Lagring av GROT-flis med tre olika metoder: rapport från lagringsförsök i Köpmanholmen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lagring av GROT-flis med tre olika metoder: rapport från lagringsförsök i Köpmanholmen"

Transkript

1 Lagring av GROT-flis med tre olika metoder: rapport från lagringsförsök i Köpmanholmen Umeå februari 2011 Iwan Wästerlund SLU Umeå Peter Nilsson Efokus AB Sundsvall Magnus Nordenmark Efokus AB Sollefteå www. efokus.se

2 Förord Denna studie har varit en del i Efokus AB s projekt GROT II, ett utvecklingsprojekt för teknik och metoder inom GROT-verksamheten i Mellannorrland. Projektet har finansierats av EU Strukturfonder Mål 2, länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland, samt skogs- och energinäringen i regionen. Studien har genomförts i samarbete med Domsjö Fiber AB med stor hjälp av Martin Forsén och Patrik Eriksson. Från Efokus AB har även Tomas Widenfalk bidragit i arbetet på ett förtjänstfullt sätt. Tack till er alla! 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 BAKGRUND... 5 Mål... 6 MATERIAL OCH METODER... 7 RESULTAT Temperaturutveckling Fuktmätning Nätsäckar Fuktmätning i tvärsnitt Volymsviktad fuktmätning Energiinnehåll Analys vad 5 % fel i mätning betyder Rökgasmätning DISKUSSION Tolkningar från försöket för praktiken Slutsatser Litteraturförteckning

4 Sammanfattning Fyra stycken stackar med ca 250 m 3 f i varje preparerades på fyra olika sätt i början på juni. Två lagrades som vanlig högstackat flislager, varav den ena utgjorde kontroll och den andra täcktes med ventilerande tjock fiberduk. Två andra kompakterades och formades som en rund tårta med en bandtraktor. Den ena täcktes ej medan den andra täcktes med ventilerande fiberduk. Målet med studien var att utvärdera om kompaktlagring av GROT-flis kan vara ett sätt att minska brandrisken och minska lagringsförlusterna. Efter 5,5 månader avslutades försöket. Enligt VMF:s (Virkesmätningsföreningen) viktsmätning av fordon hade 962,5 råton körts ut till Köpmanholmen, medan 911,7 råton kördes tillbaka till Domsjö, dvs 69 ton hade förlorats under lagringen. För bestämning av torrsubstanshalten mättes materialet på 4-5 olika sätt: via VMF, nätsäckar via MoRe Research, egna bestämningar via tvärsnittsarea och slutligen volymsviktad bestämning. Samtliga bestämningar gav ganska olika resultat utom tvärsbestämd och volymsviktad fukthalt som gav tämligen likartade värden. Vidare gjordes även ommätning av ingående fukthalter pekandes på att fukthalten var något lägre än vad som framkom vid VMFmätningen. Användande av de korrigerade fukthalterna vid start och den volymsviktade fukthalten, blev den totala förlusten 34 ton. Nästan all förlust i ton torrsubstans ägde rum i de ej täckta stackarna, medan de täckta stackarna hade nära ingen förlust alls oberoende av form. Tack vare beräkningssättet med korrigering av fukthalt blev det effektiva värmevärdet vid leveranstillstånd faktiskt högre i de täckta stackarna (22,5 resp. 5,5 MWh) jämfört med leveransen ut till Köpmanholmen beroende på att de täckta stackarna hade torkat en del. De ej täckta stackarna förlorade ca 70 MWh och 120 MWh med den största förlusten i den kompakterade tårtan. Efter lagring hade stackarna krympt mellan 3 och 6 % i volym. Temperaturen var som högst 70º C i alla stackarna och det skedde i månadsskiftet juni - juli. Försöket visade även att det är svårt att mäta fukthalt i en flisstack och en klart större provtagning än vad som sker via VMF måste göras för att rättvist kunna ange torrsubstanshalten för hela flisstacken, eftersom stora torrzoner kan utvecklas i en flisstack. Virkesmätningsföreningens mätning av fukthalt och beräkningssätt för energiinnehåll kan ej ligga till grund för några vetenskapliga studier. De är för grova och delvis felaktiga och frågan är om de ens kan vara betalningsgrundande. Efter 5,5 månaders sommarlagring av 250 m 3 f GROT-flis och bara höglagt i en stack uppgick lagringsförlusten till kronor vid ett energipris på 300 kr per MWh. Packning till en tårta ökade faktiskt lagringsförlusten till kronor plus kostnad för packningen på ca kronor. Däremot minskade syrehalten i tårtan påtagligt vilket torde minska brandrisken. Bästa lagringsmodellen var en höglagd stack täckt med en ventilerande fiberduk där faktiskt värmevärdet ökade tack vare torkningen. Exklusive lagerhållningskostnader betalade torkningen nära nog kostnaden för åtgärden även om fiberduken används bara en gång. 4

5 BAKGRUND Vid lagring av bränsleflis har ett antal undersökningar visat att efter 3-4 månaders lagring hade % substans förlorats och % av flisens effektiva värmevärde (Nylinder & Thörnqvist 1980; Thörnqvist, 1982). Finandelen (< 7 mm) verkar inte ha särskilt stor betydelse för förlusterna vid lagring, medan däremot materialet kan ha stor betydelse (Nylinder & Thörnqvist, 1980). Vidare visas att fukthalten i stackarnas centrala delar sjunker till kanske 25 % i mindre stackar, medan fukthalten samtidigt ökar i ytskiktet till % (Thörnqvist 1982). Varför medelfukthalten i stacken ökar under lagringsperidoen och varför det bildas två väl avgränsade områden med två så olika fukthalt är inte helt känt (Thörnqvist, 1982). En bidragande orsak kan vara den cellulosanedbrytning som förorsakas av mikroorganismer, vid vilken vatten och värme bildas. Den utvecklade värmen får luften i stacken att röra sig uppåt. När den uppvärmda luften når högre upp i stacken avkyls den och vatten fälls ut (Thörnqvist, 1982). Att skydda stacken mot nederbörd samt att öka mängden luft som passerar genom stacken provades av Thörnqvist (1982). Han visade att ett tak över stacken halverade förlusterna jämfört med stack utan tak och att ett underlag av sträckmetall hade ingen effekt. Enligt Lehtikangas (1999) är mängden ackumulerad värme beroende av luftgenomströmningen i stacken. Vältor eller mindre stackar (ca 100 m 3 t) av ej sönderdelat bränsle har ofta så låg fastvolymprocent att den eventuella värme som bildas snabbt ventileras ut och det blir sällan någon märkbar värmeutveckling. Vid sönderdelning av material ökar mängden av exponerade ytor (Lehtikangas, 1999). I mindre stackar, där ytskiktets volym proportionellt sett är stor, kan omgivningen ha stor betydelse för materialets fukthalt. I stora stackar börjar temperaturutvecklingen omedelbart efter att stackarna har byggts och inom några dagar har stackar med sönderdelat bränsle ofta nått en så hög temperatur i de innersta delarna att mikrobiell tillväxt inte längre är möjlig eller att den enbart representeras av några särskilt värmetoleranta svamparter (max vid + 60ºC) och bakterier (max vid 75ºC). Värmen sprids mot kallare områden, dvs mot stackytan. Den varma luften transporterar fukt och de inre delarna av stacken torkar. För att torkningen skall vara så effektiv som möjligt måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Lufttillförseln inne i stacken måste vara god för att värme och fukt skall kunna vandra mellan bränslepartiklarna. Om denna vandring inte tillåts kan värmeutveckling inne i stacken bli så stark att självantändning sker. Enligt Lehtikangas (1999) skall stackarna vara så toppiga som möjligt och ha minst 90º (?) rasvinkel för att nederbörd och fukt skall kunna rinna av efter sidorna. Efter dessa principer har den svenska modellen för flislagring varit toppiga stackar för vattenavrinning och att de skall fungera som en skorsten med god ventilation. De bör dock inte vara mer än 7 m höga eftersom de då når så höga temperaturer att självantändning kan uppnås. Ett antal studier har visat på substans- och energiförluster på mellan 8-12 % (Lehtikangas 1999). Med dagens nya typer av pannor där även rökgaskondensering finnes för att tillvarata värmen från den fuktiga rökgasen, har fukthalten i bränslet mindre betydelse. För ett modernt kraftvärmeverk med fluidiserad bädd (exempelvis Dåva 2, Umeå Energi och Jämtkrafts panna i Östersund) kan den önskvärda fukthalten i bränslet ligga på 40- < 60 %. Alltför torrt bränsle kan faktiskt leda till problem med alltför snabb förbränning. 5

6 Med dessa nya förutsättningar kan förlusterna vid lagring betyda en stor förlust för energibolaget. Om värmeverket förbrukar 0,5 miljon ton TS och 5 % försvinner vid lagring och inköpspriset ligger på 200 kr per MWh, kan det betyda en förlust på ca x 200 x 0,05 = 1 milj. kronor. Tyvärr har det ägnats ganska lite arbete åt att hitta både billiga lagringsmetoder och de som ger så lite lagringsförluster som möjligt samt undvika risk för självantändning. Förr i tiden packade man träkol med liten bandtraktor för att de inte skulle ta eld och den tekniken verkar vara helt bortglömd (jfr även Bergman & Nilsson, 1967). Vidare har det kommit nya material som kan användas för täckning där både en vattenavvisning sker och samtidigt luftning av underliggande material. Kanske visst nytänkande och testverksamhet kan minska stora förluster i framtiden. Domsjö Fiber AB hade gjort ett försök tidigare med att släcka en pyrande brand i ett gammalt flislager genom att anlita en bandtraktor för att släcka elden. Moström i Banafjäl gjorde då som hans far prövat, nämligen att packa ihop allt material till en stor tårta. Elden släktes och sedan uppstod inga fler bränder. Det blev sedan öknamnet på modellen: Moströms tårta. Kunde denna kompaktlagring vara en lagringsmodell även för färsk GROT-flis? Mål Målet med studien var att undersöka om kompaktlagring av barrträdsflis gav mindre lagringsförluster än vanlig höglagd stacklagring. Vidare prova om en täckning av flisstacken med en ventilerande fiberduk kunde ge en ytterligare vinst ur lagringshänseende eller om det bara var en extra kostnad. Slutligen genom noggrann uppföljning under en 5 månaders lagring ta fram förklaringar till vad som händer under lagringen till ledning för pratiskt agerande i framtiden. 6

7 MATERIAL OCH METODER Efter flera diskussioner samt ett erbjudande från TenCate om att få tag i en ventilerande fiberduk, bestämdes att varje stack skulle innehålla ca 250 m 3 f för att få en någorlunda halvpraktiskt stor stack. Detta var en större stack än vad som använts i ett antal tidigare studier enligt litteraturen utom Jirjis & Theander (1990). Vidare beslöts att en kvadratisk design (tabell 1) skulle göras utan upprepningar eftersom det inte fanns medel för ett större försök. Vidare döptes högstacken till Toblerone och de runda tårtorna till helt enkelt tårtor. Tabell 1. Design av lagringsförsöket Utan filt Med filt Form högstack Kontroll Toble Toble täcke Form tårta Tårta utan täcke Tårta med täcke En leverans av flis till Domsjö Fiber AB från Lettland anlände i slutet av maj till hamnen i Domsjö. Denna s.k. Riga-mix var en GROTmix med ved, kvistar, barr och var hugget material bestående mest av gran (tabell 2). Domsjö Fiber AB lånade välvilligt ut ca 1000 m 3 f till försöket. I början på juni kördes det med flisbilar via fordonsvåg vid mätstugan i Domsjö, där även alla bilar taravägdes och prover togs för fuktbestämning av VMF (VirkesMätningsFöreningen) enligt Anon.(1999). Materialet transporterades till hamnen i Köpmanholmen och placerades i 4 lika stora högar på en asfalterad yta (nedre plan) tillhörig Domsjö Fiber. Tabell 2. Fraktionsfördelning i Riga-mix före lagringsförsök (n=3) enligt mätmetod SS :2 Fraktion > 45 mm mm 15-5 mm 5-3 mm < 3 mm % av TS 2,6 32,2 33,9 10,4 20,8 Uppbyggnad av tårtor gjordes den 7-8 juni med material som var kört dit veckan innan och lagt i separata högar på markerade platser. Mängd material var därigenom känt per hög (tabell 3). Tårtor och Toblerone lades i kors för att inte gynnas av konstruktionerna eller av vinden från havet. Tabell 3. Mängd material (ton) samt torrhalt (%) per försöksled enligt VMF Tårta närmast sjön Tårta närmast väg Toble närmast sjön Toble närmast väg Massa (ton) Torrhalt (%) Massa (ton) Torrhalt (%) Massa (ton) Torrhalt (%) Massa (ton) Torrhalt (%) Lass 1 42, ,3 48,2 39,6 49,86 39,8 38,86 Lass 2 43, ,8 47,72 40,2 49,69 39,65 50,37 Lass 3 39,3 49,7 39,1 50,78 40,9 48,53 40,7 65,31 Lass 4 40,9 49,53 40,05 48,99 40,4 49,87 39,05 46,74 Lass 5 40,25 48,75 40,05 47,75 39,65 49,18 39,8 51,34 Lass 6 40,8 50,31 39,45 50,14 40,1 49,43 38,9 46,74 Total massa (ton) 247,05 49,38 236,75 48,93 240,85 49,43 237,90 49,89 Total massa (ton TS) 119,04 118,70 122,00 115,84 Tårtorna tillverkades av Håkan Moström med en Case 1150E, årsmodell Bandtraktorns massa var ca 14 ton och stålbandens kontaktyta mot underlaget var l= 2,45 och b = 0,51 m, dvs marktryck 137,5 kn/2,50m 2 = 55,2 kpa. Han gjorde ett dike i mitten på tårtan vettande mot söder och där las tempgivare in klistrade med pakettejp mot en ribba. Sedan byggdes tårtan upp med schaktbladet. Därefter packade han med schaktmaskinen 7

8 fram och tillbaka spår vid spår tills en tämligen rund bulle var skapad, vilket tog knappt 2 timmar. Den 8 juni gjordes den andra tårtan färdig på motsvarande sätt. Tårtorna fick en jämn lutning på 23-26º med ett snitt på 24º (n=10). Tårtorna blev 19 m resp. 19,5 m i diameter (n=2 per tårta) och höjd 3,4 m. Konmotstånd i flisstacken var med en 30 kona med basen 21 mm i diameter = 966 kpa (n~10), både på sida och topp. Toppen var väl rundad. Den 9 juni gjordes Toblerone modellen med hjälp av Inge Höglund Entreprenad AB i Köpmanholmen. Maskinen var en Volvo L60E med en 2,3 m bred snöskopa. Även här gjordes ett dike i mitten där temperaturgivarna lades på en ribba vettande mot sydväst. Sedan fylldes diket igen både framifrån och bakifrån. Ingen packning gjordes. Toblerone mot sjön blev 4,1 m hög med längd 27 m och bredd 9 m, medan den mot vägen blev 4,25 m hög, längd 21,5 m och 12 m bred. Konmotstånd var ca 480 kpa (n=10) på sidorna ca 1 m från asfalten, dvs där maskinen kört på materialet, och uppe mot toppen ca 140 kpa (n=6). Lutning på stackarna redovisas i tabell 4. Tabell 4. Mätning av stackarnas( Toblerone ) lutning º med enkel vinkelgivare och ribba som referens Mot sjön Mot vägen Långsida Kortsida Långsida Kortsida Medel 39,6 35,5 43,3 43,8 På samma nivå som temperaturgivarna lades även provpåsar (viltsäckar med ca 1 mm maskor) med invägt material (4-5 kg) av samma typ som fanns i högarna (tabell 5). Dessutom uttogs material i hinkar från resp hög för senare analyser, t.ex. siktanalyser. Hinkar 1-4 från tårta mot väg och hinkar 5-8 från tårta mot sjön. Tre stycken prover uttogs även för bestämning av det kalorimetriska värmevärdet hos Bränslelaboratoriet i Umeå. Tabell 5. Mängd råmaterial per provpåse (viltsäck) Viltsäck nr: Vikt rå, kg 4,4 4,4 4,7 4,95 4,2 5,45 5,05 Viltsäck nr: Vikt rå, kg 5 3,9 4,6 4 5,6 3,9 4,8 5 5,25 5,15 4,2 4,45 Temperaturgivarna var av K-typ (NiCr-Ni). Givarna täcktes med krympslang för att inte påverkas av eller påverka flisen. Ena givaren låg ca 1 m in i stacken och den andra ca 4 m in i stacken och båda var tejpade mot en ribba för att veta positionen. Positioner framgår av tabell 6. Data insamlades via 7 st 4-kanaliga Testo 177 med registrering 2 gånger per timme. 8

9 Dataloggrarna startades den 15 juni och de plus kabelanslutningar placerades i förslutna plastlådor gömda i flisen. Dataloggrar 8-9 hade bara två ingångar och mindre minne varför mätintervallet sattes till 60 min för att klara ett drygt halvår. De senare monterades in den 24 juni. Mätlogger 6 hade stannat efter endast ett par dagars mätning och startades på nytt den 24 juni. I samtliga fall lagrades data ner i särskilda filer på datorn från datasamlarna. Tabell 6. Placering av temperaturgivare och nätsäckar Tårta mot väg: Höjd 0,45 m: påse 1 och 2, Tgivare 1 och 2; lägsta siffran längst in Höjd 0,95 m: påse ingen; Tgivare 3 och 4 Höjd 1,65m: påse 3 och 4; Tgivare 5 och 6 Höjd på slänten, ca 0,4 m från ytan: påse 5 nära toppen; Tgivare 7 och 8 Tårta mot sjön: Höjd 0,45 m: påse 7 och 8; Tgivare 1 och 2 Höjd 0,95 m: påse 9 och 10; Tgivare 3 och 4 Höjd 1,65 m: påse 11 och 12; Tgivare 5 och 6 Höjd på slänten: påse nr 6 nära toppen ; Tgivare 7 och 8 Toble mot väg: Höjd 0,5m: påse 19 och 20; Tgivare 1 och 2 Höjd 1,0 m: påse 21 och 22; Tgivare 3 och 4 Höjd 1,6 m: påse 23 och 24; Tgivare 5 och 6 Höjd i ytskiktet upp mot topp, ca 0,3 m ner: inga påsar men T-givare 7 och 8 Toble mot sjön: Höjd 0,5 m: påse 13 och 14; Tgivare 1 och 2. Höjd 1,02 m: påse 15 och 16; Tgivare 3 och 4 Höjd 1,52 m: påse 17 och 18; Tgivare 5 och 6 Höjd i ytskikt: inga påsar; Tgivare 7 och 8. Den 15 juni lades den ventilerande fiberduken på stackarna närmast lagret, dvs tårta mot väg och Toblerone närmast sjön. Täcket klipptes till och lades tvärs över stackarna med överlappningar vettande mot lagret, dvs från förväntad vindriktning. Täckenas överlappningar skruvades fast mellan två bärläkter och ändar förankrades mot stockar intryckta in i nederkant på stacken runt om. 3 rullar förbrukades (6x50 m/styck) enligt figur 1 och 2. Figur 1. Färdig utläggning med täckt stackar. Figur 2. Packning av tårtorna. 9

10 Två väderstationer placerades ut i närheten av lagringsplatsen. Varje timme registrerades temperatur, luftfuktighet, vindstyrka, vindriktning samt nederbörd. Efter utläggningen gjordes den 21 juni en lasertriangulering av stackarna för bestämning av volym hos respektive stack av Fokus Industrimätning AB (Figur 3). Enligt den mätningen blev tårtorna nästan exakt lika stora och den lilla ökningen i volym för täckt Toblerone kan bero på att fiberduken utjämnade variationer i ytan. Det är snarare förvånande att det blev så liten skillnad mellan tårta och ej täckt Toblerone. Figur 3. Volymsbestämning av GROT-flis stackarna i Köpmanholmen med datastyrd triangulering den 21 juni Bedömd noggrannhet i volymbestämningarna ± 1 %. Under senare delen av lagringsperioden gjordes rökgasmätningar med en Testo 327 som mäter temperatur, kolmonooxid samt syrgashalt. De flesta mätningarna gjordes från stackens yta och på ca 40 cm djup. Mätningar gjordes ca en gång i månaden från augusti månad till slutet av oktober. Försöket avslutades oktober, samt 4-5 november med uttag av en stack per dag för att enkelt hålla isär mätvärdena. Före avslutningen gjordes en ny lasertriangulering för att bestämma respektive högs volym. Vid avslutningen togs några rökgasprover med en gasanalysatorn TESTO 327 tvärs över i mitten samt i tvärsnittet. I närheten av tvärsnittet där temperaturgivare och nätsäckar låg gjordes ett tvärsnitt som dels fotograferades och dels i 10

11 ett gittersystem uttogs materialprover för fuktbestämning. Efter fuktbestämning samlades material från blött material och torrare material för bestämning av kalorimetriskt värmevärde hos Bränslelaboratoriet vid Röbäck. Nätsäckarna torkades hela hos MoRe Research i Domsjö för torrhaltsbestämning av hela säckarnas innehåll. 11

12 RESULTAT Med hjälp av lasermätningarna kunde stackarnas volym mätas in med hög precision. Volymmätningen visade att stackarna var tämligen lika stora men packningen till tårta gjorde att volymen krympte ca 6 %. Trots packningen med en bandtraktor på tårtorna men bara mer eller mindre en högtippning på de två andra, blev det ändå förbluffande liten skillnad i torr-rå densitet mellan högarna (tabell 7). Vid tidigare studier har normalt en flisstack krympt % efter 6 månaders lagring. I föreliggande studie blev krympningen i volym endast 3-6 % från starten till avslutningen, indikerande att substansförlusterna torde vara små i detta försök. Dock ökade skillnaden i torr-rå densitet mellan opackad och packad efter 20 veckors lagring. Tabell 7. Volymer, rådensitet samt torr-rå densiteter i respektive stack vid utläggning och vid avslutande efter 20 veckors lagring (juni-oktober) Före Ton/m3 Efter ton/m3 Stack Volym m3 Rådens Torr-rådens Volym m3 Rådens Torr-rådensKrympn i vol% Ej täckt toblerone 498 0,48 0, ,48 0,217 3,4 Täckt toblerone 524 0,46 0, ,40 0,195 3,6 Ej täckt tårta 472 0,52 0, ,57 0,224 5,9 Täckt tårta 473 0,50 0, ,50 0,228 3,2 Temperaturutveckling Sommaren var tämligen normal både temperaturmässigt och i fråga om nederbörd (figur 4). Enda anmärkningsvärda var ett ganska regnigt slut på juli och framförallt i början på augusti. Hösten var i början tämligen mild men från mitten av oktober började frost uppträda. Figur 4. Temperatur och nederbördsdata från väderstationen utplacerad i närheten av lagringsförsöket. 12

13 Temperaturutvecklingen i stackarna följde ett ganska enhetligt mönster med en temperaturtopp i slutet på juni och början på juli. Temperaturen var ganska olika beroende var i stacken de var placerade och för att få en bättre överblick grupperades de i tre olika zoner: Yttre givare, inre givare och topp givare (figur 8). De inre givarna hade den kortaste lagfasen och nådde de högsta värdena och snabbaste reaktionen var i de täckta stackarna (figur 8). Jämförelse av maximal temperaturutveckling per dygn hos täckt (SC) och ej täckt (SU) Toblerone samt täckt tårta (CC) mot täckt Toblerone visas i figur 8A och 8B. A B Figur 8 A. Temperaturutvecklingen i två flisstackars 3 olika delar, yttre del, toppdel samt inre del med maximumvärden per dygn. CC = täckt tårta och SC = täckt Toblerone. B. Jämförelse av maximal temperaturutveckling per dygn hos täckt Toblerone (SC) och täckt tårta(cc). 13

14 En jämförelse mellan Toblerone och tårtor indikerade att tårtorna hade ett lugnare förlopp i temperaturutveckling men nådde lite högre värden, dock utan att nå brandfarlig nivå (jfr Ferraro et al., 2009). Täckning med fiberduken verkade inte påverka temperaturutvecklingen i centrum nämnvärt, men de yttre zonerna uppvisade en något lägre temperaturökning. Möjligen kan skillnaderna i temperaturutveckling mellan de olika stackarna indikera att Toblerone var bättre ventilerande än tårtorna. Fuktmätning Fukthalt och torrsubstanshalt är i grunden baserat på samma typ av torkning där provet torkas till torrhet under minst 24 timmar och oftast vid 105ºC (100-fukthalt = torrsubstanshalt). Fukthaltsbestämning gjordes både före och efter lagring på flera olika. Den s.k. VMF mätningen gjordes vid mätbryggan i Domsjö och gjordes genom att ett ca 1 liters prov togs ut i toppen på lasset i släpvagnen på varje inkört last. Provet hälldes i en papperspåse, vägdes på en noggrann våg och torkades sedan i ett fläktvärmeskåp ett dygn vid 105º C och vägdes på nytt. Med nr på prov och last räknades sedan ut via en dator lassets torrvikt och värmevärde. I detta fall blev det 6 prover per hög vid utkörning av materialet och 5-6 prover vid återtransporten till Domsjö. Enligt Hägg (2008) bör egentligen antalet prov ökas vid ökad standardavvikelse mellan proverna för att få ett bra genomsnittsvärde. Vid detta försök mättes fukthalten hos bränsleflisen vid utkörningen till i genomsnitt 50,7 %, dvs en torrhalt på 49,3 % (tabell 8). Enligt denna mätning var medelvärdet tämligen lika mellan de olika stackarna, men standardavvikelsen för lassens torrsubstanshalt för just kontrollen (ej täckt toblerone) blev i högsta laget. Det senare berodde på att två av lassen hade en extremt hög fukthalt (över 60 %). Lassen efter försöket som gick åter till Domsjö uppvisade hög variation i torrsubstanshalt, indikerande att det var nödvändigt att göra mer detaljerade fuktmätningar i respektive stack. Enligt dessa mätningar hade mängden torrsubstans faktiskt minskat efter lagringen. Baserat på VMF:s fuktmätningar hade mängden torrsubstans i försöket totalt minskat med 475,6 406,5 = 69 ton eller lika med 14,5 %. Med de värdena skulle den täckta Toblerone ha förlorat mest i substans. Tabell 8. Ut- och inmätningsuppgifter från VMF om torrsubstanshalt (TS) från lassen samt uträknad standardavvikelse (Sdev) på respektive stacks TS Ut till Köpmanholmen Till Domsjö Stack Torrhalt % Sdev Torrhalt% Sdev Ton TS Ej täckt toblerone 49,9 8,74 45,5 8,38 104,3 Täckt toblerone 48,9 1,3 49,0 6,88 98,6 Ej täckt tårta 49,4 0,86 39,2 5,07 99,3 Täckt tårta 48,9 1,29 45,7 8,87 104,3 Summa ton TS 406,5 Medelvärde 49,29 44,86 14

15 Nätsäckar En ytterligare kontroll av fukthalten kunde göras via de nätsäckar som låg bredvid temperaturgivarna. Tre nackdelar med dessa säckar kunde noteras. En var att fukthalten inte kontrollerades före inläggning i stackarna, utan det medelvärde från VMF accepterades som utgångsvärde eftersom samma material las in i säcken. Det andra var att invägningen gjordes med en ganska grov våg i fält. Den hade ca 50 grams noggrannhet och det gav en noggrannhet på ± 2,5 %, vilket gör att endast skillnader på mer än 5 % i in- och utgångsvärden kan ses som sanna. Slutligen blev det mycket svårt att få ut säckarna hela i de kompakterade stackarna och två stycken gick sönder (av 24) vid uttagningen av dem. Eftersom VMF-värdena på torrsubstanshalt gav lite konstiga värden gjordes en egen mätning av torrhalten från 5 st tättslutna hinkar tagna vid uppbyggnaden av stackarna och torrhalt via dessa mätningar gav ett trovärdigare resultat genom att TS-halten snarare minskade än ökade efter lagring. Torrsubstanshalten minskade enligt dessa mätningar bara 5,2 % för hela materialet, vilket motsäger att det skulle ha förlorats 14,5 % substans enligt VMF mätningarna. Vidare visade fukthaltsmätningarna att torrhalten var betydligt högre för säckarna jämfört med VMF mätningen vid inkörningen till Domsjö. Dock ökade torrsubstansmängden något i säckarna från den tårta som inte var täckt, vilket är märkligt särskilt som den minskade mest för den täckta tårtan. En enkel analys av placering av säckar och viktsförändringar ger inte heller någon tydlig bild av var de största förändringarna ägt rum. Som helhet betraktat har inte nätsäckarna gett en bättre bild av vad som händer i stacken, annat än möjligen att de största förändringarna händer nära toppen och oavsett stacktyp. Möjligen kan en viss ökning i vikt noteras nära botten av stackarna. Tabell 9. Ut- och inmätningsuppgifter om vikt och torrsubstanshalt (TS) för de nätsäckar som las in bredvid temperaturgivare, medelvärden för 5-6 säckar per stack. Torrsubstanshalten för säckar ut till Köpmanholmen har räknats på den fukthalt som uppmättes från våra sparade hinkar från start Ut till Köpmanholmen Vid avslutning Stack TS vikt kg TS-halt % TS-vikt kg TS-halt % Förändr% Ej täckt Toblerone 2,51 52,2 2, ,2 Täckt Toblerone 2,35 52,2 2,21 65,6-6,0 Ej täckt tårta 2,5 52,2 2,56 60,1 2,4 Täckt tårta 2,63 52,2 2,37 52,9-9,9 Medel 60,9-5,2 Fuktmätning i tvärsnitt Vid avslutning av försöken beslöts att göra ett tvärsnitt av stackarna i närheten av var temperaturgivarna var placerade, dels för att få ut temperaturgivarna och nätsäckarna och dels för att ta ut prover för fukthaltsbestämning på ett systematiskt sätt. När stackarna kördes bort syntes en klar zonering av fukten på samma sätt som beskrivits av bl.a. av Thörnqvist (1982). 15

16 Figur 9. Schema för provtagning för fuktbestämning i flisstackarna. Material för fuktmätningen uttogs enligt schemat i figur 9 och torkades separat. För att jämföra med tidigare redovisade värden anges först ett medelvärde av tvärsnittarean. I genomsnitt hade torrsubstanshalten ökat något jämfört med utgångsvärdet. Torrast var den täckta Toblerone och blötast var den ej täckta tårtan (tabell 10). Standardavvikelsen ökade kraftigt med högsta värdet för den ej täckta Toblerone indikerande att det fanns mycket stora variationer i fukthalt inom stacken. Tabell 10. Fukthaltsmätning från tvärsnitt i stackarnas mitt vid slakt av försöket enligt schemat i figur 9. Medelvärden från prover st per stack samt standardavvikelse (Sdev) Stack TS-halt Sdev Ej täckt Toblerone 49,3 16,03 Täckt Toblerone 58,2 10,46 Ej täckt tårta 44,6 10,45 Täckt tårta 52,4 6,25 Medel 51,1 Volymsviktad fuktmätning I det här läget fanns alltså 3 helt olika värden för den genomsnittliga torrsubstanshalten i respektive stack. Vad var rätt värde? Om det nu finns stora fuktvariationer både inom och mellan stackar bör ett system utvecklas där större hänsyn tas till detta och dessutom kan överföra detta till den volym som har denna fukthalt. Första steget i den modellen var att ta tvärsnittsbilder av alla stackarna och rita in fuktzonerna utifrån färgnyanserna på bilden. Sedan överfördes dessa till ArcGis och de fukthalter som mättes enligt den systematiska provtagningen enligt ovan. Vidare togs det även bilder med en värmekamera och med fukthalterna från mätningen kunde zoner mellan mätningarna ritas in med ganska rätt fukthalt (figur 10). Sedan byggdes ett gitternät, där även fukthalter i övergångszoner kunde skattas med någorlunda rätt fukthalt. Slutligen gjordes varje ruta om till en volymenhet baserat på stackens form och storlek, och slutligen summerades dessa värden till dels en areaviktad fukthalt och dels en volymsviktad fukthalt. Det skiljde tämligen lite mellan areaviktad och volymsviktad fukthalt, men volymsviktad bedöms karikera rätt fukthalt på ett bättre sätt. 16

17 A B C Figur 10. Ej täkt Toblerone i tvärsnitt vid avslutningen. A. Tvärsnittsbild. B. Rutnät med infogade värden på fukthalten på de ställen den mättes. C. Färgläggning med fukthaltzoner i ArcGIS baserat på A och B och underlag för volymsviktning av fukthalten. Samtliga stackar hade en mer eller mindre uttalad torrzon i centrum på det sätt som visas i figur 10A. Minst uttalad var den hos den ej täckta tårtan och störst samt kraftigast var den på den täckta Toblerone. Resultatet blev en mycket mer nyanserad bild av fukthalterna i respektive stack (tabell 11). 17

18 Tabell 11. Fukthalter och torrsubstanshalt beräknade från provtagningar enligt figur 9 och bearbetning i ArcGIS till areaviktad eller volymsviktade värden enligt figur 10 Stack Areavikt fh% Volvikt fh% TS volvikt% Ej täckt toblerone 51,34 50,55 49,45 Täckt toblerone 38,62 38,65 61,35 Ej täckt tårta 56,27 56,78 43,22 Täckt tårta 45,55 46,43 53,57 Medel 51,9 Den volymsviktade torrsubstanshalten kommer i fortsättningen att betraktas som den sanna, väl medvetna om att det är mycket svårt att få ett sant värde på fukthalten i en lagrad stack på över 100 ton efter 5-6 månaders lagring. I jämförelse med VMF:s mätvärden blev stackarna betydligt torrare med den täckta Toblerone som torrast. Det var också tydligt vid avslutningen när det närmast dammade då materialet lastades upp i flisvagnen. Vidare upplevdes även den ej täkta tårtan som blötare än vad som mättes in vid Domsjö, eftersom det blev kvar 42 ton sedan 6 lastbilar kört i materialet åter till Domsjö. För ej täckt Toblerone och täckt tårta räckte det med 6 lastbilar och för täckt Toblerone räckte det med 5 lastbilar. Fuktvärdena för nätsäckarna indikerade något högre torrsubstanshalt än det volymviktade värdet. Å andra sidan låg de flesta nätsäckarna faktiskt i den torrzon som utbildats (syns t.ex. i figur 10A på den vänstra sidan av stacken). De kan rimligen inte representera ett medelvärde för en stack. Däremot var deras torrsubstanshalter faktiskt nära överensstämmande med de prover som togs ut för tvärsnittsmätningen (position och 22-23). Slutligen gjordes även en kontrollmätning av fukthalten i de hinkar som uttogs vid starten av försöket. Proverna hade förvarats i hinkar med lock och i en jordkällare. Medelvärdet av dessa provers torrsubstanshalt var 52,2 % med standardavvikelsen 2,77 dvs något torrare än medelvärdet från VMF-mätningen i utgångsläget. Detta värde har sedan använts vid fortsatta beräkningar. Energiinnehåll På tre olika prover vid start av försöket gjordes mätningar av det kalorimetriska värmevärdet enligt SS ISO 1928:1. Medelvärdet blev 19,91 MJ/kg TS. För att räkna ut det effektiva värmevärdet måste hänsyn tas till vätehalten i bränslet, vilket avgår som vatten. Ett vanligt närmevärde är 6 % (Andersson & Burvall 1986), dvs om man multiplicerar det kalorimetriska värdet med 0,94 justeras det kalorimetriska värmevärdet för vätehalten. Det effektiva värmevärdet (Weff) för materialet blev därmed 18,71 MJ/kg TS. Däremot gjordes ingen justering för askhalt eftersom det antogs vara lika för alla proverna. Vid torkning av proverna vid avslutningen av försöket uttogs prover för bestämning av värmevärdet och analysen gjordes på samma laboratorium. Proverna sorterades ut så att ett värde representerade det torra materialet och ett det blöta materialet (tabell 12). Den relativa mätosäkerheten vid bestämning av värmevärdet var ± 2 % vilket gör att skillnaden mellan prover måste vara minst 0,4 enheter för skillnad skall kunna identifieras. Således fanns det ingen skillnad mellan torr och blöt del. Däremot kan det konstateras att täckta stackar hade ett något högre värmevärde än de ej täckta stackarna, även om det inte var signifikant kan 18

19 det misstänkas leda till att en liten energiförlust fanns i de ej täckta stackarna. Vidare kan det konstateras att i genomsnitt hade inte någon större energiförlust gjorts i stackarna i motsats till vad VMF-mätningarna antydde. Tabell 12. Kalorimetriska värmevärdet (MJ/kgTS) i flisprov tagna vid avslutningen dels från blöt del (fh > 45 %) och dels från den torra delen (fh< 45 %). Det effektiva värmevärdet (MJ/kgTS) har beräknats som medel av torr och blöt del med justering för 6 % vätehalt Kalorim. värmevärde Effektivt Stack Torr del Blöt del värmevärde Ej täckt toblerone 19,86 19,6 18,55 Täckt toblerone 19,89 20,01 18,75 Ej täckt tårta 19,73 19,87 18,61 Täckt tårta 20,2 20,13 18,96 Medel 19,92 19,90 18,72 Vid beräkning av energiinnehållet i en stack skall en justering göras för fukthalten, dvs beräkning av effektivt värmevärde vid leveranstillstånd. Därmed utgår man från att vatten från förbränningen förs bort som ånga med förbränningsgaserna (Andersson & Burvall, 1986; Lehtikangas, 1999). I ett modernt kraftvärmeverk finns normalt en rökgaskondensor där större delen av värmen i vattenångan tas tillvara. Dock räknar man fortfarande med effektivt värmevärde vid leveranstillstånd. Den formel som användes var: Weff lev = ((Weff -2,45(100-TS)/TS)/3,6)x ton torrt material Där Weff lev = värmevärdet vid leverans korrigerad för fukthalten, MWh Weff = Effektiva värmevärdet, MJ/kg TS TS = torrsubstanshalten, % Tabell 13. Effektivt värmevärde vid leveranstillstånd per stack enligt våra egna mätningar Till Köpmanholmen MWh Till Domsjö MJ/kgTS MWh Ton Korrigerad Effektivt Ton Förändr Effektivt Effektivt Stack råvara TS-halt Ton TS We vid levråvara TS-halt Ton TS ton TS värmev We vid lev Ej täckt toblerone 240,85 52,2 125,7 575,1 229,15 49,45 113,3-12,4 18,55 504,9 Täckt toblerone 237,9 52,2 124,2 568,0 201,35 61,35 123,5-0,7 18,75 590,5 Ej täckt tårta 247,05 52,2 129,0 589,9 253,3 43,22 109,5-19,5 18,61 468,1 Täckt tårta 236,75 52,2 123,6 565,3 227,9 53,57 122,1-1,5 18,96 570,8 Summa 962,55 502,5 2298,2 468,4-34,0 18, ,4 Enligt de mätningar och beräkningar gjorda av VMF hade 2154 MWh körts ut till Köpmanholmen. Enligt våra beräkningar var det nästan 2300 MWh som hade körts ut. Åter till Domsjö efter 5,5 månaders lagring var det inkört 2134 MWh. Vid lagringen hade således 34 ton TS och 164 MWh förlorats. Enligt VMF mätningarna skulle 69 ton TS och 381 MWh förlorats vilket alltså är mer än dubbelt så mycket. Det motsvarar de förluster beskrivna av Lehtikangas (1999) och Thörnqvist (1982), dvs 14,5 % i ton TS och 18 % i effektivt värmevärde, men är inte troligt med denna lilla torrsubstansförlusten som mäts upp i två av stackarna i Köpmanholmen. 19

20 De täckta stackarna förlorade mycket litet i torrsubstans och eftersom de dessutom hade torkat jämfört med utgångsvärdet, hade faktiskt energiinnehållet ökat något (tack vare formeln). Största skillnaderna fanns mellan att ha täckt stacken eller inte, medan en packning till tårta eller bara att stacka upp materialet verkar ge ganska liten skillnad mellan modellerna och snarare till nackdel för packningen. Analys vad 5 % fel i mätning betyder Vad betyder det att mäta 5 % fel av någon av faktorerna vikt, fukthalt, energiinnehåll och pris? I figur 11 visas effekten för de enskilda faktorerna samt olika antal faktorer gånger varandra. Tydligen har varje faktor lika stor betydelse, dvs om 3 faktorer mäts fel sjunker värdet med 3x5 = 15 enheter. Ingen enskild faktor betyder således mer än den andre. Figur 11. Analys av vad -5 % differens betyder i vikt (ton), torrsubstanshalt (TS), värmevärde (We), pris samt faktorerna tillsammans. Varför har det då blivit så stor skillnad mellan våra mätningar och de som utförts av VMF? En sak är tämligen tydlig och det är att ett enda prov från toppen av ett GROT-lass kan ge tämligen stort fel i värde på torrhalten. Ju större variation ett lass har i fukthalt, desto fler prover borde tas och enligt instruktionerna (Anon., 1999) så många prov bör tas att felet i bestämningen uppgår till högst ± 2 %-enheter. Enligt Hägg (2008) borde dels antalet prover i ett heterogent lass ökas till minst 5-7 st för att kunna karikera lasset på ett bra sätt, och dels bör proven tas på olika ställen i lasset och helst på ett objektivt sätt. I en flisstack som lagrats under en längre period kommer en omlagring av fukten att ske och en torrzon utbildas i centrum av stacken (jfr även Thörnqvist, 1982). Ett värde från toppen av lasset kan därför visa vad som helst, men troligen kommer det fuktiga längst ner i stacken hamna överst när skopan töms och därför blir lasset bestämt blötare än vad det egentligen är. 20

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats

Läs mer

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4 Försöksuppställning Utansjö 4 st stackar ca 200 ton vardera, grotflis. Två täckta med TopTex, två utan. Ca 5,5 m höga från start Försöksstart: 1 nov -12 Stack no 2 och 3 bröts 11 dec -12 Stack no 1 och

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Återfuktning av torrhaltsprov

Återfuktning av torrhaltsprov Datum 2016-05-03 Författare Sven Gustafsson Återfuktning av torrhaltsprov WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T e l : 0

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

Ved Veden skall vara torr

Ved Veden skall vara torr Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller

Läs mer

Mätning av grotflis. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala. Measuring of fuel chips

Mätning av grotflis. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala. Measuring of fuel chips Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens produkter, Uppsala Mätning av grotflis Measuring of fuel chips Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk & Jonaz Nilsson The Swedish University of

Läs mer

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker 3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering VID FRÅGOR KONTAKTA: Riksantikvarieämbetet Byggnadshyttan Mälsåker Box 5405, 114 84 Stockholm 08-5191 8154

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Funktionstest av varmkompostbehållare

Funktionstest av varmkompostbehållare Sid 1 (8) Funktionstest av varmkompostbehållare Enheten för Kemi och Materialteknik Borås 2002 Sid 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 3 2 Syfte 3 3 Kriterier 3 4 Princip 4 5 Utrustning 4 6 Organiskt

Läs mer

1. Identifikation Baxi Bonus Light

1. Identifikation Baxi Bonus Light 2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder

Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 6 Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR ERSÄTTNINGSGRUNDANDE

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt ProduktBladet Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt Ren ved All ved vi levererar har under produktion passerat genom en så kallad renstrumma, vilket innebär

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR

BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR Av: Stefan Olsson Huvudstadens Golf Lövsättra 2006-07-28 Förord: Under år 2001 anlade och sådde jag Lövsättrabanans fairways till hälften med biomull och till hälften med

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Tarkett Aquarelle Våtrumsvägg

Tarkett Aquarelle Våtrumsvägg Monteringsanvisning Tarkett Aquarelle Våtrumsvägg September 2010 (ers. september 2001) Information SVERIGE Tarkett AB Box 4538 191 24 Sollentuna Tel : 0771-25 19 00 - Fax : 08-96 62 83 info.se@tarkett.com

Läs mer

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01 VAL AV BRÄNSLE Alla sorters ved, såsom ved av björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd kan användas som bränsle i kaminen. Olika träslag har olika densitet, ju högre densitet veden har desto högre

Läs mer

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006 Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande

Läs mer

Detaljerade anvisningar för 3D Target Reparations

Detaljerade anvisningar för 3D Target Reparations Detaljerade anvisningar för 3D Target Reparations LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN INNAN MATERIALET ANVÄNDS. ANVÄND EN DIGITALVÅG AV KVALITET FÖR ATT KORREKT MÄTA KOMPONENTERNA. KEMIKALIER: Förvara och använd

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden. BILAGA 1 VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1(5) VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Definition Mätdonets egenskaper 3 Krav på mätdonet Med virkesmätning med skördare avses att volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin

Läs mer

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS Läs denna före användning och montering av prydnadsspisen. STOCKHOLM GÖTEBORG 1 Kära kund, TISA Konstruktion vill erbjuda våra kunder

Läs mer

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten. Eldningsinstruktion Eldningsinstruktion Tack för ditt köp av en kamin från Kaminexperten och vi hoppas att du får mycket glädje av din nya kamin. I detta häftet hittar viktig information om hur du hanterar

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Monterings- och bruksanvisning KOTA-KAMIINA 0050 SE Monterings- och bruksanvisning KOTA-KAMIINA 0050 Vi gratulerar till ett lyckat val och tackar för förtroendet till Kotaprodukter. Läs noggrant genom

Läs mer

MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03

MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Underlaget skall vara rent, plant och torrt samt fritt från sprickor.

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer

Läs mer

Crux Lite Piezo TM Elektra FE Cook System TM

Crux Lite Piezo TM Elektra FE Cook System TM Crux Lite TM Crux Lite Piezo TM Elektra FE Cook System TM Canister mounted stove for outdoor use OIMUS clever COOKING SINCE 1899 Figure [1] Figure [2] Figure [3] Figure [4] Figure [5] Figure [6] Figure

Läs mer

BioAir. Varmluftspanna. Datum 151202, rev 0

BioAir. Varmluftspanna. Datum 151202, rev 0 BioAir Varmluftspanna Datum 151202, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LÄS NOGA IGENOM DENNA INSTRUKTION INNAN PANNAN STARTAS... 3 GARANTIVILLKOR... 3 LEVERANSKONTROLL...

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 Mätmetoder och teknik Lars Björklund, SDC - VMU 1 Föredraget handlar om: Sortiment /produkter Grot Träddelar Rundved Sönderdelat eller ej sönderdelat Apparater

Läs mer

INFO från projektet 14

INFO från projektet 14 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 14 Eftertorkning av skogsflis för förgasning Förgasning

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Påverkande faktorer för grotens fukthalt

Påverkande faktorer för grotens fukthalt SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2012:12 Påverkande faktorer för grotens fukthalt Affecting factors for the moisture content in logging residues John Harrysson Examensarbete i skogshushållning, 15 hp

Läs mer

CDS-012-P GEODYNAMIK. GPS-option för CDS CDS-012-P /S, 0401

CDS-012-P GEODYNAMIK. GPS-option för CDS CDS-012-P /S, 0401 GPS-option för CDS CDS-012-P CDS-012-P /S, 0401 GEODYNAMIK Innehåll CDS med GPS-positionering - CDS-P... 1 Allmänt... 1 Inställningar... 2 Vältdata... 2 Referenslinje... 3 Registrering... 3 Resultatpresentation...

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014? Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2014:1. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

MONTERINGSANVISNINGAR TRÄGOLV OCH HEAVY DUTY ALLMÄNT

MONTERINGSANVISNINGAR TRÄGOLV OCH HEAVY DUTY ALLMÄNT MONTERINGSANVISNINGAR TRÄGOLV OCH HEAVY DUTY ALLMÄNT Läs noggrant igenom monteringsanvisningarna innan du monterar golvet. Trä är ett levande naturmaterial och varje golvbräda är unik. De massiva trägolven

Läs mer

Inverkan av balkonginglasning

Inverkan av balkonginglasning Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Inverkan av balkonginglasning på armeringskorrosion Ali Farhang Bro & Tunnel Ramböll Sverige AB Agenda Balkonginglasning Bakgrund om karbonatisering och armeringskorrosion

Läs mer

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA Version 2016-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak AKVADEN BYGGFOLIE BUTYLTAPE UNIVERSAL FT Innehåll Användningsområde 3 Speciella byggnader 3 Akvaden luft- och ångspärr i flacka tak

Läs mer

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning 1 (20) Solfångaren LESOL 5 R Monteringsanvisning Lyft upp solfångarna för hand eller med kran båda sätten går bra! Tänk på arbetarskyddet! 2 (20) Något om väderstreck och lutning ästa solvärmeutbytet ger

Läs mer

Lagring av flisade skogsbränslen

Lagring av flisade skogsbränslen Lagring av flisade skogsbränslen - med avseende på att minska energi- och kvalitetsförändringar Storage of chipped forest fuels - with regard to reducing energy and quality changes Agunnaryd, 2011-02-28

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning 614 2010 Årsberättelse Annual report Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning Robert Olsson Robert.olsson@nordicbeetresearch.nu

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Före sönderdelningen barkas timret, vanligen i en rotormaskin. Stocken förs genom en rotor med eggverktyg som skaver bort barken.

Före sönderdelningen barkas timret, vanligen i en rotormaskin. Stocken förs genom en rotor med eggverktyg som skaver bort barken. Sågverksprocessen I sågverket förädlas timmer (rundvirket) till sågat virke med olika dimensioner och kvaliteter. Målet är att på bästa sätt ta tillvara den råvara som stocken utgör för att kunna bemöta

Läs mer

MONTERINGS-, BRUKS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR BAS- TUUGNAR KOTA LUOSTO, LUOSTO VS OCH KOTA INARI

MONTERINGS-, BRUKS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR BAS- TUUGNAR KOTA LUOSTO, LUOSTO VS OCH KOTA INARI MONTERINGS-, BRUKS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR BAS- TUUGNAR KOTA LUOSTO, LUOSTO VS OCH KOTA INARI 1. TEKNISKA DATA Kota Luosto Kota Luosto VS Kota Inari 1.1 Mått höjd (mm) 750 +/- 15 750 +/- 15 765 +/- 15

Läs mer

MapeWrap C UNI-AX. MapeWrap C UNI-AX HM. Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul

MapeWrap C UNI-AX. MapeWrap C UNI-AX HM. Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul MapeWrap C UNI-AX MapeWrap C UNI-AX HM Mycket stark kolfiberduk med fibrer i en riktning med hög och mycket hög elasticitetsmodul ANVÄNDNINGSOMRÅDE Systemet är lämpligt för reparation av armerade betongelement

Läs mer

Johannas Lilla Gröna. En handbok i konsten att kompostera.

Johannas Lilla Gröna. En handbok i konsten att kompostera. Johannas Lilla Gröna En handbok i konsten att kompostera. Innehåll: Det uthålliga kretsloppssamhället...3 Detta är Gröna Johanna...4 Varför kompostera?...6 Källsorteringen börjar under diskbänken...7 Så

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius

B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius 1 B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius Gasmätningar inför emissionsdeklarationen för år 2010 vid Himmerfjärdsverket Bakgrund Inför redovisningen av gasformiga emissioner från Himmerfjärdsverket

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Handledning för dig som gör det själv

Handledning för dig som gör det själv Montera keramik på balkong och terrass Handledning för dig som gör det själv Denna arbetsbeskrivning gäller för montering av keramik på balkong och terrass/altan. Läs igenom hela broschyren innan du påbörjar

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

nora tillbehör - Installations rekommendationer

nora tillbehör - Installations rekommendationer nora tillbehör - Installations rekommendationer Trappnosar, trappvinklar nora profiler är gjorda av gummi. Kontakt eller dispersionslim kan användas för limning av nora profilerna (efter samråd med berörda

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Vandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd

Läs mer

KOMPOSITTRALL KÄRNSUND WOOD LINK KOMPOSITTRALL NATURLIGARE - BÄTTRE - SNYGGARE 2:A GENERATIONENS KOMPOSITTRALL PROFILER OCH DIMENSIONER KOMPOSITTRALL

KOMPOSITTRALL KÄRNSUND WOOD LINK KOMPOSITTRALL NATURLIGARE - BÄTTRE - SNYGGARE 2:A GENERATIONENS KOMPOSITTRALL PROFILER OCH DIMENSIONER KOMPOSITTRALL NATURLIGARE - BÄTTRE - SNYGGARE PROFILER OCH DIMENSIONER UltraShield är en utveckling av den traditionella komposittrallen som kombinerar styrkan hos högdensitets polyetenplast och träfiber med en ogenomtränglig

Läs mer

FÄLTMÄTINSTRUKTION TSI VELOCICALC

FÄLTMÄTINSTRUKTION TSI VELOCICALC 1(10) Introduktion VelociCal-mätarna är utrustade med ett antal olika funktioner för mätning av lufthastighet, temperatur, tryck, luftfuktighet, daggpunkt och flöde. Fältmätinstruktionen följer Mätforums

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv

Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv UMEÅ UNIVERSITET PROJEKTRAPPORT 2010-05-10 Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv Av: Holmgren Per, Civilingenjörsprogrammet i energiteknik, henper02@student.umu.se Burman Simon, Civilingenjörsprogrammet

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Monteringsinstruktioner för utomhus miljöer

Monteringsinstruktioner för utomhus miljöer Monteringsinstruktioner för utomhus miljöer ! Att tänka på Följ alltid gällande byggnormer, se till att monteringen är säker och var försiktig under installationen. Det är viktigt att installationsytan

Läs mer

De senaste åren har så mycket hänt inom virkesmätningen att vi tror att ni vill veta mer. Välkommen till: Informationssystem Virke

De senaste åren har så mycket hänt inom virkesmätningen att vi tror att ni vill veta mer. Välkommen till: Informationssystem Virke Året är 2012 De senaste åren har så mycket hänt inom virkesmätningen att vi tror att ni vill veta mer. Välkommen till: Informationssystem Virke Ni kommer att möta personer och besöka mätplatser. De första

Läs mer

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av

Läs mer

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Upprättad av Kirsti Sandelin, Miljöbolaget i Svealand AB Sammanfattning Hushållset i denna plockanalys bestod av ett moderprov med rest där matet samlas

Läs mer