Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning"

Transkript

1 Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad november

3 Förord Rapporten ingår i serien om den somatiska sjukligheten och vården för personer med samtidig psykisk sjukdom. I denna studie har ett område förlossningsvård studerats som i vissa avseenden skiljer sig från tidigare studerade områden som exempelvis cancer och hjärtinfarkt. Bland annat har mödrahälsovården en uppgift i att följa och förbereda kvinnan inför förlossningen utifrån både ett medicinskt och psykosocialt perspektiv [1]. Studien är därför ett intressant komplement till de tidigare studierna i rapportserien. Rapportens projektledare och författare har varit Peter Salmi i samarbete med Gudrun Jonasdottir-Bergman och Karin Gottvall. Övriga medverkande i rapportserien har varit Emma Björkenstam, Birgitta Lindelius, Rickard Ljung, Pinelopi Lundquist, Gunilla Ringbäck Weitoft och Mats Talbäck. Birgitta Stegmayr Enhetschef Enheten för epidemiologi 3

4 4

5 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Bakgrund Studiens syfte och genomförande Resultat Moderns bakgrund och graviditetslängd Förlossning Barnets hälsotillstånd efter förlossningen Diskussion och slutsatser Referenser Metodbeskrivning

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har i sitt arbete prioriterat att fördjupa kunskapen om somatisk sjuklighet och vård vid samtidig psykisk sjukdom. En serie rapporter har publicerats inom olika sjukdomsområden som exempelvis cancer och hjärtinfarkt. Den bild som framträtt är att personer med samsjuklighet i somatisk och psykisk sjukdom riskerar sämre hälsa och mindre tillgång till angelägna vårdåtgärder än personer utan psykisk sjukdom. Denna studie är ett komplement till de tidigare studierna om somatisk sjuklighet och vård vid samtidig psykisk sjukdom. Här studerades gravida kvinnor inför och under barnafödandet. Förlossningsvården skiljer sig från tidigare områden bland annat genom att mödrahälsovården tydligt beaktar både medicinska och psykosociala aspekter när det gäller förberedelser inför en förlossning och ett föräldraskap. Olika förlossningsutfall och vårdåtgärder som smärtlindring har studerats. Resultaten visar att psykiskt sjuka kvinnor i större utsträckning blir förlösta med ett planerat kejsarsnitt jämfört med kvinnor utan psykisk sjukdom. Sannolikt har psykiskt sjukas särskilda förutsättningar för att få en positiv upplevelse vid förlossningen uppmärksammats och beaktats vilket lett till att humanitär indikation utgjort grund för ett planerat snitt. Gruppen psykiskt sjuka har även fått adekvat smärtlindring. Detta kan ses som att omhändertagandet och vården är adekvat för gruppen psykiskt sjuka kvinnor. Studien påvisade också vissa skillnader när det gäller barnets hälsotillstånd efter förlossningen. Kvinnor med psykisk sjukdom tenderade att föda för tidigt och barnen mådde sämre efter förlossningen. Sannolikt kan detta förklaras av att gruppen psykiskt sjuka bland annat rökte i högre utsträckning under graviditeten. Även kejsarsnitt i sig kan leda till exempelvis lägre Apgarpoäng jämfört med spontan vaginal förlossning. Studien pekar på att mödrahälso- och förlossningsvården verkar beakta psykiskt sjuka kvinnors situation för att på så sätt skapa förutsättningar till att de får en positiv erfarenhet av att föda. Omhändertagandet förefaller också ta hänsyn till eventuella komplikationer vid förlossningen på grund av psykisk sjukdom och minimera dessa. Medicinska och psykosociala aspekter kräver samverkan mellan flera olika vårdgivare vilket kan utgöra skälet till att kvinnor med psykisk sjukdom får ett bra omhändertagande i samband med förlossningen. 7

8 Inledning Bakgrund Socialstyrelsens första öppna jämförelse och utvärdering av vuxenpsykiatrin 2010 visade på oroväckande statistik för personer med somatisk sjuklighet och samtidig psykisk sjukdom [2]. Gruppen riskerar sämre hälsa och förtida död jämfört med övriga. Myndigheten påbörjade efter utvärderingen en serie av studier i syfte att fördjupa kunskapen om situationen för personer med somatisk sjuklighet och samtidig psykisk sjukdom. Resultaten från dessa studier har hittills publicerats i fyra rapporter och de sjukdomsområden som studerats är diabetes, stroke, akut hjärtinfarkt och cancer [3,4,5,6]. Den bild som framträder är att psykisk sjuka som drabbas av nyssnämnda sjukdomar riskerar sämre hälsoutfall och ökad dödlighet i jämförelse med övriga patienter. Gruppen psykiskt sjuka får inte heller vissa vårdåtgärder i samma utsträckning som övriga och de använder också mindre läkemedel i sekundärpreventivt syfte. Exempelvis utförs vårdåtgärden halskärlskirurgi vid stroke i lägre utsträckning i gruppen psykiskt sjuka vilket ökar risken för ny och dödlig stroke. Förklaringarna till dessa ojämlikheter i hälsa och vård kan till exempel vara att psykiskt sjuka generellt har sämre levnadsvillkor och många riskfaktorer. När det gäller skillnader i utförda vårdåtgärder indikerar dock resultaten också ett sämre somatiskt omhändertagande inom vården för personer med samtidig psykisk sjukdom. I den här studien har ett annat område studerats - förlossningsvården. Att vara gravid och föda barn är i sig ett normalt fysiologiskt tillstånd och ingen sjukdom, men komplikationer kan uppstå för både mor och barn exempelvis på grund av psykisk sjukdom. Detta område skiljer sig från de övriga områdena som studerats också genom att mödrahälsovården har en tydlig roll att förbereda den gravida kvinnan inför förlossningen och föräldraskapet. Mödrahälsovården har i denna roll inte bara en medicinsk uppgift och utan också en psykosocial [1]. Studiens syfte och genomförande Studiens syfte har varit att belysa skillnader i förlossningsutfall och vårdåtgärder som smärtlindring mellan kvinnor med eller utan psykisk sjukdom. Även barnets hälsotillstånd efter förlossningen har studerats. Populationen bestod av totalt enkelbördiga förstagångsföderskor under , och togs fram genom ett urval i medicinska födelseregistret vid Socialstyrelsen. Av dessa kvinnor hade tidigare slutenvårdats för depression eller ångest, och 191 kvinnor för psykossjukdom, enligt myndighetens patientregister. Från medicinska födelseregistret hämtades därpå en mängd uppgifter om förlossningen som exempelvis förlossningssätt, smärtlindring, 8

9 barnets diagnoser etc. I slutet av rapporten finns en utförligare metodbeskrivning. 9

10 Resultat Moderns bakgrund och graviditetslängd Tabell 1 sammanfattar viss bakgrundsinformation om modern samt graviditetslängd. Medelåldern i grupperna var relativt lika gruppen kvinnor med depressions- och ångestsjukdomar tenderade dock att vara något yngre. Kvinnor med psykisk sjukdom bodde i lägre utsträckning tillsammans med fadern än övriga kvinnor. Cirka 25 procent av de psykiskt sjuka kvinnorna var antingen ensamstående eller hade en annan familjesituation. Motsvarande siffra för kvinnor utan psykisk sjukdom var sju procent. Rökning var klart vanligare bland kvinnor med psykiatrisk problematik före och under graviditeten. Antalet rökare sjönk i alla grupper under graviditeten. Det fanns en viss tendens till att barnet föddes för tidigt vid psykisk sjukdom (det vill säga prematurt, före graviditetsvecka 37). Tabell 1. Karakteristiska av studiepopulationen. Referens N= Depression/Ångest N=1 252 Psykos N=191 Medelålder (median) Familj (%) Sammanboende barnets far Ensamstående Annat Rökning (%) 3 mån före inskrivning i mödrahälsovården Graviditetsvecka Graviditetslängd (%) Prematur Matur Postmatur Datakälla: Medicinska födelseregistret , Socialstyrelsen Förlossning Psykiskt sjuka kvinnor förlöstes oftare med kejsarsnitt än övriga kvinnor som oftare födde spontant vaginalt eller instrumentellt (sugklocka eller tång) (tabell 2). På grund av att psykiskt sjuka kvinnor oftare förlöstes med kejsarsnitt hade gruppen generellt också färre bristningar eller klipp i underlivet vid förlossningen (data redovisas inte). 10

11 Tabell 2. Förlossningssätt (%) i respektive grupp. Referens N= Depression/Ångest N=1 252 Vaginal Sugklocka/tång Kejsarsnitt Datakälla: Medicinska födelseregistret , Socialstyrelsen. Psykos N=191 Smärtlindring med lustgas eller epiduralblockad (ryggbedövning) användes mindre i gruppen psykiskt sjuka på grund av att gruppen i högre utsträckning förlöstes med kejsarsnitt än övriga kvinnor. I tabell 3 visas fördelningen av smärtlindring bland kvinnor som inte förlöstes med kejsarsnitt. Den vanligaste typen av smärtlindring var lustgas i alla grupperna. Bland kvinnor med depressions- och ångestsjukdomar användes epidural i högre utsträckning än bland övriga kvinnor och gruppen var den som generellt fick mest smärtlindring oavsett typ. Kvinnor med psykossjukdom använde lustgas i lägst utsträckning av alla men en omfördelning skedde i någon mån till epidural i stället. Tabell 3. Förekomst (%) av smärtlindring bland kvinnor som inte förlöstes med kejsarsnitt. Referens N= Depression/Ångest N=965 Psykos N=133 Lustgas Epidural Datakälla: Medicinska födelseregistret , Socialstyrelsen. I en utökad analys undersöktes kejsarsnitt uppdelat på akuta och planerade kejsarsnitt (tabell 4). Hos kvinnor utan psykisk sjukdom dominerade de akuta kejsarsnitten medan det hos de psykiskt sjuka kvinnorna skedde en förskjutning till att oftare förlösas med ett planerat kejsarsnitt. För kvinnor sjuka i psykos var det till och med vanligare med ett planerat kejsarsnitt än ett akut (54 % vs 46 %, respektive). 11

12 Tabell 4. Andel (%) akuta och planerade kejsarsnitt hos de kvinnor som förlöstes med kejsarsnitt i respektive grupp. Referens N= Depression/Ångest N=228 Akut snitt Planerat snitt Datakälla: Medicinska födelseregistret , Socialstyrelsen. Psykos N=46 I tabell 5 redovisas diagnoser som kan utgöra en indikation för ett planerat kejsarsnitt. För kvinnor utan psykisk sjukdom var sätesbjudning i 51 procent av fallen en indikation för ett planerat kejsarsnitt. Gruppen psykiskt sjuka hade i större utsträckning andra diagnoser och hade sammantaget i mer än 50 procent av fallen psykisk sjukdom som indikation eller ingen diagnos alls. Havandeskapsförgiftning/högt blodtryck och stort barn var också vanligare bland kvinnor med psykossjukdom jämfört med referensgruppen men dessa siffror baseras på mycket få kvinnor. Tabell 5. Andel (%) kvinnor som förlöstes med planerat kejsarsnitt och tänkbara indikationer för åtgärden i respektive grupp. Referens N=9 584 Depression/Ångest N=91 Psykos N=25 Sätesbjudning Havandeskapsförgiftning/ Högt blodtryck Tillväxthämning Makrosomi (stort barn) Psykisk sjukdom Ingen diagnos Datakälla: Medicinska födelseregistret , Socialstyrelsen. Barnets hälsotillstånd efter förlossningen I tabell 6 redovisas barnets hälsotillstånd efter förlossningen. Siffrorna är allmänt låga men avspeglar dock vissa stora relativa skillnader mellan grupperna där barn till psykiskt sjuka mödrar mådde sämre. 12

13 Tabell 6. Förekomst (%) av vissa tillstånd hos barnen i samband med och efter förlossningen i respektive grupp. Referens N= Depression/Ångest N=1 252 Andningssvårigheter Hypoglykemi (lågt blodsocker) Liten för tiden Hypoxi (syrebrist) Låg Apgar (<7 vid 5 min) Neonatal dödlighet** Datakälla: Medicinska födelseregistret , Socialstyrelsen. *Apgarbedömning: metod som enligt skala mäter hjärtfrekvens, andning, reflexer, muskelspänning, och hudfärg. **Neonatal dödlighet: dödfödd eller död inom 0-28 månader. Psykos N=191 13

14 Diskussion och slutsatser I studien har skillnader i förlossningsutfall och vårdåtgärder som smärtlindring mellan kvinnor med eller utan psykisk sjukdom undersökts. Även barnets hälsoutfall studerades. Resultaten i denna studie tyder på att de skillnader som påträffades inom förlossningsvården skiljer sig från de skillnader i vård och hälsoutfall som tidigare hittats inom ramarna för serien om somatisk sjukdom och vård vid samtidig psykisk sjukdom. I de tidigare studierna kunde sämre hälsa och vård konstateras för psykiskt sjuka på grund av exempelvis sen upptäckt av sjukdom eller färre utförda vårdåtgärder. Den bild som framträder i denna studie är att kvinnor med psykisk sjukdom får en adekvat vård och ett gott omhändertagande genom att gruppens förutsättningar för att få en positiv förlossning beaktas. Att psykiskt sjuka kvinnor i större utsträckning förlöstes med ett planerat kejsarsnitt än övriga kvinnor skulle kunna tyda på att så kallad humanitär indikation för ett planerat kejsarsnitt tillämpats. Exempelvis kan det finnas en stark rädsla för att föda bland psykiskt sjuka kvinnor [7]. Ett planerat kejsarsnitt kan också, vid exempelvis svår stress, minimera risken för komplikationer hos både mor och barn vid förlossningen. Antagandet att det rör sig om humanitär indikation stöds av att psykiskt sjuka i stor utsträckning fick diagnosen psykisk sjukdom som indikation för planerat kejsarsnitt. Även det faktum att psykiskt sjuka inte fick någon diagnos alls kan tyda på humanitär indikation för planerat kejsarsnitt. Bland kvinnor utan psykisk sjukdom var sätesbjudning den vanligaste indikationen för planerat kejsarsnitt. Ytterligare stöd för att psykiskt sjuka kvinnor fick ett gott omhändertagande är att de erbjöds en adekvat smärtlindring i samma utsträckning som övriga kvinnor. Kvinnor sjuka i psykos tenderade dock att använda något mindre lustgas. Lustgas påverkar medvetandet och kan möjligen upplevas skrämmande för kvinnor med psykossjukdom. Dessa kvinnor är också medicinerade med kraftfullare läkemedel som antipsykotiska läkemedel vilket möjligen också påverkar förekomsten av användningen av lustgas i gruppen. Denna studie kunde finna skillnader i hälsoutfall mellan barnen där barn till en psykiskt sjuk mor hade sämre hälsa. Sådana skillnader beror sannolikt på antalet utförda kejsarsnitt mellan grupperna. Exempelvis är det känt att kejsarsnitt kan vara förknippat med lägre Apgar-poäng hos barnet än vid en spontan vaginal förlossning. Även moderns historia av psykisk sjukdom torde vara av betydelse för hur barnet mår vid födseln. I denna studie var det exempelvis mer utbrett bland kvinnor med psykisk sjukdom att röka under graviditeten vilket skulle kunna förklara tendensen till prematura födslar bland psykiskt sjuka. Mödrahälso- och förlossningsvården har till uppgift att upptäcka komplikationer och avvikelser från en normal graviditet, och att förbereda och omhänderta kvinnan inför och vid förlossningen. Målet är en frisk mor och en positiv upplevelse i samband med förlossningen, och inbegriper också ett friskt barn som en viktig dimension. Detta innebär att inte bara medicinska 14

15 aspekter beaktas utan även psykosociala, vilket medför behov av samverkan mellan flera vårdgivare som exempelvis barnmorska, kurator, förlossningsläkare och psykolog. Detta innebär en helhetssyn på kvinnan och kan utgöra förklaringen till att förlossningsvården lyckas med uppgiften att uppmärksamma psykiskt sjukas villkor så att omhändertagandet blir gott och tryggt. 15

16 Referenser Referenser 1. Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi samt Sexologi. Barnafödande och psykisk sjukdom. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, Stockholm. Rapport nr 62, Öppna jämförelser och utvärdering 2010 Psykiatrisk vård. Socialstyrelsen; Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut hjärtinfarkt. Socialstyrelsen; Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke. Socialstyrelsen; Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes. Socialstyrelsen; Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer. Socialstyrelsen; Andersson L, Sundstrom-Poromaa I, Bixo M, Wullf M, Bondestam K, Astrom M. Point prevalence of psychiatric disorders during the second trimester of pregnancy: a population-based study. Am J Obstet Gynecol. 2003; 189;

17 Metodbeskrivning Studiepopulationen bestod av totalt enkelbördiga förstagångsföderskor under genom ett urval i medicinska födelseregistret. Baserat på kvinnornas tidigare slutenvårdstillfällen i patientregistret, skapades en undergrupp av de kvinnor som också hade vårdats för psykisk sjukdom. Kvinnor med minst två slutenvårdstillfällen med psykiatrisk diagnos under de tio år som föregick förlossningen identifierades. Därefter klassificerades personerna att ingå i följande grupper: 1) ångest och depression (ICD10: F300, F301, F308, F309, F40-F48, F60, F61, 300; ICD9: 301, 311), 2) psykos (ICD10: F20-F29, F302, F312, F315, F323, F333; ICD9: ). Vid de tillfällen då en och samma kvinna hade två olika vårdtillfällen, inom diagnosgrupperna 1-2 ovan, antingen a) ett vårdtillfälle för psykossjukdom eller b) ett för depressions- och ångestsjukdom, klassificerades kvinnan att ingå i psykosgruppen. Psykos antogs innebära svårare funktionsnedsättning än depression och ångest. Även de kvinnor som hade enbart ett vårdtillfälle för någon av de psykiatriska diagnoserna under tioårsperioden före förlossningen och där vårdtillfället översteg minst trettio dagar definierades att ingå i respektive diagnosgrupp. Kvinnor som inte klassats till någon av de två grupperna med psykisk sjukdom utgjorde jämförelsegrupp, det vill säga kvinnor med frånvaro av psykiatrisk diagnos. Variabler för förlossningsutfall och olika vårdåtgärder som smärtlindring hämtades därpå från medicinska födelseregistret för närmare analys. Resultaten redovisas som beskrivande statistik. Moderns diagnoser/indikationer för planerat kesarsnitt ICD-10: - Sätesbjudning O36 - Havandeskapsförgiftning/Högt blodtryck O10-O16, I10-I15 - Tillväxthämning O365, ICD O43 - Makrosomi O366, P08 - Psykisk sjukdom F00-F99 Barnets diagnoser efter födseln ICD-10: - Andningsvårigheter P22, P24-P28 - Hypoglykemi P703-P709 - Liten för tiden P050-P051 - Hypoxi P20-P21 17

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut hjärtinfarkt

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut hjärtinfarkt Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut hjärtinfarkt Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013 Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp Medical science MA, Maternity care II, 10,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning

Läs mer

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vad tycker du om förlossningsvården?

Vad tycker du om förlossningsvården? Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten SBMP18, Komplicerad förlossning, verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Complicated Delivery, Clinical Training, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp

Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp Nursing Science MA, Clinical studies- Maternity care, 12 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter. En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor

Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter. En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor Retrospektiv journalstudie Omfattade åren 2001-2009 180 somaliska

Läs mer

Kejsarsnitt i Sverige

Kejsarsnitt i Sverige Kejsarsnitt i Sverige 1990 2001 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en forskningsrapport. Det innebär att den innehåller kunskaper och analyser som bygger på vetenskapliga

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Bilaga 1 Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Fält Innehåll ASCII Från Till Lagring Start Ant 1 Barnets födelseår 1973 - Numerisk 1 4 2 Postens etappnummer 1973 1998 Numerisk 5 2 3 Postens

Läs mer

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department GynObstetrik Fosterbjudning Health Department Innehållsförteckning 1 Huvudbjudning.....2 Occipitoposterior......2 Lång rotation.... 3 Kort rotation......4 Handläggning av occipitoposterior bjudning........4

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-18 1 (5) HSN 1512-1458 Handläggare: Anne Siltamäki Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, p 5 Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård It is not whether your caesarean section rate is too high or too low but: Do you know what it is, why, and what are the consequences?

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel

Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Charlotte Elvander, Barnmorska, PhD Mia Ahlberg, Barnmorska, PhD Malin Edqvist, Barnmorska, Doktorand Olof Stephansson, MD,

Läs mer

Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet

Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet Alla gravida inom Stockholms läns landsting erbjuds regelbundna besök på barnmorskemottagning. Syftet med mödrahälsovård är att se hur du och ditt

Läs mer

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium Psykosociala riskfaktorer Ålder < 18 år Ensamstående kvinna utan socialt stöd Permanent sjukpensionerad kvinna

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Personuppgifter. GraviditetsID. MHV (manuell inmatning) inskrivning

Personuppgifter. GraviditetsID. MHV (manuell inmatning) inskrivning Personuppgifter GraviditetsID MHV (manuell inmatning) inskrivning Personnummer Reservnummer Datum för första journalförda besök Mottagning Samba område Landsting Födelseland Utbildningsnivå Sysselsättning

Läs mer

Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53

Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53 Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53 1. Nämn 2 faktorer som har betydelse för en normal konception hos kvinnan. 2p 2. Nämn 3 faktorer som kan bidra till ett avvikande spermaprov.

Läs mer

Psykoprofylax Psykoprofylax i Nordamerika

Psykoprofylax Psykoprofylax i Nordamerika Malin Bergström 1 Kan förberedelse under graviditeten reducera smärta under förlossningen? Syfte Att studera effekter av föräldrautbildning med träning i psykoprofylax och av använding av psykoprofylax

Läs mer

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader

Läs mer

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Gravida missbrukare inom LVM-vården

Gravida missbrukare inom LVM-vården Gravida missbrukare inom LVM-vården Drogfokus Norrköping 24-25 oktober 2012 Therese Reitan forskningsledare Bakgrund Omvärlden Återkommande diskussioner om gravida missbrukare och särskilt om möjligheter

Läs mer

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador

Läs mer

Temadag Individualiserad förlossningsvård vem bestämmer? Arrangerad av och

Temadag Individualiserad förlossningsvård vem bestämmer? Arrangerad av  och Temadag Individualiserad förlossningsvård vem bestämmer? 2016-10-26 Arrangerad av www.barnmorskeforbundet.se och www.sfog.se. Muntlig presentation av Ingegerd Hildingsson, barnmorska, professor. För bilder

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Datum Diarienummer 2017-04-24 RS150440 Regionstyrelsen En förbättrad förlossningsvård

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Stora regionala skillnader i förlossningsvårdens resultat

Stora regionala skillnader i förlossningsvårdens resultat Milla Pakkanen, utredare, Epidemiologiskt centrum Bo Lindblom, chef, hälso- och sjukvårdsavdelningen Petra Otterblad Olausson, enhetschef, Epidemiologiskt centrum Måns Rosén, chef, Epidemiologiskt centrum;

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-12-07 RS150440 Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Vanliga graviditetskomplikationer 2010. Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge

Vanliga graviditetskomplikationer 2010. Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge Vanliga graviditetskomplikationer 2010 Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge Obstetrik Syftet med obstetrisk verksamhet är att optimera förutsättningarna för frisk mor

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Förlossningsrapport 2012

Förlossningsrapport 2012 Förlossningsrapport Sydöstra sjukvårds: Universitetssjukhuset i Linköping, sjukhusen i Eksjö, Jönköping, Kalmar, Norrköping, Värnamo och Västervik 1(14) Michael Algovik 2013-05-14 Bakgrund Inom kvinnosjukvården

Läs mer

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Fosterdiagnostik du väljer själv! De allra flesta barn föds friska, men alla kvinnor har - oavsett ålder en viss risk att föda ett

Läs mer

Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet

Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet Alla gravida inom Stockholms läns landsting erbjuds regelbundna besök på barnmorskemottagning. Syftet med mödrahälsovård är att se hur du och ditt

Läs mer

Sundbyberg Kopia till barnmorskeförbundets ordförande: orbundet.se

Sundbyberg Kopia till barnmorskeförbundets ordförande: orbundet.se Sundbyberg 2016-06-28 Vår referens: Sofia Karlsson Mottagare: eva.estling@skl.se Kopia till barnmorskeförbundets ordförande: mia.ahlberg@barnmorskef orbundet.se Förlossningsvård och kvinnors hälsa Regeringen

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm

Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283

Läs mer

Aurora- förlossningsrädda kvinnor

Aurora- förlossningsrädda kvinnor Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2017-05-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:

Läs mer

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa insatser för psykisk hälsa

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa insatser för psykisk hälsa 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-12-07 RS150440 Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås

Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås Studiecentra: SU/Mölndal SU/Östra, normal SÄS/Borås Studien är indelad i tre olika delar. Retrospektiv journalgranskning Pilotstudie Huvudstudie

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer