upplands-Brogymnasiet, närpolisen, socialkontoret samt UBMD (Upplands-Bro- Mot-Droger). Gruppen diskuterade hur man kan utveckla formerna för tidig upptäckt och samverkan kring unga som missbrukar. Gruppens sammankomster resulterade i ett brev till föräldrar med barn på högstadiet och gymnasiet där man uppmärksammade på drogläget bland tonåringar och bjöd in till en föräldrakväll som hölls i mars i Ekhammarskolans aula. I slutet av mars medverkade projektledaren vid en planeringsdag för UBMD (Upplands-Bro-Mot-Droger) där man tillsammans gjorde en inventering av vilka drogförebyggande insatser som pågår i kommunen samt diskuterade UBMD:s roll och uppdrag. Projekt Nätverket var också med i planeringen och höll tillsammans med barnavårdscentralen i Kungsängen i programmet vid den årliga Lövstadagen för nätverket för familjecentralsliknande samverkan. Deltagare på dagen var personal från barnmorskemottagningen, barnavårdscentralerna samt öppna förskolorna med respektive chefer. Medverkan vid planering och genomförande under 2010 Föreläsningen om Kulturell förståelse för hedersrelaterat förtryck med föreläsare Arhe Hamednaca som socialtjänsten anordnade i maj. Polisens årliga Nätverksdag i maj, vid vilken polis, skola och socialtjänst träffas för att följa upp hur samverkansarbetet utvecklas och planera framåt. Folkhälsokonferensen i oktober om Att göra barn och unga delaktiga i samverkan med Sigtuna och Upplands Väsby kommun. Medverkan i andra sammanhang under 2010 Medverkan vid två styrgruppsmöten för det familjecentralsliknande nätverket. I styrgruppen ingår chefer för Mödrahälsovården Nordväst, BVC Nordväst, Capio Vårdcentral, utförarenheten på socialkontoret samt för öppna förskolorna i Upplands-Bro. "Föräldraforum" i april då poliskontoret Bro bjöd in tonårsföräldrar för information och mingel. Utöver polisen medverkade representanter från fritidsgården i Bro, socialtjänsten, UBMD, Unga för Unga, Vuxna på Gång m.fl. Verktygslådans tre möten i januari, maj och september med representanter från Svenska Kyrkan, Solängen, fritidsgårdar och kvinnojouren. Gruppens fokus är socialt utsatta barn och ungdomar samt samverkan mellan kommun och ideella organisationer. Information om projekt Nätverket har getts vid sammanträden med Föreningsrådet, Skolrådet och Ungdomsrådet. Aktiviteter i projektet, uppdrag II (16 24 år)

6 Sidan 6 av 35 Sida 6 Kartläggning En kartläggning kring målgruppen unga vuxna år har gjorts på liknande sätt som kring de yngre. Intervjuer gjordes med arbetsförmedlingen, studie- och yrkesvägledarna på Upplands-Brogymnasiet, rektor på IV-programmet på Kvarngymnasiet, arbetsmarknadsenheten på IFO samt med den sk. Ungdomsslussen i Järfälla. I det arbete som görs inom gymnasiets ungdomsuppföljning är det är svårt att få en heltäckande bild av de ungdomar som inte återfinns någon gymnasieskola. Det är idag svårt att skräddarsy åtgärder med t.ex. kombinerade studier/praktik för ungdomar är skoltrötta. Det bygger ofta på att de själva eller eventuellt föräldrarna kan hitta en handledare och arbetsplats. Under lågkonjunkturen ser arbetsförmedlingen en hårdnande konkurrens om de mindre kvalificerade jobben. Unga som inte har fullständiga gymnasiebetyg har sämre chanser att få jobb. Andelen socialt utsatta unga är högre bland de arbetssökande från Upplands-Bro än från Järfälla, t.ex. andelen unga som väntar på eller har avtjänat fängelsestraff. På socialförvaltningen hade man under 2009 sett en ökning i åldersgruppen år som var arbetssökande och uppbar försörjningsstöd. En stor andel har ofullständiga betyg från gymnasiet. Av kartläggningen framgick att det finns grupper av unga som det är svårt att nå och få ut på arbetsmarknaden. Verksamheterna uttryckte behov av att utveckla metoder, samarbete och att få mer kunskap om varandras arbete och resurser. I slutet av maj anordnades en halvdag med chefer och personal från socialtjänstens arbetsmarknads- och integrationsenhet, arbetsförmedlingen, Upplands- Brogymnasiet och Vuxenutbildningen. Temat för dagen var hur verksamheterna kan förbättra sitt arbete och samverkan kring gruppen unga vuxna år. Man diskuterade problemområden och gjorde en processkartläggning kring hur de respektive verksamheterna arbetar för målgruppen. Arbete inför EU-projekt Med gemensamma krafter Med anledning av det ökande antalet arbetslösa unga, unga med försörjningsstöd och den grupp unga som oavsett konjunktur inte tar sig in på arbetsmarknaden har Sigtuna kommun tagit initiativ till att göra en ansökan för att kunna starta ett projekt inom Europeiska socialfondens programområde 2. Programområde 2 inriktar sig på att öka tillväxten, öka arbetskraftsutbudet, att underlätta ungas etablering i arbetslivet och att förebygga utanförskap. Ansökan har gjorts i samverkan Sigtuna kommun, arbetsförmedlingen (Märsta - Knivsta), Upplands-Bro kommun, Järfälla kommun, Sundbybergs stad och ABF Norra Stor- Stockholm Att hitta metoder för att nå, motivera och erbjuda adekvata insatser för målgruppen är en utmaning. Den komplexa problembild som man möter hos unga som är föremål för den kommunala uppföljningen i åldrarna år är densamma som man möter hos de unga vuxna som sedan återfinns på försörjningsstöd och inom de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna. Det handlar ofta om samma grupp av unga

7 Sidan 7 av 35 Sida 7 människor och projektets idé är bland annat att utveckla metoder för att fånga upp målgruppen innan det hinner bli aktuellt med försörjningsstöd. Utöver erfarenhetsutbyte ska metoder utvecklas för att bättre klara det kommunala uppföljningsansvaret. Andra delar i projektet är ett gemensamt aktivitetsutbud, byte av praktikplatser samt strukturerad samverkan med näringslivet. Förebyggande arbete är ytterligare en del i projektet. I juni 2010 kom beskedet att Europeiska socialfonden beviljat medel för ett halvårs förprojektering. Under hösten pågår planering av insatserna i projektet för att det sedan i februari går in ytterligare en ansökan om medel till det treåriga projekt som behövs för genomförandet av ovanstående insatser. Projekt Nätverket har under våren medverkat vid möten i samband med ansökan till Sociala Samfonden om medel till förprojektering. Under början av hösten och fram till projektets avslutning i oktober har projektet arbetat med förankring i projekt Nätverkets styrgrupp och lokalt i kommunen genom att mobilisera de intressenter som kommer att vara berörda, utöver socialtjänsten Upplands-Brogymnasiet, Vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen i Järfälla. Intervjustudie med arbetslösa unga år I samarbete med Ungdomens Hus/ Kultur & Fritid har under sommaren 2010 en intervjustudie gjorts med 74 unga i åldrarna år som själva uppfattar sig som arbetslösa. Verksamhetsledaren på Ungdomens Hus har genomfört intervjuerna med de slumpmässigt utvalda personerna. Intervjupersonerna har fått besvara ett antal frågor om boende, etnicitet, skolgång, arbetslivserfarenhet, inkomster och hur de uppfattat eventuella kontakter med arbetsförmedling och socialtjänst. Studien som sammanställts ska presenteras i olika sammanhang och kommer också att vara av intresse för projektet Med gemensamma krafter. Resultat av projekt Nätverket Utifrån projekt Nätverkets två uppdrag redovisas nedan hur det framtida arbetet ska organiseras och är tänkt att genomföras kring målgruppen barn och unga samt kring unga vuxna år. Uppdrag I Samordna de resurser som finns kring barn och unga till ett övergripande nätverk och arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande genom t ex föräldrastöd för att långsiktigt skapa en främjande miljö för barn och unga i vår kommun. Det övergripande Nätverket

8 Sidan 8 av 35 Sida 8 Den framtida övergripande organisationen för Nätverket, som ska hantera såväl akuta insatser som förebyggande, är ett system där de olika delarna kommunicerar och där det är tydligt var olika frågor hör hemma. Frågorna har sorterats så att individorienterade frågor behandlas i det så kallade Samrådet och förebyggande frågor behandlas i det Förebyggande rådet. Impulserna till vilka frågor som ska lyftas i de olika forumen går till Resursteamets chef respektive barn- och ungdomssamordnarna via polisen, förskolor/skolor, socialtjänst samt andra samverkansforum som UBMD, Resurssamrådet (BUS-samverkan), nätverket för familjecentralsliknande samverkan, allmänheten med flera. Bild: Övergripande organisation för Nätverket dialog och samverkan kring barn och unga SAMRÅDET är en verksamhetsnära chefsgrupp som består av IFO:s avdelningschef, Resursteamets chef samt Gymnasieskolans chef och representanter för förskola och skola. Samrådet har regelbundna möten och man träffas minst två gånger per termin. Resursteamets chef är sammankallande, beslutsprotokoll förs. Samrådets uppdrag: Samrådet håller i individorienterade frågor på övergripande nivå, som uppstår i samverkan mellan skola och socialtjänst, kring barn & unga som riskerar att fara illa eller far illa. - Frågor som uppstår i samarbetet mellan skola och socialtjänst vid anmälningar och utredningar - Policyfrågor skola socialtjänst som uppstår vid hemmaplanslösningar

9 Sidan 9 av 35 Sida 9 - Arbetet med att utveckla nätverksinriktat arbete i samverkan skola socialtjänst m.fl. - Tidig upptäckt och insatser för unga som missbrukar droger - Stöd till metod - och kunskapsutveckling för att främja barn och ungas uppväxtvillkor Samrådet förvaltar kvarstående projektmedel från Skolverket (Pinocchioprojektet) vilka används till fortbildningar. Samrådet förankrar löpande aktuella frågor i IFO:s ledningsgrupp samt på ledningskonferensen. FÖREBYGGANDE RÅDET består av Resursteamets chef och de skolrepresentanter som ingår i Samrådet vidare samordnaren för BRÅ och Folkhälsorådet, Kultur- och fritidschefen, chefsrepresentant från socialkontoret (IFO), polischef, samordnaren för UBMD samt barn- och ungdomssamordnarna. Man träffas minst två gånger per termin. Barn- och ungdomssamordnare har ett övergripande ansvar för det forum som kallats förebyggande rådet. Deras uppdrag är att fånga upp aktuella och relevanta frågor till mötet. De sammankallar och håller i förebyggande rådets möten samt skriver enkla minnesanteckningar. Förebyggande rådets uppdrag: Förebyggande rådet är kommunens forum för samlad information om vad som pågår på fältet och i det förebyggande arbetet. Förebyggande rådet bevakar förebyggande frågor både på övergripande och lokal nivå och svarar för samordning och planering av gemensamma förebyggande insatser när flera aktörer är berörda. - Lägesrapporter rapporter från fältet, enkäter, undersökningar mm - Planering och samordning kring olika förebyggande insatser utifrån en gemensam problembeskrivning och lägesanalys - Ta del av och diskutera metoder för att kunna främja kunskapsutveckling kring preventionsfrågor Nätverksinriktad samverkan Ytterligare ett påtagligt resultat av projektet är att det under hösten 2010 påbörjas en process med att införa en nätverksinriktad samverkansmodell kring barn med skolfrånvaro, som far illa eller riskerar att fara illa. Arbetet ska präglas av att barnet/familjen och individens egna resurser står i centrum och att familjens delaktighet ska främjas. Det är ännu för tidigt att här redovisa hur arbetet exakt kommer att läggas upp. Till att börja med kommer personal från IFO och Resursteamet att ta del av en gemensam utbildning i nätverksmetodik. Förankring och planering av arbetet ska ske under kommande år under överinseende av det nyinrättade Samrådet.

10 Sidan 10 av 35 Sida 10 Uppdrag II Tillsammans med arbetsförmedlingen utarbeta förslag på verksamhet och organisation för ungdomar år som står utanför arbetsmarknaden och skolan. När det gäller uppdraget kring unga vuxna år har projekttiden främst räckt till att ringa in förbättringsområden och till att ge en del starthjälp för den fortsatta processen mot ökat samarbete och metodutveckling kring målgruppen. Projekt Med gemensamma krafter genom Europeiska Socialfonden, i samarbete med Sigtuna kommun m. fl., är helt i linje med projektet Nätverkets intentioner. Om projektet möjliggörs kommer det dock bedrivas i större skala, med mer resurser och över längre tid. Projekt Med gemensamma krafter, som förhoppningsvis beviljas medel för , ges tidsmässigt de förutsättningar som krävs för att man ska kunna utveckla en bärkraftig organisation, nya metoder och samverkan kring ungdomsuppföljning, praktikplatsbank, strukturerat samarbete med näringsliv mm. Avslutande diskussion Under ett års tid har projekt Nätverket funnits med i en rad sammanhang med ambitionen att läsa av organisationen kring barn och unga för att fånga upp tänkbara utvecklingsområden. Projektet har blivit väl mottaget av alla de verksamheter inom och utom kommunen som riktar sig till barn och unga. Projektets olika aktiviteter har rönt stort intresse. De seminarier och arrangemang som anordnats under projektåret har varit välbesökta och uppskattade. Uppslutningen och intresset tillsammans med de många tankar, synpunkter och önskemål för att förbättra arbetet och samverkan med målet att skapa en optimalt främjande uppväxtmiljö för barn och unga har visat på ett stort engagemang och intresse. Centrala begrepp som återkommit i kartläggningar, diskussioner och utvärderingar under projektåret är samverkan, tillit, förväntningar, roller, ansvar, mål, uppdrag, resurser, metoder och samsyn. Den organisation som nu ligger som en grund för det framtida arbetet skapar förutsättningar för att fortsätta den process som projekt Nätverket inlett för ökad samordning och samverkan kring barn och unga i såväl det förebyggande som det akuta arbetet. Inrättande av de nya förebyggande barn- och ungdomssamordnartjänsterna och deras uppdrag medför också operativa resurser för det fortsatta gemensamma arbetet över förvaltningarna och med andra aktörer utanför kommunen. De förebyggande frågorna blir allt viktigare. Man vet idag genom forskning att varje investerad förebyggande krona kan ge mångfalt tillbaka men att det inte alltid går att räkna hem vinsten direkt för en kommun. I det framtida

11 Sidan 11 av 35 Sida 11 Nätverket kommer det att bedrivas arbete kring frågor på olika nivåer och med olika aktörer involverade. Allt från generellt förebyggande arbete till mer riktade insatser i områden eller till särskilda grupper. Bland de frågor som är fortsatt viktiga att lyfta upp på kommunens agenda finns t.ex. utformning av öppen föräldrastödsverksamhet både gruppbaserat och enskilt - som i dag saknas i Upplands-Bro kommun då socialtjänsten tvingats göra omprioriteringar och minska verksamhet som inte är biståndsbedömd. Att minska tidiga utslagningsprocesser genom att skapa inkluderande skolor och motverka skolfrånvaro är en annan stark skyddsfaktor och viktig del i det förebyggande arbetet. Utsatta grupper som lever i riskzon och som bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet är barn till föräldrar som missbrukar eller har psykisk ohälsa samt barn som upplever våld i sina familjer. Barnperspektiv En viktig strategisk fråga framåt är att både Socialnämnden och Bildningsnämnden är med och bidrar i såväl det förebyggande som det akuta arbetet. Att man inom kommunen intar ett starkt barnperspektiv och över förvaltningarna sätter en gemensam fokus på barns behov. För ett hållbart arbete som bygger på samsyn, tillit och god samverkan kommer det att krävas både kontinuitet och långsiktighet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef

12 Socialförvaltningen Sidan 12 av 35 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden 1 Översiktlig kalkyl för byggnation av 20 platser särskilt boende med heldygnsomsorg på Solgårdens nuvarande tomt. Förslag till beslut Socialnämnden beställer av Upplands-Bro Hus förprojektering av 20 platser särskilt boende med heldygnsomsorg inom f.d. Solgårdens lokaler enligt omoch tillbyggnadsalternativet. Om- och tillbyggnad ska stå klart september Sammanfattning Socialnämnden beslutade i december 2009 att beställa en översiktlig kalkyl för byggnation av 20 platser särskilt boende med heldygnsomsorg. Kalkylen skulle redovisa kostnader för ombyggnation av Solgårdens lokaler kontra nybyggnation på Solgårdens nuvarande mark. Upplands-Bro hus har genomfört uppdraget och överlämnat en skriftlig redovisning. Enligt redovisning är produktionskostnaden för: ombyggnation (exkl. finansiella kostnader och mervärdesskatt), tkr. Tillkommer kostnader, uppskattat till tkr avseende entreprenad, projektering, projekt och byggledning, verksamhetsspecifik inredning, anslutningsavgifter va, el, tele, data samt TV. nybyggnation (exkl. finansiella kostnader och mervärdesskatt) tkr. Tillkommer kostnader, uppskattat till tkr avseende entreprenad, projektering, projekt och byggledning, verksamhetsspecifik inredning, anslutningsavgifter va, el, tele, data samt TV. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 4 oktober Ärendet Nuläge I dag finns fyra särskilda boende med heldygnsomsorg i Upplands-Bro kommun. Allégården med 16 platser, Norrgården 23 platser, Kungsgården 32 platser och Hagtorps äldreboende 36 platser, totalt 107 platser. Framtid Under de kommande åren ökar antalet äldre, 65 år och uppåt, i Upplands-Bro kommun. Prognosen bygger på att 3,3 % av befolkningen över 65 år kommer

13 2(3) Sidan 13 av 35 att ha behov av särskilt boende med heldygnsomsorg. Hänsyn är inte tagen till att åldersgruppen 65 år och äldre är friskare längre och behovet av insatser från äldreomsorgen kommer allt senare i livet. Troligt är att en mindre andel av befolkningen över 65 år, även om gruppen ökar, kommer att ha behov av särskilt boende med heldygnsomsorg. Behov platser särskilt boende med heldygnsomsorg w w ,3 % Förslag byggnation Om- och tillbyggnadsalternativet Alternativet innebär att byggnaden med bottenplatta behålls. Viss tillbyggnad sker i form av separat soprum. Mindre avvikelse från detaljplan, ombyggnad av entré samt byggnation av burspråk i lägenheter. ombyggnation (exkl. finansiella kostnader och mervärdesskatt), tkr. Tillkommer kostnader, uppskattat till tkr avseende entreprenad, projektering, projekt och byggledning, verksamhetsspecifik inredning, anslutningsavgifter va, el, tele, data samt TV. Rivnings- och nybyggnadsalternativet, med möjlighet till ytterligare våning Alternativet innebär att allt rivs både byggnad samt bottenplatta. Byggnation sker i form av ny bottenplatta (grundläggning), nytt hus samt separat soprum. Avvikelse från detaljplan; bottenplatta, ombyggnad av entré samt byggnation av burspråk. nybyggnation (exkl. finansiella kostnader och mervärdesskatt) tkr. Tillkommer kostnader, uppskattat till tkr avseende entreprenad, projektering, projekt och byggledning, verksamhetsspecifik inredning, anslutningsavgifter va, el, tele, data samt TV.

14 Sidan 14 av 35 3(3) SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef Bilagor: 1. Inplaceringsstudie, ombyggnadsalternativ 2. Inplaceringsstudie, nybyggnadsalternativ 3. Boenderum, måttstudie 4. Rapport programkalkyl Kopia av beslut till: Upplands-Bro Hus AB G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \Tjänsteskrivelse Ombyggnad eller nybyggnad solgården.doc /

15 Sidan 15 av 35

16 Sidan 16 av 35

17 Sidan 17 av 35

18 Sidan 18 av 35

19 Sidan 19 av 35

20 Sidan 20 av 35

21 Socialförvaltningen Sidan 21 av 35 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Peter Enberg, Dnr Socialnämnden Romers rätt - en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55) Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besvara remissen enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Regeringen beslutade den 14 september 2006 att inrätta Delegationen för romska frågor för att med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om att skydda och främja de mänskliga rättigheterna, vara nationellt pådrivande i arbetet med att förbättra romers situation i Sverige. I Delegationens uppdrag ingick att utreda romers situation i Sverige genom att inhämta, sammanställa, analysera och redovisa erfarenheter och kunskap som finns på området samt lämna förslag på hur romers livsvillkor i samhället ska kunna förbättras. Delegationen hade också i uppdrag att främja och stödja kommunala projekt och verksamheter som syftar till att förbättra romers situation. Slutligen skulle delegationen informera och sprida kunskap om romer och romers situation i Sverige samt uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter och kommuner. Betänkande av Delegationen för romska frågor lämnades på remiss till myndigheter, statliga bolag, landsting, kommuner och organisationer den 16 september Socialförvaltningen lämnar synpunkter på del av remissen, d.v.s. det avsnitt som behandlar socialtjänstfrågor. Socialförvaltningen vill betona vikten av att skapa förutsättningar för ett samordnat nationellt kompetensstöd för interkulturellt socialt arbete, med syfte att förbättra förutsättningarna för god kvalitet i det sociala arbetets praktik och med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund och nationella minoriteter förmedla likvärdig och behovsanpassad vård, stöd och service till alla. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 11 oktober 2010

22 2(2) Sidan 22 av 35 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef Bilagor: Se betänkande eller det fysiska exemplaret som finns hos registrator på plan 4. Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

23 Socialförvaltningen Sidan 23 av 35 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Agneta Kanhov Dnr Socialnämnden Regional samverkan kring samhällsorientering för nyanlända invandrare Förslag till beslut Socialnämnden beslutar teckna en Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län med Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden (SAN) inom Stockholms stad vill med denna skrivelse tillfråga var och en av Stockholms läns kommuner om att ingå i samverkan avseende samordnad upphandling av samhällsorientering för nyanlända samt en gemensam kanslifunktion för denna verksamhet. Samverkan avser det nya uppdraget kring Samhällsorientering som kommunerna ansvarar för från den 1 december 2010 genom den nya Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Samhällsorienteringens form och innehåll kommer att regleras i en särskild förordning som regeringen fattar beslut om. Enligt förordningsförslaget (SOU 2010:16) innebär den att nyanlända som omfattas av etableringslagen ska erbjudas samhällsorientering som i tid omfattar minst 60 timmar. Samhällsorienteringen ska innehålla nio utbildningsområden som vart och ett ska genomsyras av aspekterna värden, välfärdsstat och vardagsliv. Utbildningen ska i första hand ges på modersmål av lärare med särskild kompetens och pedagogiken ska grundas på dialog och reflektion. Stockholms stad (SAN) samordnar arbetet med att ta fram ett förslag till förfrågningsunderlag för en samordnad upphandling som svarar mot de krav som ställs i regleringen av samhällsorienteringen för de kommuner som önskar ingå i samverkan. Det gemensamma kansliets kostnader inklusive köp av tjänster enligt tecknade ramavtal ersätts av de samverkande kommunerna. Varje kommun som ingår i samverkan ska bära sin del av kostnaderna. Samverkan sker till självkostnadspris, över detta kommer kostnaden inte att bli för kommunen.. Enligt SAN:s beräkningar täcks samverkansmodellens samtliga kostnader av en ersättning från samverkande kommuner motsvarande kronor per nyanländ som omfattas av etableringslagen och bosätter sig i den samverkande kommunen.

24 2(2) Sidan 24 av 35 Barnperspektivet Att föräldrar blir orienterade i och får kunskaper om sitt nya hemland är till gagn för barnen. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 4 oktober 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelnings chef Bilagor: 1. Förfrågan om deltagande i regional samverkan kring samhällsorientering för nyanlända invandrare. 2. Förslag till överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län. Kopia av beslut till: Stockholms stad, socialtjänst och arnetsmarknadsnämnden

25 Sidan 25 av 35 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDE LN INGEN FÖRFRÅGAN SAN:S DNR /2010 SID 1 (5) Samtliga kommuner i Stockholms län Förfrågan om deltagande i regional samverkan kring samhällsorientering för nyanlända invandrare Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden (SAN) inom Stockholms stad vill med denna skrivelse tillfråga var och en av Stockholms läns kommuner om att ingå i samverkan avseende samordnad upphandling av samhällsorientering för nyanlända samt en gemensam kanslifunktion för denna verksamhet. Samverkan avser det nya uppdraget kring Samhällsorientering som kommunerna ansvarar för från den 1 december 2010 genom den nya Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (Etableringslagen). Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) ställde i juni 2010 en förfrågan till Stockholms stad (SAN) om att i administrativt hänseende ansvara för denna samverkan kring samhällsorienteringen i Stockholms län. Syftet är att få ett större deltagarunderlag och möjlighet till en gemensam kontaktyta gentemot externa aktörer, som kan bidra till att såväl lagstiftningens krav som verksamhetens kvalitet kan säkerställas på ett kostnadseffektivt sätt. Samverkan ligger också i linje med intentionerna i Samverkansöverenskommelse mellan kommuner i Stockholms län rörande introduktion av nyanlända flyktingar som samtliga länets kommuner undertecknat under Samverkansmodellen Modellen för och innehållet i samverkan kring samhällsorientering är ett resultat av det regionala utvecklingsprojektet Samhällsorientering i samverkan för vilket Botkyrka kommun är projektägare och har pågått sedan I styrgruppen finns representanter för Botkyrka kommun, Stockholms stad, Solna stad, Södertörnskommunerna, Länsstyrelsen i Stockholms län, KSL samt KSL:s vuxenutbildningsregion. Ett flertal andra kommuner, myndigheter och organisationer har deltagit i referensgrupper och seminarier som anordnats av projektet. De juridiska förutsättningarna för samverkan har utretts av KSL i samverkan med Stockholms stad. Den föreslagna samverkansmodellen innebär en samordnad upphandling och därtill en gemensam administrativ kanslifunktion, vilken bedömts vara en framkomlig väg för samverkan mellan kommuner. Detta förutsatt att regleringen av ansvar och ekonomiska förutsättningar för samverkande kommuner görs på ett sådant sätt att ingen kommun kommer att belastas med kostnader och ansvar som hör till annan kommun. Denna samverkansmodell regleras genom en Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län mellan Stockholm. Besöksadress Swedenborgsgatan 20 Telefon karin.perols@stockholm.se

26 Sidan 26 av 35 FÖRFRÅGAN SID 2 (5) Stockholms stad (SAN) och samverkande kommuner. Förslag till överenskommelse har tagits fram av KSL och Stockholms stad och bifogas denna förfrågan. Till förfrågan bifogas också inbjudan till informationsmöte avseende de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för samverkan den första 1 september på Stockholms stadsmuseum (denna inbjuden tillsändes kommunerna även i juni). Samhällsorienteringens utförande / Samordnad upphandling Samhällsorienteringens form och innehåll kommer att regleras i en särskild förordning som regeringen förväntas fatta beslut om i september Enligt förordningsförslaget (SOU 2010:16) innebär den att nyanlända som omfattas av etableringslagen ska erbjudas samhällsorientering som i tid omfattar minst 60 timmar. Samhällsorienteringen ska innehålla nio utbildningsområden som vart och ett ska genomsyras av aspekterna värden, välfärdsstat och vardagsliv. Utbildningen ska i första hand ges på modersmål av lärare med särskild kompetens och pedagogiken ska grundas på dialog och reflektion. Stockholms stad (SAN) samordnar arbetet med att ta fram ett förslag till förfrågningsunderlag för en samordnad upphandling som svarar mot de krav som ställs i regleringen av samhällsorienteringen för de kommuner som önskar ingå i samverkan. Respektive kommun beslutar om förfrågningsunderlag samt i senare skede tilldelningsbeslut enligt underlag från den anbudsutvärdering som samordnas i den kommungemensamma kanslifunktionen (se nedan). I upphandlingsförfarandet samverkar en arbetsgrupp med kommunrepresentanter samt projektet Samhällsorientering i Samverkan. Samhällsorienteringen planerar att bedrivas i lokaler på olika platser i länet, med hänsyn till deltagarnas kommuntillhörighet. En gemensam kanslifunktion Den gemensamma kanslifunktionen har sin administrativa placering i Stockholms stad (SAN). Uppdraget för den gemensamma kanslifunktionen är att tillhandahålla en samordnad plattform och administration för samverkande kommuner. I uppdraget ingår att tillhandahålla en gemensam administration kring samhällsorienteringen som omfattar att ta emot anmälningar och sätta samman grupper av nyanlända personer samordna erforderliga upphandlingar för de anslutande kommuner som önskar ingå i sådan samverkan för denna verksamhet. I åtagandet ingår samordning av erforderliga beslut och underlag i upphandlingsprocessen, administration av och ersättning för avrop från tecknade ramavtal, uppföljning av upphandlade tjänster och avtalsvård följa upp och utveckla samhällsorientering under avtalstiden Stockholm. Besöksadress Swedenborgsgatan 20 Telefon

27 Sidan 27 av 35 FÖRFRÅGAN SID 3 (5) ta fram underlag och sammanställa rapporter om verksamheten till anslutande kommuner och andra myndigheter vara plattform för kontakter med myndigheter och andra aktörer löpande uppdatera och utveckla den kommungemensamma webbplatsen löpande uppdatera och utveckla faktamaterial till nyanlända invandrare löpande följa upp kostnadsutvecklingen för samverkan För samverkande kommuner innebär det att ingen operativ funktion för samhällsorientering behöver inrättas lokalt. I stället kommer arbetet i allt väsentligt att ske i det gemensamma kansliet där de samverkande kommunerna på olika sätt kommer att vara delaktiga. Därutöver ska SAN kalla till löpande samrådsmöten för de samverkande kommunerna. Målgrupp Den huvudsakliga målgruppen för samverkan är de nyanlända som omfattas av Etableringslagen. I bifogat förslag till överenskommelse anges även att nyanlända som inte omfattas av Etableringslagen kan omfattas av överenskommelsen efter särskild överenskommelse med det gemensamma kansliet i varje enskilt fall. Med övriga nyanlända avses här till exempel flyktingar som tagits emot i kommunen innan 1 dec 2010 och anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringslagen men som vissa kommuner har lokala uppdrag att ge samhällsorientering till. En statlig utredning (SOU 2010:37) har nyligen föreslagit att övriga nyanlända ska erbjudas samhällsorientering från år 2012 men det är i dagsläget inte känt om eller när ett sådant kommunalt åtagande kommer att regleras. Detta ingår inte i den samordnade upphandlingen eller överenskommelsen, eftersom förutsättningarna än så länge är alltför oklara. Ersättning Det gemensamma kansliets kostnader inklusive köp av tjänster enligt tecknade ramavtal ersätts av de samverkande kommunerna. Varje kommun som ingår i samverkan ska bära sin del av kostnaderna. Samverkan sker till självkostnadspris, som är taket. Enligt SAN:s beräkningar täcks samverkansmodellens samtliga kostnader av en ersättning från samverkande kommuner motsvarande kronor per nyanländ som omfattas av etableringslagen och bosätter sig i den samverkande kommunen. Genom en sådan ersättningsmodell kan nyanlända som har rätt till samhällsorientering erbjudas insatsen direkt genom det gemensamma kansliet. Kansliet svarar för att säkerställa att den nyanlände tillhör målgruppen. Denna samverkansmodell och överenskommelse Stockholm. Besöksadress Swedenborgsgatan 20 Telefon

28 Sidan 28 av 35 FÖRFRÅGAN SID 4 (5) inkluderar samtliga individer som omfattas av etableringslagen. Det innebär att kommuner inte kan ingå i samverkan endast avseende delar av denna målgrupp. Kommuner kommer att erhålla statsbidrag för sina åtaganden i etableringen av nyanlända, varav samhällsorienteringen är ett. Statsbidraget kommer att regleras i särskild förordning som antas av regeringen i september. Enligt information från integrations- och jämställdhetsdepartementet på Sveriges kommuner och landstings konferens om etableringsreformen i juni 2010 bedöms samverkansmodellens kostnad motsvara den del i statsbidraget som beräknats för samhällsorienteringen. Ersättning för person som inte omfattas av Etableringslagen, och som erbjudits samhällsorientering enligt särskild överenskommelse mellan kommun och det gemensamma kansliet, uppgår till kr per person och utbildning. Kommuner som tecknar överenskommelse kommer att faktureras vid tre tillfällen per år. Fakturering ska baseras på underlaget för utbetalning av statsbidrag till kommunerna enligt den kommande förordningen som reglerar denna ersättning, samt antal från kommunen hänvisade övriga nyanlända enligt särskild överenskommelse. Det gemensamma kansliet kommer att återkomma till de samverkande kommuner med detaljinformation om ersättnings- och faktureringsmodell när förutsättningarna för statsbidragsutbetalningarna är kända. Genom att ersättningen baseras på statsbidragsunderlaget kommer kostnader att fördelas mellan kommuner proportionerligt, även med hänsyn till att nyanlända flyttar mellan kommuner under den period som samhällsorientering ska erbjudas. Tidsplan Förutsättningarna för att ingå i samverkan är att respektive kommun som önskar att ingå i samverkan fattar erforderliga beslut enligt nedanstående tidsplan. September Regeringen förväntas fatta beslut om förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare samt reglering av statens ersättning till kommunerna för bland annat samhällsorienteringen 1 september Informationsträff om avtal, ersättningsmodell, upphandling, och samverkan för berörda tjänstemän i länets kommuner på Stockholms stadsmuseum. (Arr Stockholms stad, KSL, Botkyrka kommun genom projektet Samhällsorientering i Samverkan, se även separat inbjudan) 27 september Stockholms stads kommunfullmäktige fastställer socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens beslut om att ingå i samverkan om samhällsorientering September- Respektive kommun i länet fattar för sin del erforderliga beslut om Stockholm. Besöksadress Swedenborgsgatan 20 Telefon

29 Sidan 29 av 35 FÖRFRÅGAN SID 5 (5) senast 28 oktober November Februari 2011 Från 1 december Mars förfrågan att ingå i samverkan och underteckna Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län med Stockholms stad samt att delta i samordnad upphandling av tjänsten samhällsorientering. För att hålla tidsplanen bör i beslutet ingå delegation till tjänsteman eller annan att besluta om förfrågningsunderlag och tilldelningsbeslut samt teckna avtal i den samordnade upphandlingen, samt fatta beslut om smärre justeringar i samverkansöverenskommelsen vi behov. Besluten bör också fattas under förutsättning att Stockholms stads fullmäktige fastställer SAN:s beslut att ingå i samverkan (se ovan). Senast den 28 oktober skall undertecknad överenskommelse sändas i två exemplar till Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen, Att. Leif Styfberg. Swedenborgsgatan 20, Stockholm. Respektive kommun som undertecknat överenskommelse med Stockholms stad fattar beslut om förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlaget kommer att presenteras för kommunerna som undertecknat överenskommelsen i början av november. Kommunerna skall ges möjlighet att lämna synpunkter och därefter godkänna förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget tas upp för beslut i SAN den 27 november och publiceras därefter. Respektive kommun fattar tilldelningsbeslut och tecknar avtal med leverantörer av samhällsorientering enligt underlag från den anbudsutvärdering som det gemensamma kansliet samordnar. Gemensam kanslifunktion startar och tar emot anmälningar från deltagare Avrop av samhällsorienteringsinsatser påbörjas Vid frågor är ni välkomna att kontakta Johnny Ridemar, tel , johnny.ridemar@stockholm.se, eller Carin Larsson, carin.larsson@stockholm.se, tel Med vänlig hälsning Gillis Hammar Förvaltningschef Bilagor - Förslag till Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län - Inbjudan till informationsträff den 1 september Stockholm. Besöksadress Swedenborgsgatan 20 Telefon

30 Sidan 30 av 35 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN FÖRVALTNINGSLEDNINGE N OCH ARBETSMARKNADSAVDE LN INGEN UTKAST SAFS DNR /2010 SID 1 (6) ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING TJÄNSTER FÖR SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE I STOCKHOLMS LÄN 1. BAKGRUND Från den 1 december 2010 ansvarar kommunen för att ge samhällsorientering för nyanlända invandrare. Stockholms stad vill tillsammans med anslutande kommuner i Stockholms län samverka kring detta åtagande. Samverkan sker genom ett gemensamt kansli för kommunerna med placering i Stockholms stad och genom en samordnad upphandling av samhällsorientering för nyanlända för de kommuner i regionen som beslutar att ingå i sådan samverkan. Syftet med samverkan är att få ett större deltagarunderlag och möjlighet till en gemensam samverkansyta gentemot externa aktörer, som kan bidra till att såväl lagstiftningens höjda krav som verksamhetens kvalitet kan säkerställas på ett kostnadseffektivt sätt. Denna överenskommelse syftar till att dokumentera överenskomna åtaganden mellan parterna. Respektive part förbinder sig att uppfylla sina åtaganden enligt denna överenskommelse. Samtliga kommuner som ingår i samverkan har motsvarande överenskommelse. 2. PARTER OCH KONTAKTPERSONER Stockholms stad, Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden, Arbetsmarknadsavdelningen genom Leif Styfberg, tfn , e-post leif.styfberg@stockholm.se Samverkande kommuns namn, kontaktperson, tfn.nr: Utsedda personer svarar för de löpande kontakterna under avtalsperioden.

31 Sidan 31 av 35 UTKAST SID 2 (6) 3. VERKSAMHETENS MÅL OCH RIKTLINJER Samverkan mellan parterna ska bedrivas så att de mål som följer av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa invandrare ( Etableringslagen ) och Statens offentliga utredningar om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SOU 2010:16) uppfylls och säkerställs. Målgruppen för denna samverkan är de som omfattas av Etableringslagen. Nyanlända som inte omfattas av Etableringslagen kan i mån av plats omfattas av överenskommelsen efter särskild överenskommelse med det gemensamma kansliet i varje enskilt fall. 4. DET GEMENSAMMA KANSLIET Det gemensamma kansliet består av för uppdraget erforderligt antal personer. Till kansliet kan anställda från samverkande kommun knytas efter samråd med Stockholms stad. Under avtalstiden tillhandahåller Stockholms stad lokal och utrustning för det gemensamma kansliet. Stockholms stad är på grund av sin andel i verksamheten den huvudsaklige arbetsgivaren. När personal från samverkande kommun knyts till kansliet är den kommunen fortsatt arbetsgivare men får ersättning från det gemensamma kansliet. 5. DET GEMENSAMMA KANSLIETS UPPDRAG Uppdraget är att tillhandahålla en samordnad plattform och administration för samverkande kommuner rörande samhällsorientering för nyanlända invandrare. I uppdraget ingår att tillhandahålla en gemensam administration kring samhällsorienteringen som omfattar att ta emot anmälningar och sätta samman grupper av nyanlända personer följa upp och utveckla samhällsorientering under avtalstiden samordna erforderliga upphandlingar för de anslutande kommuner som önskar ingå i sådan samverkan för denna verksamhet. I åtagandet ingår samordning av erforderliga beslut och underlag i upphandlingsprocessen, administration av och ersättning för avrop från tecknade ramavtal, uppföljning av upphandlade tjänster och avtalsvård ta fram underlag och sammanställa rapporter om verksamheten till anslutande kommuner och andra myndigheter vara plattform för kontakter med myndigheter och andra aktörer ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING TJÄNSTER FÖR SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE I STOCKHOLMS LÄN