Systematiskt kvalitetsarbete Harnäs förskola 2014/2015

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Harnäs förskola 2014/2015

2

3 REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ HARNÄS FÖRSKOLA Barntal Födda -09 Födda - Födda - Födda -12 Födda -13 F/P Blåsippan st 5 st 4 5/11 16 barn Vitsippan 14 st - 5 st /7 19 barn Gulsippan 11 st /5 Personal Förskolärare Barnskötare Blåsippan Vitsippan 2.75 Gulsippan FAKTA OCH ORGANISATION Harnäs förskola ligger högst upp på Fabergsvägen, med skog och el-ljuspår alldeles i närheten. En liten bit bortom förskolan ligger Klubbstugan för Harnäs IF, bredvid vägen till förskolan slingrar sig en liten bäck. På våren, är marken vid sidan om bäcken, alldeles översållad av vitsippor. Kanske är det på grund av denna vackra vitsippsbacke som avdelningarna först fick heta Blåsippan och Vitsippan. När tredje avdelningen tillkom blev namnet automatiskt Gulsippan. Barnen har fördelats i grupper enlig ovenstående tabell. I köket finns en egen kokerska som under 2014 överfördes till den nystartade kostaorganisationen för skola, barnomsorg och äldreomsorg. Förskolan ingår i ett utbildningsområde tillsammans med Sagans, Vinsbo och Hattstugans förskolor. Efter utbyggnaden som blev klar 2014 fick förskolan ett kök med bra utrustning för att kunna laga mat enligt de behov som finns på en förskola. Samtidigt byggdes förskolan ut med en mindre avdelning som är tänkt att kunna ta c:a 10 barn. RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret arbetat med att göra kvalitetsarbetet både systematiskt och kontinuerligt fortsatt. All pedagogisk planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Under läsåret har hela förskoleområdet haft en gemensam satsning på Språkstimulering i olika former. Som en del i detta startades, med stöd från Kulturrådet, ett språkprojekt Språkgiva. Specialpedagogerna, biblioteket, barnavårdscentralen och kommunens folkhälsoplanerare har varit involverade. Inom projektet ges personal stöd med material och handledning genom så kallade work-shops.

4 Följande kvalitetsstärkande aktiviteter har genomförts: Miljön den tredje pedagogen. En föreläsning om hur man med möbleringen och exponering av material kan arbeta för att utmana barn och göra dem nyfikna i sitt lärande. Föreläsning om förhållningssätt och språkstimulerande arbetssätt i boksamtal med med läsfixarmaterial. Annika Löthagen. Naturvetenskap och teknik. Inspiration för att arbeta med vardagsteknik och experiment i förskolan. Boksamtal. Specialpedagogerna informerade, diskuterade och berättade om hur man genom systematiska boksamtal kan öka barn lärande och ge barn en start för att bli goda läsare och öka läsförståelsen i deras framtida lärande. Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram främst angående det pedagogiska arbetet. Vid en kvalitetsdag i maj har arbetslagen summerat resultaten av årets arbete mot strävansmålen. Detta har sedan sammanställts till förskolans egna dokument för det systematiska kvalitetsarbetet. av föregående års resultat och åtgärder MÅLUPPFYLLELSE UTIFRÅN FÖRSKOLANS STRÄVANSMÅL UTVECKLING OCH LÄRANDE HELHET/ALLSIDIGHET Barnen delas ofta in i mindre lek- och arbetsgrupper för att de ska få arbeta på sin nivå och för att alla barn bättre ska komma till tals. Trivselregler har diskuterats och bestämts gemensamt med de äldre barnen. Dessa regler delgavs sedan föräldrarna. Känslor och diskussioner kring egna upplevelser har varit ett temaområde. Traditioner som höstdisco, adventskalender, luciafirande, påskfirande, midsommarfirande stärker helheten på förskolan, bevarar och stärker vårt svenska kulturarv samt ger god sammanhållning. Personalen lägger stor vikt vid att bemöta pojkar och flickor på samma villkor. Spontana diskussioner om andra kulturer förekommer. Förskolans arbetar på ett medvetet sätt med olika grupperingar, det är mycket viktigt när det har blivit fler barn i grupperna. Smågrupper ger tillfälle för fler barn att komma till tals och på så vis utveckla sin självständighet och tillit till sig själva. Just i år har vi inte haft något temaområde om andra kulturer.

5 MATEMATIK Diagram som beskriver barnens ålder på avdelningarna synliggör matematik, färg och former. Dokumentationen av byggprocessen med många nya och spännande maskiner intresserade barnen mycket. Maskinerna hade fantastiska siffror i prestanda och vikt. Att arbeta med siffror och mängder har intresserat barnen via memory, spel och pussel. Vardagssamtal innehåller många olika diskussioner och utvidgar både språk och matematik. På ett naturligt sätt har pedagogerna tänkt matematik i olika aktiviteter och temaområden under året. Bygget nyttjades till många intressanta diskussioner om vikt, längd m.m. SKAPANDE Under fria leken kan barnen själva spontant arbeta med att rita, måla, arbeta med pärlplattor, väva, sy m.m. Minimello blev ett temaarbete som utgick från ett intresse i barngruppen. Där gjorde barnen först dockor som de sedan skrev en berättelse till. Varje temaområde innehåller någon form av skapande. Barnen har varit på bio och besökt biblioteket. Gymnastik i klubbstugan, dans och rörelse hör till de återkommande aktiviteterna under året. Barnen kan nyttja skapande aktiviteter både inom- och utomhus under hela dagarna. Ibland initieras de av vuxna och ibland styr barnen helt över aktiviteten. Barnens intresse uppmärksammades och då tillkom arbetet med minimello med inspiration från TV:s barnprogram. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Genom att dokumentera och synliggöra det pedagogiska arbetet ges barnen möjligheter till att berätta, återberätta, fantisera kring sagor och böcker. Sagostunder med högläsning förekommer varje dag. Att dela upp barnen i mindre grupper är mycket bra. Att gå in i sagans värld görs ibland både spännande och magiskt; en magisk matta, ett magiskt draperi kan starta en berättelse tillsammans med barnen. Personalen har också provat på att berätta sagor fritt utan bok. Alla temaarbeten genomsyras av språk och kommunikation. Skriftspråket finns hela tiden synligt på förskolan: böcker, dokumentation, alfabete och rumsbenämningar. En grupp barn har arbetat med en form av arbete utifrån ett material Läslandet. Vid temarbeten om olika djur har man introducerat djurets första bokstav H=hare, B=björn. Förskolan använder flanosagor, film och böcker för att stimulera språket, utveckla ordförrådet och ge nya begrepp Biblioteksbesök och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker. De kan välja sagor och faktaböcker till högläsning men också för sitt eget reflekterande. Vardagshändelser diskuteras ofta under dagarna både med de äldre och med de yngre barnen.

6 Språk och kommunikation har en central roll på förskolan. Sagostunder med barn indelade i smågrupper ger bättre koncentration och man kan anpassa, ibland efter ålder och ibland efter intresse. På ett lättsamt sätt har olika bokstäver symboliserat de djur som man haft i temaområdet. När personalen provade på att berätta en saga utan bok upplevde de att barnen lyssnade mera uppmärksamt och engagerat. Spontanläsning av böcker förekommer inte så ofta. NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Barnens lekmaterial innehåller mycket teknik tex pusslandet, lego/duplo, kaplastavar, tågbana, pluss-pluss m.m. Vidare har barnen medvetandegjorts om teknik och naturvetenskap via experiment. Arbete i smågrupper har varit viktigt så att barnen får fundera, göra hypoteser och sedan utföra experimentet och reflektera över resultatet. Skogsdagar med nyttandet av naturen runt förskolan fortsätter. Naturen är en rik resurs att ösa ur detta gäller kunskaper, rekreation och inspiration. De yngre barnens temaområde gällande olika djur har berikat lärandet. När det gäller diskussion kring experimenten så fanns en rädsla att man behövde förenkla språket. Det behövdes inte utan barnen förstod ändå. En del barn gjorde experimenten hemma och berättade för föräldrar. Kul tyckte både personal och föräldrar. Skogsdagarna är omtyckta och innehåller fakta, fri lek och en fikastund. Grön Flagg-arbetet har redovisats under våren. LEK Lek är barns arbete och förskolan värnar om barnens lek och arbetar medvetet för att ge rika tillfällen som får fortgå under en längre tidsperiod, utan onödiga avbrott. Uppdelning av lekgrupper både ute och inne möjliggör att leken kan få fortsätta och utvecklas. Bygget blev en inspirationskälla och visst byggmaterial har kunnat berika lekarna. Barnen lekte tex göt plattor och gjorde gjutformar och använde sand och spadar. Ommöblering i rummen har inspirerat barnen till nya lekar. Barns erfarenheter och upplevelser bearbetas i deras olika lekar och aktiviteter. Vuxna finns med och berikar och vidareutvecklar lekarna. Vid gemensamma lekar och genom att förnya vårt lekmaterial inspireras barnen till nya lekar. Gruppindelningarna har varit bra och gett barnen utrymme för fantasi och samspel. Lekgården har under året varit begränsad på grund av om- och nybyggnationen.

7 SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Skapandet av gemensamma trivselregler har styrt upp barnens förhållningssätt gentemot varandra. I temaarbetet om känslor kunde barnen med egna ord berätta om sina erfarenheter av olika känslor. Barnen var mycket intresserade av kamraternas teckningar och hur de berättde om känslorna. Detta ger respekt, hänsyn och förmåga att kunna sätta sig in i andra människors situation. Att uppmärksamma och uppskatta varandra, ge feedback och beröm hör till den dagliga samvaron. Barnen ska känna att de har närvarande vuxna som ser och hör och som kan ge återkoppling då barnen på ett bra sätt lärt sig kompromissa och att lösa konflikter. Genom att rösta om olika saker får barnen träna demokrati. I lek och samlingar tränar barnen på att fungera enskilt och i grupp. I alla temaområden får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Förskolan har samlingar i både stor och liten grupp där alla får komma till tals. För att försöka fånga barnens sampel, jämställdhet och genustänkande har barnens lekar observerats. Likabehandlingsplanen har utvärderats och den årliga planen för likabehandling sammanställts. Förhållningssätt i barngruppen och stöd vi tex konflikter är viktigt. Att ha närvarande vuxna i de flesta leksituationerna gynnar samvaron och ger stöd t.e.x. vid konflikter. Relationer till föräldrar: samtalen vid hämtning och lämning, samtalen vid matborden lägger grunden till social kompetens och skapar goda relationer. De återkommande skogsdagarna skapar respekt och en känsla för naturen och allt levande. HÄLSA /RÖRELSE Lekgården nyttjas varje dag för utelek. Närmiljön är omväxlande och inspirerande med skog, gräs, öppna ytor. Skogsdagar är en väl inarbetad rutin. Planerade gymnastik- och rörelsepass är ofta återkommande. Barnen har ibland uppvisning för varandra. Pedagogerna deltar i lekar med boll och hopprep vilket visar man är positiva till hälsa och rörelse. Måltiderna på förskolan är viktiga. Detta läsår har Vinsboskolan lagat lunchen eftersom förskolans kök varit stängt i 26 veckor för om- och tillbyggnad. Förskolan har ett arbetssätt för att berika barns möjligheter till hälsa och rörelse under alla årstider. Närmiljön inspirerar både pedagoger och barn. Förhållningssätet visar att pedagogerna är positiva till rörelse / aktiviteter. I och med att förskola fått en tillbyggnad för 10 ytterligare barn, behöver lekgården utvidgas. ÅTGÄRDER UTIFRÅN ÅRLIG PLAN FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET Vi ska arbeta för att barnen utvecklas förståelse och respekt för andra kulturer.

8 De barn som har rötter i andra kulturer ska få uppmärksammas Vi ska fråga de tvåspråkiga barnens föräldrar vilka högtider de firar. Vårt värdegrundsarbete ska utarbetas utifrån barngruppens behov. På avdelningsplaneringarna utvärderas barngruppernas lek- och förhållningssätt. Vid behov finns böcker och värdegrundsmaterial att arbeta med. På varje avdelningsplanering utvärderas barngruppernas lek- och förhållningssätt Vårt värdegrundsmaterial används utifrån de behov som framkommit vid lekobservationerna Förskolan ska ha ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar alla barn på förskolan Vi har bokpåsar för utlåning till föräldrar och använder berättarpåsar och annat material för att stimulera barns språkutveckling Vi anpassar samtal och läsning utifrån barngruppens behov Vi påtalar för föräldrar vikten av att behålla och utveckla sitt modersmål FÖRÄLDRAENKÄT TRIVSELENKÄT SÄRSKILT STÖD INOM FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Många barn har någon gång under sin förskoletid behov av särskilt stöd. Det kan vara allt från extra pedagogisk uppmärksamhet (tex stöd för att våga prova på aktiviteter, stöd för att kunna göra aktivitetsval), stöd vid rutinsituationer (matsituationen, påklädning, hämtning/lämning, toalettbesök) stöd i kamratrelationer e.t.c. De allra flesta gångerna kan detta stöd ges direkt efter kommunikation mellan föräldrar och personal. När det gäller några barn kan ett extra stöd behövas under en längre period, ibland behövs stöd under hela förskoletiden. Varje förskola har, (med föräldrarnas medgivande) möjlighet till kontakt med Habiliteringen och samarbete med specialpedagogiska institutionen på Hästberg i Falun förekommer också. Detta gäller handledning till personal, uppföljning av handlingsplaner samt vid besök på den enskilda förskolan. Vidare förekommer kontakter och samarbete med samtalsmottagningen för barn och unga, Individ- och familjeomsorgen samt barnavårdscentralen.

9 Inom förskoleområdet finns ett Barn- och elevhälsoteam där frågor och funderingar rörande barns utveckling kan aktualiseras av personal, föräldrar och andra deltagare i rådet. Föräldrar måste alltid ge medgivande för dessa samtal. Förskoleområdet har en talpedagog och en tal/specialpedagog. De arbetar med enskilt stöd till barn, stöd till grupper av barn, handledning till personal. Special- och talpedagogerna har varit mycket involverade i det språksatsning som under året har präglat det pedagogiska arbetet på förskolorna. Genom ett litet extra stöd från kulturrådet har två föreläsningar rörande språk, kommunikation och relationer kunnat genomföras. Vidare har material/rekvisita sammanställts till berättarpåsar som alla förskolor har tillgång till. Språksatsningen med sagor, berättelser och drama bidrar till alla barns utvecklings av det svenska språket och den svenska kulturen. För de barn som har annat modersmål än svenska påtalar förskolan till föräldrar vikten av att behålla, stimulera och utveckla det egna modersmålet. Vi försöker hjälpa till med böcker på hemspråket. : Förskolan har av tradition ett inkluderande arbetssätt där många barn kan få stöd utifrån sina behov. Vi behöver bli bättre på att dokumentera framgångsfaktorer i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi har ingen sammanfattande helhetsbild över barngruppernas behov av särskilt stöd. Förskoleverksamheten har goda kontakter med landstingets olika instanser, men det tar tid att få återkoppling på utredningar. Åtgärder: Utvärdering av barngruppernas behov av stöd ska göras i september och februari Tal- och specialpedagogiskt stöd ska ges utifrån landstingets logopedutredning Samtalsmottagningens arbete ska uppmärksammas och utnyttjas mer Barn- och elevhälsoteamets arbete ska utvärderas SAMMANFATTANDE ANALYS

10 Om- och tillbynaden av förskolan har påverkat verksamheten både negativt och positivt. Det har varit många hantverkare direkt inne i barngruppen, men det har gått förvånansvärt bra. Detta beror på personalens positiva förhållningssätt. Bygget berikade och inspirerade barnen till nya leker. Det vanliga pedagogiska arbetet har rullat på, men har hela tiden behövt anpassats utifrån hantverkare. Samarbetet mellan byggare och personal har varit gott. Man har kompromissat från båda sidor. Skogen är vår stora inspirationskälla. Förskolan nyttjar den så mycket de kan. Ibland går man kanske bara till närmaste gläntan, ibland går man ända till grillplatsen. Tema med experiment, temaarbete med känslor, materialet i Läslandet, sagoberättandet har varit några av de områden som berikat barnen lärande. Barnens inflytande och pedagogernas inspirerande temaområden har gjort att barnen under läsåret fått nya erfarenheter, färdigheter och ett vidgat lärande. FRAMGÅNGSFAKTORER Bygget blev ett övergripande temaarbete. Frågvisa barn som visade vilja för att dokumentera gjorde att många av förskolans strävansmål fått ytterligare dimensioner. Sagotema. Barnen har fått uppleva flanosagor, sagor utan bilder, fylla i sagor där barnen bestämmer fortsättning och avslut. Genom sagoberättandet vidgades lärande och reflktioner för både pedagoger och barn. Barns inflytande har synliggjort i bl.a. arbetet med minimello, sagoteman. Pedagogisk dokumentation. Förskolan har provat på och kommer att fortsätta utveckla detta arbete. Kvaliteten på lässtuderna har förbättrats genom att barnen på Vitsippan delats upp i tre grupper. Emil 50 år. Under en utedag uppmärksammades att vår kära Emil i Lönneberga firade 50 år. Föräldraengagemang. Föräldrar engagerades genom att barnen fick ta med en egen sagobok efter sommarlovet. ÅTGÄRDER INFÖR KOMMANDE LÄSÅR Vi behöver arbeta för att lekgården utvidgas. Fokus inför kommande läsår ska ligga på