Startpromemoria för planläggning av Bristol 1 mm i stadsdelen Ladugårdsgärdet (kontorsbebyggelse och centrumändamål)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (13) Handläggare: Stefan Modig Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bristol 1 mm i stadsdelen Ladugårdsgärdet (kontorsbebyggelse och centrumändamål) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas och att plansamråd genomförs i enlighet med detta utlåtande. Susanne Lindh Bo Bergman Martin Schröder Sammanfattning Staden fortsätter med planeringen av en ny attraktiv stadsdel i Södra Värtahamnen, del av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Ett fördjupat program som beskriver både planeringsinriktning och -förutsättningar har varit föremål för samråd och redovisats i stadsbyggnadsnämnden i november Parallellt har staden påbörjat planering för delar av områdets utbyggnad, bland annat genom en markanvisning av kv Bristol till Vasakronan. Föreslagen detaljplan syftar till att möjliggöra ny bebyggelse för i huvudsak kontorsverksamhet, omfattande ca m 2 BTA. Detaljplanen omfattar även befintlig verkstadsbyggnad som avses att bevaras, samt en torgyta i anslutning till Södra Hamnvägen där en spårvagnshållplats är tänkt att placeras. På torgytan föreslås en mindre byggnad med publikt innehåll. Den nya bebyggelsen planeras och utformas som en integrerad del i staden, med publika lokaler i bottenvåningarna för en attraktiv, levande och trygg stadsmiljö. I den fortsatta planeringen ingår att, bland annat genom parallella arkitektuppdrag tillsammans med Vasakronan, utreda den nya bebyggelsens arkitektoniska uttryck till volym och utformning, likaväl som användning och utformning av områdets offentliga rum. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (13) Utlåtande Bakgrund till planarbetet Planeringen av Norra Djurgårdsstaden påbörjades redan 2001 med ett övergripande program för stadsutvecklingsområdet, i enlighet med Stockholms översiktsplan Detta program har sedan följts upp av ett fördjupat program för Hjorthagen (Gasverksområdet), likaväl som ett antal detaljplaner. En utbyggnad av Hjorthagen har inletts och inflyttning i den första bostadsetappen påbörjades under hösten I Norra Djurgårdsstaden planeras sammantaget för cirka bostäder och arbetsplatser. Södra Värtahamnen utgör den centrala delen av stadsutvecklingsområdet, där ny bebyggelse också ska planeras samordnat med ett bevarande och utveckling av hamnverksamheten (Stockholms Hamnar). Även för Södra Värtahamnen har ett förslag till fördjupat program upprättats. Illustration: Stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden med delområdet Södra Värtahamnen inom illustrerad avgränsning. Områdesbeskrivning Befintlig bebyggelse inom Södra Värtahamnen används idag i huvudsak för kontors- och hotellverksamhet, handel, service, media, lager mm. Inom det aktuella detaljplaneområdet finns bebyggelse med verksamhet inom bland annat hantverk, grossisthandel och kontor.

3 SID 3 (13) Området Södra Värtahamnen är idag till stora delar avskuret från omkringliggande stadsbyggelse, framför allt beroende på befintlig bangård längs Södra Hamnvägen. Planområdet nås via Södra Hamnvägen som trafikförsörjer såväl hamnen som övrig bebyggelse inom området. Staden är lagfaren ägare till Bristol 1 och 2, Ladugårdsgärdet 1:9 och Antwerpen 2. Bristol 2 är upplåten med tomträtt för ändamålet hantverk med tillhörande handel och kontor samt restaurang och café. Inom Ladugårdsgärdet 1:9 och Antwerpen 2 har staden arrenderat ut mark som berör planområdet för parkeringsändamål. Hotell Ariadne Södra Hamnvägen Östra bangården kv Riga Bristol 2, befintlig verkstadsbyggnad (grönklassad) Preliminärt läge för spårvagnshållplats Befintliga byggnader (rivs) Illustration: Ortofoto över aktuellt område. Vit linje anger preliminär avgränsning av detaljplaneområdet. Tidigare ställningstaganden Påbörjat planarbete för kv Antwerpen (SEB) Översiktsplan Området Norra Djurgårdsstaden är i Stockholms Översiktsplan 2010 Promenadstaden utpekat som stadsutvecklingsområde. I planen anges bland annat att områdets utveckling skall karaktäriseras av innerstadens kvaliteter och täthet, utvecklas som ett av stadens miljöprofilområden samt att sambanden med omgivande stadsdelar ska förstärkas. I översiktsplanen utpekas även de riksintressen som berör området (hamn, infrastruktur, kulturmiljö). Den aktuella detaljplanen ligger i linje med stadens översiktsplan.

4 SID 4 (13) Program för stadsutvecklingsområdet Program för planering av området Hjorthagen Värtahamnen Frihamnen Loudden (dnr ) upprättades under 2001 med utgångspunkt från stadens tidigare översiktsplan och har varit föremål för remiss och samråd. Programmet behandlar övergripande förutsättningar och mål för planeringen av området och redogör för dess resurser, potential och restriktioner i tid och rum. Stadsbyggnadsnämnden godkände den 12 juni 2003 kontorets redovisning och beslutade att gå vidare med planeringen för bland annat Södra Värtahamnen. Gällande planer och tidigare förslag till detaljplaner Området är ursprungligen planlagt för hamn- och industriändamål (1943, Pl 2927), men den avsedda verksamheten har över tid ersatts av annan verksamhet och bebyggelse. Exempel på detta är kontorsverksamhet och hotell från 1986 (Pl 8399) samt ny handels- och kontorsbebyggelse i kv Riga (Dp ). Bebyggelsen inom kv Riga färdigställdes under Arbete har påbörjats med detaljplan för kontorsbebyggelse inom kv Antwerpen (dnr ). Kv Bristol är idag planlagt för industriändamål (Pl 3893). Denna verksamhet har idag upphört Illustration: Översikt över gällande detaljplaner. Vit linje anger preliminär avgränsning av detaljplaneområdet. Med utgångspunkt från det övergripande programmet (2003) har förslag till detaljplaner tidigare upprättats inom Södra Värtahamnen. Planeringsinriktningen var för kv Bristol parkering och kontor, men i övrigt i huvudsak bostadsbebyggelse. Staden kunde efter genomfört samråd (2005) konstatera att planeringsförutsätt-

5 SID 5 (13) ningarna behövde förtydligas och vidareutvecklas, bland annat avseende relationen till riksintresset Stockholms hamn. I samband med samrådet fick stadsbyggnadskontoret i uppdrag att liksom för Hjorthagen upprätta ett Fördjupat program för Södra Värtahamnen. Planeringsförutsättningarna/-inriktningen har även förändrats då staden beslutat att Norra Djurgårdsstaden utgör ett av stadens tre miljöprofilområden. Program för Södra Värtahamnen mm (Stad och Hamn i samverkan) Med utgångspunkt från tidigare program och detaljplaner har staden upprättat ett förslag till Fördjupat program för Södra Värtahamnen Stad och Hamn i Samverkan (2012). Programmet har utformats utifrån det övergripande syftet att aktualisera och klargöra planeringsförutsättningarna för en bebyggelseutveckling inom området utifrån stadens översiktsplan likaväl som tidigare beslut för områdets utveckling, genom att; belysa förutsättningarna för en utveckling av området i samklang med bevarande och utveckling av kringliggande verksamheter, till exempel hamnverksamhet och energianläggningar, ge förslag till en god bebyggd miljö avseende principer för innehåll och struktur, och hur den relaterar till omgivande natur- och kulturlandskap, övergripande redogöra för de strategiska avväganden som är nödvändiga att ta ställning till samt översiktligt beskriva konsekvenserna av planerad bebyggelseutveckling samt ligga till grund för efterföljande detaljplanering för områdets olika delområden. Programmet illustrerar en ny stadsdel för verksamheter, bostäder och service. Bebyggelsestrukturen bygger vidare på befintliga kvarter och ett gatunät som har sitt ursprung i de industrispår som tidigare sträckt sig fram till kajen i ett solfjädersmönster. Detta ger kontakt och fria siktlinjer ut mot Lilla Värtan från stora delar av området. Med hänsyn till det buller som genereras från hamnverksamheten (externt industribuller) föreslås i programmet att kontorsbebyggelse lokaliseras närmast Värtapiren och Frihamnspiren, där hamnverksamheten äger rum. Planerade bostadskvarter grupperas i huvudsak runt en central kvarterspark, skyddade från hamnbuller av omgivande kontor. Sammantaget bedöms området kunna innehålla bostäder och ca arbetsplatser. Ambitionen är att i det fortsatta arbetet identifiera ytterligare lägen som möjliga för bostäder. Området Södra Värtahamnen är idag avskuret från omgivande stadsdelar genom Lidingövägen och Värtabanans östra bangård. I viss mån utgör även omgivande topografiska förhållanden en barriär. För att integrera den nya stadsdelen i staden och skapa trygga och tillgängliga förbindelsestråk med bland annat Hjorthagen och Gärdet föreslås flera åtgärder. Den viktigaste är att östra bangården, vars funktion är kopplad till riksintresset Stockholms hamn, avvecklas. Stadens bedömning är att dess funktion kan inrymmas inom den västra bangården genom att den byggs om och effektiviseras, samtidigt som markutnyttjandet som helhet blir mer effektivt. Över Norra länken/lidingövägen respektive avfarten mot Södra Hamnvägen föreslås generösa gång- och cykelbroar för att knyta ihop området med Hjorthagen och Gärdet.

6 SID 6 (13) Hjorthagen Värtapiren Norra Länken/Lidingövägen Västra bangården Valparaiso Lilla Värtan Södra Hamnvägen Södra Värtan Frihamnspiren Gärdet Illustration: Södra Värtahamnen som illustrerats i upprättat förslag till program (Rosenbergs Arkitekter). Röd linje anger preliminär avgränsning av detaljplaneområdet. Programmet har samråtts kring under våren 2012, och staden har identifierat ett behov av fortsatt utredning och planering kring de övergripande, strategiska frågor som belyses i programmet, till exempel relationen bostäder hamnverksamhet, riskfrågor och transporter av farligt gods, infrastrukturförsörjning samt stadsbyggnadsmässiga kvaliteter. Redovisning av genomfört samråd kring programförslaget behandlades i stadsbyggnadsnämnden i november 2012 (Dnr ). Övriga beslut och planeringsförutsättningar Riksintresse Hamn Stockholms Hamn är av riksintresse för sjöfarten enligt Sjöfartsverkets beslut 2001 (MB 3 kap 8 ). Enligt länsstyrelsens beskrivning av riskintresset (2005) består hamnverksamheten av färjetrafik samt den järnvägsbundna trafiken med Finland. Hamnens influensområde avgränsas utifrån påverkan på buller, vibrationer och luftföroreningar samt de risk- och säkerhetsaspekter och transporter som är kopplade till hamnens verksamhet. I Södra Värtahamnen omfattar riksintresset hamn i dagsläget bland annat Värtabanans östra bangård. Vision 2015 utveckling av Stockholms Hamnar Parallellt och samordnat med stadens planering har Stockholms Hamnar genomfört ett visions- och strategiarbete med syfte att belysa hur en utveckling av hamnverksamheten kan vara förenlig med den planerade stadsutvecklingen. Strategin innebär bland annat en omstrukturering av hamnverksamheten så att markytor frigörs för ny bebyggelse. Ett genomförande av vision 2015 innebär att be-

7 SID 7 (13) fintligt industrispår till Frihamnen och Loudden (via Värtabanans östra bangård) kan avvecklas, men beslut om detta är ännu ej taget. Riksintresse Stockholms innerstad med Djurgården Södra Värtahamnen ingår i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (MB 3 kap 6 ). Riksintresset motiveras av Stockholms långvariga historia som politiskt och administrativt centrum och dess speciella förutsättningar för handel, kommunikationer och försvar. Inom riksintresset finns utpekade byggnader och miljöer som särskilt speglar olika tidsepoker eller kan berätta något väsentligt om äldre tiders syn på den byggda miljön. Södra Värtahamnen har inte pekats ut särskilt i detta sammanhang, men ny bebyggelse inom området har bedömts behöva relateras till riksintresset Stockholms innerstad sett till det industri- och kulturhistoriska arvet och stadens kommunikationer. Kungliga Nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är sedan 1995 utpekat som nationalstadspark (MB 4 kap 7 ). Parken ligger i huvudsak i Stockholm och Solna och till en mindre del även på Lidingö. Programområdet Södra Värtahamnen, och därmed det aktuella detaljplaneområdet, ligger inte i direkt anslutning till Nationalstadsparkens gräns. Relationen mellan planerad utveckling i området och Nationalstadsparkens kvaliteter och värden är dock viktiga att beakta i den fortsatta planeringen, utifrån aspekter så som stärkta ekologiska samband och möjligheter för boende och arbetande i området att röra sig till och från parken. Föreslagen bebyggelse Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bebyggelse för i huvudsak kontorsverksamhet. Föreslagen kontorsbyggnad har ett exponerat läge längs den framtida allén vid en tänkt spårvagnshållplats och i fonden av Tegeluddsvägen från väster. Byggnaden utgör, tillsammans med platsen framför, en av områdets framtida entréer samtidigt som den vänder sig in mot områdets centrala offentliga rum. Bebyggelsen har därmed en viktig roll i att bidra till aktivitet och stadsliv, primärt genom publika verksamheter i bebyggelsens bottenvåning. Även dess entréfunktioner blir av vikt. Kontorsytan ska kunna disponeras för uthyrning till en eller flera hyresgäster, upp till fyra per plan. Garage och teknikutrymmen har i byggherrens förslag lokaliserats till ett källarplan (plan 1) samt delar av plan 2 och 3. Planområdet föreslås även omfatta delar av omgivande gator samt befintlig, grönklassad byggnad på fastigheten Bristol 2 för att ge den skyddsbestämmelser och ändamålsenliga användningsbestämmelser. Därutöver föreslås en byggrätt för en mindre byggnad med publikt innehåll på föreslagen platsbildning framför kv Bristol, vid en tänkt framtida spårvagnshållplats. I det fördjupade programmet illustrerades ett mindre kontorskvarter på platsen, men det föreslagna hållplatsläget intill motiverar en plats som kan ta hand om det stora flöde av människor som förväntas uppstå under vissa tider av dygnet. En platsbildning blir också en del i att gestalta en av de viktigaste entrépunkterna till området, med möjlighet att anordna service till de som passerar. En publik byggnad på platsen blir ett tillskott till den sekvens

8 SID 8 (13) av mindre, solitära byggnader som är placerade längs Södra Hamnvägen redan idag. Frågan om huvudmannaskap för och innehåll i en sådan byggnad får studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Markanvisning Exploateringsnämnden har markanvisat del av Södra Värtahamnen till byggherren Vasakronan (KB Positionen 2). Markanvisningen innebär att Vasakronan kan utreda ny bebyggelse för kontorsverksamhet om ca m 2 BTA (inkluderat ytor för lokaler, parkering, teknikutrymmen etc), vilket motsvarar arbetsplatser för ungefär 2000 personer. Byggherren har därefter genom fördjupade utredningar kommit fram till att man vill pröva möjligheten att bygga upp till ca m 2 BTA. Markanvisningen omfattar del av fastigheterna Antwerpen 2, Bristol 1 och Ladugårdsgärdet 1:9. Kopplat till markanvisningen har staden upprättat ett handlingsprogram för miljö. Gärdet Södra Hamnvägen Bristol 1 Kv Riga (ICA Kvantum) Sektion Illustrationer som beskriver projektets ambitioner bland annat avseende stadsliv och publika verksamheter, med en starkt offentligt präglad bottenvåning. Volym och utformning i övrigt utgör endast en visualisering av programförutsättningarna. En process för utveckling av byggnadens volym och gestaltning kommer att genomföras inför plansamråd. White Arkitekter AB

9 SID 9 (13) Stadsbyggnadsprincip övergripande Den planerade bebyggelsen integreras i den nya stadsdelen på stadens villkor. Detta innebär att bebyggelsen uppförs i huvudsak med utgångspunkt från den stadsstruktur som redovisats i stadens program för området. Områdets gator kopplar samman Gärdet, den nya stadsdelen och kajstråket vid Lilla Värtans vatten. Den planerade bebyggelsen följer dessa principer. Kv Bristol utgör, med sitt centrala och strategiska läge i stadsdelen, en betydande faktor för att göra området attraktivt. Kvarteret ligger i skärningspunkten mellan en rad trafik- och kommunikationsslag vid en av områdets entrépunkter, samt längs viktiga funktionella och visuella stråk som integrerar Södra Värtahamnen med omkringliggande bebyggelse. Den planerade bebyggelsens volym och arkitektoniska uttryck blir därför av stor vikt för att stadsdelen som helhet skall bli en levande, inbjudande och trygg stadsmiljö. Projektet är även ett av de första som genomförs i området, vilket är av vikt för den fortsatta planeringen och utvecklingen av den nya stadsdelen. Som utgångspunkt för att utveckla kvarterets volym och gestaltning behöver stadens krav utifrån stadsbild, stadsliv och miljöprofil samt byggherrens krav på funktion och ekonomi beskrivas och preciseras. Några viktiga parametrar är: Bebyggelsens relation till sin omgivning Den planerade bebyggelsen uppförs som en av de första utbyggnadsetapperna i den nya stadsdelen. Den planerade allén utgör en viktig faktor som offentligt rum och som stråk för kollektivtrafiken. En av de övergripande förutsättningarna för stadsdelens utveckling som helhet, är att planerad bebyggelse i kv Bristol med flera utformas för att ge goda förutsättningar för uppförande av bostadsbebyggelse i intilliggande kvarter, bland annat vad gäller ljusinsläpp. Publika lokaler mot gator och platser i kvarterets bottenvåningar De nedre våningarna i planerad bebyggelse utformas i hög grad med publika och utåtriktade lokaler för att bidra till en levande och attraktiv stadsmiljö. Gestaltning av sockelvåningen Innehållet i bottenvåningen kan lyftas fram och förtydligas genom en särskild gestaltning i form av en förhöjd eller dubbelhög sockelvåning, som också kan knyta an till omkringliggande bebyggelse. Sockelvåningen utgör ett gestaltningsmotiv bland annat för entréplatsen. Bebyggelsens höjd och volymbehandling Bebyggelsens höjd kan variera inom kvarteret, med utgångspunkt från en normalhöjd på åtta våningar. Avsteg från denna behöver utformas medvetet i förhållande till omgivande bebyggelse och stadsrum. Miljö- och hållbarhetsperspektivet enligt stadsutvecklingsområdets miljöprofil Bebyggelsens tak kan utgöra en betydande del av det gröna fotavtrycket, och utformas med terrasser för rekreation etc. Taken görs i hög grad gröna för att bidra till att stadsdelens och bebyggelsens miljöambitioner innehålls. I detta perspektiv ingår också hur bebyggelsen utformas för en ökad förståelse för hur till exempel energilösningar, sociala aspekter, funktion etc har omhänder-

10 SID 10 (13) tagits, samt aspekter kring robusthet och flexibilitet att bebyggelsen ska kunna förändras över tid med skilda funktioner utifrån förändrade behov. Offentligt rum och gatumiljö Inom stadsdelen planeras nya gator, stråk och platser för att erbjuda en attraktiv, funktionell och trygg stadsmiljö. Några av de mer utmärkande offentliga rummen utgörs av allén, kajstråket och ett parktorg. Gator och stråk anordnas genom den planerade bebyggelsen och kopplar samman allén med kajen och vattnet. Allén, som är möjlig att genomföra först när befintlig bangård är avvecklad, får också en viktig roll i att stärka stadsdelens samband och kopplingar med Gärdet. Tidpunkt för eller beslut om en avveckling finns inte i dagsläget. Områdets gator utformas preliminärt med sektioner om 19 meter på de större gatorna som bedöms omhänderta merparten av områdets trafik. Mindre, sekundära gator utformas med en sektion om 14 meter. Gator, stråk och platser trädplanteras och skall utöver en normal möblering i övrigt även utformas för att omhänderta stadsdelens dagvatten. Ett eller flera av stråken från allén till kajen (öst-västlig riktning) kan komma att utformas som gångfartsgator. Principer för utformning av det offentliga rummet skall vidareutvecklas i den fortsatta planeringen, med beaktande av stadens tillgänglighetskrav. Trafik och transporter Principerna för områdets trafikförsörjning bygger på god framkomlighet, säkerhet och attraktivitet för alla trafikantslag, med prioritering för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Dessa trafikslag prioriteras för att dels minimera belastningen på områdets gator, men också för att bidra till att stadens och stadsutvecklingsområdets miljöambitioner kan infrias. I planeringen förutsätts en tidig utbyggnad av kollektivtrafiken, primärt genom en utökad busstrafik som efter hand kompletteras med Spårväg City. Enligt SL planeras Spårväg City kunna trafikera sträckan från City till Södra Värtahamnen från En hållplats planeras för närvarande vid Södra Värtan, preliminärt i anslutning till kv Bristol. En fullt utbyggd spårväg bedöms förutsätta att befintlig bangård avvecklas. Till dess kan enbart ett enkelspår trafikeras förbi Södra Värtahamnen, genom att ett av spåren på bangården används. Spårvägens framtida sträckning är tänkt att följa den planerade allén, centralt förlagd tillsammans med busstrafiken. För området som helhet ingår även att förbereda och planera för vattenburen kollektivtrafik. Allén utformas med cykelfält och gångbanor och utgör stadsutvecklingsområdets viktigare stråk för fordonstrafik, såväl för befintlig och tillkommande bebyggelse som för den hamnrelaterade trafiken.

11 SID 11 (13) Den planerade bebyggelsen bedöms generera trafik till och från verksamheten som en normal kontorsbebyggelse. Med utgångspunkt från stadsdelens miljöprofil och med beaktande av kapaciteten i trafiksystemet, anges i stadens programförslag en planeringsinriktning om högst 4 parkeringsplatser/1000 m 2 BTA ljus kontorsyta, och en parkeringsnorm för cyklister om parkeringar/1000 m 2 BTA ljus kontorsyta. För närvarande har byggherren uppskattat ett behov av parkeringsplatser för fordon som överskrider stadens planeringsinriktning. Det beror bland annat på att det intilliggande kv Riga (som också ägs av Vasakronan) behöver försörjas med nya parkeringsplatser när befintlig markparkering försvinner till följd av områdets utbyggnad. En viss andel av parkeringsplatserna i den planerade bebyggelsen avses kunna omvandlas till kontorsytor när kollektivtrafiken är fullt utbyggd och nya resemönster har etablerats. Miljöprofilering Kommunfullmäktige har beslutat att Norra Djurgårdsstaden skall utgöra ett av stadens tre miljöprofilområden. Ett övergripande miljöprogram för hela stadsutvecklingsområdet har tagits fram. Miljöprogrammet ligger till grund för separata handlingsprogram med miljökrav som kopplas till respektive detaljplan och exploateringsavtal. I den fortsatta planeringen ingår att integrera de miljölösningar som beslutats om i den planerade bebyggelsen för att stadens mål om en miljöstadsdel likaväl som byggherrens egna ambitioner skall nås. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att hela programområdets genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 så att en miljöbedömning behöver göras. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för programområdet Södra Värtahamnen har därför tagits fram under Samråd kring MKB n har genomförts och redovisats i stadsbyggnadsnämnden under november 2012 (Dnr ). Staden upprättar en behovsbedömning för alla detaljplaner. Med utgångspunkt från MKB n upprättas en anpassad konsekvensbeskrivning för den aktuella detaljplanen, som avgränsas till de aspekter som lyftes fram från programarbetet. Dessa utgörs preliminärt av riskfrågor/transporter av farligt gods, påverkan på riksintresse hamn, stads- och landskapsbild, buller, mark och vattenkvalitet samt energi och klimat. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet kommer att studeras under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen.

12 SID 12 (13) Plan- och gestaltningsprocess Planen handläggs med normalt planförfarande. Inför denna start-promemoria har ett enklare underlag tagits fram av byggherren. Staden och byggherren har kommit överens om att genomföra så kallade parallella arkitektuppdrag integrerat i planprocessen inför framtagandet av ett samrådsförslag. Syftet med de parallella uppdragen är att utreda och pröva principer för bebyggelsens volym och arkitektur och därmed säkerställa en hög arkitektonisk kvalitet av den byggda miljön. Härigenom fångas både gestaltnings- och genomförandefrågor in i ett tidigt skede i processen. Utgångspunkten är att pröva de förutsättningar som ges i markanvisningen, de ändringar av dessa förutsättningar som byggherren föreslagit samt de stadsbyggnadsprinciper som anges i denna start-promemoria. Stadsbyggnadskontorets synpunkter Stadsbyggnadskontoret ser det som positivt att Vasakronan, som redan idag är en väl etablerad aktör inom Södra Värtahamnen, vill utöka sin verksamhet inom området och därmed bidra till dess utveckling. Utveckling av ny, blandad bebyggelse i Södra Värtahamnen i stort är avhängigt en rad förutsättningar, bland annat att ett förhållningssätt utvecklas till hur planerade bostäder kan inrymmas i området beaktat rådande bullersituation; att befintlig bangård kan avvecklas; att den fortsatta planeringen och genomförandet av Spårväg City fortskrider, samt; att ett förhållningssätt till transporter av farligt gods preciseras. Till dess att frågan om bangården är avgjord och en avveckling skett, kommer Södra Hamnvägen förbi kv Bristol temporärt att ha en enklare utformning. Kontoret bedömer att planarbete för kv Bristol kan påbörjas trots att dessa förutsättningar idag inte finns på plats. Under den fortsatta planeringen krävs dock att dessa aspekter vägs in i planarbetet vilket kan innebära att bebyggelsen som den disponerats i programskedet kan komma att förändras. En mer detaljerad planering för hur områdets gator, platser och stråk skall utformas har påbörjats. I den fortsatta planeringen av kv Bristol kommer detta arbete att vidareutvecklas samordnat med en fortsatt utveckling av bebyggelsen. Det offentliga rummet i form av gator, stråk och platser är viktigt att studera vidare för att området som helhet skall kunna erbjuda en attraktiv och spännande stadsmiljö, dels för områdets arbetande och boende, dels som besöksmål. Staden planerar för en blandad och varierad bebyggelse som tar fasta på och förstärker det unika läget i staden, vid Lilla Värtans stora vattenrum, områdets stadsoch naturlandskap samt den intilliggande hamnverksamheten. Södra Värtahamnen har även potential att bli en attraktiv och levande stadsdel vilket bland annat beror på hur, och i vilken omfattning, området kan inrymmas med publika verksamheter och funktioner, likaväl som hur det offentliga rummet i form av gator, platser och stråk utformas.

13 SID 13 (13) Genom sitt läge har kv Bristol en viktig roll i att bidra till att området i stort blir en attraktiv och levande stadsdel. Kvarteret ska utformas i förhållande till befintlig bebyggelse inom hamnområdet och på Gärdet, samt i förhållande till planerad bebyggelse i övrigt i omgivningen. I detta sammanhang har även en integrering av stadens miljöprofilsatsning betydelse för bebyggelsens utformning. Staden förordar att alternativa lösningar för bebyggelsens utformning prövas genom parallella arkitektuppdrag, som ett led i att nå målet om en hög stadsbyggnadsmässig och arkitektonisk kvalitet. Genom processen kan olika alternativa lösningar studeras och prövas utifrån grundläggande funktions- och kvalitetskrav. Där ingår att studera hur önskad byggnadsvolym (ca m 2 BTA, en utökning i förhållande till m 2 BTA enligt markanvisningen) kan gestaltas i relation till omgivande bebyggelsestruktur och stadsrum, samt att studera hur parkeringsplatser i möjligaste mån kan placeras under mark och i mörka delar av byggnadsdelar ovan mark. Planarbetet påbörjas med denna startpromemoria innan de parallella uppdragen genomförs, för att byggherren ska vara trygg i att nödvändiga politiska beslut är tagna innan alltför mycket utredningsresurser läggs i projektet. Utifrån de parallella uppdragen kan sedan ett förslag utvecklas som underlag för detaljplan inför samråd. Tider Följande preliminära tider har uppskattats för den fortsatta planprocessen. Start-promemoria 2 kv, 2013 Parallella uppdrag (underlag för samråd) 2-3 kv, 2013 Plansamråd 4 kv, 2013 Redovisning SBN 1 kv, 2014 Granskning 2 kv, 2014 Antagande SBN 3 kv, 2014 Laga kraft 3 kv, 2014 SLUT