EN REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras?

Transkript

1 A P R I L EN REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län kan bedrivas, organiseras och finansieras. Förslaget har tagits fram av styrgruppen i projekt Samhällsorientering i samverkan. Styrgruppen består av representanter från Botkyrka kommun, KSL, Länsstyrelsen, Stockholms stad, Solna stad samt Vuxenutbildningsregionen. V A R F Ö R E N R E G I O N A L V E R K S A M H E T? Att utföra samhällsorientering gemensamt ger ett stort deltagarunderlag och ökad beläggning på utbildningar. Detta ökar möjligheten att bedriva samhällsorientering anpassad till deltagarnas modersmål samt utifrån pedagogiska överväganden. Det utgör även en god grund för samverkan med myndigheter och andra aktörer. Att samla resurser ger möjligheter att arbeta med utveckling av metoder och material. Integrationsdepartementet har presenterat ett lagförslag som innebär att riktlinjer för såväl innehåll, omfattning som utförande av samhällsorientering förändras. Den regionala verksamhetens upplägg har sin utgångspunkt i ny lagstiftning. I N N E H Å L L O C H U T F Ö R A N D E Syfte och mål Samhällsorienteringen syftar till att skapa jämlika villkor för alla att delta i samhällslivet. Kunskap om samhällets organisation och värden är en resurs som alla medborgare har rätt till, och en förutsättning för politiskt deltagande och påverkan. Pedagogik Pedagogiken i samhällsorienteringen bygger på dialogform. Utgångspunkten är att deltagarna ska nå en förståelse för hur samhället fungerar, vilket förutsätter utrymme för dialog och reflektion i utbildningarna. I dialogformen kan samhällskommunikatören 1

2 anpassa utbildningen efter deltagargruppens behov och förutsättningar, och deltagarna ska ha inflytande över utbildningen. För att dialogformen ska kunna fungera behöver deltagargrupperna vara relativt små. Samtidigt är det mer kostsamt med mindre deltagargrupper. Vi bedömer att det är lämpligt både ur ekonomisk och pedagogisk synvinkel med grupper om personer. Upplägg Samhällsorienteringen består av 60 timmars utbildning uppdelat på 10 block (Sverige en introduktion, Boende, Hälso- och sjukvård, Arbete och försörjning, Utbildning för vuxna och barn, Familjelivets villkor, Kultur och fritid, Säkerhet och trafik, Konsumenträtt och hushållsekonomi, Etablering). Samhällsorienteringen bedrivs enligt en studieplan som kommer att tas fram under projekttiden. Varje block behandlar de tre aspekterna värden, välfärdsstat och vardagsliv, som de har definierats i regeringens delbetänkande. Kortfattat utgår värden från de konstitutionella grundvalar som samhället vilar på (Regeringsformen), välfärdsstat hur det offentliga Sverige är uppbyggt, samt vardagsliv hur man praktiskt går tillväga. Det kan även finnas kvar ett visst behov av samhällsorientering i kommunerna för lokala frågor. Denna punkt behöver undersökas vidare. Utbildningsspråk Så långt det är möjligt ska utbildningarna genomföras på deltagarnas modersmål, i syfte att främja dialog och reflektion. I mycket små språkgrupper, eller i språkgrupper där det inte finns samhällskommunikatörer, kan tolk användas. Samhällskommunikatörer I detta förslag utgår vi från att verksamheten upphandlar samhällskommunikatörstjänsten. Samhällskommunikatörerna behöver ha lämplig pedagogisk förmåga och ämneskunskap samt väl behärska såväl svenska som det språk som utbildningen bedrivs på. Regeringen har rekommenderat att universitet och högskolor ska ta fram utbildningar för samhällskommunikatörer. Tanken är att man ska kunna komplettera sin befintliga utbildning och erfarenhet med 1 termin pedagogiska studier. Innan det är möjligt att söka till dessa utbildningar kan det finnas brist på personal som uppfyller 2

3 kompetenskraven i vissa språk. Under en övergångsperiod får kommunerna anlita samhällskommunikatörer med annan kompetens. Utbildningsmaterial Samhällsorientering i samverkan har producerat ett faktamaterial som kan användas vid utbildningarna. Vi tror även att olika utbildningsförlag kommer att producera utbildningsmaterial för denna utbildningsinsats inom några år, vilket skulle kunna komplettera faktamaterialet. Samarbete med myndigheter och andra aktörer Den regionala verksamheten ska lägga stor vikt vid samverkan med myndigheter och andra aktörer som målgruppen behöver komma i kontakt med och få information av. Utgångspunkten är att varje myndighet ansvarar för att nå ut till medborgare med den information de själva är experter på. Det är inte rimligt att kommunens personal ska hålla sig uppdaterad på många olika myndigheters regelverk och rutiner. Gästföreläsningar och studiebesök läggs in i studieplanen, och anpassas till målgruppens behov. T.ex. kan man ordna anpassade gästföreläsningar/ studiebesök för ungdomar, äldre eller barnfamiljer. Utbildningslokaler Enheten har utbildningslokaler centralt i länet i anslutning till kansliet. Utbildningslokaler anskaffas även vid olika knytpunkter i länet där det är lämpligt för deltagarna. Ett önskemål från flera kommuner är att deltagarnas resvägar inte ska bli orimligt långa, och att de ska kunna ta sig till en annan aktivitet (t.ex. SFI eller praktik) under dagen. Kansli Verksamhetens kansli ansvarar för: administration kring utbildningar, deltagare, samhällskommunikatörer och utbildningslokaler att genomföra och följa upp upphandlingar av tjänster för verksamheten uppföljning och utveckling av verksamheten (pedagogiska metoder, arbetssätt, material, samarbete med myndigheter m.m.) kontaktyta och samordnare gentemot myndigheter och övriga aktörer att ta fram underlag för återrapportering till Länsstyrelsen. att uppdatera och utveckla webbplats samt faktamaterial. Vid kansliet anställs 5 personer vid en beläggning av deltagare/år. De utgörs av enhetschef, samordnare, informatör samt kursadministratörer. 3

4 Webbplats NyiStockholm.se är en webbplats med information om samhället på olika språk, som har producerats av Samhällsorientering i samverkan. Målgruppen är nyanlända invandrare i länet. Kansliet ansvarar för att webbplatsen uppdateras och utvecklas kontinuerligt. O R G A N I S A T I O N Att ansluta sig till en regional verksamhet är frivilligt. Tänkbara aktörer för huvudmannaskap är Länsstyrelsen, Kommunförbundet eller någon kommun med stort flyktingmottagande i länet. Alla kommuner som nyttjar enheten bör ha inflytande i verksamheten. Huvudmannen bildar förslagsvis en så kallad inköpscentral som samtliga kommuner finansierar. Inköpscentralen sköter upphandling av samhällskommunikatörer och andra tjänster, och bedriver kansliverksamheten. F I N A N S I E R I N G Projektet har med hjälp av en konsult tagit fram en kostnadsberäkning för driften av en regional enhet. Beräkningen bygger på att 10 kommuner och 8 myndigheter deltar, samt att deltagare får sin samhällsorientering hos enheten under 1 år. Finansieringen sker främst genom deltagande kommuner, och med en mindre del genom deltagande myndigheter. Kostnader för att uppdatera och utveckla webbplatsen samt utbildningsmaterial är en separat del av enhetens kostnader. Dessa tjänster får användas fritt av alla kommuner i länet, och kostnaderna bör därför delas mellan alla kommuner. Totala kostnaden Den totala kostnaden för en regional enhet uppgår enligt projektets beräkningar till tkr. Kostnader för samhällskommunikatörer, utbildningslokaler samt administrativt kansli ingår. Kostnader för webbplats samt utbildningsmaterial uppgår till totalt 650 tkr per år. 650 tkr 1. Web och material 2. Kansli, SHK och lokaler tkr 4

5 Intäkter från kommuner Anslutna kommuner betalar kr/deltagare vilket inkluderar kostnader för administration, utförande samt webbplats och material ingår. Beloppet motsvarar schablonersättningen från staten som dock kan förändras p.g.a. pågående förhandlingar. Om så sker måste beräkningen anpassas till nytt belopp. Projektet bedömer att en finansieringsmodell med en kombination av en fast årlig avgift samt rörliga avgifter per deltagare används. Den fasta avgiftens storlek är beroende av föregående års flyktingmottagande i respektive kommun. Kommuner med ett större flyktingmottagande betalar således en större fast avgift än kommuner med mindre mottagande. Deltagaravgiften blir samma för alla. Intäkter från myndigheter Anslutna myndigheter betalar 25 tkr per år, och får möjlighet att nå deltagargrupper i enhetens lokaler samt använda webbplatsen som ett informationsverktyg. Intäkter från övriga kommuner Kommuner som inte deltar i den regionala verksamheten betalar 25 tkr per år, vilket avser kostnader för webbplats och faktamaterial. För projektets styrgrupp Lisa Alm, Botkyrka kommun Projektledare Samhällsorientering i samverkan 5