Syftet med inventeringen

Transkript

1 MIFO-metodiken Inventeringen görs enligt den s k MIFO-modellen= Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Metodiken har tagits fram av Naturvårdsverket och finns beskriven i rapport Rapporten kan laddas ned från eller vår externwebb under miljö& klimat/verksamheter med miljöpåverkan/ förorenade områden/inventering. LIISA KAPANEN Syftet med inventeringen Att ta reda på om det kan finnas några föroreningar i mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader. Att kunna bedöma risker för människor och miljö, nu och i framtiden. Att kunna prioritera vilka områden man behöver utreda vidare. Viktigt att den är grundligt genomförd så att man gör rätt prioriteringar. 1

2 Metodiken består av två faser Fas 1 består av en s k orienterande studie som innebär att man samlar in tillräckligt med uppgifter om verksamheten och platsen för att kunna göra en första sammanfattande bedömning som beskrivs med en riskklass. Fas 2 omfattar en översiktlig undersökning och en ny bedömning av riskklassen. Det finns fyra riskklasser Klass 1 - Mycket stor risk Klass 2 Stor risk Klass 3 Måttlig risk Klass 4 Liten risk 2

3 Fas 1 Vilka processer har använts och var, vilka kemikalier har använts, restprodukter, hur byggnaderna ser ut, vilka jordarter finns på området, finns vattendrag i områdets närhet. Man fram kartor och bilder. I detta projekt är det VU som ansvarar för detta arbete och fyller i blanketter A och B. Informationen ska vara tillräcklig för att NI ska kunna göra en sammanfattande bedömning och bestämma riskklass och det gör man hjälp av blanketter D och E. Blanketter kan laddas ned från Länsstyrelsens externwebb under: Miljö&klimat /Verksamheter med miljöpåverkan/förorenade områden/inventering av förorenade områden. Var kan man hitta uppgifter? Företag, rapporter, kartor, ritningar, tidigare undersökningar m fl. Intervjuer med personer som har god kunskap om verksamheten, t ex f d anställda, hembygdsfolk På arkiv t ex Värmlandsarkivet, Riksarkivet. På myndigheter: Tillstånd, anmälningar, olyckor, rapporter, tidigare inventeringar Hos branschorganisationer. I böcker som beskriver äldre industrier och samhällen På flygfotografier och kartor från olika år 3

4 ? Hur gör man då när man fått in sina MIFOblanketter och ska börja riskklassa? Bedömningen görs utifrån dessa faktorer Föroreningars farlighet Hur farliga är föroreningarna för människa och miljö? Föroreningsnivå I vilka halter kan de finnas på området? Spridningsförutsättningar Hur stor är risken för att föroreningar kan spridas vidare? Känslighet Hur stor är risken för att människor kan exponeras för föroreningar? Skyddsvärde Finns värdefull natur i området som behöver skyddas? 4

5 Föroreningarnas farlighet Vad har man tillverkat? Vilka kemikalier/råvaror har använts? Hur farliga är de för människa och miljö? Bedömningarna grundar sig i huvudsak på Kemikalieinspektionens faroklassificeringar. Mer info finns på Naturvårdsverkets webb under rubriken Föroreningarnas farlighet. En sammanställning om några olika ämnens farlighet finns i rapport Föroreningsnivå Vilka mängder har man använt? Hur lång tid har gått sedan de användes? Är det nedbrytbara ämnen? Har det inträffat olyckor, läckage eller spill? Finns det avfall och deponier? Var och när? Finns det tankar och cisterner på området? Har man gjort undersökningar finns det mätvärden att utgå ifrån annars får man göra bedömningar. 5

6 Spridningsförutsättningar Hur ser byggnaderna ut? Kan det spridas från och till byggnaderna? Är föroreningarna rörliga eller binds de i marken? Markförhållande på området? Täta eller genomsläppliga jordarter? Fyllnadsmassor? Finns risk för spridning för spridning till grundvattnet? Finns ledningsgravar? Hur rör sig grundvattnet? Kan föroreningar spridas till närliggande vattendrag? Finns dagvatten- och spillvattenledningar som kan sprida vidare föroreningar till närliggande vattendrag? Spridningsförutsättningar, fortsättning Mycket stor risk för spridning kan t ex finnas för lättrörliga ämnen, vid genomsläppliga jordarter, vid lutande grundvattenyta, vid höga grundvattennivåer, vid sprickzoner i berg, vid översvämningar mm En tabell med principer för indelning av spridningsförutsättningar finns i rapport

7 Känslighet Finns bostäder på området eller i dess närhet? Finns dricksvattenbrunnar inom området? Hur lättillgängligt/öppet är området dvs finns det risk för exponering? Används området som åkermark, finns djur där? Ex på områden med mycket stor känslighet: - där barn kan komma i kontakt med föroreningar - där grundvattnet används som dricksvatten Skyddsvärde Finns det skyddad natur i närheten? Ett naturreservat har t ex ett större skyddsvärde än en produktionsskog. Områden med redan förstörda system, som asfalterade, har ett mindre skyddsvärde. Områden med hotade arter har ett stort skyddsvärde. Tabeller för principer för känslighet och skyddsvärde finns i rapport

8 Riskklassningsdiagram Risken för spridning läggs som horisontella linjer för varje medium som är aktuellt. Föroreningarnas farlighet (F), föroreningsnivå (N), känslighet (K) och skyddsvärde (S) läggs in som punkter på respektive linje. Exempel på ifyllt riskklassningsdiagram Flest punkter i det röda området risken bedöms som mycket stor, riskklass 1. Punkter i flera riskklasser - vilken riskklass beskriver området bäst? 8

9 Några tips Viktigt att täcka in hela verksamhetsperioden. Har det förekommit några olyckor, bränder, översvämningar, ombyggnationer, förändringar i produkten, nya kemikalier? Vid intervjuer är det viktigt att ställa frågan rätt. Bra med flygbilder, bilder och kartor som stöd för minnet för de som intervjuas. Markera viktiga områden på kartor. Ibland får man vara nöjd med de uppgifter man fått in. Försiktighetsprincipen gäller vid för osäkra uppgifter. 9