Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lustigkulla skola Planen gäller under perioden Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, skola och fritidshem På vår skola skall varje barn möta trygga förebilder. Öppenhet, respekt, solidaritet, tillit och ansvar skall genomsyra hela verksamheten. På vår skola skall ingen elev, vårdnadshavare eller personal riskera att utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Ett genuint arbete mot kränkande behandling genomförs genom ett aktivt arbete med Positivt beteendestöd (PBS). Ordningsreglerna är tydliga och väl förankrade bland vårdnadshavare, elever och personal. Ann-Britt Åhslund-Sandell Rektor/förskolechef

2 Innehåll Inledning. s. 2 Arbetssätt för att nå målen 2014/ s. 2 Främjande insatser 2015/2016. s. 3-4 Förebyggande arbete 2015/ s. 5 Upptäckande arbete 2015/2016. s. 5 Åtgärda 2015/ s

3 Inledning Följande grupper är delaktiga för att främja, förebygga och bekämpa alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling oavsett vem som utför eller får ta emot handlingen. Målet är att vi tillsammans främjar en trygg arbetsmiljö för att främja optimala möjligheter till inlärning. Delaktig Elever Vårdnadshavare Personal På vilket sätt Klassråd, skolråd, enkäter Föräldraförening Uppstartsmöte varje termin., arbetslagsarbete Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, tillgänglighet eller ålder. Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över lagen. Huvudmannen ansvarar för att personalen, i tjänsten eller inom ramen för uppdraget, fullgör de skyldigheter som anges i lagen. Det är också huvudmannens ansvar att se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Enligt skollagen ska huvudmannen för skolan se till att det årligen upprättas en plan (ersätter den tidigare likabehandlingsplanen) med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Rektor ansvarar för att en plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolan upprättas och utvärderas samt att tydliga rutiner för arbetet skapas. Arbetssätt för att nå målen 2014/2015 Personal och elever i förskoleklass, grundskola och fritidshem arbetade aktivt med PBS. Vårdnadshavare till nyanlända elever erbjuds informationsmöte med tolk. Skolan informerar nyanlända elever och deras vårdnadshavare om läroplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Personal anställd som talar arabiska. Ordningsregler är framtagna tillsammans med eleverna. Via enkäter, skolråd mm framkom på vilka platser eleverna upplever som otrygga. Rastvakter har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga; fotbollsplan. Årets plan har utvärderats Årets plan har utvärderats genom att elever och personal genomfört trivsel- och arbetsmiljöenkät. Svaren har analyserats och åtgärder har arbetats fram. Rektor har beskrivit innehållet i planen för skolans föräldraförening. 2

4 Främjande insatser 2015/2016 Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, tillgänglighet och ålder. Målet är att skapa en arbetsmiljö som är trygg och tillitsfull, både för elever och skolpersonal. Det främjande arbetet sker kontinuerligt över tid. Lustigkulla skolas personal har alla ett lika stort ansvar för att det främjande arbetet genomförs på ett positivt sätt. Genom PBS planerar och genomför hela skolan ett aktivt värdegrundsarbete under hela skoldagen samt fritidshemsvistelse. Vårdnadshavare till nyanlända elever erbjuds informationsmöte med tolk. Skolan informerar nyanlända elever och dess vårdnadshavare om läroplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetssätt vad gäller: Kränkande behandling Elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil tränas på värdegrundstid och finns med i det dagliga arbetet. Värderingsövningar och rollspel, till exempel vid värdegrundslektioner, används för att belysa olika värdegrundsfrågor. Det är viktigt att välja rätt frågeställningar och formuleringar i värderingsövningarna för att inte skapa eller förstärka nedsättande värderingar och stereotypa föreställningar på de temaområden som behandlas. Religion Eleverna ska få kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Arbetet sker på lektionstid i religion och på värdegrundstid. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Kön Skolan satsar på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. I undervisningen genomförs talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Arbete på värdegrundstid handlar t ex om taltid och talutrymme. Berömmarrundor används. Könsidentitet eller könsuttryck Syftet med arbetet i flick- och pojkgrupper ses över. Skolan är medveten om att det kan innebära en risk för att elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. Personalen reflekterar kontinuerligt i arbetslaget. Olika gruppkonstellationer provas och utvärderas för optimal effekt. 3

5 Etnisk tillhörighet Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Tillsammans med eleverna analyseras och diskuteras fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Elevers flerspråkighet uppmärksammas på ett positivt sätt. Detta kan ske genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och resurser i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen. Funktionsnedsättning Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Personalen anpassar de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Ett exempel på detta är utflykter. På så sätt visar skolan genom handling att alla elever är lika mycket värda. Personal och elever diskuterar fördomar och stereotypa föreställningar om människor med olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp i media eller läromedel. Personalen skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga. Sexuell läggning Tillsammans med eleverna analyserar och diskuterar personalen fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. Personalen skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning. Ålder Personalen ser till att det finns många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar exempelvis vid temadagar och friluftsdagar samt genom att arbete på värdegrundstid görs i åldersblandade grupper. Våren 2015 har ett faddersystem utarbetats. Tillgänglighet Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder kan vara att utjämna trösklar, att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet. De insatser som krävs då det gäller de områden som ovan nämnts är kompetent personal och återkommande arbete tillsammans med eleverna i de enskilda klasserna och åldersblandade grupper på värdegrundstiden. Olika områden planeras och genomförs under läsåret enligt planering. Arbetet pågår under hela läsåret. 4

6 Förebyggande arbete 2015/2016 I det förebyggande arbetet på Lustigkulla skola ligger fokus på att identifiera och avvärja riskerför diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta görs genom lokala trivselenkäter från F-klass till och med årskurs 6 samt på Fritidshemmet. Även en kommungemensam enkät genomförs enligt Årshjulet i årskurs 3 och 5 samt med all personal. I skolans egen trivselenkät ht 2014 framkom att det finns elever som inte känner sig trygga i skolan, att det finns otrygga platser på skolan och att vi har elever som känner sig utsatta av någon. De platser som känns otrygga är matsalen, köer, slöjdsalen och fotbollsplanen. Upptäckande arbete 2015/2016 Lustigkulla skola skapar förutsättningar för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att: Trivselenkäter genomförs anonymt av eleverna enligt årshjulet. Svaren analyseras och åtgärder arbetas fram. Regelbundna planerade samtal genomförs med enskilda elever men även i elevråd/klassråd. Syftet ska vara att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Samtalen är väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt utgår de från en manual (PBS). Kuratorinsatser Utvecklingssamtal där personalen tar upp frågan om trygghet. Utvärdering personal: Vi diskuterar och utvärderar arbetet kring PBS för att på så sätt kunna planera och vidareutveckla det kommande arbetet. Görs vid terminsstarten. Personalen är delaktig genom att vid schemalagd konferens-/arbetslags/reflektionstid: diskutera och dokumentera förebyggande arbete och akuta åtgärder i arbetslaget samtala om vårt förhållningssätt utifrån de olika diskrimineringsgrunderna dokumentera alla förändringar, åtgärder och insatser samt utvärdera dessa uppmärksamma behovet av anpassningar för enskilda elever. Incidentrapporter Blankett om upplevd kränkning fylls i av berörd elev och lämnas till klasslärare för att användas i det fortsatta arbetet mot kränkande behandling. Kommungemensam blankett fylls i och skickas till förvaltningen. 5

7 Åtgärda 2015/2016 Ett faddersystem är utarbetat och genomgånget på ett skolråd under vårterminen Rektor samtalar med elever och berörd personal i matsal och slöjd för att på så sätt ta reda på vad som behöver åtgärdas. Klasslärare tar ansvar för att eleverna i klassen och på fritidshemmet ska känna trygghet i t.ex. matkön. Åtgärder arbetas fram i samarbete med eleverna. Rastvakter har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Klassråd och elevråd för att tillsammans med eleverna fastställa åtgärder för att säkra tryggheten för eleverna. De elever som känner sig utsatta ges strategier; de uppmanas att kontakta vuxen som de känner förtroende för. Vi poängterar speciellt att de kan vända sig till kuratorn. Ordningsregler är framtagna tillsammans med eleverna. Personalen genomgår en två timmar lång fortbildning/reflektion om värdegrundsfrågor den 13/ i Tingsryd. Åtgärd elev utsatt av elev 1. Samtal med den utsatta. 2. Ge beskydd till den utsatta. 3. Enskilt samtal med den som kränker. 4. Samtal med vårdnadshavare till den utsatta. 5. Samtal med vårdnadshavare till den som kränker. 6. Informera skolledning. Punkt 1 6 sker oftast under samma dag som kränkningen upptäcks. 7. Om inte kränkningen upphör: Återkommande samtal. Extra anpassningar görs. 8. Elevhälsokonferens (EHK). Åtgärdsprogram upprättas med elev, vårdnadshavare och berörd personal. 9. Kontakt tas med Socialförvaltning, polis eller annan myndighet. Åtgärd elev utsatt av vuxen 1. Samtal med eleven. 2. Ge beskydd åt eleven. 3. Samtal med den vuxne. 4. Samtal med vårdnadshavare till den utsatte eleven. 5. Företagshälsovården konsulteras. 6. Samarbete med personalavdelningen. Ev. utfärdande av varning till den vuxne. 7. Fortsatt samarbete med personalavdelningen. 6

8 Arbetsgång vid indirekt diskriminering (enskild elev eller grupp av elever) Rektor träffar enskild elev eller grupp av elever för samtal kring den upplevda diskrimineringen. Rektor gör utifrån det tillsammans med skolans personal en bedömning vilka åtgärder skolan skall vidta för att diskrimineringen skall upphöra och hur skolan ska arbeta för att motverka att en liknande situation uppstår. Rektor kontaktar berörda vårdnadshavare och informerar om mötet med enskild elev eller grupp av elever och hur skolan kommer att arbeta med ärendet för att lösa det. Uppföljning med berörda parter efter, en utifrån ärendet, lämplig tid. Skriftlig dokumentation av ärendet. Samtliga åtgärder följs upp minst två gånger efter händelsen med de inblandade. Rutiner för uppföljning Kommungemensam blankett samt blankett om upplevd kränkning används för dokumentation. All personal har ett gemensamt ansvar för att eleverna känner trygghet och får hjälp vid behov. Samtliga vuxna på skolan förväntas vara goda förebilder och följa arbetet med PBS Rektor är ytterst ansvarig för att all personal har kännedom och arbetar utifrån beslutade rutiner. Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. All personal är uppmärksam på kännetecken mot trakasserier och kränkande behandling till exempel oro, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, hög frånvaro osv. Personal uppmuntrar vårdnadshavare att kontakta skolan då misstanke om trakasserier och kränkande behandling finns samt tar vårdnadshavarens oro på allvar. Gemensam uppfattning Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Diskussioner sker spontant och genom planerade samtal. Uppsikt och närvaro Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, till exempel genom att det finns flera rastvakter ute. Rastvaktschemat baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Förstärkning av antalet rastvakter har skett. 7

9 Regelbundna undersökningar Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling genom samtal och enkäter. Dokumentation sker av de vuxna i verksamheten i ärenden kring kränkning/trakasserier och diskriminering. Kommungemensamt dokument används. En översiktlig sammanställning görs för varje termin/läsår som ges till utbildningschefen för kännedom. Verksamheten reflekterar över om det framkommit vissa mönster Var? När? Hur? Vilka? För att sedan arbeta fram en förbättring för ett hållbart resultat. Förvaring av förda anteckningar sker på rektorsexpeditionen. Varje personal ansvarar för att dokumentering sker. Inkomna skrivelser från föräldrar sparas och arkiveras på rektorsexpeditionen. En gång per månad går rektor och LET (Lokalt Elevhälsoteam) igenom pärmen så att man kan se var händelserna sker och vilka som är inblandade. Dokumentationen ska ge svar på frågorna: När hände det? Var hände det? Vilka var inblandade? Vad var det som hände? Hur agerar vi? Åtgärder? Vad gör vi för att förhindra att det händer igen? Allt för att få en bättre överblick och på så vis styra resurser, t ex rastvakt, till rätt ställe. VIKTIGT! Alla har ett gemensamt ansvar. Vi kan på intet sätt acceptera att någon känner sig mobbad av varken elev eller personal. 8