Rågsved 1 förskolor Verksamhetsplan 2014

Transkript

1 Rågsved 1 förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (24) Handläggare: Annika Kindblom Telefon: Till Rågsved 1 förskolor Rågsved 1 förskolor Verksamhetsplan 2014 Rågsved 1 förskolor Bandhagen annika.kindblom@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (24) Inledning Övergripande bild av verksamheten Vår enhet har en stark sammanhållning. Det som är viktigt och specifikt för oss är att vi samarbetar över förskolegränserna. Vi strävar efter att ta till vara på varje pedagogs intresse och kompetens. Ett av våra viktigaste uppdrag är att arbeta med barns språkutveckling, ett annat är att ge barnen goda förutsättningar för en hälsosam livsstil. Vi arbetar medvetet med barnens känslor, självkänsla och empatiska sidor. Vi lägger grunden för framtiden. Detta strävar vi efter varje dag: Med lustfyllt lärande, glädje och nyfikenhet vill vi få alla barn att tro på sig själva. Enhetens värdegrund Vi anser att alla barn, föräldrar och personal har lika värde. Vi utgår ifrån att alla föräldrar gör sitt bästa. Vi respekterar föräldrarnas behov och önskemål. Vi ser att alla barn har goda sidor, vi stärker deras styrkor och stöttar deras svagheter. Vi hjälper varandra att vara goda förebilder. Vi använder ett vårdat språk. Vi har en rak kommunikation och en varm vuxenrelation. Vi tar ansvar för att verksamheten och miljön är stimulerande, utvecklande och rolig för alla barn. Vi vill att våra föräldrar ska ha lätt att föra samtal med oss och få insyn i vår verksamhet. Personal och föräldrar har ett ömsesidigt ansvar när det gäller barnen. Lagar, förordningar och styrdokument av speciell betydelse för vår verksamhet. Förskolorna styrs av FN: s barnkonvention, skollagen, läroplanen (Lpfö 98), socialtjänstlagen (SOL), likabehandlingslagen, arbetsmiljölagstiftningen, Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet förskola, förskoleplanen för Stockholm, Stockholms stad Vision 2030 och Enskede Årsta Vantör verksamhetsplan och budget för Våra brukare, förväntningar, önskemål och behov. I dagsläget är 273 barn inskrivna i verksamheten. Barnen är fördelade på fyra förskolor. Vi har 16 avdelningar i enheten. Barngrupperna är indelade i 1-3 år och 3-5 år. Ca 93 % av barnen har ett annat modersmål än svenska. Det finns ca 40 olika språk representerade. Behov: Barnen är hos oss när föräldrarna studerar, är föräldralediga, söker arbete eller förvärvsarbetar. Det är viktigt att vi ser barnen, ger dem omsorg och trygghet. Vi skall lägga grunden för det livslånga lärandet. Vår verksamhet skall utgå från den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98. Våra öppettider utgår från föräldrarnas behov. Barnen ska lära sig det svenska språket, få nya kunskaper och kamrater. Ett gott föräldrasamarbete ser vi som en förutsättning för barnens möjligheter till utveckling och lärande. Organisations och ledningsstruktur Vår organisation bygger på allas delaktighet. Den består av en förskolechef, en handledare/coach och en IT- pedagog. Vi har en struktur med en avdelningsansvarig per avdelning för att säkerställa att vi når alla medarbetare. Vi har en pedagog som ansvarar för att alla anställda får utbildning i hjärt- och lungräddning varje år. Det finns en friskvårdsgrupp, miljögrupp, språkgrupp, kvalitetsgrupp, köksgrupp och föräldrasamverkansgrupp. Vi har lokal

3 Sid 3 (24) samverkansgrupp med fackliga representanter från lärarförbundet och kommunal som träffas en gång per månad tillsammans med förskolechefen. Man tar upp frågor som rör arbetsmiljön och verksamheten i stort. Protokoll skrivs alltid vid dessa möten. Handledare/coach Vår handledare/coach arbetar med direkt handledning till varje arbetslag. Följer upp planeringar, reflektioner, arbetssätt, uppgifter, dokumentation, arbete med resursbarn samt vår miljö kontinuerligt. Har mentorsutbildning. Vilket innebär att vår handledare har ansvar för nyexaminerade förskollärares introduktionsår. Genomför samtal och uppföljningssamtal med nya och gamla pedagoger. Ser till att alla pedagoger får förutsättningar för fysiskt välmående i sin arbetsmiljö. IT pedagog Vår IT pedagog stöttar arbetslagen i deras arbete med IT och se till att vi utvecklar vårt arbete med IKT i förskolan. Där är en viktig del i arbetsuppgiften, att hela tiden finnas till hands, stötta och få alla pedagoger att se fördelarna med att använda IT i vår verksamhet. IT pedagogen håller internutbildningar och ser till att vi har rätt material och kunskaper för vårt arbete med IT i förskolan. Vi på Rågens förskolor satsar mycket på IT och utbildning av vår personal. All personal med tillsvidareanställning, har gått en IT utbildning via skolverket som heter PIM (Praktisk IT- och Mediakunskap). Den ansvarar vår IT pedagog för. Vi håller just nu på med att digitalisera det mesta i vår enhet. Bland annat så har vi skapat en digital gemensam kalender som vi har i alla telefoner och Ipads i enheten. Detta är ett steg i vår digitalisering och det har blivit möjligt i och med vår IT satsning. Vi har även utvecklat och förbättrat våra mappsystem. Alla måste från och med nu spara allt i gemensamma lagringsytor istället för på externa hårddiskar. Det finns flera anledningar till detta, en är säkerheten. Ansvar för att vår egen hemsida och Stockholm stads jämför service är uppdaterade. Verksamhetens medarbetare 48 pedagoger arbetar med barnen, varav 17 är förskollärare och 31 barnskötare. En handledare/coach och en IT pedagog som leder det pedagogiska arbetet tillsammans med förskolechefen. 10 pedagoger arbetar som resurs åt barn i behov av särskilt stöd. 4 kock/kokerskor arbetar i köken. Ett flertal medarbetare har annat modersmål än svenska - polska, bosniska, spanska, tyska, arabiska, urdu, tigrinja. En städfirma sköter städningen. Vi har en pedagog som utbildar sig till förskollärare på distans. En förskollärare läser magisterutbildning. Vi har 4 vikarier som täcker upp vid sjukdom, fortbildning m.m.

4 Sid 4 (24) KF:s inriktningsmål: 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 15 % 20 % Tertial Mängden matavfall som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling 50 % fastställs 2014 År Förvaltningens verksamheter bidrar till en hållbar utveckling och bedrivs utifrån nämndens miljöplan Rågens förskolor ska verka för en hållbar utveckling och livsmiljö. Att barnen får vetskap om kretsloppet. Att barn och vuxna ska få en ökad miljömedvetenhet. Att alla strävar efter att minska energiförbrukning och ökar andelen ekologiska inköp. Vi använder oss av miljövänliga städmetoder och städmaterial samt håller nere el- och vattenförbrukning genom att fylla disk- och tvättmaskiner, torkskåp, släcka lampor i rum som ingen vistas i och att inte låta vattenkranar rinna i onödan. Vi tar hänsyn till miljöaspekten vid inköp av olika varor och tjänster. Vi arbetar med olika miljöfrågor tillsammans med barnen t.ex. sopsortering och att vi besöker återvinningsstationer. Vårt matavfall återvinns till biogas och hämtas varje vecka. Vi kommer att ha en miljövecka där vi kommer att fokusera på olika miljöfrågor tillsammans med barnen och i viss mån tillsammans med våra föräldrar. Vi har specifika miljödagar med olika inriktningar. Vi arbetar med Grön Flagg. I år är vår inriktning vattenresurser. Vi använder oss av naturen och närmiljön för att öka barnens miljömedvetenhet. Vi använder oss av vår miljögrupp. Vi tar del av stadens uppdrag, aktuell forskning och nyheter i media. Vi använder oss av stadens godkända varor och tjänster. Vi använder oss av återvinningsstationen i närmiljön.

5 Sid 5 (24) Vi kommer att följa upp vårt miljöarbete på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och reflektionsmöten. Vi har kontinuerlig uppföljning med städfirman. Köken kommer att följa upp och redovisa sina inköp av miljövänliga produkter. Miljödagarna och miljöveckan följs upp tillsammans genom enkäter, utvärderingar, reflektion och i miljögruppen. Barnen kommer att få vara med och utvärdera vad de bidragit med för miljön. Utveckling Köken ska i så stor utsträckning som möjligt använda sig av ekologiska råvaror. Man ska laga mer mat från grunden. Vi kommer att utarbeta en folder med information om vår matlagning och rutiner kring köken. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Den enskilde möter ett varierat utbud av kultur- och hälsofrämjande aktiviteter Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året 100 % År Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin egen och andras kultur Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer. Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfikna på andra kulturer Alla barn ska få uppleva någon form av kultur. Denna upplevelse kan exempelvis bestå av besök på teater, museum, bibliotek, Skansen m.m. Vi utforskar vår närmiljö och dess möjligheter. Alla barn ska få möjlighet till att uttrycka sina upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans, drama, skapande och berättande. Vi visar ett genuint intresse för olika kulturer. Vi tar del av erfarenheter från barn, föräldrar och pedagoger med olika ursprung.

6 Sid 6 (24) Vi använder oss av pedagoger med spetskompetens inom detta område. Vi har kulturombud på varje förskola. Vi använder oss av inspirerande material och lokaler som är ändamålsenliga. Vi tar del av stadens kulturerbjudande. Föräldrar, släkt och media av olika slag för att kunna ta del av olika kulturer. Vår handledare/coach följer upp avdelningarnas kulturutbud varje termin. Barnens kulturutbud och deras eget skapande i olika former följs upp genom pedagogisk dokumentation, uppträdanden av olika slag, vernissage samt i barnets portfolio och Ipad. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach och IT pedagog. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Vi använder oss av vår stadsdels gemensamma utvärderingsmaterial, TUFF, tydlig uppföljning för förskolan, För att kunna synliggöra hur vi når de förväntade resultaten. Det innebär att varje avdelning kartlägger och analyserar vad de gjort för att nå sina mål. De samlar underlag för bedömning av sitt arbete och använder sig sedan av en skattningsskala som självvärderar pedagogernas arbete. Vår handledare och förskolechef följer sedan upp avdelningarnas utvärderingar. De får återkoppling både muntligt och skriftligt. Utveckling Vi ska arbeta för att erbjuda mer kultur med inriktning på barnens ursprung. Vi ska lära känna vår närmiljö bättre. Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter. Barnen tar själva initiativ till fysiska aktiviteter Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa Vi erbjuder barnen fysisk aktivitet varje dag. Vår miljö är tillåtande för detta ändamål. Vi har material som lockar till fysisk aktivitet både inom- och utomhus. Vi lägger stor vikt vid att vistas utomhus varje dag. Vi erbjuder en varierad salladsbuffé varje dag. Kökspersonalen har minimerat användningen av socker och sötade produkter och lägger hög vikt vid att tillaga näringsriktig kost. Vi har planerade rörelsepass för barnen varje vecka. Femåringarna erbjuds både skridsko- och simskola under förskoletiden. Vi arrangerar friskvårdsveckor och olika idrottsevenemang. Vi går regelbundet till skogen med barnen i åldersindelade grupper. Vi erbjuder barnen yoga och massage.

7 Sid 7 (24) Vi använder oss av vår närmiljö, skog och park. Vi har köpt in bra material för utevistelse utanför förskolan. Vi har utbildade idrottspedagoger. Vi har rörelserum med fullgod utrustning. Varje avdelning erbjuder fysiska aktiviteter. Vi använder oss av kommunala isbanor, idrottsplatser och simhallar. sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vår idrottspedagog följer upp att barnen behärskar de motoriska grundrörelserna. Efter varje avslutad aktivitet sker en muntlig och skriftlig uppföljning. Vi följer upp barnens skridskoskola samt femåringarnas idrott på en avslutning tillsammans med föräldrarna där barnen får visa sina färdigheter. Vi följer upp simskolan med en avslutning. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach och IT pedagog. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Friskvårdsgruppen har kontinuerlig uppföljning. I vårt gemensamma utvärderingsmaterial TUFF samt skattningen till kvalitetsindikatorn, får varje avdelning självvärdera sitt eget arbete. Man får synliggöra sitt arbete och visa på underlag till sina resultat. Detta följs i slutet av terminen upp av vår handledare och förskolechef. Utveckling Vi skall utveckla vår struktur kring olika idrottsaktiviteter. Det gäller att kunna samarbeta över avdelningsgränserna. Det är viktigt att använda pedagogernas intresse och kompetens på bästa sätt oavsett vilken avdelning man arbetar på. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Stadsdelen är ett tryggt område att bo och vistas i Aktivitet Startdatum Slutdatum Personer som har upplevt våld i nära relationer uppmärksammas och får information om hur de får råd och stöd. Medarbetarna ska känna till att de har skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten om de misstänker att barn upplever våld i nära relation

8 Sid 8 (24) KF:s inriktningsmål: 2. Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Den enskilde är informerad om möjligheten att välja utförare Aktivitet Startdatum Slutdatum Stockholms stads grafiska profil och symbolspråk ska användas konsekvent i all kommunikation av stadsdelsförvaltningens verksamheter, för att stärka stadens varumärke och för att medborgarna alltid ska känna igen stadens verksamheter. Information på Jämför service hålls aktuell och uppdateras löpande under året av enheterna Rågens Förskolor ska informera om enhetens verksamhet. Rågens Förskolor är goda förebilder för vår stadsdel och staden. Vår hemsida kommer att uppdateras kontinuerligt. Vi kommer att ta emot besök och visa vår verksamhet för föräldrar som söker förskoleplats samt för andra intressenter. Vi kommer att svara på alla frågor som vi får angående vår verksamhet. Vi strävar efter att vara goda förebilder och representanter för vår stadsdel. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter. Enhetens IT pedagog Vår hemsida. Jämförservice på Stockholm stads hemsida Vi kommer att fråga föräldrar vad det var som gjorde att de valde vår enhet. Utveckling Hemsidan är alltid under utveckling.

9 Sid 9 (24) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden År Andel förskollärare av antal anställda 38 % 41 % År Andel nöjda föräldrar 83 % 85 % År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,6 3,7 År 1. Barn och ungdomar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång Alla barn deltar i lek och aktiviteter utifrån sin egen förmåga och vilja Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan Vi ger alla, såväl barn som vuxna, ett respektfullt bemötande. Vi har en positiv attityd, är goda förebilder, vi ser och bekräftar det enskilda barnet genom samtal, lekar, sånger mm. Vi strävar efter att motverka traditionella könsmönster och könsroller genom ett medvetet förhållningssätt och genom att arbeta reflekterande med litteratur, drama och samtal. Vi tillämpar demokratiska metoder där barnen får vara med och ta beslut och där de har möjlighet att påverka sin vardag. Vi har ett tillåtande klimat där vi respekterar och uppmuntrar varandra. Vi arbetar medvetet med empatiövningar och konflikthantering genom drama, musik m.m. Vår planering utgår från barnens intressen. Vi använder oss av vår likabehandlingsplan i arbetet med barnen och i samtal med föräldrar.

10 Sid 10 (24) Vi använder våra lokaler så att barnen kan arbeta och leka i mindre grupper. Vi använder oss av medarbetarnas kompetens då det gäller utbildning i konflikthantering, gruppstärkande aktiviteter och självstärkande övningar. Vi söker ny kunskap och aktuell forskning genom litteratur och media. sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vi följer upp vår värdegrund, likabehandlingsplan och arbetet utifrån läroplanen genom diskussionsfrågor både muntligt och skriftligt. Vi följer upp resultat och synliggör dem i enkäter och intervjuer med både barn och föräldrar. Genom att intervjua, dokumentera, reflektera och föra en dialog med barnen ska vi följa upp deras känslor, tankar och åsikter. Detta följs sedan upp i barnets portfolio. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach och IT pedagog. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. av litteratur följs upp av vår handledare på arbetsplatsträffar, planeringar eller vid utbildningstillfällen. Avdelningarna följer upp sina arbetssätt och resultat i TUFF samt kvalitetsindikatorn. Dessa följs sedan upp av handledare samt förskolechef. Utveckling Enhetens likabehandlingsplan ska vara ett levande dokument för pedagoger, barn och föräldrar. 2. Barnen utvecklar sina förmågor och utmanas i sin utveckling och sitt lärande Aktivitet Startdatum Slutdatum Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där nyfikenhet och lust styr. Språk och kommunikation Barnen använder olika genrer Barnen använder olika uttryckssätt Barnen visar intresse för bilder, texter och medier Matematik Barnen visar intresse för och använder matematiska begrepp. Barnen har förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Barnen använder matematik som verktyg i vardagen; t.ex. för att lösa problem.

11 Sid 11 (24) Naturvetenskap och teknik Barnen visar förståelse för teknik i vardagen. Barnen visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri. Barnen har kunnande om växter och djur. Barnen visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Barnen har förmåga att bygga och konstruera med olika tekniker och material. Språk och kommunikation Vi har ett medvetet förhållningssätt till språket, är goda förebilder och använder ett rikt och nyanserat talspråk. Vi för dialog med det enskilda barnet, ger respons på det barnet berättar och uppmuntrar även berättande för kamrater, föräldrar och syskon såväl enskilt som i grupp. Vi tar tillvara alla tillfällen att berika och utveckla barnets språk i vardagliga situationer som vid måltider, samlingar, promenader och i den fria leken då vi samtalar, men även leker med ord, använder rim och ramsor, lägger vikt vid att ge bekräftelse, att upprepa och förklara ord och begrepp. Vi erbjuder barnen valsituationer i vardagen och vi ger barnet språkliga verktyg för att kunna lösa konfliktsituationer. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö. Vi lägger stor vikt vid högläsning. Vi erbjuder en god och varierad barnlitteratur inom olika genrer. Vi besöker kontinuerligt biblioteken och uppmuntrar våra föräldrar att gå dit. Vi genomför boksamtal för att introducera, skapa förförståelse och väcka intresse för nya böcker. Vi använder dagligen barnlitteratur - även i vårt tematiska arbete - som underlag för samtal, dialog, reflektion och diskussion. Vi ger barnen möjlighet att återberätta det lästa i form av en händelse eller en hel berättelse. Vissa avdelningar arbetar enligt "Före Bornholmsmodellen. Huvudsyftet är att tidigt stärka den fonologiska medvetenheten hos barnet. Detta görs genom systematiska och regelbundna språklekar. Vi uppmanar föräldrarna att samtala på sitt modersmål med sina barn. Vi delar ut en folder där vikten av modersmålet i hemmet påtalas. Föräldrarna är de bästa modersmålspedagogerna. Denna folder finns på åtta olika språk. Vi använder våra egna pedagoger med annat modersmål till att uppmuntra språket hos barnen genom lek, sång och berättande. De kan även vara en länk i samtal mellan hem och förskola. I övriga fall använder vi oss av tolk vid viktiga samtal. Vi har arbetat fram en egen modell Beskrivning av barnets språkutveckling. Den lägger fokus på det som barnet kan och för utvecklingen framåt. Den ska följa barnet hela förskoletiden. Syftet är att den ska säkerställa vårt språkarbete. Pedagogerna är genuint intresserade och medforskande Matematik Då vi har rörelse tänker vi medvetet på att träna rums- och kroppsuppfattning. Barnen tränar sin motorik samtidigt som de får en uppfattning om sin matematiska förmåga. Varje avdelning tänker på att stimulera matematik i sin miljö. Det skall finnas siffror, spel,

12 Sid 12 (24) pussel, litteratur, möjlighet att experimentera genom att exempelvis väga, hälla, mäta. Vi lägger vikt vid att sätta ord på och benämna det vi gör och det som händer. Vi använder oss av byggmaterial och spel där barnen får träna på att räkna, lära sig de geometriska figurerna, sortering m.m. Vi går till skogen och använder oss av vår natur och omgivning i arbetet med matematik. Vi har en panttävling där avdelningarna tävlar om vilka som får ihop mest pengar. Där använder man olika former för att räkna och sammanställa hur mycket pengar man fått in. Det kan vara stapeldiagram, tabeller och olika uträkningsmetoder. Allt efter barnens mognad och intresse. Vi tar tillvara på den vardagliga matematiken då vi t.ex. äter lunch. Vi har material på gårdarna som stimulerar det matematiska tänkandet. Vi använder oss av sånger, rim och ramsor m.m. Pedagogerna är genuint intresserade och medforskande Naturvetenskap och teknik Barnen får i olika vardagliga sammanhang pröva på teknik i vardagen. Det kan vara olika former av ljus och ljud, el och ström, att följa kretslopp, vattnets väg, att sy, väva, virka, snickra Detta skall ske i meningsfulla sammanhang där barnen ges möjlighet att utforska och experimentera. Vi strävar hela tiden efter att höja ribban mot nya mål. Barnen skall efter ålder och mognad erbjudas möjlighet att öka sin egen kunskap. Vi går kontinuerligt till skogen och vistas i naturen från att barnen börjar hos oss på förskolan. Detta för att man skall kunna utveckla förståelse för naturens kretslopp. Man följer även olika årstider. Vi forskar tillsammans vidare med barnen om djur och växter då vi märker att de är intresserade. Vi har material som är inbjudande och tillgängligt då det gäller bygg och konstruktion. Pedagogerna är genuint intresserade och medforskande. Vi har en språkgrupp som ansvarar för språkarbetet i enheten. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö genom att exempelvis exponera alfabetet, teckenspråk, texter och bilder. Vi förvarar läs- och skrivmaterial inom räckhåll för barnen. Vi håller oss uppdaterade om aktuell forskning genom litteratur, media och pedagoger som går fortbildning inom de olika ämnena. Vi har flera pedagoger som genom lärarlyftet gått utbildning inom området språk och matematik som kommer väl till användning. Vi tar tillvara den kompetens som finns i arbetslagen. Vi har köpt in en del material för vägledning och att komma igång. Vi använder oss av vår inomhus och utomhusmiljö, skogen i vårt närområde. sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vi följer upp barnens språkutveckling genom vår Beskrivning av barnets språkutveckling. Pedagogerna följer upp den tillsammans med föräldrarna vid varje utvecklingssamtal. Det är ingen bedömningsform utan positiv språkutveckling och en vägvisning av arbetssätt för pedagogerna. Vi följer upp "Före Bornholmsmodellen" genom medföljande instruktioner. Genom att intervjua, dokumentera och föra en dialog med barnen ska vi följa upp deras språkutveckling.

13 Sid 13 (24) Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach och IT pedagog. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Språkutvecklingen och matematik följs upp i barnets portfoliepärm. Språkmiljön och olika uppgifter följs upp av vår språkgrupp. Medarbetarnas olika språkkompetenser följs upp och fylls på vid intern fortbildning. Naturvetenskap och teknik är områden som blivit mer specificerat i den reviderade läroplanen krävs det lite kontinuerligare uppföljning för att säkerställa arbetet. Vi försöker att ha en bra och tydlig struktur för uppföljning på våra reflektioner. Vi har skapat gemensamma underlag i våra mappar. När avdelningarna skattar sig i TUFF och kvalitetsindikatorn gör man en sammanställning och skattning av terminens arbete och resultat. av dessa sker i slutet av terminen tillsammans med vår handledare eller förskolechef. Utveckling Vi ska ta del av ny forskning och alltid sträva efter att utveckla och förbättra området utveckling och lärande. Det gäller då särskilt språk, matematik och naturvetenskap. 3. Barnen och ungdomarna är delaktiga och har inflytande Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll Barnen gör egna aktiva val Barnen ger uttryck för åsikter, tankar, erfarenheter, idéer och hypoteser Barnen förhandlar och argumenterar för sin åsikt Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga Vi utgår från barnens intressen, åsikter, engagemang och behov när vi planerar verksamheten. Barnen får möjlighet att vara delaktiga i beslut som påverkar deras vardag och vi utvärderar de olika aktiviteterna med barnen. Vi använder oss av metoder som intervjuer, röstningar och material som förtydligar vad barnen önskar och kommer överens om. Vi använder oss av barnens portfoliepärm för att förtydliga för barnet vad det själv gjort, tyckt eller önskat. Vi använder oss av Ipads i vår pedagogiska dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen är tänkt att användas som ett verktyg för att reflektera och diskutera kring såväl barnets som pedagogernas läroprocesser. De reflekterande samtalen förs således dels tillsammans med barnet och dels mellan pedagogerna. Barnen erbjuds dagligen olika valsituationer. IT pedagogen hjälper och vägleder arbetslagen i hur de med hjälp av IT kan dokumentera

14 Sid 14 (24) smartare. Vi använder oss av våra medarbetares erfarenhet av olika frågor och ämnen. Vi har lokaler där pedagogerna ostört kan arbeta med att reflektera eller dokumentera. Vi har hjälpmedel som används i arbetet till exempel digitalkameror, diktafoner, videokameror, datorer, Ipads, Iphones, projektorer.. sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vi ska använda oss av barnets portfoliepärm för att beskriva det enskilda barnets lärande och utveckling inför utvecklingssamtalen. Barnens delaktighet följs upp genom pedagogisk dokumentation, intervjuer och samtal. Vi följer upp vad som händer i barnens samspel, aktiviteter och utveckling genom att filma med IPads eller IPhones och sedan diskutera det som händer tillsammans med barnen. Barnen får göra egna filmer av det som de tycker är viktigt. Barnens valmöjligheter och turtagning följs upp genom att pedagogerna antecknar och sparar tidigare dokument. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach och IT pedagog. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Alla avdelningar utvärderar sitt arbete genom att använda TUFF verktyget där de skattar sina arbetssätt. När man diskuterar sina resultat blir det även en utvärdering av varandras förhållningssätt och barnsyn. Resultaten följs sedan upp av handledare och förskolechef. Utveckling Ipad som ett pedagogiskt verktyg ska utvecklas. Vi ska utveckla den pedagogiska dokumentationen. 4. Vårdnadshavarna och förskolan samverkar för barnens bästa Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet Vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Vårdnadshavare vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt. Vi erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal, med tillgång till tolk, för att följa upp barnets utveckling och tillsammans med föräldrar sätta upp nya mål att sträva mot. Vi dokumenterar varje barns utveckling då vi beskriver barnens språkutveckling och genom att visa i bilder, kommentarer, intervjuer och teckningar m.m. som vi sätter in i barnets portfoliopärm. Pärmen används som underlag vid utvecklingssamtalet. Vi använder IPads för att

15 Sid 15 (24) synliggöra barnets vardag för föräldrarna. Det är enkelt att filma eller göra bildspel så att föräldrarna får snabb återkoppling och förståelse för vad som händer kring barnet. Vi lägger stor energi på vår föräldraaktiva inskolning för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan hem och förskola. Vi tar vara på möjligheten till samtal med föräldrarna vid de dagliga mötena i samband vid lämning och hämtning. Vi lägger hög vikt vid att ha en varm och inbjudande atmosfär och betonar att föräldrarna alltid är välkomna att tillsammans med sina barn delta i verksamheten. Vi bjuder in föräldrarna till att delta i olika traditioner, vid olika avslutningar och till olika former av samkväm. Vi upplever att vi genom daglig kommunikation har en fungerande klagomålshantering då vi får ta emot både ris och ros. Vi dokumenterar alla klagomål och synpunkter. Vi har föräldramöte där vi presenterar våra mål och arbetssätt samt bjuder in till föräldrarnas delaktighet och rätt till att tycka och tänka. Vi har en grupp som ansvarar för enhetens arbete med föräldrasamverkan. Den består av pedagoger från alla våra förskolor. Vi lämnar alltid ut information till föräldrarna både muntligt och skriftligt. Vi har informationstavlor för alla föräldrar på varje avdelning samt i alla hallar. Vi använder oss av bildskärmar, IPads och IPhones för att synliggöra barnets vardag för våra föräldrar. sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vi följer upp alla utvecklingssamtal. Vi följer upp alla inskolningar och byten mellan avdelningar genom omvända samtal. Vi följer upp föräldrarnas synpunkter och förslag i olika forum. Vi har olika enkäter som föräldrarna får fylla i för att få fram sina åsikter. Vi använder oss av blädderblock, dagböcker, intervjuer där föräldrarna direkt efter en gemensam aktivitet kan fylla i åsikter och önskemål. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kommunikationen och uppmuntrar föräldrarna att komma direkt till oss då de är allt från missnöjda till mycket nöjda. Det är viktigt att vi direkt följer upp det som de sagt på närmsta avdelningsmöte eller arbetsplatsträff. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach och IT pedagog. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Vår grupp som ansvarar för föräldrasamverkan följer upp det arbetet i början och slutet av varje termin. De sammanställer även föräldrarnas önskemål och ser till att vi följer upp dem. Brukarundersökningen följs upp gemensamt för hela förskolan på APT-möten, men även separat på varje avdelning. Vi gör en handlingsplan över våra utvecklingsområden som vi delger våra föräldrar. Varje avdelning skattar sitt arbete under terminen i TUFF och kvalitetsindikatorn. Det följs senare upp av handledare och förskolechef.

16 Sid 16 (24) Utveckling Vi vill vidareutveckla vår föräldrasamverkan genom att bjuda in föräldrarna mer i verksamheten för att kunna föra en pedagogisk diskussion om barnens lärande. Vi önskar få föräldrarna mer delaktiga och engagerade i vår verksamhet. 5. Barnen är förberedda inför övergången från förskola till skola Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem Vårdnadshavare är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden Vi samarbetar med förskoleklasserna i närliggande skolor på såväl verksamhets- som ledningsnivå. Vi förbereder barnen inför starten i förskoleklassen genom att vi under det sista förskoleåret erbjuder aktiviteter som till strukturen liknar de i förskoleklassen. Exempel på sådana aktiviteter är idrottslektioner med ombyte och duschning samt heldagsutflykter. Vi samtalar med barnen om skolan och om vilka förväntningar de har inför starten i förskoleklassen. Vi erbjuder överlämnandesamtal då pedagog från såväl förskolan, förskoleklassen, fritids samt barnet och föräldrar deltar. Avdelningar som arbetar med skolbarnen har ett bra samarbete med förskoleklasserna i vårt närområde. Vi använder lokaler i vår enhet för att barnen ska få lära känna varandra över förskolegränserna. sker löpande under året. Utvärdering sker genom: Frågor till pedagogerna. Barnintervjuer. Avslutningssamtal med föräldrarna. Avdelningarna skattar sitt samarbete med förskoleklassen i TUFF-verktyget. Det följs upp av handledare/förskolechef då övergångarna är klara.

17 Sid 17 (24) Utveckling Vi vill få i gång vårt lässamarbete igen med skolorna i vår närmiljö. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg 1. Tillgängligheten till nämndens verksamheter är god Aktivitet Startdatum Slutdatum Information ska utformas och delges alla chefer om att Bärbar hörselslinga finns och hur denna ska användas. Information om att bärbar hörselslinga finns ska framgå av inbjudan. Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska fortlöpande förankras inom förvaltningens verksamheter. Utifrån resultatet av genomförd inventering av Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärder vidtas inom de lokaler som förvaltningen rår över Rågens Förskolor ska informera om enhetens verksamhet. Att föräldrarna är nöjda med den information de fått angående vår verksamhet. Att familjer väljer enhetens förskolor. Vår hemsida kommer att uppdateras kontinuerligt. Vi kommer att ta emot besök och visa vår verksamhet för föräldrar som söker förskoleplats samt för andra intressenter. Vi kommer att svara på alla frågor som vi får angående vår verksamhet. Det muntliga samtalet och den dagliga kontakten mellan brukare och pedagog är viktig. Vår hemsida ger brukarna information om enhetens verksamhet. Vi kommer att fråga föräldrar vad det var som gjorde att de valde vår enhet. Utveckling Vår hemsida kan alltid utvecklas.

18 Sid 18 (24) 2. Insatser för den enskilde är säkrade utifrån handläggning, delaktighet och genomförande Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av en väl förankrad värdegrund Enheterna ska ha en aktiv dialog om bemötande KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare 93 % 80 % År Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. 95 % 92 % År Sjukfrånvaro 5 % 4,4 % Tertial Förvaltningens verksamheter är attraktiva arbetsplatser Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal För att höja medvetandet om jämställdhets- och mångfaldsaspekter ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Höja kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö Rågens förskolor ska vara en attraktiv arbetsplats genom att arbeta aktivt för att motverka och förebygga ohälsa och genom att bedriva ett systematiskt arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Vi har som mål 2013 att den totala sjukfrånvaron inte ska vara mer än 5 %. Alla medarbetare ska bli mer medvetna om hur de själva kan påverka sin hälsa och livsstil. Vi ska vara en attraktiv arbetsplats.

19 Sid 19 (24) Gemensamma synsätt/värderingar Vi har en gemensam värdegrund i enheten som vi diskuterar kontinuerligt. Vi lägger hög vikt vid ett gott samarbete och en stor öppenhet över hela enheten. Jag som chef uttrycker tydligt att alla medarbetare inom Rågens Förskolor är lika viktiga oavsett bakgrund och utbildning. Vi har en helhetssyn på arbetet med barnen vilket innebär att alla som arbetar hos oss är lika viktiga. Vi lägger hög vikt vid att finna en lösning på eventuella problem som kan uppstå. Vi lägger hög vikt vid ett att ha en god insyn i verksamheten. Vi tar emot många studenter från lärarutbildningen, SFI, olika barnskötarutbildningar, praoelever, studiebesök av olika slag, intervjuer och olika inspelningar m.m. Inflytande/delaktighet Vi försöker tillgodose de önskemål personalen har angående semestrar och ledighet genom att t ex anställa ett flertal vikarier under sommaren. Under jul och sommar har vi endast en förskola öppen. Vi är noga med att ta vara på personalens idéer och lyssnar på deras åsikter. Det är viktigt att alla känner att de kan bidra med något till verksamheten. All personal har medarbetarsamtal en gång per år med förskolechefen oftare om behov finns. All personal har möjlighet att reflektera och diskutera med vår handledare/coach och It pedagog. Det kan gälla såväl enskilda samtal som samtal med hela arbetslaget. Personalen har alltid möjlighet till inflytande och till att kunna påverka sin situation. Introduktion av nyanställda Alla avdelningar har en egen introduktion för nya medarbetare. De ska där gå igenom avdelningens och den enskilda förskolans arbete. Man går igenom avdelningspärmen. Alla nyanställda förskollärare får ett introduktionsår enligt skolverkets riktlinjer. Alla nyanställda har uppföljningssamtal med vår coach eller förskolechef när de har arbetat ca en månad. Om behov finns, planeras fler samtal in. Organisation Vi har en arbetsplatsträff per förskola en gång i månaden där vi går igenom allt som rör såväl den enskilda förskolan som enheten. Jag som chef är mycket noga med att informera personalen och få dem att ta del av allt de behöver veta för att kunna göra ett bra arbete. Vi har en handledare/coach och IT pedagog i enheten som arbetar tillsammans med förskolechefen. De följer upp allt arbete mot alla avdelningar och verkar för att inspirera, handleda och utveckla arbetslagen. Förskolechefen, handledaren/coachen och It pedagogen har möten tillsammans var 14: e dag. Vi går då igenom allt som är på gång på avdelningarna och följer upp hur vi ska arbeta vidare. Vi har köksträffar en gång per månad. Då träffas de som arbetar i enhetens kök tillsammans med förskolechefen och diskuterar olika saker som har med arbetet i köket att göra. För att vi ska göra ett bra arbete med barnen och i personalgruppen så har vi bestämt att måndagar och fredagar är dagar som man är ute på gårdarna och leker. Vi har då lagt vår planeringstid, erfarenhetsutbyten, reflektionsmöten, friskvårdsdagar, utbildningar m.m. dessa da-

20 Sid 20 (24) gar. Vi har en medveten satsning på personalens hälsa och friskvård. Vi använder oss av MedHelp för att ha bättre kontroll på sjukfrånvaron samt för att man ska kunna få råd när man inte mår bra. Arbetstider Vi försöker alltid ta tillvara personalens önskemål angående schemat i den mån det är möjligt. Vi försöker lägga våra möten förutom arbetsplatsträffarna (dessa möten leder förskolechefen och alla ska vara med) på dagtid. Detta innebär att vi har färre möten på kvällstid. Avdelningarna planerar in sina reflektionsmöten på tidig morgon eller tidig eftermiddag och hjälper varandra med barnen över avdelningsgränserna. Kompetensutveckling/kompetensanvändning Vi försöker ta tillvara personalens specifika kompetens och vi ser att personalen utvecklas av detta. Vi fortbildar varandra inom enheten men vi köper även in extern utbildning om vi har behov av det. Vi har gemensamma erfarenhetsdagar under året, vilket innebär att alla avdelningar får möjlighet att vid olika tillfällen dela med sig av sin kompetens inom ett visst arbetsområde. Trivsel Vi har två gemensamma planeringsdagar varje år där hela enheten är med. Dessa dagar är med övernattning med god mat och en trevlig miljö, vilket stärker samarbetet. Sista arbetsplatsträffen varje termin avslutar vi alltid med att göra något trevligt tillsammans i hela enheten. Vi har en planeringsdag per förskola i slutet på varje termin. Vi lägger alltid in viss tid för friskvård som promenader, gympa, tipspromenad, musik m.m. på våra planeringsdagar. Friskvård Vi har fem hälsocoacher i enheten. En coach per förskola och en coach som är övergripande ansvarig för vårt hälsoarbete i hela enheten. De har kontinuerliga möten då de planerar enhetens friskvård och de har samtal med personalen om deras hälsa. Vi satsar mycket på friskvård för all personal. Alla har möjlighet att köpa stadens gymkort eller att få ett friskvårdsbidrag varje termin för inköp av någon annan form av kort. Varje dag kan personalen förlänga sin rast med 15 min för att kunna promenera, springa, cykla osv. Varje vecka har en av våra coacher ett gympapass under lunchtid som alla som kan och vill får gå på. Det brukar vara i snitt 5-8 personer/gång. Förskolorna utmanar varandra i enheten i friskvård efter ett poängsystem. På sista arbetsplatsträffen varje termin är det prisutdelning. Vi har en friskvårdsdag per månad då all personal bör göra något av det som erbjuds. Det kan vara exempelvis stavgång, gympa, fotboll, massage, yoga, m.m. Varje termin har vi en friskvårdsvecka för personalen då det erbjuds en mängd olika aktiviteter. Det kan vara stavgång, boxercise, meditation, gympa m.m. Denna vecka leker barnen på förskolornas gårdar. Rutiner vid sjukfrånvaro Den som är sjuk har alltid kontinuerlig kontakt med sin chef och sina kollegor. Är det möjligt

21 Sid 21 (24) för den sjuke så bjuder vi in till fortbildning, olika möten och festligheter för att upprätthålla kontakten med arbetsplatsen. MedHelp kontaktas. Rutiner vid missbruk Vi följer stadsdelens policy mot alkohol och droger. Fackligt arbete Vi har väl fungerade fackliga ombud i enheten. Vi har ett bra samarbete med facket lokalt i stadsdelen. Alla fackliga representanter i enheten har facklig tid varje vecka. Då har alla medarbetare möjlighet att ta kontakt med sitt ombud om man så önskar. Förskolechefen kallar till lokal samverkansgrupp varje månad. Vi MBL förhandlar allt övergripande som ex. VP, kvalitetsgarantier m.m. Arbetsmiljöenkät/ronder Vi gör både psykosocial och fysisk skyddsrond en gång om året. Dessa skyddsronder bearbetas i vår lokal samverkansgrupp där vi beslutar hur vi ska arbeta vidare. Vi har arbetat fram en täckande arbetsmiljöplan för hela året. Vi använder oss av vår arbetsmiljöplan och våra dokument som resurs och stöd i vårt arbete. Det är en trygghet då det finns en tydlighet i vad man ska göra i olika situationer. Vi använder oss av konsultation av specialister på olika områden som MedHelp, förskolepsykolog m.m. Friskvården bedrivs i lokaler anpassade för aktiviteten. Vi är mycket utomhus. Vi använder oss av pedagogernas kompetens. Vi samverkar med fackförbunden Arbetsmiljöfrågor/friskvård, personalfrågor och fortbildning har en stadig punkt på arbetsplatsträffens dagordning. Vissa frågor följs upp enskilt med förskolechef och berörd personal. sker också på medarbetarsamtal, genom enkäter och olika diskussioner. Vi använder oss av stadens statistik för sjukfrånvaro. Våra hälsocoacher träffas ett par gånger varje termin för avstämning, utvärdering och planering av kommande aktiviteter gällande friskvård. Stadens medarbetarenkät. Stadsdelens egna psykosociala medarbetarenkät. Utveckling Detta område måste ständigt uppdateras och anpassas efter olika grupper och individer. Behovet kan ändras beroende på olika omständigheter. Vi kan tappa eller få in ny kompetens genom nya medarbetare eller ny forskning och utbildning.

22 Sid 22 (24) 3. Stadens verksamheter är kostnadseffektiva 3.1 Budgeten är i balans Budget 2014 Verksamheterna ryms inom tilldelad budget Rågens förskolor ska ha en budget i balans vid årets slut. Vid årets slut ska budgeten vara i balans. Att alla medarbetare tar ansvar för förskolans ekonomi. Att förskolechefen informerar i tidigt skede då det kan bli förändringar i budgeten. Vi gör en årsbudget som regelbundet följs upp. Vi följer upp enhetens ekonomi en ggr/mån. Vi gör tertialrapporter med åtgärdsförslag som förvaltningen godkänner. Vi kommer att vara mer flexibla utifrån att behovet kan se olika ut under året. Vi kommer att anpassa verksamheten utifrån de behov som uppstår. Förskolechefen tar hjälp av stadsdelens controller vid behov. Man använder sig av stadens mallar för budget. Detta åtagande följs upp på arbetsplatsträffar. av budgeten ska ske varje månad för avstämning av konton och bedömning av budgethållningen tillsammans med controller. Tertialrapporter ska göras med beskrivningar av eventuella planerade åtgärder för att budgeten ska vara i balans.

23 Sid 23 (24) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva Förvaltningens resurser utnyttjas effektivt Rågens förskolor ska använda de tilldelade resurserna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Att följa stadens riktlinjer och direktiv. Att enhetens handledare stöttar alla arbetslag i deras arbete. Att hålla oss uppdaterade om förändringar och nyheter. Vi gör en årsbudget som regelbundet följs upp. Förskolechefen följer upp enhetens ekonomi en ggr/mån. Vi gör tertialrapporter med åtgärdsförslag som förvaltningen godkänner. För oss är det viktigt med en tydlig ledningsorganisation. Vi har en effektiv planerings och uppföljningssystem. Vi har fyra planerings och utvärderingsdagar per år. Vi har olika mötesforum i enheten. Vi har schema med tid för planering, reflektion, samverkan och kompetensutveckling under arbetstid. Vi använder oss av externa resurser som talpedagog, musikpedagog, förskolepsykolog. Vi använder oss av vår handledare/coach för att få stöd och hjälp i det pedagogiska arbetet. Våra språkpedagoger i enheten gör det möjligt att man får stöd i språkarbetet. Vi använder oss av vår IT pedagog som stöd IT arbetet. Vi tar tillvara personalens kompetens i så stor utsträckning som möjligt. Detta åtagande följs upp på arbetsplatsträffar där vi går igenom hur budgeten ser ut. Vissa saker tas upp med enskilda medarbetare vid olika tillfällen. Vi har möten med handledaren/coachen, språkpedagogerna, IT pedagogerna m.m. Vi har kontinuerliga uppföljningar med externa samarbetspartners. av budgeten ska ske varje månad för avstämning av konton och bedömning av budgethållningen tillsammans med controllern. Tertialrapporter ska göras med beskrivningar av eventuella planerade åtgärder för att budgeten ska vara i balans.

24 Sid 24 (24) Utveckling Att alltid sträva efter att använda alla resurser så effektivt som det är möjligt. Övriga frågor Planerat jämställdhets- och mångfaldsarbete år 2014 Enheten kommer att arbetar på följande sätt: Så fort något problem eller dilemma uppstår så tar vi tag i det på en gång. Vi försöker självklart behandla alla lika och tillgodose det behov som uppstår efter bästa förmåga. Vi ska om så är möjligt se över vårt schema och våra rutiner. Vi förlägger de flesta möten i enheten på ordinarie arbetstid för att slippa kvällar. Vi är generösa med att bevilja ledigheter av olika slag. Vi kommer att fortsätta med mycket friskvård på arbetstid Om vi är i behov av personal så skriver vi vilka kompetenser vi efterfrågar i annonsen. Vi kallar alla som har dessa kompetenser till intervju. Vi tar emot studenter från olika högskolor och gymnasium, både män och kvinnor. Vår förhoppning är att de efter sin utbildning söker sig till förskolan och gärna till vår enhet. Vi tar även emot studerande från SFI som önskar lära sig det svenska språket och komma in i vårt samhälle. Vi tar emot praoelever från skolor i vårt närområde. Vi har utarbetat en likabehandlingsplan som är väl förankrad hos alla medarbetare och brukare. Vi har en kontinuerlig kontakt med våra brukare. Vi bjuder in till enskilda samtal. Vi är noga med att informera att vi har en plan mot diskriminering och kränkning och att vi arbetar aktivt med jämställdhet och mångfald. Vi behandlar alla lika oavsett ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet eller social bakgrund. Enheten ska utveckla: Vårt samarbete med våra brukare ska öka. Vår plan mot diskriminering och kränkning skall förankras hos våra föräldrar på ett tydligare sätt. Vi ska medvetet arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Varje individ ska stärkas och lyftas som den person han/hon är. Varje medarbetare och alla barn ska lyftas genom att man bygger på det som han/hon är bra på och intresserade av. Vi ser olikheterna som en tillgång i vårt mångfaldsarbete.