Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt"

Transkript

1 Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013

2 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA HELSINGBORG KRISTIANSTAD MALMÖ LUND YSTAD PRS Perinatal PRS Revision Syd Perinatal Revision South A Regional Perinatal Quality-Register Data exporterad från obstetriska datajournaler (obstetriska poster) Data exporterad från lokala databaser (obstetriska poster) Data exporterad från lokala databaser (neonatala poster) Obstetrical unit, electronical reporting Obstetrical unit, reporting by paper forms Data direkt inmatade i den webb-baserade databasen

3 Förlossningsstart Robsongrupp 5, Ystad

4 Förlossningssätt Robsongrupp 5, Ystad

5 Kejsarsnittsfrekvens och Robsongrupp 5 Ystad 2008 september 2013

6 Uterusruptur hos kvinnor med sina två första förlossningar Planerad vaginal förlossning Planerat kejsarsnitt Totalt n / N ( % ) n / N ( % ) n / N ( % ) Förstföderskor 102 / (0.0) 1 / (0.0) 103 / (0.0) Första förlossningen vaginal 74 / (0.0) 3 / (0.0) 77 / (0.0) Första förlossningen kejsarsnitt 447 / (1.1) 27 / (0.1) 474 / (0.8) NNT: För att undvika en uterusruptur hos kvinnor med ett tidigare kejsarsnitt behöver man göra 109 planerade kejsarsnitt andra förlossningen.

7 Bakgrundsfakta Total kejsarsnittsfrekvens i Sverige Planerade + akuta kejsarsnitt efter ett tidigare kejsarsnitt ca 50% Planerad vaginal förlossning efter kejsarsnitt (trial of labour after caesarean, TOLAC) 70% Lyckad TOLAC, vaginal birth after caesarean (VBAC) 74%

8 Tankar inför doktorandarbetet När bör man egentligen planera för vaginal förlossning respektive kejsarsnitt efter ett tidigare kejsarsnitt? När kan man inducera förlossningen? Hur går det för mödrarna? Hur går det för barnen? Är det skillnad i utfall (förlossningssätt, barn) beroende på indikationen för det första kejsarsnittet?

9 Studie 1-4. Studiepopulationer från Medicinska födelseregistret, MFR 1. Första två förlossningar , 2a förl enkelbörd 2. Första två förlossningar Första två förlossningar , 2a förl enkelbörd 4. Minst två förlossningar, minst 1 förl efter 1 kejsarsnitt a förlossning vaginal a förlossning kejsarsnitt förstföderskor a förlossning kejsarsnitt, 2a förl enkelbörd a förlossning vaginal planerat vaginal 2a förl planerat kejsarsnitt a förl kejsarsnitt planerat vaginal 2a förl planerat kejsarsnitt tidigare kejsarsnitt, kvar efter exklusion av bl a planerat kejsarsnitt och flerbörd förl 2 Apgar score <7 5 min Perinatal död Akuta kejsarsnitt Apgar score <7 5 min Sannolikhet för vaginal förlossning

10 Hierarkiskt system för kejsarsnittsindikationer, första förlossningen Ej hierarki: varje kejsarsnitt hade i medeltal 1,9 diagnoser/indikationer 1. Flerbörd 2. Förtidsbörd, <37 graviditetsveckor 3. Sätesbjudning, sned- och tvärläge 4. Medfödda missbildningar* 5. Uterusruptur 6. Placenta praevia 7. Diabetes mellitus / graviditetsdiabetes 8. Liten för tiden / misstänkt tillväxthämning före förlossning 9. Stor för tiden / misstänkt stor för tiden / födelsevikt >4 500 g 10. Överburenhet, 42 graviditetsveckor 11. Allvarliga graviditetskomplikationer / Allvarlig sjukdom hos modern 12. Förlossningskomplikationer 13. Fosterpåverkan eller fosterdöd 14. Kejsarsnitt utan medicinsk indikation / mindre allvarliga diagnoser 15. Ingen diagnos tillgänglig *undantag: medfödd höftledsluxation/instabil höftled, icke nedvandrad testikel, öppetstående ductus arteriosus, en artär i navelsträngen och/eller preauriculaära tags

11 Indikationsgruppernas relativa storlek i icke-hierarkiskt och hierarkiskt system Flerbörd 2. Förtidsbörd, <37 veckor 3. Sätesbjudning, sned- och tvärläge 4. Medfödda missbildningar 5. Uterusruptur 6. Placenta praevia 7. Diabetes mellitus / grav.diabetes 8. SGA / misstänkt IUGR 9. LGA / misstänkt stor / >4500 g 10. Överburenhet, 42 veckor 11. Allvarliga grav.komplikationer / Allvarlig sjd 12. Förlossningskomplikationer 13. Fosterpåverkan eller fosterdöd 14. Ingen medicinsk indikation 15. Ingen diagnos tillgänglig

12 Kejsarsnittsindikationer för de kvinnor som genomgick kejsarsnitt första förlossningen och upprepning av samma indikation vid andra förlossningen, oavsett förlossningssätt Proportion m. denna kejsarsnittsindikation första förlossningen och upprepad andra förlossningen Proportion utan denna kejsarsnittsindikation första förlossningen men med indikationen andra förlossningen OR för upprepning: denna indikation första förlossningen versus en annan indikation första förlossningen Icke hierarkiskt system n / N (%) n / N (%) OR (95 % CI) 1. Flerbörd 46 /1674 (2.7) 932 / (1.4) 2.0 ( ) 2. Förtidsbörd, <37 veckor 1826 / (17.4) 2426 / (4.1) 4.9 ( ) 3. Sätesbjudning, sned- och tvärläge 1225 / (8.8) 2104 / (3.8) 2.4 ( ) 4. Medfödda missbildningar 106 / 2592 (4.1) 1611 / (2.4) 1.7 ( ) 5. Uterusruptur 0 / 33 (0.0) 552 / (0.8) Placenta praevia 22 / 742 (3.0) 298 / (0.4) 7.0 ( ) 7. Diabetes mellitus / grav.diabetes 944 / 1373 (68.8) 907 / (1.3) ( ) 8. SGA* / misstänkt IUGR 1016 / 7006 (14.5) 1328 / (2.1) 7.8 ( ) 9. LGA** / misstänkt LGA / >4500 g 1760 / 4606 (38.2) 3991 / (6.2) 9.4 ( ) 10. Överburenhet, 42 v 1285 / 8871 (14.5) 3376 / (5.6) 2.9 ( ) 11. Allvarliga grav.kompl / Allvarl sjd 612 / 6420 (9.5) 1240 / (2.0) 5.2 ( ) 12. Förlossningskomplikationer / (40.8) 7754 / (25.3) 2.0 ( ) 13. Fosterpåverkan eller fosterdöd 2966 / (15.7) 4787 / (9.5) 1.8 ( )

13 Proportion med denna kejsarsnittsindikation första förlossningen och upprepad andra förlossningen Proportion utan denna kejsarsnittsindikation första förlossningen men med indikationen andra förlossningen OR för upprepning: denna indikation första förlossningen versus en annan indikation första förlossningen Hierarkiskt system n / N (%) n / N (%) OR (95 % CI) 1. Flerbörd 46 / 1674 (2.7) 932/ (1.4) 2.0 ( ) 2. Förtidsbörd, <37 veckor 1677 / 9584 (17.5) 2212/ (3.7) 5.5 ( ) 3. Sätesbj., sned- och tvärläge, 37 v 834 / (7.3) 1730/ (3.0) 2.6 ( ) 4. Medfödda missbildningar 50 / 1412 (3.5) 1320/ (1.9) 1.8 ( ) 5. Uterusruptur 0 / 24 (0.0) 513/ (0.7) Placenta praevia 4 / 325 (1.2) 125/ (0.2) 6.8 ( ) 7. Diabetes mellitus / grav.diabetes 468 / 896 (52.2) 934/ (1.4) 78.8 ( ) 8. SGA / misstänkt IUGR 269 / 2871 (9.4) 1103/ (1.7) 6.1 ( ) 9. LGA / misstänkt stor / >4500 g 1116 / 3474 (32.1) 3514/ (5.4) 8.4 ( ) 10. Överburenhet, 42 veckor 819 / 6658 (12.3) 2862/ (4.6) 2.9 ( ) 11. Allvarliga grav.kompl/ Allvarl sjd 91 / 1805 (5.0) 806 / (1.2) 4.4 ( ) 12. Förlossningskomplikationer 5803/ (33.1) 9363/ (18.1) 2.2 ( ) 13. Fosterpåverkan eller fosterdöd 506 / 5701 (8.9) 2681/ (4.2) 2.2 ( ) CI, konfidensintervall; IUGR, intrauterin tillväxthämning; OR, odds ratio; SD, standarddeviation *Liten för tiden: födelsevikt mindre än -2 SD enligt svensk standard-tillväxtkurva **Stor för tiden: födelsevikt större än +2 SD enligt svensk standard-tillväxtkurva

14 Indications for first caesarean and delivery mode in subsequent trial of labour. Fagerberg MC, Marsal K, Ekstrom P, Kallen K. Paediatr Perinat Epidemiol 2013; 27:72-80.

15 Förlossningssätt hos förstföderskor och tvåföderskor. Enkelbörder, Sverige Vaginal, icke instrumentell förlossn. Elektivt kejsarsnitt Akut kejsarsnitt Instrumentell förlossn. Totalt n (%) n (%) n (%) n (%) N Förstföderskor (75) (4) (9) (12) En tidigare vaginal förl (92) (3) (2) (2) Ett tidigare kejsarsnitt (41) (30) (20) (9)

16 Studiepopulation Paediatr Perinat Epidemiol 2013; 27: MFR 2 första förlossningar kvinnor första förlossning med kejsarsnitt, enkelbörd 2a förlossningen förstföderskor

17 Tabell 2. Demografiska karaktäristika vid första förlossningen (förstföderskor som kommer att föda sina två första barn under studieperioden) eller vid andra förlossningen (kvinnor med en första kejsarsnittsförlossning) Förstföderskor Kejsarsnitt första förlossn. Karaktäristika n= (%) a n= (%) P-värde Förlossningsår < (54.9) 2201 (38.2) (34.7) (32.2) (10.4) (29.6) Mors ålder (år) <0.001 < (4.3) 129 (0.2) (27.3) 5123 (8.6) (42.1) (30.9) (21.9) (39.1) (4.1) (18.1) (0.2) 1863 (3.1) Mors födelseland 0.03 Sverige (86.7) (87.0) Annat (13.3) (13.0) Mors längd (cm) <0.001 Okänd < (2.6) 2844 (5.2) (34.2) (41.4) (53.3) (46.7) (9.9) 3676 (6.7) Mors body mass index, BMI (kg / m 2 ) <0.001 Okänt < (13.5) 4070 (8.1) (60.4) (50.6) (19.8) (27.6) (4.8) 4838 (9.6) (1.2) 1539 (3.1) (0.3) 534 (1.1) Fagerberg MC, Marsal K, Ekstrom P, Kallen K. Indications for first caesarean and delivery mode in subsequent trial of labour. Paediatr Perinat Epidemiol 2013; 27:72-80.

18 Lyckandefrekvens vid planerad vaginal förlossning; förstföderskor och kvinnor med ett tidigare kejsarsnitt. Indikationer för kejsarsnitt första förlossningen i hierarkisk ordning Planerad vaginal förlossning vaginal förlossn. akut kejsarsnitt % % Förstföderskor 91 9 Ett tidigare kejsarsnitt, totalt Flerbörd Förtidsbörd, <37 veckor Sätesbjudning, tvär- och snedläge Medfödda missbildningar Uterusruptur 6. Placenta praevia Diabetes mellitus / graviditetsdiabetes SGA / misstänkt IUGR LGA / misstänkt stort barn / >4 500 g Överburenhet, 42 veckor Allvarliga grav.kompl / Allvarlig sjukdom hos modern Förlossningskomplikationer Fosterpåverkan / fosterdöd Ingen medicinsk indikation Ingen diagnos tillgänglig 78 22

19 OR med 95% konfidensintervall för akut kejsarsnitt hos kvinnor med ett tidigare kejsarsnitt, per indikation för detta kejsarsnitt (hierarki), jämfört med förstföderskor 8 ojusterade justerade* *justerade för födelseår, mors ålder, rökning, längd och BMI samt förtidsbörd, säte och födelsevikts-sd-scores andra förlossningen.

20 100 Akuta och planerade kejsarsnitt vid förlossningen efter ett tidigare kejsarsnitt (%) Sverige Akut snitt Elektivt snitt

21 Resultat Kejsarsnitt första förlossningen gav en ökning av frekvensen akuta kejsarsnitt andra förlossningen jämfört med frekvensen hos förstföderskor. Ökningens storlek varierade betydligt med indikationen för det första kejsarsnittet.

22 Apgar score and perinatal death after one previous caesarean delivery Carlsson Wallin M, Ekstrom P, Marsal K, Kallen K. BJOG Aug;117(9):

23 Studiepopulation MFR Kvinnor med sina 2 första förlossningar , 2a förlossningen enkelbörd första förlossning med kejsarsnitt första förlossning vaginal

24 Apgar <7 vid 5 min, % av barnen vid andra förlossningen *justerat för födelseår, mors ålder, rökning, längd, BMI och barnparametrar (flerbörd, prematuritet, säte, viktdeviation) andra förlossn.

25 Kvinnor med sina två första förlossningar , andra förlossningen enkelbörd. Odds ratio med 95% konfidensintervall för Apgar score <7 vid 5 min; tidigare kejsarsnitt (indikationer i hierarki) versus tidigare vaginal förlossning 4 ojusterade justerade* 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 *justerade för födelseår, mors ålder, rökning, längd och BMI samt förtidsbörd, säte och födelsevikts- SD-scores andra förlossningen.

26 Perinatal dödlighet, av barnen vid andra förlossningen *justerade för födelseår, mors ålder, rökning, längd och BMI samt förtidsbörd, säte och födelsevikts-sdscores andra förlossningen.

27 Kvinnor med sina två första förlossningar , andra förlossningen enkelbörd. Odds ratio med 95% konfidensintervall för perinatal död (v28+0 d 6); tidigare kejsarsnitt (indikationer i hierarki) versus tidigare vaginal förlossning 4 ojusterade 3,5 3 justerade* 2,5 2 1,5 1 0,5 0 *justerade för födelseår, mors ålder, rökning, längd och BMI samt förtidsbörd, säte och födelsevikts- SD-scores andra förlossningen.

28 Resultat Barn till mödrar som genomgått en första förlossning via kejsarsnitt hade högre risk för låg Apgar score och perinatal död än barn till mödrar som genomgått en första vaginal förlossning. Riskökningens storlek var associerad med indikationen för det första kejsarsnittet.

29 Neonatal outcome after trial of labor or elective cesarean section in relation to the indication for the previous cesarean delivery. Fagerberg MC, Marsal K, Kallen K. Acta Obstet Gynecol Scand 2013; 92:

30 Studiepopulation MFR: Kvinnor med 2 första förl , 2a förl enkelbörd a förl kejsarsnitt a förl vaginal planerad vaginal förl 70% planerat kejsarsnitt 30% planerad vaginal förl 97% planerat kejsarsnitt 3%

31 Odds ratio med 95% konfidensintervall för Apgar score <7 vid 5 min för barn till tvåföderskor med enkelbörd; planerad vaginal förlossning versus planerat kejsarsnitt. 7 6 ojusterade 5 justerade för maternella & fetala faktorer NNT: För att undvika låg Apgar hos ett barn vid förlossningen efter ett kejsarsnitt behöver man göra 151 planerade kejsarsnitt (ojusterade) / 102 planerade kejsarsnitt (justerade värden) Motsvarande NNT vid förlossningskomplikationer första förlossningen 74 (justerat); fosterpåverkan första förlossningen 44 (justerat)

32 Resultat Barn till kvinnor med ett tidigare kejsarsnitt hade högre risk för låg Apgar score efter planerad vaginal förlossning än efter planerat kejsarsnitt. Risken skilde sig betydligt beroende på indikationen för det första kejsarsnittet.

33 Predicting the chance of vaginal delivery after one caesarean section. Validation and elaboration of an existing scoring system. FAGERBERG MC, MARSAL K, KALLEN K. IN MANUSCRIPT

34 Hur ska man då använda resultaten i rådgivningen vid graviditet efter ett kejsarsnitt? I USA finns ett internetbaserat scoringsystem, där man kan fylla i vissa data och få fram en sannolikhet för lyckad vaginal förlossning vid trial of labour after caesarean, TOLAC vaginal birth after caesarean, VBAC (Grobman et al.) Vi har validerat systemet mot våra svenska data och därefter bytt ut vissa data och lagt till andra för att få ett bättre system för svenska förhållanden. Mors ålder, längd och BMI, tidigare vaginal förlossning, indikationen för det tidigare kejsarsnittet och förlossningsavdelningens frekvens av TOLAC var statistiskt signifikanta faktorer för VBAC. Och vid mötet med kvinnan/paret får man sedan lägga till önskan om vaginal förlossning eller kejsarsnitt, önskan om fler graviditeter eller ej, förhållanden som tillkommer under graviditeten...

35 Still confused, but on a much higher level!

36 UNDERRUBRIK Tack!

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Kejsarsnitt i Sverige

Kejsarsnitt i Sverige Kejsarsnitt i Sverige 1990 2001 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en forskningsrapport. Det innebär att den innehåller kunskaper och analyser som bygger på vetenskapliga

Läs mer

GENERELLA INDIKATIONER

GENERELLA INDIKATIONER Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Obstetriska plexus brachialisskador

Obstetriska plexus brachialisskador Obstetriska plexus brachialisskador Margareta Mollberg barnmorska Huvudhandledare Henrik Hagberg professor Bihandledare Lars Ladfors MD, PhD SFOG veckan 2008 SKÖVDE Plexus brachialisflätan C5- Th 1 Styr

Läs mer

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm. Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,

Läs mer

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2009 Assisterad befruktning 1991 2008 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso-

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2012 5 Obstetrisk verksamhet 6 2012:22 Erbjuds

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2013 5 Obstetrisk verksamhet 6 2013:21 Erbjuds

Läs mer

Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år 2000-2010

Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år 2000-2010 Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år 2000-2010 Några uppgifter om boende, härkomst och komplikationsrisker Johan Molin Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer Staffan Bergström Averting Maternal Death & Disability (AMDD) Program, Columbia University, New York, USA & Division

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-05 Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

Läs mer

Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan

Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan Nationella MEDICINSKA Indikationer Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan Sammanfattning Frågeställning: Under vilka förutsättningar är det relevant att tillmötesgå en kvinnas önskan om ett planerat

Läs mer

Prevention av tidiga infektioner med grupp B-streptokocker (GBS) hos nyfödda

Prevention av tidiga infektioner med grupp B-streptokocker (GBS) hos nyfödda Prevention av tidiga infektioner med grupp B-streptokocker (GBS) hos nyfödda Rekommendationer för riskbaserad profylax baserade på underlag från experter Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

33:e Svenska perinatalmötet

33:e Svenska perinatalmötet Svensk Förening för Perinatalmedicin 33:e Svenska perinatalmötet 24-25 oktober, 2013 Svenska Läkaresällskapet Klara Östra Kyrkogata 10 Stockholm Preliminärt program Onsdag 24 oktober, kl 17-19 Årsmöte

Läs mer

Under graviditeten kommer blodflödet att öka till uterus pga en minskad perifer resistens Det kan gå så högt som 800mL/min (normalt runt 200mL/min)

Under graviditeten kommer blodflödet att öka till uterus pga en minskad perifer resistens Det kan gå så högt som 800mL/min (normalt runt 200mL/min) Blödning i sen graviditet Normalt Under graviditeten kommer blodflödet att öka till uterus pga en minskad perifer resistens Det kan gå så högt som 800mL/min (normalt runt 200mL/min) Genomsnittliga blodförlusten

Läs mer

PMS/PMDD. Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University

PMS/PMDD. Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University PMS/PMDD Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University Prevalence De barnafödande åren Humörbiverkan av p-piller Postpartum depression Barnlöshet kris Perimenopausal

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Sophiahemmet Högskola. Ingela Rådestad

Sophiahemmet Högskola. Ingela Rådestad Sophiahemmet Högskola Ingela Rådestad Malm, M-C., Lindgren, H., Rådestad, I. (accepted). To lose contact with one s unborn baby Mothers experiences prior to receiving news that her baby has died in utero.

Läs mer

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom och graviditet Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom Autoimmun leversjukdom Infektiös leversjukdom (hepatit, parasiter) Cirkulatorisk leversjukdom

Läs mer

Opiat underhållsbehandling under graviditet.

Opiat underhållsbehandling under graviditet. Opiat underhållsbehandling under graviditet. Hur oroliga bör vi vara för effekterna hos barnet? Barnet og Rusen Sandefjord September 2014 Ihsan Sarman Barnläkare, Neonatolog Stockholm Nikotin Alkohol Cannabis

Läs mer

Energi och vikt vid graviditet och amning

Energi och vikt vid graviditet och amning Rapport 25-2008 Energi och vikt vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION,

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en

Läs mer

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Louise 38 år är i tidig graviditet och kommer för ett första besök på mödravårdscentralen där du jobbar som barnläkare. Hon har ett kroniskt alkoholmissbruk sedan

Läs mer

Vattenavgång utan värkar vid fullgången tid. State of the art

Vattenavgång utan värkar vid fullgången tid. State of the art Vattenavgång utan värkar vid fullgången tid State of the art Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Graviditet, fetma och gastric bypass

Graviditet, fetma och gastric bypass Graviditet, fetma och gastric bypass OGU dagarna april 2013 Östersund Rebecka Kaplan Sturk Spec.läk Kvinnokliniken Södersjukhuset Fetma- en pandemi Definition BMI= vikt (kg)/ längd (meter) ² Undervikt

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Handläggning av normal förlossning. - State of the Art

Handläggning av normal förlossning. - State of the Art Handläggning av normal förlossning - State of the Art A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att det

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren

Läs mer

Gunnar Dahlgren. Anestesi och intensivvårdskliniken Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm gunnar.dahlgren@capiostgoran.se.

Gunnar Dahlgren. Anestesi och intensivvårdskliniken Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm gunnar.dahlgren@capiostgoran.se. Gunnar Dahlgren Anestesi och intensivvårdskliniken Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm gunnar.dahlgren@capiostgoran.se Tällberg 150413 Stor obstetrisk blödning vårt gemensamma ansvar Disposition 1. Bakgrund

Läs mer

för Kvinnosjukvården 2010

för Kvinnosjukvården 2010 SVENSK FÖRENING FÖR OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI DIAGNOSHANDBOK för Kvinnosjukvården 010 Fjärde upplagan Baserad på Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Klassifikation av kirurgiska åtgärder 1997

Läs mer

PLACENTA. I. Bakgrund

PLACENTA. I. Bakgrund PLACENTA I. Bakgrund Undersökning av placenta är av yttersta vikt för att fastställa orsaker till dödlighet och sjuklighet hos såväl mor som barn. Ett flertal av dessa tillstånd kan recidivera vid kommande

Läs mer

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005:

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: 1 05/208-10 Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: Utlåtande över Nordby et al Indicators of mancozeb exposure in relation to thyroid cancer and neural tube defects in

Läs mer

2014-06-11. Graviditet, hälsa och träning. Menstruationscykeln. Graviditet. Graviditet. Graviditetstecken. Trimestrar

2014-06-11. Graviditet, hälsa och träning. Menstruationscykeln. Graviditet. Graviditet. Graviditetstecken. Trimestrar Menstruationscykeln Graviditet, hälsa och träning Cecilia Fridén, leg sjukgymn, docent, Sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Institutet Namn Efternamn 11 juni 2014 2 Graviditet När ägget blir befruktat

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Försäkrad långt innan ni ses

Försäkrad långt innan ni ses Försäkrad långt innan ni ses Gravidförsäkring hos Trygg-Hansa Läs om Sveriges populäraste gravidförsäkring! Information före och efter köp Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen. Fullständig

Läs mer

Vikten av inskrivningsvikt, viktuppgång under graviditet samt relaterade hälsoeffekter -för mamma och barn

Vikten av inskrivningsvikt, viktuppgång under graviditet samt relaterade hälsoeffekter -för mamma och barn Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för klinisk näringslära Institutionen för medicin Vikten av inskrivningsvikt, viktuppgång under graviditet samt relaterade hälsoeffekter -för

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid Ingen självrisk Råd och tips på vår föräldrasajt www.tryggabarn.nu Snabb skadeservice ofta kan vi reglera

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R Författare till informationsskriften är P-G Larsson överläkare vid kvinnokliniken på Kärnsjukhuset i Skövde. Han har under

Läs mer

Barnmorskan i förlossningsvården

Barnmorskan i förlossningsvården Unik utbildningsdag! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk möjlighet? Att i tidigt skede värdera riskförlossningar och underlätta det normala födandet

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Återrapport från Gynop-registret Författare: Eva Uustal, registeransvarig bristningsregistret, Universitetssjukhuset Linköping REGISTRET UNDERSTÄLLT

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11 Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP. Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS

Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP. Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Historik Richard Asher; Lancet

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditet. September 1998 SBU. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

Rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditet. September 1998 SBU. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditet September 1998 SBU Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik SBU Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik STYRELSE Kjell Asplund

Läs mer

Kvinnors upplevelse av att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning

Kvinnors upplevelse av att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:12 Kvinnors upplevelse av att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Jonas Wohlin, IVBAR

Sveus konferens 25 november 2014. Jonas Wohlin, IVBAR Sveus konferens 25 november 2014 Jonas Wohlin, IVBAR 1 Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning under graviditet och postpartum

Fysisk aktivitet och träning under graviditet och postpartum FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@lsr.se SAMMANFATTNING Riktlinjerna för fysisk aktivitet och träning är desamma för gravida kvinnor som för övriga befolkningen, förutsatt att graviditeten

Läs mer

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

En nationell populationsbaserad studie på pelvina serösa carcinom; primär lokalisation, FIGO-stadium och överlevnad

En nationell populationsbaserad studie på pelvina serösa carcinom; primär lokalisation, FIGO-stadium och överlevnad Pernilla Dahm Kähler 1, Christian Staf 2, Maria Bjurberg 3, Christer Borgfeldt 4, Henrik Falconer 5, Erik Holmberg 2, Preben Kjölhede 6, Karin Stålberg 7, Per Rosenberg 8, Thomas Högberg 9 and Elisabeth

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Specialistskrivning. Obstetrik och gynekologi

Specialistskrivning. Obstetrik och gynekologi Specialistskrivning Obstetrik och gynekologi 2008 Skrivningen består av kortare eller längre s.k. MEQ (modified essay questions) frågor, vissa med inslag av faktafrågor. Totalt omfattar skrivningen 100

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE 2008-02-13 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, 581

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser?

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

VI VÄNTAR FLERLINGAR. Handbok för flerlingsföräldrar

VI VÄNTAR FLERLINGAR. Handbok för flerlingsföräldrar VI VÄNTAR FLERLINGAR Handbok för flerlingsföräldrar VI VÄNTAR FLERLINGAR ISBN 978-952-245-530-7 (tryckt) ISBN 978-952-245-539-4 (webb) DESIGN OCH LAYOUT Tuomas Karppinen ILLUSTRATION Taru Castren Erikoismedia

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Den Danske Bank in Sweden

Den Danske Bank in Sweden Capital Market Day, Copenhagen, 29 June 2000 Den Danske Bank in Sweden Ulf Lundahl Senior Executive Vice President of Östgöta Enskilda Bank Östgöta Enskilda Bank Founded 1837 in Linköping Regional bank

Läs mer

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer