Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige"

Transkript

1 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige Bihandledare Professor Ian Milsom MD PhD Avdelningen för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige Forskningsplan Bakgrund Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp för en mängd kliniska tillstånd, urininkontinens, analinkontinens, prolaps (framfall), sensoriska och tömningsbesvär av urinblåsa och tarm, sexuell dysfunktion och kroniska smärtor. Bäckenbottendysfunktion föreligger i hög frekvens hos kvinnor i alla åldrar och leder till en betydande minskning av livskvaliteten. Urininkontinens har rapporterats förekomma hos % av alla kvinnor och ca 10 % har symtomgivande framfall. Livstidsrisken för en kvinna att genomgå någon typ av operation för bäckenbottendysfunktion är ca 10 %. Symtomgivande bäckenbottendysfunktion hos kvinnor är ett vanligt problem och har rapporterats förekomma hos nästan varannan kvinna som fött barn. Urininkontinens förekom i en svensk studie hos 9 % av 40-åriga kvinnor och 19 % hos 60-åringar. I samma studie rapporterades symtomgivande prolaps förekomma hos 23 % av 40-åriga kvinnor och hos 28 % hos 60- åringar. Analinkontinens i form av läckage för gas rapporterades av 19 % av 60-åriga kvinnor (1). Tidiga störningar postpartum i bäckenbottenfunktionen, i form av urinläckage har rapporterats förekomma i hög frekvens men självläker hos mer än 95 % av de drabbade inom ett år. Etiologin till sena störningar i bäckenbottenfunktionen är multifaktoriell. Normalt åldrande, genetiska faktorer, paritet, utdraget förlossningsförlopp, instrumentell förlossning, bristningar och klipp, hög fostervikt och hormonella förändringar under graviditeten är orsaker som anses ha betydelse. Studier har visat att en fostervikt >4000g är associerad med maternella perineala

2 2 skador, framförallt grad 3 och 4 rupturer. Skador på pudendalisnerven uppträder som följd av ett utdraget krystskede. I en stor svensk populationsstudie framkom att paritet är en större riskfaktor för uppkomsten av symtomgivande framfall än åldrande (2). Barnafödande medför en mängd fysiologiska förändringar hos kvinnan som bidrar till senare utveckling av bäckenbottendysfunktion. Vaginal förlossning är en dominerande orsak till detta. Förlossningsprocessen påverkas av många olika faktorer och den relativa betydelsen av var och en av dessa har ännu inte klarlagts (3) Många kvinnor som planerar barnafödande oroar sig för framtida bäckenbottenproblem (3). Det är därför angeläget att riskfaktorerna kartläggs och högriskindivider identifieras. Detta kan resultera i bättre rådgivning och prevention och ett informerat ställningstagande inför en planerad graviditet och förlossning. Samhällets kostnader för bäckenbottendysfunktion hos kvinnor i form av sjukvårdande insatser framförallt kirurgisk rekonstruktion och inkontinenshjälpmedel har angivits till 3-4 miljarder SEK per år (4). Därtill kommer den drabbades sociala handikapp, sänkta livskvalitet och lidande som utgör ett stort folkhälsoproblem (5,6) Obesitas är ett ökande folkhälsoproblem och är en allmänt accepterad riskfaktor för både moder och barn (7,8). Det har visats att övervikt mätt som Body Mass Index (BMI) >25 hos modern har stor betydelse för uppkomsten av graviditetsrelaterade komplikationer men kan även påverka förlossningsförloppet negativt. Överviktiga gravida kvinnor har en ökad risk att föda större barn som kan försvåra framfödandet. Det finns emellertid ännu ingen undersökning som har studerat förhållandet mellan kvinnans BMI under graviditeten och senare uppkomst av symtomgivande bäckenbottendysfunktion. Det finns heller inte studerat vad fostervikten har för betydelse för senare utveckling av bäckenbottenproblem hos mödrarna. I Sverige finns goda möjligheter att bedriva epidemiologiska studier. Uppgifter om gravida kvinnors vikt, längd, fostervikt samt förlossningsförlopp finns dokumenterat i Medicinska Födelse Registret (MFR). MFR är en databas hos Socialstyrelsen. Bäckenbottenfunktionenen värderas i denna studie med hjälp av ett organspecifikt frågeformulär som inkluderar aspekter på livskvalitet. Formuläret innehåller frågor från etablerade, internationellt använda, språkligt validerade enkäter om blås- och tarmfunktion och symtom på prolaps (3). Nyttan med studien kan vara att man belyser de faktorer som kan leda till skador genom graviditet och förlossning med senare ökade risker för bäckenbottendysfunktion. Med ökad kunskap om viktens betydelse för mor och barn kan en bättre och mer riktad rådgivning ges angående detta. Ny kunskap kan ge möjligheter att kunna välja lämpligaste förlossningssätt för att minska andelen bäckenbottenskador. Resultatet av dessa studier kan bidra till att identifiera den grupp kvinnor som eventuellt kan komma att erbjudas kejsarsnitt för att förebygga framtida bäckenbottendysfunktion. Resultatet kan också bidra till att bättre motivera oroliga kvinnor att våga genomgå en vaginalförlossning Ur ett folkhälsoperspektiv ses en allmänt ökad sjuklighet i befolkningen på grund av ökande BMI. Om detta även avser ökad risk för bäckenbottenskador efter graviditet och förlossning kan det motivera till viktminskning hos den yngre generationen kvinnor med andra hälsoeffekter som följd senare i livet.

3 3 Referenser (1) Uustal Fornell E, Wingren G, Kjölhede P Prevalence of urinary and fecal incontinence and symptoms of genital prolapse in women. Acta Obstet Gynecol Scand 2003;82(3): (2) Tegerstedt G Prevalence of symptomatic pelvic organ prolapse in a Swedish population, Thesis (3) Bump RC, Norton PA, Epidemiology and natural history of pelvic floor dysfunction. Obstet Gynecol Clin North Am 1998;25: (4) SBU-rapport 2001 Behandling av urininkontinens (5) Lose G The Burden of Stress Urinary Incontinence Euro Urol Suppl 2005;4(1):5-10 (6) Simeonova Z, Milsom I, Kullendorff AM, Molander U and Bengtsson C, The prevalence of urinary incontinence and its influence on the quality of life in women from an urban Swedish population, Acta Obstet Gynecol Scand 1999; 78, : (7) Sebire NJ et al, Maternal obesity and pregnancy outcome: a study of pregnancies in London, International Journal of Obesity 2001; 25: (8) Villamor E, Cnattingius S, The Lancet, Volume 368, Issue 9542, 30 September October 2006, Pages Det planerade avhandlingsarbetet syftar till att: 1. Kartlägga om övervikt i kombination med graviditet och barnafödande är en riskfaktor för bäckenbottenbesvär hos modern senare i livet. 2. Kartlägga om fostervikt och moderns BMI är beroende eller oberoende faktorer för förekomsten av bäckenbottenbesvär hos modern senare i livet. 3. Undersöka om, i vilken utsträckning och hur livskvaliteten påverkas av eventuella bäckenbottenbesvär hos 1 para som fött ett barn för 20 år sedan. 4. Undersöka hur moderns BMI under graviditeten, barnets födelsevikt och förhållandet mellan moderns och barnets vikt förändrats över en 20-års period från

4 4 Avhandlingen baseras på följande delarbeten: Delarbete 1 Att jämföra förekomsten av självrapporterade bäckenbottenbesvär 20 år efter partus hos en grupp kvinnor med normalt BMI ( 25) med förekomsten i en grupp kvinnor med högt BMI (>25). Studien omfattar endast kvinnor som fött ett barn. Alla 1-para som vid inskrivningen på mödravårdscentralen hade ett BMI >25 under 3- årsperioden inkluderas i studien. En första kontrollgrupp utgörs av ett stickprov, identifierat via MFR, bestående av 1500 slumpmässigt utvalda kvinnor med normalt BMI vid inskrivningen på MVC. En andra kontrollgrupp utgörs av alla 1-para som 1987 förlöstes med elektivt kejsarsnitt. Alla kvinnor i de tre grupperna tillsändes ett frågeformulär avseende självupplevda bäckenbottenbesvär. Studien avser att ge ökad kunskap om betydelsen av viktkontroll under graviditet och den riskfaktor som övervikt (BMI >25) utgör för uppkomsten av bäckenbottenbesvär senare i livet. Delarbete 2 Att kartlägga om fostervikt och moderns vikt är beroende eller oberoende faktorer för förekomsten av bäckenbottenbesvär hos modern senare i livet Studien omfattar endast kvinnor som fött ett barn. Alla 1-para som födde ett barn med en födelsevikt 4000 g under 3-årsperioden inkluderas i studien. En första kontrollgrupp utgörs av ett stickprov, identifierat via MFR, bestående av 1500 slumpmässigt utvalda kvinnor som födde ett barn med normalviktfödelsevikt med normalt BMI vid inskrivningen på MVC. En andra kontrollgrupp utgörs av alla 1-para som under 3-årsperioden förlöstes med elektivt kejsarsnitt och där fostervikten var 4000 g. Alla kvinnor i de tre grupperna tillsändes ett frågeformulär avseende självupplevda bäckenbottenbesvär. Studien avser att närmare kartlägga hur fostervikt och moderns vikt under graviditeten samvarierar för förekomsten av bäckenbottenbesvär hos modern senare i livet.

5 5 Delarbete 3 Att undersöka om, i vilken grad och hur livskvaliteten påverkas av eventuella bäckenbottenbesvär hos 1-para som fött ett barn för 20 år sedan. Studien använder ett formulär som innehåller frågor om organspecifika symtom och hur dessa besvär inverkar på livskvaliteten. I enkäten har sammanställts etablerade, språkligt validerade frågor om symtom på prolaps, blås- och tarmfunktion samt inkontinens från internationellt etablerade och frekvent använda enkäter. Uppgifterna från samtliga svarsformulär, där kvinnan har angivit någon grad av bäckenbottenbesvär, analyseras för att fastställa om, i vilken grad och på vad sätt som de organspecifika besvären påverkar livskvaliteten. Flera studier har visat hög förekomst av bäckenbottenbesvär hos medelålders och äldre kvinnor och att den första vaginala förlossningen sannolikt är den dominerande riskfaktorn. Studien avser att undersöka om, hur och i vilken grad livskvaliteten påverkas av bäckenbottenbesvär hos 1-para senare i livet. Delarbete 4 Att undersöka hur mödrars BMI, fostervikten och förhållandet mellan moderns och barnets vikt förändrats över tiden. Data inhämtas från MFR avseende alla förlossningar under perioden Ur registret inhämtas uppgifter om moderns vikt och längd vid inskrivningen på MVC, vid förlossningen och barnets födelsevikt. Dessa data används för att studera hur moderns BMI, barnets vikt och förhållandet mellan moderns BMI och fostrets vikt varierat över tiden. Resultatet från denna studie kan vara till nytta för rådgivning beträffande viktkontroll inför och under graviditet.

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

Vaginala och perineala bristningar vid förlossning. Gunilla Tegerstedt Södersjukhuset, Stockholm

Vaginala och perineala bristningar vid förlossning. Gunilla Tegerstedt Södersjukhuset, Stockholm Vaginala och perineala bristningar vid förlossning Gunilla Tegerstedt Södersjukhuset, Stockholm Bäckenbottens anatomi Skador vid vaginal förlossning Hur går det sedan? Inspektion av bristning och sutureringsteknik

Läs mer

Inkontinens efter hysterektomi

Inkontinens efter hysterektomi Inkontinens efter hysterektomi Bakgrund I Sverige genomförs årligen cirka 6000 tusen hysterektomier, det vill säga en operation där hela eller näst intill hela livmodern opereras bort. Operationen kan

Läs mer

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Core Curriculum 1. Obstetrik och gynekologi - 9 poäng

Core Curriculum 1. Obstetrik och gynekologi - 9 poäng Core Curriculum 1 Obstetrik och gynekologi - 9 poäng ÖVERGRIPANDE MÅL Tillämpa ett terapeutiskt förhållningssätt och en helhetssyn vid patientkontakt. Ta en adekvat somatisk anamnes Värdera en symptombild

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL som gäller för hela läkarutbildningen och som är tillämpliga också inom obstetrik & gynekologi

ÖVERGRIPANDE MÅL som gäller för hela läkarutbildningen och som är tillämpliga också inom obstetrik & gynekologi Core Curriculum Obstetrik och gynekologi ÖVERGRIPANDE MÅL som gäller för hela läkarutbildningen och som är tillämpliga också inom obstetrik & gynekologi Tillämpa ett terapeutiskt förhållningssätt och en

Läs mer

Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel

Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Charlotte Elvander, Barnmorska, PhD Mia Ahlberg, Barnmorska, PhD Malin Edqvist, Barnmorska, Doktorand Olof Stephansson, MD,

Läs mer

Blås- och tarmdysfunktion

Blås- och tarmdysfunktion Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna

Läs mer

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi

Läs mer

Kejsarsnitt och mödrakomplikationer

Kejsarsnitt och mödrakomplikationer Kejsarsnitt och mödrakomplikationer Susanne Hesselman 1,2,3, Ulf Högberg 1, Maria Jonsson 1, Eva Britt Råssjö 1,3, Erica Schytt 3 1 Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet, 2 Kvinnokliniken,

Läs mer

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm. Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,

Läs mer

Årsredovisning Bristningsregistret år 2015

Årsredovisning Bristningsregistret år 2015 Årsredovisning Bristningsregistret år 2015 Återrapport från Gynop-registret Författare: Eva Uustal, registeransvarig läkare, överläkare, kvinnokliniken i Linköping eva.uustal@regionostergotland.se Statistiker

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Årsrapport Bristningsregistret 2016

Årsrapport Bristningsregistret 2016 Årsrapport Bristningsregistret 2016 Eva Uustal Statistiker Gabriel Granåsen Bristningsregistret är inne på sitt tredje år. Kunskapen ökar om hur det går för kvinnor efter förlossningsbristningar. Trettiosex

Läs mer

Induktion efter tidigare snitt

Induktion efter tidigare snitt Induktion efter tidigare snitt Induktionsmetoder & risk för uterusruptur Maria Jonsson Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset Jävsdeklaration

Läs mer

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Symposium Ätstörningar och reproduktion Symposium Ätstörningar och reproduktion Moderator: Angelica Lindén Hirschberg, professor, öl, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Program Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl, KK, Karolinska:

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola 1 Innehåll Kort om min forskning Kort om Enheten för Cancerrehabilitering Göteborg Kort

Läs mer

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin MY DISCLOSURE None of the researchers within the econtinence

Läs mer

Obstetriska plexus brachialisskador

Obstetriska plexus brachialisskador Obstetriska plexus brachialisskador Margareta Mollberg barnmorska Huvudhandledare Henrik Hagberg professor Bihandledare Lars Ladfors MD, PhD SFOG veckan 2008 SKÖVDE Plexus brachialisflätan C5- Th 1 Styr

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

VÄLKOMMEN. till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION. Måndag den 4 maj Skrivtid: Lycka till!!

VÄLKOMMEN. till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION. Måndag den 4 maj Skrivtid: Lycka till!! VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Måndag den 4 maj 2015 Skrivtid:13.30 16.00 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 54 poäng Godkänt: 36 poäng Resultat:...

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning Extrem prematuritet Obstetrisk handläggning - en balansgång mellan fetal indikation och maternell risk SFOG Örebro 2016 Maria Jonsson Docent Förlossningsöverläkare Akademiska sjukhuset Uppsala Handläggning

Läs mer

Validitetsstudien - 2011. Stockholm 11/3 2013 Kerstin Petersson

Validitetsstudien - 2011. Stockholm 11/3 2013 Kerstin Petersson Validitetsstudien - 2011 Stockholm 11/3 2013 Kerstin Petersson Syftet med studien Att undersöka intern validitet i Mödrahälsovårdsregistret Att undersöka eventuella systematiska fel i inmatning Att undersöka

Läs mer

Min bok om EDS. Kapitel 11 Gynekologi, graviditet och förlossning. Inledning. Min bok om EDS, kapitel 11 Reviderat 2011-10-28

Min bok om EDS. Kapitel 11 Gynekologi, graviditet och förlossning. Inledning. Min bok om EDS, kapitel 11 Reviderat 2011-10-28 Min bok om EDS Min bok om EDS, kapitel 11 Reviderat 2011-10-28 Författarna & EDS Riksförbund, 2011-2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons BY NC ND

Läs mer

Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation)

Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation) Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation) Vill du vara med i en studie som undersöker om äggledarna ska tas bort eller inte i samband med

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation

Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med

Läs mer

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Bilaga 1 Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Fält Innehåll ASCII Från Till Lagring Start Ant 1 Barnets födelseår 1973 - Numerisk 1 4 2 Postens etappnummer 1973 1998 Numerisk 5 2 3 Postens

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:

Läs mer

När ska man avråda från TVT? Registerdata ur Inkontinensregistret GynOp / GKR

När ska man avråda från TVT? Registerdata ur Inkontinensregistret GynOp / GKR Modern inkontinensbehandling. Vem, vad och hur? När ska man avråda från TVT? Registerdata ur Inkontinensregistret GynOp / GKR Maud Ankardal MD PhD KK Hallands Sjukhus VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter

Läs mer

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Besvär och sexuell påverkan efter defektläkt perinealbristning grad 2

Besvär och sexuell påverkan efter defektläkt perinealbristning grad 2 ST-arbete Besvär och sexuell påverkan efter defektläkt perinealbristning grad 2 - En kvalitativ intervjubaserad studie Sofie Karlström, Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Handledare:

Läs mer

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Anja Marklund, leg.läkare, KK Södersjukhuset Josefine Nasiell, överläkare, KK Huddinge Omedelbara

Läs mer

Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter. En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor

Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter. En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor Retrospektiv journalstudie Omfattade åren 2001-2009 180 somaliska

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Återrapport från Gynop-registret Författare: Eva Uustal, registeransvarig bristningsregistret, Universitetssjukhuset Linköping REGISTRET UNDERSTÄLLT

Läs mer

Bristningsregistret Årsrapport 2016

Bristningsregistret Årsrapport 2016 Bristningsregistret Årsrapport 2016 RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN MARS 2017 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Eva Uustal, registeransvarig för bristningsregistret, Universitetssjukhuset i Linköping Figurer

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Proscar , version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Proscar , version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Proscar 25.4.2017, version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Prostatan är en körtel som endast

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA Förekomst och förebyggande behandling - en pilotstudie Författare: Sten Sundberg Handledare: Martin Fahlström, Lars Widman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Fetmakirurgi och preventivmedel

Fetmakirurgi och preventivmedel Fetmakirurgi och preventivmedel Jan Brynhildsen Obstetrik & Gynekologi, Linköpings universitet Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Vilka råd ger vi och vad finns det egentligen för grund?

Läs mer

Psykoprofylax Psykoprofylax i Nordamerika

Psykoprofylax Psykoprofylax i Nordamerika Malin Bergström 1 Kan förberedelse under graviditeten reducera smärta under förlossningen? Syfte Att studera effekter av föräldrautbildning med träning i psykoprofylax och av använding av psykoprofylax

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion?

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Kvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa

Kvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa Elisabet Forsum, professor, avdelningen för nutrition, institutionen för biomedicin och kirurgi, Linköpings universitet (EliFo@ibk.liu.se) Karin Boström, leg läkare, specialist i obstetrik och gynekologi,

Läs mer

Knipkulor för bäckenbottenträning

Knipkulor för bäckenbottenträning Knipkulor för bäckenbottenträning Guide till en starkare bäckenbottenmuskulatur Vielle VAGITRIM knipkulor är kliniskt utformade för att stärka bäckenbottenmuskulaturen och därigenom hjälpa till att kontrollera

Läs mer

Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens

Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen,

Läs mer

UROTERAPEUT

UROTERAPEUT UROTERAPEUT www.utfnordic.org UROTERAPEUT - En viktig resurs i vården Uroterapeuten... har grundutbildning och legitimation som sjuksköterska/ barnmorska, sjukgymnast/fysioterapeut eller läkare utreder

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Till dig som ska föda ditt första barn

Till dig som ska föda ditt första barn Till dig som ska föda ditt första barn Ett forskningsprojekt pågår om akupunktur som smärtlindring under förlossning. Vi vill undersöka vilken typ av akupunkturbehandling som ger bäst smärtlindring. Resultaten

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad

New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad Centrum för Fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska universitetssjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap,

Läs mer

Vad är LUTS och hur kan det behandlas?

Vad är LUTS och hur kan det behandlas? Vad är LUTS och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen. Manlig hälsa och manlighet På vissa sätt kan det vara svårt att vara man. Vi har

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Atypisk cervixcytologi under graviditet

Atypisk cervixcytologi under graviditet Atypisk cervixcytologi under graviditet SFOG-veckan i Varberg 26 augusti 2014 Cecilia Kärrberg Överläkare, Med dr Processansvarig för cervixdysplasi och vulvaförändringar Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet:

Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: 1) Kort introduktion angående hur gör man en etisk analys - 15 min 2) Grupperna a 6-9 personer diskuterar ett eller fler av de

Läs mer

Kvalitetsuppföljning inom gynekologi. Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping

Kvalitetsuppföljning inom gynekologi. Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping Kvalitetsuppföljning inom gynekologi Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping Jävsdeklaration Eva Uustal Advisory board Astellas, Pfizer Arvoderad föreläsare Medtronic, Allergan Johan Skoglund inget

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer