Sårbarhetskartering av VA-system med en GIS-baserad indikatormetodik - Tillämpningar i Stockholmsregionen

Transkript

1 CIT Urban Water Management AB Sårbarhetskartering av VA-system med en GIS-baserad indikatormetodik - Tillämpningar i Stockholmsregionen Hans Bertil Wittgren Martin Karlson Frida Pettersson Gilbert Svensson Juni 2011 Rapport 2011:6

2 SAMMANFATTNING I föreliggande projekt har målsättningen varit att utveckla metodik för att översiktligt, i ett regionalt perspektiv, bedöma VA-försörjningens sårbarhet i relation till ett antal klimatrelaterade hot. Syftet med att anlägga ett regionalt perspektiv är att analysen ska kunna göras med enhetlig metodik i ett större område, något som kan vara svårt om man förlitar sig på en sammanställning av analyser från exempelvis ett antal kommuner. Metodiken har utvecklats med dataunderlag hämtat från Stockholms län, men bör i princip vara tillämpbar även i andra regioner. Metodiken på att man för ett specifikt system och ett specifikt väderleksrelaterat hot identifierar olika enkla indikatorer för sårbarhet. Dessa kombineras till mer sammansatta indikatorer som sedan kombineras till ett sårbarhetsindex. I detta projekt närmast ett fysiskt sårbarhetsindex. Tre system, och exempel på hot som dessa kan vara utsatta för vid extrem nederbörd eller intensiv snösmältning, har behandlats i projektet: System 1: Vatten- och avloppsledningsnät - Hot: Jordskred som leder till rörbrott System 2: Vattentäkter - Hot: Påverkan från förorenad mark System 3: Bebyggelse - Hot: Ytströmmande dagvatten till följd av underdimensionerade dagvattenledningar För System 1 och System 3 utvecklades metodiken för ett 27 km 2 stort område på gränsen mellan Stockholms stad och Huddinge kommun. För System 2 utgjordes fallstudieområdet av hela Stockholms län. Resultaten presenteras som sårbarhetskartor, och dessutom har känslighetsanalyser genomförts med avseende på olika parametrar. För System 1 bör det vara möjligt att genomföra analysen för hela Stockholm Vattens verksamhetsområde, eftersom hela dricksvatten- och avloppsledningsnätet är digitaliserat. Detta är inte fallet inom övriga verksamhetsområden i Stockholms län. Då intresset för att analysera sårbarheten hos ledningssystemet främst bör gälla huvudledningar, kan det vara en relativt begränsad insats att huvudmännen gemensamt åstadkommer en digitalisering av dessa. För System 2 är datatillgången tillfredsställande, och analysen i detta projekt täcker hela länet. Vår analys har inte omfattat Mälaren, men naturligtvis kan metodiken användas även här. I likhet med System 1, bör det för System 3 vara möjligt att genomföra analysen för hela Stockholm Vattens verksamhetsområde eftersom dagvattennätet är digitaliserat. Begränsningen ligger framförallt i bestämning av respektive dagvattensystems avrinningsområde. I detta projekt gjordes det genom manuell digitalisering, vilket är tidskrävande i perspektivet att göra det i stor skala. Å andra sidan finns det hos 2

3 verksamhetsområdenas huvudmän och i enskilda kommuner kunskaper om var man befarar problem, och insatserna skulle kunna koncentreras till dessa områden. Den föreslagna metodiken kan utvecklas på i princip två sätt. För det första bör metodiken för de föreslagna specifika kombinationerna av system och hot diskuteras ur ett användbarhetsperspektiv med ansvariga huvudmän, för att komma fram till eventuella modifieringar. Vidare bör behovet av liknande metodik för andra kombinationer av system och hot diskuteras. Dessa diskussioner kan vara vägledande vid prioriteringar angående vilken information som det är angeläget att överföra till digital form. 3

4 FÖRORD Projektet Sårbarhetskartering av VA-system initierades och utfördes av CIT Urban Water Management AB. En examensarbetare från Linköpings Universitet, Martin Karlson, var kopplad till projektet. Projektet har finansierats av Stockholms läns landstings miljöanslag (proj. nr ) samt av CIT Urban Water Management AB och Tyréns AB. Vi vill tacka följande personer för givande diskussioner och bidrag med dataunderlag: Johan Ekvall, Lena Tilly och Krister Törneke, Tyréns AB, Torbjörn Ekerot, Stockholm Vatten AB, Helena Näsström, Stockholms läns landsting och Thomas Ivarsson, Tranås kommun Författarna, juni

5 INNEHÅLL INLEDNING... 6 Bakgrund och syfte... 6 System och hot... 6 Fallstudieområden... 7 DEFINITIONER, DATAUNDERLAG OCH DATABEHANDLING... 8 System 1: Vatten- och avloppsledningsnät - Hot: Jordskred som leder till rörbrott... 8 System 2: Vattentäkter - Hot: Påverkan från förorenad mark System 3: Bebyggelse - Hot: Ytströmmande dagvatten till följd av underdimensionerade dagvattenledningar SÅRBARHETSKARTERING OCH KÄNSLIGHETSANALYS System 1: Vatten- och avloppsledningsnät - Hot: Jordskred som leder till rörbrott System 2: Vattentäkter - Hot: Påverkan från förorenad mark System 3: Bebyggelse - Hot: Ytströmmande dagvatten till följd av underdimensionerade dagvattenledningar DISKUSSION REFERENSER

6 INLEDNING Bakgrund och syfte Infrastrukturens sårbarhet i förhållande till möjliga klimatförändringar uppmärksammas alltmer av regionala och kommunala aktörer sedan klimat- och sårbarhetsutredningen presenterade sitt slutbetänkande (SOU, 2007). Det är därmed en viktig uppgift för regional och kommunal planering att kunna identifiera hur sårbara olika infrastrukturella system är i förhållande till olika klimatrelaterade hot. I föreliggande projekt har målsättningen varit att utveckla metodik för att översiktligt, i ett regionalt perspektiv, bedöma VA-försörjningens sårbarhet i relation till ett antal klimatrelaterade hot. Syftet med att anlägga ett regionalt perspektiv är att analysen ska kunna göras med enhetlig metodik i ett större område, något som kan vara svårt om man förlitar sig på en sammanställning av analyser från exempelvis ett antal kommuner. Metodiken har utvecklats med dataunderlag hämtat från Stockholms län, men bör i princip vara tillämpbar även i andra regioner. Begränsningen ligger i tillgången på data. För att vara användbar bör metodiken så långt möjligt baseras på befintliga data. Därför gjordes i ett tidigare projekt (Wittgren et al., 2009) en översiktlig inventering i Stockholmsregionen av tillgången på, framförallt, digitaliserad data, som med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) kan bearbetas och presenteras i kartform. Den metodik som vi identifierade i ovan nämnda projekt (Wittgren et al., 2009) bygger på en definition av sårbarhet som tillämpats av Kropp et al. (2006): we understand vulnerability as a measure indicating the potential susceptibility of a system to adverse effects of climate change. Vidare bygger metodiken på att man för ett specifikt system och ett specifikt väderleksrelaterat hot identifierar olika enkla indikatorer (I) för sårbarhet. Dessa kombineras till mer sammansatta indikatorer (S) som sedan kombineras till ett sårbarhetsindex (SI). I vår tillämpning närmast ett fysiskt sårbarhetsindex. System och hot Tre system, och exempel på hot som dessa kan vara utsatta för vid extrem nederbörd eller intensiv snösmältning, har behandlats i projektet: System 1: Vatten- och avloppsledningsnät - Hot: Jordskred som leder till rörbrott System 2: Vattentäkter - Hot: Påverkan från förorenad mark System 3: Bebyggelse - Hot: Ytströmmande dagvatten till följd av underdimensionerade dagvattenledningar 6

7 Fallstudieområden För System 1 och System 3 utvecklades metodiken för ett 27 km 2 stort område på gränsen mellan Stockholms stad och Huddinge kommun (Figur 1). Skälet för att välja ett relativt litet område var att i detta utvecklingsskede dels minska datahanteringen, dels att det av säkerhetsskäl inte går att få tillgång till digitaliserade data om ledningsnätet för stora områden. Lokaliseringen av området valdes för att representera varierande markanvändning: en blandning av bostads- och industriområden av olika typ och ålder. För System 2 utgjordes fallstudieområdet av hela Stockholms län. Figur 1 Fallstudieområdet (27 km 2 ) i Stockholms stad/huddinge kommun med avloppsledningsnätet inlagt. 7

8 DEFINITIONER, DATAUNDERLAG OCH DATABEHANDLING I detta avsnitt beskrivs hur fysiska sårbarhetsindex definierades för kombinationerna av system och hot, dataunderlaget för respektive indikator, samt hur datamaterialet normaliserades till indikatorer. System 1: Vatten- och avloppsledningsnät - Hot: Jordskred som leder till rörbrott Det är troligt att ökad nederbörd, och ökad frekvens av extrema regn, till följd av ett förändrat klimat kommer att innebära en ökad risk för jordskred, speciellt i områden där risken för jordskred redan är hög. Sårbarheten hos vatten- och avloppsledningar för jordskred har antagits vara en funktion av ledningsmaterial, ledningsdimension samt ålder på aktuellt ledningssegment. Sårbarhetsindex och indikatorer Sårbarhetsindex för ledningar (SI ledn ) definierades som: SI ledn = I skred * S brott (Ekv. 1-1) Den enkla indikatorn I skred anger om jordskredsrisk föreligger (= 1) eller inte (= 0). Brottrisken (S brott ) hos ett ledningssegment är en sammansatt indikator som består av tre enkla indikatorer avseende ledningsmaterial (I mat ), ledningsdimension (I dim ), samt ledningssegmentets ålder (I år ) med olika vikter (v x ): S brott = (I mat * v mat ) + (I dim * v dim ) + (I år * v år ) (Ekv. 1-2) Indikatorerna antogs kunna anta värden mellan 1 och 5, där 1 indikerar liten och 5 stor risk för brott. Vikternas summa är 1, varför det maximala värdet för brottrisken (S brott ), liksom för sårbarhetsindex (SI ledn ), är 5. Dataunderlag Ett digitaliserat datalager som beskriver jordskredsrisk, Skredområden inom Stockholms län, erhölls från Tyréns AB som framställt det på uppdrag av Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting. Områden där lera förekommer i anslutning till sjöar, vikar, och större vattendrag är representerade som vektorlinjer. Data levererades i formatet shape och koordinatsystemet RT90 2,5 g V. Till vektorlinjerna för skredrisk lades en buffertzon om 50 m. Fallstudieområdet ligger inom Stockholm Vattens verksamhetsområde, varför digitala vektorlagda data finns att tillgå för vatten- och avloppsledningsnäten. Av säkerhetsskäl hade projektet emellertid endast tillgång till data för avloppsledningsnätet. Två datalager var relevanta i detta projekt: Avloppsledning och Avloppsservis. Dessa lager innefattar information om bl. a. ledningsmaterial, ledningsdimensioner, ålder på ledningssegment, 8

9 samt mycket annan relaterad information. Information om ledningsnätet och aktuella GISlager levererades från Givas geodatabas i formatet shape i koordinatsystemet Sweref 99. Normalisering av data För att kunna skapa en sammansatt indikator från enkla indikatorer (se Ekv. 1-2), måste såväl kvantitativa som kvalitativa data transformeras till samma skala (normaliseras). Som nämnts ovan valdes en skala med fem klasser (1-5), vilket för de tre indikatorerna ledningsmaterial (I mat ), ledningsdimension (I dim ), samt ledningssegmentets ålder (I år ) innebar normalisering enligt Tabell 1 a-c. Ett utförligt resonemang om förbehandling av data, inklusive normalisering och GISoperationer, förs av Karlson (2011). Tabell 1a Normalisering av ledningsmaterial. Ledningsmaterial I mat Polyeten (PEH, PEM, PEL), Polypropen, Polyvinylklorid (PVC, PVC Terra) 1 Armerad plast 2 Asbest, Betong (armerad och oarmerad) 3 Segjärn, Gråjärn/gjutjärn, Stål 4 Odefinierat 5 Tabell 1b Normalisering av ledningsdimension. Ledningsdimension (mm) I dim Odefinierat 5 Tabell 1c Normalisering av ledningsålder. Ledningsålder (år) I år Odefinierat 5 9

10 System 2: Vattentäkter - Hot: Påverkan från förorenad mark Extrem nederbörd eller intensiv snösmältning innebär en ökad risk för kontaminering av vattentäkter från punktkällor såväl som från källor av mer diffus karaktär. I detta projekt har en metodik tagits fram för bedömning av sårbarhet hos vattentäkter som riskerar påverkan från förorenad mark. 1 Sårbarhetsindex och indikatorer Sårbarhetsindex för en vattentäkt (SI täkt ) definierades som: SI täkt = I täkt + (S MIFO * I buffert ) (Ekv. 2-1) Den enkla indikatorn I täkt baserades på vattentäktens uttagskapacitet (m 3 /d) som normaliserades till ett värde mellan 1 (låg kapacitet) och 5 (hög kapacitet). Vattentäkter definierades som existerande vattenskyddsområden i Stockholms län. S MIFO baserades på riskklassning enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden, MIFO (Naturvårdsverket, 1999). Denna metodik använder en fyra-gradig skala för att klassificera förorenade områden, där klass 1 innebär störst risk. Klassningen baseras på information om förekommande föroreningars farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, samt känslighet och skyddsvärde i omgivningen. Därmed kan klassningen ses som en sammansatt indikator, som vi normaliserade till ett värde mellan 2 (låg risk) och 5 (hög risk). För varje vattenskyddsområde definierades en buffertzon, och om ett förorenat område är lokaliserat i vattenskyddsområdet eller i buffertzonen så är indikatorn I buffert = 1, annars 0. Sårbarhetsindex för en vattentäkt (SI täkt ) utgöres således av summan av indikatorn I täkt och summan av S MIFO för alla förorenade områden i det aktuella vattenskyddsområdet eller dess buffertzon. Dataunderlag Två datalager erhölls från Länsstyrelsen i Stockholms län: ett punktlager som representerar alla förorenade områden i länet som varit föremål för inventeringar enligt MIFO, och ett polygonlager som representerar alla vattenskyddsområden i länet. I båda fallen är dataformatet shape i koordinatsystemet RT90 2,5 g V. 1 Inom ramen för studien har även tagits fram en metodik för bedömning av sårbarhet hos brunnar som riskerar att utsättas för avloppspåverkan från infiltrationsanläggningar (Karlson 2011). Brister i tillgången på georefererade data gör emellertid att metodiken för närvarande har begränsad verklighetsförankringen, varför den inte presenteras i denna rapport. 10

11 Normalisering av data Normalisering av uttagskapacitet för vattentäkter (I täkt ) och av riskklasser enligt MIFO för förorenade områden (S MIFO ) visas i Tabell 2 a respektive b. Tabell 2a Normalisering av uttagskapacitet för vattentäkter. Uttagskapacitet (m 3 /d) I täkt , samt där uppgift saknas 5 Tabell 2b Normalisering av riskklasser enligt MIFO för förorenade områden. MIFO riskklass S MIFO Ej klassificerat 5 System 3: Bebyggelse - Hot: Ytströmmande dagvatten till följd av underdimensionerade dagvattenledningar Vid kraftiga regn eller kraftig snösmältning kan underdimensionerade dagvattenledningar resultera i ytströmmande dagvatten och översvämning av t. ex. källare och garage. I detta projekt har en metodik tagits fram för att identifiera urbana avrinningsområden där bebyggelsen kan vara sårbar på grund av underdimensionerade dagvattenledningar. Sårbarhetsindex Det sårbarhetsindex (S bebyg ) som tagits fram grundas på kvoten mellan en beräknad erforderlig ledningsdiameter (D) på utloppsledningen från ett avrinningsområde och den befintliga utloppsledningens diameter (D bef ) (Tabell 3). 11

12 Tabell 3 Sårbarhetsindex för bebyggelsen i urbana avrinningsområden (S bebyg ) baserat på kvoten mellan beräknad erforderlig ledningsdiameter (D) och befintlig ledningsdiameter (D bef ) på utloppsledningen från ett avrinningsområde. D / D bef (m/m) 0-0,40 1 0,41-0,80 2 0,81-1,20 3 1,21-1,60 4 > 1,60 5 S bebyg Beräkningen av erforderlig ledningsdiameter (D) gjordes enligt följande (Svenskt Vatten, 2004): Rationella metoden (Ekv. 3-1) användes för beräkning av dimensionerande flöde. q dim = i(t r ) φ A (Ekv. 3-1) q dim = dimensionerande flöde [l/s] i(t r ) = blockregnintensitet för viss varaktighet, t r, och viss återkomsttid för regnet [l/(s*ha)] = avrinningskoefficient [-] (Tabell 4) A = avrinningsområdets areal [ha] Tabell 4 Antagna avrinningskoefficienter (. Marktyp Låg bebyggelse 0,3 Hög bebyggelse 0,5 Industriområde 0,5 Torg 0,6 Övrig mark 0,1 För att kunna beräkna dimensionerande flöde, q dim, för ett delområde med arean A måste en medelavrinningskoefficient, j, beräknas samt regnintensiteten i(t) för varaktigheten t. Varaktigheten t väljs lika med delområdets tillrinningstid, d.v.s. den tid det tar för hela delområdet att medverka i den sektion för vilken det dimensionerande flödet ska bestämmas. Tillrinningstiden bestämdes genom att uppskatta den längsta rinnlängden och områdets medellutning. Regnintensiteten bestämdes med Ekv

13 3 i(t r ) = 190 Å ln (t r) t r 0, (Ekv. 3-2) i(t r ) = blockregnintensitet för viss varaktighet, t r, och viss återkomsttid för regnet [l/(s*ha)] Å = återkomsttid [månader] t r = regnets varaktighet [minuter] Beräkningen gjordes för en återkomsttid på 5 år, vilket är en normal återkomsttid för dimensionering av dagvattenledningar. Erforderlig dimension bestämdes med Mannings formel omskriven så att diametern, D, för dagvattenledningen löses ut (Ekv. 3-3) D = q dim M S π 3 8 (Ekv. 3-3) D = rörledningens diameter [m] q dim = dimensionerande flöde [m 3 /s] M = Mannings tal som anger rörledningens råhet [m 1/3 /s] S = rörledningens lutning [m/m] Mannings tal (M) ansattes värdet 70 m 1/3 /s. Dataunderlag Ett linjelager erhölls från Stockholm Vatten som representerar dagvattenledningar och innehåller information om bland annat ledningstyp (huvudledning, samlingsledning, tömningsledning), ledningsdimensioner, ledningslängd och lutning. Dataformatet är shape i koordinatsystemet Sweref 99_18_00. Från Lantmäteriet erhölls ett utdrag från GSD-Fastighetskartan över fallstudieområdet. De polygonlager som används är: BY (Ytskikt för byggnader) och MY (Ytskikt for heltäckande markdata). Dataformat är shape i koordinatsystemet Sweref 99_18_00. Delavrinningsområden för dagvatten identifierades och avgränsades med information från GSD-Fastighetskartan (Lantmäteriet) och lagret dagvattenledningar (Stockholm Vatten). I ett första skede identifierades dagvattensystemen baserat på sammanhållande ledningssträckning och utloppspunkter. Därefter identifierades, avgränsades och 13

14 digitaliserades avrinningsområden baserat på information om bebyggelse och marktyp samt information om dagvattensystemen. Arean av olika marktyper i avrinningsområdena beräknades genom en overlay-analys baserad på GSD-Fastighetskartans MY lager, där marktyperna kopplades till respektive avrinningsområde. I detta lager användes marktyper klassificerade som: låg bebyggelse, hög bebyggelse, industriområde, torg och övrig mark (skog, odlingsmark, öppen mark och vatten). 14

15 SÅRBARHETSKARTERING OCH KÄNSLIGHETSANALYS I detta avsnitt presenteras kartor över sårbarhetsindex för kombinationerna av system och hot. Vidare presenteras resultat från känslighetsanalyser av sårbarhetsindex med avseende på olika parametrar. System 1: Vatten- och avloppsledningsnät - Hot: Jordskred som leder till rörbrott Sårbarhetsindex Sårbarhetsindex för olika ledningssegment (SI ledn ) i fallstudieområdet i Stockholms stad/huddinge kommun visas i Figur 2. Figur 2 Sårbarhetsindex för olika ledningssegment (SI ledn ) i fallstudieområdet i Stockholms stad/huddinge kommun: hela området (vä) samt en detalj från områdets västra del där ledningssegment med sårbarhetsindex 3-5 identifierades (hö). Känslighetsanalys Två känslighetsanalyser genomfördes. Den första med avseende på hur valet av vikter i den sammansatta indikatorn som uttrycker brottrisk (S brott ) påverkar antalet segment som faller inom de olika riskklasserna (Tabell 5). 15

16 Tabell 5 Känslighetsanalys med avseende på vikterna (v mat, v dim och v år ) i Ekv. 1-2, uttryckt som antalet ledningssegment i respektive riskklass för brottrisk (S brott ). Fallet där alla vikter har samma värde (0,33) utgör basfallet (fet stil) som visas i Figur 2. v mat = 0,33 0,50 0,25 0,25 v dim = 0,33 0,25 0,50 0,25 v år = 0,33 0,25 0,25 0,50 S brott Antal ledningssegment Det är tydligt att valet av vikter har ganska liten effekt på resultatet, framförallt beträffande de högre riskklasserna (4 och 5). Den andra känslighetsanalysen avsåg hur valet av storlek på buffertzonen för jordskred påverkar antalet ledningssegment som är lokaliserade i områden med risk för jordskred (Tabell 6). Tabell 6 Känslighetsanalys avseende hur storleken på buffertzonen för jordskred påverkar antalet ledningssegment som är lokaliserade i områden med risk för jordskred. Buffertzon (m) Antal ledningssegment inom buffertzoner , (basfall) 37 62, Buffertzonens storlek har en betydande effekt på resultatet. Vid en första analys bör zonen därför väljas större snarare än mindre än som gjordes för basfallet (50 m). System 2: Vattentäkter - Hot: Påverkan från förorenad mark I Figur 3 visas vattenskyddsområden och förorenade områden (MIFO) i Stockholms län. 16

17 Figur 3 Vattenskyddsområden och förorenade områden (MIFO) i Stockholms län. 17

18 Sårbarhetsindex Sårbarhetsindex för vattentäkter (SI täkt ) i Stockholms län visas i Figur 4. Figur 4 Sårbarhetsindex för vattentäkter (SI täkt ) i Stockholms län: hela området (vä) samt en detalj från Bornsjöns vattenskyddsområde (hö) med förorenade områden som ligger inom vattenskyddsområdet eller buffertzonen (500 m). Känslighetsanalys En känslighetsanalys genomfördes med avseende på hur valet av storlek på buffertzonen runt vattenskyddsområdena påverkar antalet förorenade områden (MIFO) som är lokaliserade inom vattenskyddsområden inklusive buffertzoner (Tabell 7). Tabell 7 Känslighetsanalys avseende hur storleken på buffertzonen runt vattenskyddsområden påverkar antalet förorenade områden (MIFO) som är lokaliserade inom vattenskyddsområden inklusive buffertzoner. Buffertzon (m) Antal förorenade områden inom vattenskyddsområden inklusive buffertzoner (basfall)

19 Buffertzonens storlek har en viss effekt på resultatet. Vid en första analys bör zonen därför väljas större snarare än mindre, när man mer i detalj studerar riskerna med enskilda förorenade områden, än som gjordes för basfallet (500 m). System 3: Bebyggelse - Hot: Ytströmmande dagvatten till följd av underdimensionerade dagvattenledningar Sårbarhetsindex Sårbarhetsindex för bebyggelse (SI bebyg ) i urbana avrinningsområden i fallstudieområdet i Stockholms stad/huddinge kommun visas i Figur 5. Figur 5 Sårbarhetsindex för bebyggelse (SI bebyg ) i urbana avrinningsområden i fallstudieområdet i Stockholms stad/huddinge kommun. 19

20 Ur Figur 5 framgår att två avrinningsområden erhöll sårbarhetsindex 4 (1,21 < D/D bef < 1,6 ), medan inget erhöll 5 (D/D bef > 1,6). Känslighetsanalys Två känslighetsanalyser genomfördes. Den första med avseende på hur valet av avrinningskoefficienter ( ) påverkar antalet avrinningsområden med olika sårbarhetsindex (Tabell 8). Tabell 8 Känslighetsanalys med avseende på avrinningskoefficienter ( ) i Ekv. 3-1, uttryckt som antalet avrinningsområden med olika sårbarhetsindex (SI bebyg ). Basfallet (fet stil) är det som visas Figur 5. Låg bebyggelse = Hög bebyggelse = Industriområde = Torg = Övrig mark = SI bebyg Antal avrinningsområden Den andra känslighetsanalysen avsåg hur valet av återkomsttid för dimensionerande regn (Å) påverkar antalet avrinningsområden med olika sårbarhetsindex (Tabell 9). Tabell 9 Känslighetsanalys med avseende på återkomsttid för dimensionerande regn (Å) i Ekv. 3-2, uttryckt som antalet avrinningsområden med olika sårbarhetsindex (SI bebyg ). Basfallet (fet stil) är det som visas Figur 5. Å = 2 år (24 mån) 5 år (60 mån) 10 år (120 mån) SI bebyg Antal avrinningsområden

21 En minskning av avrinningskoefficienterna ( ) eller återkomsttiden för dimensionerande regn (Å) har endast liten inverkan på fördelningen av antalet avrinningsområden mellan olika sårbarhetsindex. En ökning av dessa parametrar ger dock en notabel ökning av antalet avrinningsområden med sårbarhetsindex SI bebyg = 4. Fortfarande har dock inga avrinningsområden SI bebyg = 5. 21

22 DISKUSSION Den viktigaste aspekten vid analyser i regional skala är datatillgång, och tillvägagångssätt som bygger på indexering begränsas ofta av just brister i datatillgången (Luers et al., 2003). Begränsningarna kan handla om kompatibilitet mellan olika mjukvaruformat, koordinatsystem och vektordatastrukturer, vem som äger data och kostnaderna för att få tillgång till dem, säkerhets- och integritetsaspekter, samt inte minst i vilken omfattning data faktiskt är tillgängliga i en användbar form, d. v. s. digitaliserade. I det följande diskuterar vi möjligheterna att använda den framtagna metodiken, för de olika kombinationerna av system och hot, i regional skala ur perspektivet datatillgänglighet. För System 1 (Vatten- och avloppsledningsnät - Hot: Jordskred som leder till rörbrott) bör det vara möjligt att genomföra analysen för hela Stockholm Vattens verksamhetsområde, eftersom hela dricksvatten- och avloppsledningsnätet är digitaliserat. Detta är inte fallet inom övriga verksamhetsområden i Stockholms län. Då intresset för att analysera sårbarheten hos ledningssystemet främst bör gälla huvudledningar, kan det vara en relativt begränsad insats att huvudmännen gemensamt åstadkommer en digitalisering av dessa. För System 2 (Vattentäkter - Hot: Påverkan från förorenad mark) är datatillgången tillfredsställande, och analysen täcker hela länet. I takt med att inventeringen av förorenade områden fortsätter, och eventuella nya vattenskyddsområden avsätts, behöver emellertid analysen uppdateras. Vår analys har inte omfattat Mälaren, men naturligtvis kan metodiken användas även här. Metodiken bör även vara användbar för att ta fram underlag för diskussioner om eventuellt utvidgande av vattenskyddsområden. I likhet med System 1, bör det för System 3 (Bebyggelse - Hot: Ytströmmande dagvatten till följd av underdimensionerade dagvattenledningar) vara möjligt att genomföra analysen för hela Stockholm Vattens verksamhetsområde eftersom dagvattennätet är digitaliserat. Begränsningen ligger framförallt i bestämning av respektive dagvattensystems avrinningsområde. I detta projekt gjordes det genom manuell digitalisering, vilket är tidskrävande i perspektivet att göra det i stor skala. Å andra sidan finns det hos verksamhetsområdenas huvudmän och i enskilda kommuner kunskaper om var man befarar problem, och insatserna skulle kunna koncentreras till dessa områden. Den föreslagna metodiken kan utvecklas på i princip två sätt. För det första bör metodiken för de föreslagna specifika kombinationerna av system och hot diskuteras ur ett användbarhetsperspektiv med ansvariga huvudmän, för att komma fram till eventuella modifieringar. Vidare bör behovet av liknande metodik för andra kombinationer av system och hot diskuteras. Dessa diskussioner kan vara vägledande vid prioriteringar angående vilken information som det är angeläget att överföra till digital form. 22

23 REFERENSER Karlson, M. (2011). Assessing GIS-based indicator methodology for analysing physical vulnerability of water and sanitation infrastructure. Master thesis. Linköpings universitet Kropp, J. P., Block, A., Reusswig, F., Zickfeld, K. och Schellnhuber, H. J. (2006). Semiquantitative assessment of regional climate vulnerability: The North-Rhine Westphalia study. Climate Change 76: Luers, A. L., Lobell, D. B., Skar, L. S., Addams, C. L. och Matson, P. A. (2003). A method for quantifying vulnerability, applied to the agricultural system of the Yaqui Valley, Mexico. Global Environmental Change 13: Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport Naturvårdsverket förlag. SOU (2007). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. SOU 2007:60. Svenskt Vatten (2004). P90 - Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Svenskt Vatten. Wittgren, H. B., Pettersson, F. & Kärrman, E. (2009). Utvärdering Vatten och VA i RUFS - metodutveckling. CIT Urban Water Management. 23