Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år 2000-2010"

Transkript

1 Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år Några uppgifter om boende, härkomst och komplikationsrisker Johan Molin Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

2 29 januari 2012 Författare Johan Molin Överläkare, Kvinnokliniken, Skånes Universitetssjukhus Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

3 Ett diskussionsunderlag till Malmökommissionen Denna vetenskapliga underlagsrapport är ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Syftet är att få till stånd en bred diskussion och medverkan kring kommissionens olika frågeställningar om hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö. Målet är att den slutrapport som ska lämnas till kommunstyrelsen i december 2012 är så väl förankrad och konkret som möjligt. Kommunstyrelsen i Malmö beslutade i november 2010 att tillsätta kommissionen, som är politiskt oberoende. Utgående från direktiven ska kommissionen ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för politiska beslut om hur ojämlikhet i hälsa ska kunna minskas. Fokus för slutrapporten är på så kallade sociala determinanter för hälsa och ohälsa. Vi vet att dessa determinanter ytterst förklarar en betydande del av de skillnader i hälsa som finns inom staden och att de går att påverka. Exempel på determinanter är de tidiga barnaåren, skolan, arbetslöshet, inkomst, delaktighet i samhället, boendemiljö, segregation och utanförskap. Författarna till underlagen är ansvariga för innehållet. De slutsatser som redovisas i detta underlag kan inte ses som de som kommer att redovisas i slutrapporten. I slutrapporten kommer helhetsbilden, baserad på samtliga underlag och dialog med olika aktörer, att styra vad kommissionen till slut anser vara mest angeläget att åtgärda för att på sikt minska ojämlikheterna i hälsa i Malmö. Synpunkter på detta underlag kan framföras till kommissionens huvudsekreterare Anna Balkfors (anna. eller via hemsidan där samtliga diskussionsunderlag kommer att finnas för nedladdning. Sven-Olof Isacsson Professor emeritus, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

4 Innehåll Sammanfattning 5 Introduktion 6 Bakgrund 7 1. Utveckling av övervakningsmetoder under graviditet 7 2. Intrauterin tillväxthämning 7 3. Psyksik ohälsa 7 4. Förtidsbörd 7 5. Fetma och diabetes 7 Material 8 Metoder 9 Resultat Stadsdelstillhörighet Maternella riskfaktorer Ålder BMI Tobaksbruk Psykisk ohälsa Diabetes under graviditeten 18 3.Riskfaktorers påverkan på förlossningsutfall Ålder Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Diabetes under graviditet och ålder Kejsarsnittsfrekvens relaterad till ålder Ålder - perinatal mortalitet BMI BMI och risk för SGA-barn Samband mellan BMI och barn stort för 23 tiden respektive diabetes under graviditet 3.3 Tobaksbruk Boendets relation till utfall 24 Diskussion 25 Referenser 28

5 Sammanfattning Malmö har en heterogen befolkning där boende och rörlighet i detsamma starkt påverkas av härkomst, boende och bakomliggande socioekonomiska förhållanden. Detta avspeglar sig också i hur riskfaktorer under graviditet, såväl för maternell som fetal hälsa skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper beroende på dessa förhållanden. Riskfaktorer såsom tonårsgraviditeter, tobaksbruk, övervikt och diabetes ses i övervägande grad bland den fattigare delen av befolkningen. Som konsekvens påverkar detta riskerna för tillväxthämmat barn, dött barn och andra förlossningskomplikationer. Det finns i dag välfungerande skyddsnät för att spåra barn som drabbas av näringsbrist under graviditeten, och efter mångårigt arbete med frågor kring tobaksbruk kan man senaste tio åren se en kraftigt reducerad incidens rökande mammor både före och under graviditet. Däremot finns anledning till oro när det gäller en stigande andel mammor drabbade av övervikt och fetma, i synnerhet som det här handlar om tillstånd som redan är väletablerade när den gravida mamman når mödrahälsovården. Även utvecklingen av psykisk ohälsa och dess effekter på det ofödda barnet och förlossningssituationen är ett bekymmer. För framtiden är det viktigt att det finns en bibehållen samlad överblick inom kvinnosjukvården om folkhälsoutvecklingen hos Malmös gravida befolkning, och med kontaktkanaler direkt till såväl barnhälsovård som kommunala instanser. Detta är särskilt viktigt i en situation där mödrahälsovården är splittrad i ett antal produktionsenheter, både offentliga och privata, där överblicken inte sträcker sig längre än till den egna enhetens patienter. 5

6 Introduktion Malmö är Sveriges tredje största kommun, med invånare den 1 januari 2011; en ökning sedan 1 januari 2000 med invånare. Malmö har en befolkning med människor härstammande bokstavligen från jordens alla hörn; 174 nationaliteter finns representerade i befolkningen. Det är också en socioekonomiskt brokig befolkning med ett betydande mått av segregering. Allt detta medför en utmaning för att skapa en framtid med ekonomisk trygghet och god hälsa åt stadens alla invånare. För kvinnosjukvården i Malmö har det varit och är en fortlöpande utmaning att skapa bästa möjliga medicinska förutsättningar för de barn som föds i staden. Kraven är stora på att kunna bistå med en högklassig och rättvist lika graviditetsvård till alla Malmös kvinnor oavsett bakgrund. Ökande uppmärksamhet har i modern tid kommit att riktas mot de rent psykosociala faktorer som skapar skillnader i trygghet för olika blivande mammor och deras kommande barn. I allt väsentligt har dock först under det senaste decenniet något mer omfattande akademiskt intresse kommit att riktas gentemot denna typ av faktorer och vad det medför för risker både för mor och barn. I det följande har studerats skillnader i levnadsvanor (tobaksbruk, övervikt och fetma, tonårsgravida, koppling till boende och dess socioekonomiska status), såväl som relationer till maternella komplikationer (framförallt diabetes och kejsarsnittsfrekvens, båda uttalade riskfaktorer för maternell sjuklighet) som komplikationer hos barnen: perinatal mortalitet (definierat som alla dödfödda barn och barn döda under förlossning eller inom första 7 dygnen därefter, fr.o.m 22 fullgångna graviditetsveckor) SGA-barn (small for gestational age, liten för tiden ) LGA-barn (large for gestational age, tung för tiden ) och neonatal hypoglykemi (svårigheter för det nyfödda barnet att själv kunna upprätthålla sin blodsockernivå, med kända relationer till bl.a. moder med diabetes och kejsarsnittsförlossning). 6

7 Bakgrund 1. UTVECKLING AV ÖVERVAKNINGS- METODER UNDER GRAVIDITET När mödrahälsovården introducerades i Sverige år 1940 var huvudsyftet att säkerställa mammans hälsa och liv. Under decennierna har gradvis alltmer intresse kommit att riktas mot det blivande barnets väl och ve, allteftersom nya undersökningsmetoder möjliggjort allt bättre fosterövervakning under graviditet och förlossning [Grennert & Marsál]. Ultraljudsteknologin har bidragit till att säkerställa datering av graviditet, i praktiken upptäcka alla flerbördsgraviditeter och därmed minska dödligheten under graviditet för tvillingbarn från omkring 5 % till 1 % i dag [Rydhström 1990], samt med hög grad av säkerhet upptäcka missbildningar i tidigt skede av graviditeten. Ett väsentligt bidrag till att minska morbiditeten (sjukligheten) hos blivande barn har varit en alltmer förfinad kontroll av fostertillväxt, och framförallt, att kunna särskilja de barn som är genetiskt programmerade att bli små, och därmed friska, från de barn som växer dåligt på grund av näringsbrist, i regel orsakad av dåligt fungerande moderkaka. I över två decennier har undersökningsmetodiken här gradvis förbättrats, och Malmö har internationellt mycket tidigt intagit en ledande roll i denna utveckling [Laurin]. Genom en samtidig utveckling av neonatalvården har det under samma tidsperiod varit möjligt att sänka de praktiska gränserna för att rädda prematurt födda barn med gott hopp om framtida livskvalitet från omkring graviditetsveckor vid förlossning till i dag veckor, krävande ungefär samma insatser i båda grupperna [Doyle]. Den viktigaste intercurrenta sjukdomen; insulinkrävande diabetes före och under graviditet, har samtidigt rönt ökad uppmärksamhet och förståelse. Stora ansträngningar ägnas i dag inom basmödravården åt att identifiera mammor med diabetes under graviditet, och alla dessa graviditeter sköts i dag i samverkan mellan endokrinologspecialister och specialistmödravård för att säkerställa hälsa hos både mor och barn [Bellamy et al; Crowther et al; Fagen et al]. 2. INTRAUTERIN TILLVÄXTHÄMNING Blivande barn som är drabbade av tillväxthämning löper en starkt ökad risk både för död före förlossning och för neurologiska komplikationer under förlossning med framtida cp-skador som följd[laurin]. Detta gäller i synnerhet om dessa barn inte identifierats under graviditeten [Molin et al]. Det är sedan länge känt att rökning, högt blodtryck, underviktig mamma och förstföderska är väsentliga riskfaktorer för försämrad fostertillväxt under graviditeten, och att det finns ett tydligt samband mellan flera av dessa faktorer och socioekonomiska förhållanden [Kramer; Parker et al; Wilcox et al; Kogan], något som även visats gälla barnaföderskor i Sverige [Ericson et al]. 3. PSYKISK OHÄLSA OCH STRESS På senare tid har allt större uppmärksamhet riktats mot effekterna av kroniska stressfaktorer hos mamman ( kronisk ångest, arbetslöshet, avsaknad av fast partner och liknande ) och stresshormoners påverkan på det blivande barnets näringsför- sörjning [Hoffman et al; Kanner et al; Sjöström; Wangel et al]. 4. FÖRTIDSBÖRD Även prematurbörd har starka kopplingar till socialt utsatta grupper. Det finns å ena sidan ett klart samband mellan mammor som anmäler sig sent till mödrahälsovården och prematurbörd, men å andra sidan finns det inga övervakningsprogram som visats kunna förebygga förtidsbörd. [Kramer; Parker et al]. 5. FETMA OCH DIABETES UNDER GRAVIDITET När det gäller övervikt och samband med maternella och fetala komplikationer finns en gedigen kunskap om sambanden mellan maternell övervikt å ena sidan och utveckling av diabetes, venös tromboembolism och hjärt-kärlsjukdom under graviditet å den andra[callaway LK et al, Jameson AH et al], liksom accelererad fostertillväxt med åtföljande såväl allvarliga komplikationer för det blivande barnet inklusive fosterdöd före förlossning [Catalano PM & Ahrenberg HM, Nohr et al ] som svåra förlossningsskador hos modern[ Jarvey & Ramsey ]. Övervikt medför såväl en ökad kejsarsnittsfrekvens som ökade komplikationsrisker, såsom blödningar och infektioner, efter kejsarsnitt [Cedergren MI, Heslehurst et al]. Övervikt är i dag den viktigaste orsaken till maternell död i den rika delen av världen. [CEMACH] I utvecklingsländer där det finns en spirande medelklass noterar man att överviktsproblematiken väsentligen är ett problem bland socioekonomiskt bättre ställda grupper [Chatwal et al, Sidhu et al], medan man i västvärlden noterat detta tvärtom som ett fenomen mest synligt i socialt utsatta grupper med låg inkomst och bristande skolutbildning [ Laitinen et al; Mokdad et al ]. Överviktsproblematiken är starkt växande framförallt i rikare länder [ Huda et al ], och de försök till preventiva åtgärder som gjort kommer närmare att diskuteras nedan. 7

8 Material Förlossningstalen på Kvinnokliniken i Malmö finns registrerade och sparade sedan Från och med 1 januari 1990 fram till dags dato ( ) har förlossningar skett i Malmö, med totalt födda barn. Föreliggande data har hämtats från alla gravida mammor från och med till och med , totalt 11 hela år. Från och med 1990 har andelen utlandsfödda mammor generellt sett utgjort en tredjedel av alla barnaföderskor i Malmö. Denna andel har inte uppvisat några trendmässiga variationer över tiden; däremot har bakgrundsnationaliteterna varierat. 8

9 Metoder Sedan år 1990 har samtliga förlossningar och alla barn födda på Kvinnokliniken i Malmö registrerats i en särskild databas, som därefter vidareutvecklats till ett informationsmässigt heltäckande elektroniskt journalsystem, där all information som samlas om den gravida kvinnan och hennes blivande barn ett eller flera bokförts. Detta lokalt utvecklade system, KIKA-journalen, introducerades för den obstetriska slutenvården 1 januari 1995 och kom att innesluta även mödrahälsovården fr.o.m. år Databasen möjliggör studier av alla kliniska parametrar som samlas under graviditet, förlossning och eftervård såväl av mor som blivande barn, samtliga laboratorieundersökningar som görs, samt resultat av ultraljudsundersökningar och liknande undersökningsmetoder. Kvinnornas bakgrund, födelseland, civilstånd, alkoholoch rökvanor, BMI vid inskrivning, tidigare sjukdomar samt levnadsvanor i övrigt bokförs i samband med inskrivningen på mödravården. Samtidigt bokförs även automatiskt hemhörighet i stadsdel och bostadsområde. De begränsningar som finns utgörs av följande faktorer: 1. Ett fåtal - upp till fem - procent av alla i Malmö hemmahörande mammor föder på annan klinik än hemkliniken, oftast Kvinnokliniken i Lund. 2.Genom åren har med få variationer en tredjedel av alla malmökvinnor sökt sig till privat mödrahälsovård. Då man där än i dag använder pappersjournaler har det inte gått att registrera samtliga ovan nämnda bakgrundsuppgifter om dessa kvinnor. Vi saknar uppgifter om rökvanor och BMI vid inskrivningen. Det fåtal mammor som går inom privat mödrahälsovård och sedan föder på annan klinik (framförallt Lund) försvinner helt utanför vår horisont. 3.Omkring 15 % av alla barnaföderskor i Malmö bor i dag i kommunerna söder, öster och sydväst om Malmö. En stor andel av dessa utgörs av utflyttade malmökvinnor som fött sitt första barn såsom malmöbo. Exakt hur stor andelen är går dock inte att utröna. I de fall riskjämförelser gjorts mellan olika befolkningsgrupper har genomgående använts odds ratio; OR, med 95 procents konfidensintervall (KI). OR = 1 motsvarar risken i totalpopulationen som studerats. 9

10 Resultat 1. STADSDELSTILLHÖRIGHET För att studera den interna migrationen i Malmö bland svenskfödda respektive utlandsfödda kvinnor jämfördes förstföderskor och mammor väntande sitt andra barn i båda grupperna. Tabell 1. Antal svenskfödda respektive utlandsfödda 1- respektive 2-föderskor boende i respektive stadsdel som fött barn i Malmö De tre stadsdelarna med högst disponibel medelinkomst är Oxie, Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden. De tre stadsdelarna med lägst disponibel medelinkomst är Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden. Till övriga centrala stadsdelar räknas Centrum och Kirseberg. Till ytterområden i övrigt räknas Husie, Hyllie och kranskommuner. 10

11 Med denna definition fördelar sig svenskfödda och utlandsfödda mammor enligt diagram 1 (siffror i procent). Diagram 1. Andel svenskafödda respektive utlandsfödda 1- och 2-föderskor, fördelade efter typ av stadsdel Siffrorna talar således för en betydande migration bland svenskfödda mammor mellan första och andra barnet till ytterområdenas villasamhällen och kranskommunerna, ett fenomen som i praktiken helt uteblivit bland utlandsfödda kvinnor. 11

12 2.MATERNELLA RISKFAKTORER 2.1 Ålder Tabell 2. Förlossningar fördelade efter ålderskategorier, Tabell 3. Genomsnittsålder för först- och omföderskor efter stadsdelar Här kan således noteras att lägst medelålder bland förstföderskor ses i två av de tre fattigaste stadsdelarna, Fosie och Rosengård, följt en Oxie, en av de rika stadsdelarna. I de två övriga stadsdelarna med högst disponibel medelinkomst per hushåll, Limhamn och Västra Innerstaden, ses medelålder över 30 år hos förstföderskorna. 12

13 Tabell 4. Tonårsgravida som fött barn i Malmö, fördelade efter stadsdel Statistikt överrepresenterade är stadsdelarna Fosie, Oxie och Rosengård. På motsvarande sätt underrepresenterade var Centrum, Limhamn totalt 4 tonårsmammor på 11 år, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden, samtliga stadsdelar med en hög andel svenskfödda förstföderskor. Diagram 2. Relation mellan tonårsgravida och socioekonomiska förhållanden 13

14 2.2 BMI Diagram 3. Trendutveckling för samtliga med BMI > 25, samtliga med BMI > 30 respektive samtliga med BMI > 35. Mammor som skötts inom offentlig mödrahälsovård I gruppen gravida med BMI > 25 ingår således de båda övriga gruppernas mammor också. Totala andelen överviktiga (BMI > 25) har på elva år stigit från 38% till 43 %. När det gäller fetma (BMI > 30) har på motsvarande sätt andelen mammor stigit från 13 till 20 %, och för uttalad fetma (BMI > 35) från 5 till 13 %. Diagram 4. BMI-fördelning efter stadsdel; procent av alla gravida vid inskrivning inom offentlig mödrahälsovård med BMI > 30 14

15 2.3 Tobaksbruk De barnaföderskor i Malmö åren med uppgifter om tobaksvanor fördelade sig enligt följande: Inget tobaksbruk Tobaksbruk före graviditeten, som slutat före graviditetsvecka Tobaksbruk i vecka 12, som slutat före graviditetsvecka Tobaksbruk under hela graviditeten Totalt 22,5 % av alla gravida kvinnor enligt ovan brukade tobak före graviditeten. I graviditetsvecka 32 kvarstod 5,1 % som tobaksbrukare. Dock har rökvanorna ändrat sig avsevärt över tiden, som framgår av det följande. Diagram 5. Trendutveckling för tobaksbruk före graviditet, vid inskrivning respektive i graviditetsvecka 33. Blivande mamor i offentlig mödravård Andelen tobaksbrukare bland malmökvinnor som blev gravida år 2000 och brukade offentlig mödrahälsovård var 31,6 %. Andelen har därefter stadigt sjunkit för att år 2010 vara 18,4 %. På motsvarande sätt har allt färre kvinnor i gruppen fortsatt bruka tobak fram till inskrivningen på mödravården vid graviditetsvecka 12, liksom andelen som fortsatt röka under graviditeten sjunkit från 6,9 till 3,2 %. 15

16 Diagram 6. Procentandel av tidigare tobaksbrukare som slutat sitt tobaksbruk redan före inskrivningen, respektive hur många kvarvarande tobaksbrukare i graviditetsvecka 12 som slutat röka före graviditetsvecka 32. Av ovanstående framgår således att andelen tobaksbrukare bland barnaföderskor i Malmö stadigt minskat redan före graviditet, och att en ökande andel av kvarvarande tobaksbrukare spontant slutar röka före första besöket hos barnmorska. Däremot tycks andelen tobaksbrukare vid inskrivningen som därefter slutar röka inte ha förändrats på något påtagligt sätt, siffrorna ligger här stabilt kring ganska exakt 50 % (50,3 % i hela gruppen under 11 år). Tobaksbruk efter stadsdel Tabell 5. Odds ratio för tobaksbruk vid olika tidpunkter relaterat till boende 16

17 Andelen rökare sjunker stadigt från före graviditeten till vecka 32 i samtliga stadsdelar men i olika hög grad. Fosie är överrepresenterat när det gäller tobaksbruk såväl före graviditet som i graviditetsvecka 12 och 32. Såväl Kirseberg som Södra Innerstaden är överrepresenterade när det gäller tobaksbrukare före graviditeten, men här upphör tillräckligt många mammor att röka för att deras siffror ska vara normaliserade jämfört med övriga Malmö i sen graviditet. Motsatt fenomen ses i Oxie, där en mindre andel mammor slutar röka än i resten av Malmö, så att i sen graviditet det finns en klar överrepresentation av kvarvarande rökare här. Rosengård är svårbedömt då här finns en förhållandevis stor andel kvinnor som röker vattenpipa, något som i bokföringen inte noterats förrän under de allra senaste åren. Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden har genomgående en låg andel tobaksbrukare såväl före som under graviditet. 2.4 Psykisk ohälsa Diagram 7. Trendutveckling för medicinering med antidepressiva. Gravida inom offentlig mödrahälsovård i Malmö Medicinering med antidepressiva ligger de senaste åren på samma storleksnivå somm incidensen preeklampsi under graviditet (havandeskapsförgiftning). 17

18 2.5 Diabetes under graviditet Jämförelse är gjord mellan tre olika grupper blivande mammor beroende på födelseland. Diagram 8. Diabetesdiagnos under graviditet (%), efter födelseland. Mammor som fött barn i Malmö Riskmässigt ger detta fördelning enligt tabell 7 nedan. Tabell 6. Relativ risk för utveckling av diabetes, först- respektive omföderskor Hos omföderskor ser man således statistiskt säkra skillnader mellan svenskfödda kvinnor å ena sidan, och kvinnor kommande från Irak och Libanon å andra. 18

19 3. RISKFAKTORERS PÅVERKAN PÅ FÖRLOSSNINGSUTFALL 3.1 Ålder Senaste tio åren har genomsnittsåldern för förstföderskor i Malmö legat stabilt kring 29 år, men den enskilt största åldersgruppen barnaföderskor är åringarna Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Det är också stor skillnad mellan olika stadsdelarna och i de rikaste stadsdelarna är genomgående medelåldern för förstföderskor över 30 år. Bilden är inte heller enhetlig; förstföderskorna i Fosie har låg medelålder men samtidigt högre perinatal mortalitet än Malmö i övrigt. Diagram 9. Incidensen mammor med preeklampsi, förlösta i Malmö I Malmös befolkning ses en tydlig relation mellan stigande ålder och ökande förekomst av preeklampsi, ett tillstånd som i svårare form kan vara direkt livshotande för både mor och barn, och medför risker för bestående men i form av högt blodtryck och njurskador hos mamman, samt bestående neurologiska skador hos barnet. Det är väl känt sedan länge att preeklampsi är väsentligt vanligare hos förstföderskor än omföderskor. 19

20 Diabetes under graviditet och ålder Diagram 10. Incidensen mammor med diabetesdiagnos under graviditet, förlösta i Malmö Förekomst av diabetes är också korrelerat till stigande ålder, men här är det omföderskorna som utgör den stora riskgruppen Kejsarsnittsfrekvens relaterad till ålder Diagram 11. Kejsarsnittsfrekvens, akut och elektiv, hos mammor förlösta i Malmö , fördelad efter ålderskatergorier Risken för instrumentella ingrepp och kejsarsnitt ökar med stigande ålder, såväl planerade som akuta ingrepp. 20

21 3.1.4 Ålder - perinatal mortalitet Diagram 12. Frekvens perinatalt döda barn, födda i Malmö , fördelade efter mammans ålder Resultaten i Malmö är i överensstämmelse med tidigare kunskap om ålderns betydelse för risken för perinatalt dött barn. 21

22 3.2. BMI Tonåringar är överrepresenterade endast i gruppen mammor med BMI < 20 vid inskrivningen på mvc (OR 1,58, 95 % KI 1,33-1,87) Tabell 7. Kejsarsnittsrisk efter BMI-grupper (mammor förlösta i Malmö , som kontrollerats via offentlig mödravård) Här finns således ett klart samband mellan stigande BMI och kejsarsnittsfrekvens. Samtliga grupper är statistiskt signifikanta. Tabell 8. Risk för perinatal mortalitet efter BMI-grupper (barn födda till mammor förlösta i Malmö , som kontrollerats via offentlig mödravård) Även här finns en tydlig koppling mellan fetma (BMI > 30) och risk för perinatalt dött barn. 22

23 3.2.1 BMI och risk för SGA-barn Enda signifikanta samband mellan BMI-grupp och risk för litet barn för tiden sågs hos lägsta BMI-gruppen (BMI < 20; OR 1,40, 95 % KI 1,21 1,61) Samband mellan BMI och barn stort för tiden respektive diabetes under graviditet Diagram 13. Incidens diabetesdiagnos under graviditet och simplexbarn stora för tiden. Mammor förlösta i Malmö och kontrollerade via offentlig mödrahälsovård Med stigande BMI ses såväl stigande risk för accelererad fostertillväxt som diabetes under graviditet. 23

24 3.3 Tobaksbruk I Malmös befolkning kunde inte påvisas någon relation mellan graden av tobaksbruk och perinatal mortalitet. När det gäller risken för SGA-barn finns dock ett tydligt samband, vilket visas nedan (mammor kontrollerade via offentlig mödrahälsovård som fött barn i Malmö Simplexbarn). Tabell 9. Relativ risk för tillväxthämmat barn, beroende på rökning före och under graviditet 3.4. Boendets relation till utfall Perinatalt dött barn: Frekvensen är genomgående låg; den enda stadsdel som tangerar statistisk signifikans för ökad risk är Fosie (OR 1,42, 95 % KI 1,00 2,01). SGA-barn är signifikant överrepresenterade i Fosie (OR 1,22; 95 % KI 1,06 1,40) Oxie (OR 1,36; 95 % KI 1,04 1,77) och Rosengård (OR 1,77; 95 % KI 1,54 2,03) LGA-barn är på motsvarande sätt överrepresenterade i Husie (OR 1,32; 95 % KI 1,09 1,60) Limhamn (OR 1,26; 95 % KI 1,06 1,50) och Oxie (OR 1,26; 95 % KI 1,01 1,58) LGA-barn är underrepresenterade i Centrum (OR 0,78; 95 % KI 0,66 0,92) Fosie (OR 0,72; 95 % KI 0,63 0,82) Rosengård (OR 0,76; 95 % KI 0,69 0,87) och S Innerstaden (OR 0,78; 95 % KI 0,70 0,88) Oxie är således den enda stadsdel som är signifikant överrepresenterad BÅDE när det gäller barn som är små för tiden och barn som är stora för tiden. 24

25 Diskussion 1. Malmö har en befolkning som är tydligt segregerad när det gäller socioekonomiska förutsättningar, vilket ses tydligt när man studerar boende hos unga barnaföderskor. Härkomst är tydligt korrelerad till såväl i vilken stadsdel man bor när man väntar sitt första barn, som i vilken grad migration därefter sker till boende i områden med bättre socioekonomisk status och bättre bostadsförhållanden. I den svenskfödda befolkningen ses en tydlig sådan utveckling; en andel av svenskfödda kvinnor flyttar även ut från Malmö efter att ha bildat familj. Bland invandrargrupperna ses i allt väsentligt inte någon sådan migration alls. 2. Mammornas ålder skiljer sig också beroende på social bakgrund och boende. Både låg och hög ålder medför risker. Tonårsgraviditeter medför en ungefär dubbel så hög risk för perinatalt dött barn jämfört med övriga befolkningen. Man skulle kunna tänka sig att det funnes en skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda unga kvinnor, med en socialt mer accepterad situation att föda barn tidigt bland utlandsfödda kvinnor och därför minskade risker jämfört med gruppen svenskfödda kvinnor. Någon skillnad ses dock inte alls, så man kan förmoda att en hög andel tonårsgravida är ett mått på social stigmatisering oavsett bakgrund. De båda grupperna är dessutom nästan exakt jämnstora, drygt 500 tonårsmammor år i vardera gruppen trots att svenskfödda mammor i Malmö är dubbelt så många som utlandsfödda; proportioner som hållit sig stabila senaste 20 åren. Att vara tonårsmamma är också signifikant kopplat till lågt BMI (<20) och ökad risk för att få ett tillväxthämmat barn, något som sedan tidigare är välkänt kopplat till CPskador och andra utvecklingsstörningar. Det enda sätt vi dag har att minska dessa barns riskutsatthet är att upptäcka tillväxtavvikelser redan under graviditeten; ett väsentligt motiv och egentligen ursprunget till den andra rutinultraljudsundersökningen som infördes i Malmö och Lund på 1980-talet [Laurin]. De stadsdelar där vi noterar en signifikant högre andel tonårsmammor än övriga är de fattiga stadsdelarna Rosengård och Fosie, och den rika stadsdelen Oxie. Att vara äldre barnaföderska medför ett annat riskspektrum. Vi ser en tydlig koppling mellan stigande ålder och rent maternella komplikationer, såsom en ökande förekomst av såväl diabetes under graviditet som preeklampsi (havandeskapsförgiftning). Ökande ålder är också korrelerat till stigande BMI, med de specifika risker det innebär, vilket diskuteras nedan. Med stigande ålder stiger också kejsarsnittsfrekvensen, vilket i sin tur medför stigande risker för såväl mor allvarliga infektioner, svåra blödningskomplikationer, maternell död som barn ökade risker för neonatal hypoglykemi med möjliga kopplingar till senare utvecklingsstörningar, påverkat immunförsvar med signifikant ökad risk för astma i barnaåren och motsvarande ökade risker för allvarliga tarminfektioner under uppväxtåren och neonatala andningsrubbningar med påverkad amningsfunktion som följd och ännu oklara konsekvenser för fortsatt utveckling under barnaåren. 3. Överviktsproblematiken är ett ökande bekymmer. År 2000 var 38 % av alla nygravida överviktiga (BMI > 25) mot 43 % år Uttalad fetma (BMI > 35) har ökat från 4,7 till 12,9 % av befolkningen, i praktiken en tredubbling på elva år. Högt BMI är kraftigt korrelerat till ökad risk för dött barn, barn stort för tiden vilket medför ökande risker för förlossningsskador återigen drabbande både mor och barn, och högre kejsarsnittsfrekvens, det senare dubbelt olyckligt då mammor drabbade av uttalad fetma utgör en riskgrupp för allvarliga komplikationer i samband med operationer. Ökande BMI innebär också ökande risker för diabetes under graviditet. Problematiken skiljer sig beroende på härkomst; mammor från Mellanöstern (Irak, Libanon) är kraftigt överrepresenterade bland såväl mammor med uttalad fetma som bland mammor med diabetes under graviditet. 2 % av svenskfödda omföderskor drabbas av diabetes; siffrorna bland kvinnor från Libanon och Irak når tal kring 9 %. En invandrargrupp skiljer ut sig riskmässigt: iranska kvinnor, där andelen överviktiga är lägre än i den svenskfödda befolkningen. Detta torde representera det faktum att denna folkgrupp i hög grad kommer från en helt annan social miljö än merparten av invandrarkvinnor från arabstaterna och nordöstra Afrika. Rosengård, Oxie, Kirseberg och Fosie är överrepresenterade stadsdelar när det gäller mammor med fetma (BMI > 30), med den statistiska konsekvensen att Oxie är signifikant överrepresenterat när det gäller såväl underviktiga (SGA) barn som överviktiga (LGA). 25

26 4. Rökvanorna hos kvinnor i fertil ålder tycks ha förändrats väsentligt under senaste decenniet. Mellan år 2001 och 2010 minskade andelen tobaksbrukande kvinnor före graviditet med 42 %. Den allmänna inställningen till rökning och begränsningarna av röktillåtna miljöer torde ha betytt mer än tidigare decenniers rena informationskampanjer i frågan. Andelen mammor som slutar bruka tobak i och med att de blir gravida har också ökat från 68 till 82 procent, troligen också uttryck för medvetenheten om det olämpliga med tobaksbruk under graviditet. I allt är det bara 3 % av alla blivande mammor i dag som fortfarande är tobaksbrukare efter graviditetsvecka 32, men intressant är att andelen rökande mammor i vecka 12 som slutat efter inskrivningen på mödravården inte har ökat senaste elva åren. Detta är inte detsamma som att diskussionen om detta mellan barnmorska och mamma är oväsentlig; 50 % av kvarvarande tobaksbrukare slutar trots allt röka efter sin första kontakt med barnmorska. Det finns kopplingar mellan tonårsmammor och rökare, och även mellan rökning under graviditeten och tillväxthämmat barn med risker som redan nämnts ovan. Dessa samband ses endast hos mammor som fortsatt röka sedan de blivit gravida. Bland icke-rökare och mammor som slutat sitt tobaksbruk i och med att de blivit medvetna om att de är gravida ses inga riskskillnader. Det finns inga skillnader i risker för barnet mellan mammor som slutat röka efter inskrivningen på mvc i vecka 12 och mammor som fortsatt röka därefter. Troligen avspeglar det direkta effekter på moderkakans blodcirkulation under dess bildande mellan graviditetsvecka 8 och 12. Lite karikerat ser vi således en riskmamma som är underviktig, troligen rökande, tonåring från någon av våra fattigaste stadsdelar, med ökad risk för tillväxthämning hos barnet och ökad risk för att barnet ska dö under graviditet eller i anslutning till förlossning som följd. Vi ser också en kraftigt ökande andel mammor med uttalad fetma, ofta från någon av våra fattigare stadsdelar och ofta med en bakgrund från en fattig miljö i Mellanöstern eller östra Afrika, med kraftigt ökade risker för utveckling av diabetes under graviditeten, ökade risker för dött barn under graviditeten och / eller uttalad tillväxtacceleration under slutet av graviditeten med i sin tur höga risker för förlossningskomplikationer, kejsarsnitt, skador på både mor och barn, uttalad blodsockerbrist hos det nyfödda barnet och andningsstörningar. Det finns i dag en god kunskap om att förebyggande arbete mot utveckling av övervikt måste påbörjas redan i förskoleålder, och att redan när barnen når tonåren handlar det mer om att hantera redan uppkommen övervikt, snarare än att förbygga denna. I västvärlden är övervikt i dag starkt kopplad till socioekonomiskt resurssvaga grupper, och den enda strimma av hopp som finns tycks vara att just tonårsflickor från dessa grupper tycks svara på insatser såsom information och obligatorisk fysisk aktivitet i skolan. Förutom detta finns dock tyvärr inga hälsoprogram beskrivna som har uppvisat någon entydig effekt av bestående värde när det gäller att förebygga fetma i barn- och ungdomsåren (information om matvanor, stimulerande av fysisk aktivitet utanför skoltid, begränsning av tv-tittande och dataspelande) [ Haynos et al ]. 5. Psykisk ohälsa har i modern tid ägnats allt större uppmärksamhet som prediktor såväl för bristande fostertillväxt som för förlossningskomplikationer. Stresshormoner är en riskfaktor både för utveckling av diabetes under graviditeten och för försämrad näringsförsörjning av det blivande barnet genom moderkakan. Låggradig men kronisk stress manifesterande sig snarare i allmän oro och sömnproblem, än i dramatisk utveckling av djupgående depressioner eller panikångest, har visat sig signifikant korrelerad till akut kejsarsnitt under förlossning [ Sjöström; Wangel et al]. Detta är således ur befolkningsperspektiv de stora utmaningarna framöver vi står inför inom obstetriken. Det mest hoppingivande med situationen är förändringarna i rökvanor, men ännu har vi inga medel att påverka övervikt som en riskfaktor. Faktum är att den bassäng på sjukhuset i Malmö som sjukgymnasterna på Kvinnokliniken haft tillgängliga som enda arbetsinstrument att hjälpa dessa kvinnor, planerar Region Skåne nu att hyra ut till privata aktörer som kan erbjuda denna service till sina friska blivande mammor istället. 6. Vad kan då göras inom mödrahälsovårdens ramar? Kommissionens uppgift är att komma med förslag hur sociala faktorer som har koppling till hälsa skulle kunna påverkas. Av denna rapport framgår tydligt hur boende- 26

27 segregering och ursprungsland har ett samband med flera av de resultat som redovisas. För att om möjligt ge mödrarna och deras familjer bättre kunskaper om rättigheter och möjligheter i det svenska samhället är det viktigt att dessa frågor tas upp vid kontrollerna. Uppmärksamhet måste ägnas åt den sociala situationen som väntar barnet som skall födas. Kontakterna med BVC är viktiga för att skapa kontinuitet i detta arbete. en funktion inom kvinnosjukvården för samlad kunskap om folkhälsoläget och dess utveckling över tiden hos de gravida i Malmö, med nära samarbetsmöjligheter med barnhälsovård och kommunala instanser ekonomiska incitament för sundare matvanor (flera studier visar att prislappen på läsk har större betydelse som återhållande faktor än information om att den är onyttig). De medicinska kontrollerna under graviditeten är sannolikt de bästa tänkbara och uppfyller högt ställda krav på vetenskaplig evidens. Strävan borde vara att även hanteringen av psykisk och social problematik uppfyller samma höga krav så att det nyfödda barnet får optimala chanser till ett friskt liv med bra livskvalitet. Stringensen i detta omhändertagande är i dag inte densamma som i hantering av de rent medicinska kontrollerna, och är därför i hög grad avhängig av den enskilda barnmorskans kunskap, insikt och engagemang i dessa frågor. Den väsentligaste funktionen som behövs i en stad som Malmö är att fortlöpande ha en överblick över den gravida befolkningens riskfaktorer och hälsa. Organisationen som sådan är dock genom hälsovalsbeslutet i Region Skåne splittrad från och med 1 september I dag tjänstgör de olika mödravårdsenheterna offentliga likväl som privata endast som producenter av vård där det redan märks att fokus börjar skifta mot de rena produktionstalen. Någon samlad funktion för kvalitetskontroll och folkhälsoöverblick motsvarande den som mödrahälsovårdsöverläkarfunktionen utgjorde tidigare finns inte längre. Det kunskapscentrum som byggs upp på regional nivå kommer som huvudsaklig uppgift ha att driva utbildning och skriva riktlinjer för basmödravården i Region Skåne. Någon kunskap om eller fokus på förhållandena i landets tredje största stad finns inte där. De arbetsinstrument som behövs för att långsiktigt sett förbättra situationen för de sämst ställda gravida i Malmö torde handla om tidig information i skolan om sunda levnadsvanor, riskerna med övervikt och fetma samt obligatorisk basal sexualundervisning där också riskerna tas upp med att bli gravid som tonårsflicka obligatorisk fysisk aktivitet i skolorna, även utanför ordinarie gymnastiktimmar 27

28 Referenser Bellamy, L; Casas, J-P; Hingorani, A; Williams D. Type 2 diabetes mellitus after gestational diabetes: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2009; 373: Callaway LK, Prins JB, Chang AM, et al. The prevalence and impact of over- weight and obesity in an Australian obstetric population. Med J Aust 2006;184:56 9. Catalano PM, Ehrenberg HM. The short- and long-term implications of maternal obesity on the mother and her offspring. Br J Obstet Gynaecol 2006;113: Cedergren MI. Maternal morbid obesity and the risk of adverse pregnancy outcome. Obstet Gynecol 2004;103: CEMACH: Confidential Enquiry into Maternal and Child Health. Why mothers die.the sixth report into maternal deaths in the United Kingdom. London: RCOG Press; 2004 Chatwal J, Verma M, Riar SK. Obesity among pre-adolescent and adolescents of a developing country (India). Asia Pac J Clin Nutr. 2004;13(3): Crowther, CA; Hiller, JE; Moss, JR; McPhee, AJ; Jeffries, WS; Robinson, JS. Effect of Treatment of Gestational Diabettes Mellitus on Pregnancy Outcomes. N Engl J Med 2005; 352: Doyle, LW. Neonatal intensive care att borderline viability is it worth it? Early Hum Dev 2004; 80:2: Ericson A, Eriksson M, Källén B & Zetterström R. Methods for the evaluation of social effects on birth weight-experiences with Swedish population registries. Scand. J. Soc. Med. 1993;2: Fagen, C; King, JD; Erick, M. Nutritional Management in Women with Gestational Diabetes Mellitus: A Review by ADA s Diabetes Care and Education Dietetic Practice Group. J Am Diet Assoc 1995; 95: Haynos, A.F. & O Donohue, W.T., Universal childhood and adolescent obesity prevention programs: Review and critical analysis, Clinical Psychology Review 2011; doi: /j.cpr Heslehurst N, Simpson H, Ells LJ, et al. The impact of maternal BMI status on pregnancy outcomes with immediate shortterm obstetric resource implica- tions: a meta-analysis. Obes Rev 2008;9: Hoffman S, Hatch MC. Stress, social support and pregnancy outcome: a reassessment based on recent research. Paediatric and Perinatal Epidemiology 1996: 86: Huda, S; Brodie S; Lauren E; Sattar, N. Obesity in pregnancy: prevalence and metabolic consequences. Seminars in Fetal & Neonatal Medicine 2010;15: James AH, Jamison MG, Brancazio LR, et al. Venous thromboembolism during pregnancy and the postpartum period: incidence, risk factors, and mortality. Am J Obstet Gynecol 2006;194: Jarvie, E; Ramsay, JE. Obstetric management of obesity in pregnancy Seminars in Fetal & Neonatal Medicine 2010;15: Kanner AD, Coyne JC, Schaefer C, Lazarus RS. Comparison of two modes of stress measurement: daily hassles and uplifts versus major life events. Journal of Behavioral Medicine 1981; 4:

29 Kogan MD. Social causes of low birth weight. J. R. Soc. Med. 1995;88: Kramer MS. Determinants of low birth weight: methodological assessment and metaanalysis. Bull. WHO 1987; 65: Laitinen J, Power C, Jarvelin MR. Family social class, maternal body mass index, childhood body mass index, and age at menarche as predictors of adult obesity. Am J Clin Nutr 2001;74: Laurin, J: Intra-Uterine Growth Retardation A clinical and ultrasonic investigation fo diagnosis and fetal surveillance Department od Obstetrics andgynaecology University of Lund Malmö General Hospital Sweden 1987 Marsál, K, Grennert, L: Obstetrisk Öppenvård. Liber AB Mokdad AH, Serdula MK, Dietz WH, Bowman BA, Marks JS, Koplan JP. The spread of the obesity epidemic in the United States, JAMA 1999;282: Molin, J; Laurin J; and Lindqvist P. Two routine ultrasound examinations in pregnancy improves the identification of IUGR before delivery. In preparation Nohr EA, Bech BH, Davies MJ, et al. Prepregnancy obesity and fetal death: a study within the Danish National Birth Cohort. Obstet Gynecol 2005;106: Parker JD, Schoendorf KC & Kiely JL. Associations between measures of socioeconomic status and low birth weight, small for gestational age, and premature delivery in the United States. Ann. Epidemiol. 1994;44: Rydhström, H: Factors influencing twin perinatal mortality Lund University of Lund 1990 Sidhu S, Marwah G, Prabhjot. Prevalence of overweight and obesity among the affluent adolescent school children of Amritsar, Punjab. Coll Antropol 2005;29: Sjöström K: Some effects og maternal anxiety on the fetus and on pregnancy outcome Dept of Obstetrics and Gynecology Malmö University Hospital Lund University Malmö 2002 Wangel, A-M; Molin, J; Östman, M; Jernström, H. Emergency cesarean sections can be predicted by markers for stress, worry and sleep disturbances in first-time mothers. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. Submitted and accepted for publication Wilcox MA, Smith SJ, Johnson IR, Maynard PV & Chilvers CE. The effect of social deprivation on birthweight, excluding physiological and pathological effects. Br. J. Obstet. Gynaecol. 1995;102:

30 30

31

32 Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är en oberoende kommission med upp drag från Malmö stad att ta fram mål och strategier för att minska skillnader i hälsa. Läs mer på och

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2

Läs mer

Mödrahälsovård KANDIDATFÖRELÄSNING KK UMAS

Mödrahälsovård KANDIDATFÖRELÄSNING KK UMAS 2013-02-15 Mödrahälsovård KANDIDATFÖRELÄSNING KK UMAS SVERIGE ÅR 1900 138.139 levande barn, varav 15.759 oäkta 2,6 % dödfödda barn ( perinatal mortalitet UMAS omkring 0,3 % ) Mamma-dödlighet vid barnsbörd

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning Extrem prematuritet Obstetrisk handläggning - en balansgång mellan fetal indikation och maternell risk SFOG Örebro 2016 Maria Jonsson Docent Förlossningsöverläkare Akademiska sjukhuset Uppsala Handläggning

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter. En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor

Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter. En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor Retrospektiv journalstudie Omfattade åren 2001-2009 180 somaliska

Läs mer

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department GynObstetrik Förtidsbörd Health Department Innehållsförteckning 1 Förtidsbörd.....2 Definition.......2 Incidens.......2 Riskfaktorer.......2 Orsaker.......2 Faktorer associeras med förtidsbörd.. 3 Akut

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Kvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa

Kvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa Elisabet Forsum, professor, avdelningen för nutrition, institutionen för biomedicin och kirurgi, Linköpings universitet (EliFo@ibk.liu.se) Karin Boström, leg läkare, specialist i obstetrik och gynekologi,

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm. Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Vanliga graviditetskomplikationer 2010. Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge

Vanliga graviditetskomplikationer 2010. Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge Vanliga graviditetskomplikationer 2010 Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge Obstetrik Syftet med obstetrisk verksamhet är att optimera förutsättningarna för frisk mor

Läs mer

Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel

Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Charlotte Elvander, Barnmorska, PhD Mia Ahlberg, Barnmorska, PhD Malin Edqvist, Barnmorska, Doktorand Olof Stephansson, MD,

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53

Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53 Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53 1. Nämn 2 faktorer som har betydelse för en normal konception hos kvinnan. 2p 2. Nämn 3 faktorer som kan bidra till ett avvikande spermaprov.

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Anja Marklund, leg.läkare, KK Södersjukhuset Josefine Nasiell, överläkare, KK Huddinge Omedelbara

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård It is not whether your caesarean section rate is too high or too low but: Do you know what it is, why, and what are the consequences?

Läs mer

Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning?

Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning? Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning? Anna Gunnerbeck, ST-läkare Pediatrik, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Doktorand vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet

Läs mer

UTVÄRDERING AV GRAVIDITETSUTFALLET HOS GRAVIDA KVINNOR MED TYP 1 DIABETES I NORRBOTTEN MELLAN ÅREN 2006 OCH 2011

UTVÄRDERING AV GRAVIDITETSUTFALLET HOS GRAVIDA KVINNOR MED TYP 1 DIABETES I NORRBOTTEN MELLAN ÅREN 2006 OCH 2011 UTVÄRDERING AV GRAVIDITETSUTFALLET HOS GRAVIDA KVINNOR MED TYP 1 DIABETES I NORRBOTTEN MELLAN ÅREN 2006 OCH 2011 Sara Eriksson, ST-läkare Internmedicin och endokrinologi, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Atypisk cervixcytologi under graviditet

Atypisk cervixcytologi under graviditet Atypisk cervixcytologi under graviditet SFOG-veckan i Varberg 26 augusti 2014 Cecilia Kärrberg Överläkare, Med dr Processansvarig för cervixdysplasi och vulvaförändringar Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt

Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt Godkänt den: 2017-05-01 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt Bakgrund

Läs mer

Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa

Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa Generell OGTT en möjlighet till förbättrat graviditetsutfall och förbättrad framtida hälsa SFOG Kristianstad 2012 Eva Anderberg Leg. Barnmorska. Med Dr 1 Diabetessjukdomen Debuterar smygande och Personerna

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Intrauterin tillväxthämning

Intrauterin tillväxthämning Intrauterin tillväxthämning Intrauterin tillväxthämning IUGR = Intrauterine growth restriction vs. SGA = small for gestational age Biparietal diameter (BPD) Femurlängd (FL) FL Bukdiameter (AD) AD Fetal

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Vår tids skandal dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa

Vår tids skandal dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa Vår tids skandal 20 000 dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa Staffan Bergström Avd. för internationell hälsa (IHCAR) Karolinska Institutet Stockholm Women are not dying because of diseases we

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Introduktion Den regionala gruppen för preventiv kvinnohälsovård bildades i december 2008 med syftet att göra fördjupade analyser och arbeta fram förbättringsmöjligheter

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

GynObstetrik. Eklampsi. the33. Health Department

GynObstetrik. Eklampsi. the33. Health Department GynObstetrik Eklampsi Health Department Innehållsförteckning 1 Eklampsi.......2 Inledning......2 Incidens....2 Patofysiologi......2 Symtom.........2 Behandling......3 Prognos.........3 Referenser.........

Läs mer

Trombos under graviditetmortalitet

Trombos under graviditetmortalitet Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT)

Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT) Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT) inom MHV i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Fetmakirurgi och preventivmedel

Fetmakirurgi och preventivmedel Fetmakirurgi och preventivmedel Jan Brynhildsen Obstetrik & Gynekologi, Linköpings universitet Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Vilka råd ger vi och vad finns det egentligen för grund?

Läs mer