Från råvara till produkt!

Transkript

1 Från råvara till produkt Billerud Korsnäs, Kalix Papper använder vi till mycket olika saker. Inte bara olika sorters papper, utan påsar, förpackningar, säckar av olika slag, toalettpapper, pappersnäsdukar och mycket mer. Papper är ju gjort av träd och den här youblishern handlar om hur man gör träd till papper. Här kan man läsa om hur det går till och annan fakta om träd och papper. Företags-faktan är baserad på är Billerud Korsnäs som är en pappersindustri i Kalix. Och just på Billerud Korsnäs så är det säck- och kraftpapper som man tillverkar.

2 Processen - hur det går till Allting börjar ju i skogen. Där hugger man ner träd som tall, gran och björk. Oftast så är det inte själva pappersfabriken som gör det, utan det gör ett annat företag som pappersfabriken sedan köper träden av. När (i det här fallet) Billerud Korsnäs har fått träden så går de direkt till barktrumman eller så lagras de i vedgården. Sedan barkas och huggs veden till flis som sållas för att säkerställa att flisbitarna är ungefär 24 cm långa. Antingen gör de pappret av träden som nu är flis eller så beställer de in färdig flis från sågverken i Norrbotten. Flis är små träbitar som kommer från överblivna delar av sågtimmer och som används för att koka massa. Nu när man har flisen fixad och klar så kokas den i åtta stora kokare. Där finns lut och ånga för att koka allting. Ligninet (klister ämnet som håller ihop fibrerna) separeras från fibrerna och massan går vidare till tvättning och silning. För att få bort ligninet så måste massan tvättas i flera steg. Massan renas i sileriet för att få bort orenheter. Billerud brukar alltid bleka massan för att göra den vit och riktigt ren. När man bleker massan så för man in den i stora behållare med blekkemikalier. Ju längre man har massan i behållarna desto blekare blir den. Sen tar man bara bort massan från behållarna när den är tillräckligt blek. När man kommit såhär långt i produktionen så finns det olika sätt på hur man kan fortsätta med pappret.

3 Sätt 1: Nu ska massan formas till ark. Massan som nu innehåller ca 98,5% vatten, sprids nu ut på viran via inloppslådan. Det mesta av vattnet tas bort i virapartiet. Massan går därefter vidare till presspartiet där ännu mer vatten tas bort. Massan är ju fortfarande blöt och ska nu torkas med hjälp av het luft som värms upp av ånga, innan den skärs till ark. Massan har nu en torrhalt på 90%. Sedan packas arken till balar som väger 200 kg. Efter det att varje enskild bal slagits in med omslagspapper packas alla åtta balar ihop till ett stort paket som sedan går vidare till massamagasinet. Det var sätt nummer 1. Sätt 2: Pappret ska formeras. Massan mals för att få styrkeegenskaper. Vid tillverkning av papper har formationen ännu större betydelse vilket ställer stora krav på inloppslådan och viraparti. När massan kommer ut på viran består den till 99,8% av vatten. Pappersbanan passerar därefter en vanlig press och en skopress där mer vatten tas bort. Nu ska pappret torkas. Det gör det genom att passera heta cylindrar som värms upp med ånga. Pappret rullas sedan upp till en stor pappersrulle som kallas tambour. Sedan skärs den stora pappersrullen ned till mindre rullar. Rullarna slås in i omslagspapper och går sedan till pappersmagasinet. Det var de två olika sätten. Nu förvaras pappersrullarna i magasinet och där förvaras de tills de fraktas vidare med båt, tåg eller lastbil. Jobbar man på Billerud Korsnäs så är det så hela processen går till.

4 Papper - förr De första pappren gjordes ju inte i Billerud Korsnäs, inte heller i Sverige. Utan det var Egypterna som var först med papper. De började med det för 4500 år sedan. Papyrus är ett slags papper som egyptierna använde förr för att skriva och trycka text och bilder på. Ordet papper härstammar faktiskt från papyrus. Men man säger ändå att pappret uppfanns för 2000 år sedan. Och det uppfann man i Kina. De första europeiska pappersbruken startades i Italien och Spanien på 1200-talet. Det var under tidigt 1400-tal som man började tillverka papper i Sverige. Man började tillverka papper för att kunna ha något att skriva på och även något att trycka på. Hur man gjorde: De första pappren var från tyg inte träd. Fibrerna från tyg finfördelades i vatten. Sedan hällde man ut det på en fiberduk (viraduk). Man gaskar det (pressar). Sedan fick man ett ark som man torkade och klippte till. Eftersom pappret man gjorde då tillverkades av tyg och det man gör nu tillverkas av träd så ser de ju olika ut. För ungefär 30 år sedan så blekte man pappret med klor. Annars var det ungefär på samma sätt som nu bara att man inte hade lika bra maskiner. KEMIKALIEÅTERVINNING Kemikalier är dyra och vissa kan påverka miljön om de inte tas hand om på rätt sätt. I mixeriet och i sodapanna så återvinns de använda kemikalierna till 98,5%. Ligninet går till sodapannan där det omvandlas till energi. Billeruds massa- och pappersbruk är nästan helt själv försörjande på energi. Pappersindustrin påverkar miljön väldigt mycket. Det släpper ut mycket föroreningar i luft och vatten, därför är det viktigt att man jobbar med att försöka minska utsläppen. Rör och grejer kan läcka. Men det samlar man upp och eldar upp. Även gaser försöker man samla upp. Vatten med mycket smuts och föroreningar silar man för att få bort det mesta. Sedan pressar man ihop det och sedan kan man använda det som bränsle. Vattnet som sedan fortsätter hamnar i stora bassänger där man tillsätter flockningsmedel. Det ska samla ihop de minsta smuts -bitarna som inte fastnade förut. Då kan det lägga sig på botten och där får det vara tills man någon gång tömmer bassängen. Men det kan också lägga sig på ytan och då blir det lättare att ta bort. Sen efter att man tagit bort de mesta smuts och föroreningar så släpper man ut vattnet i havet igen. För ungefär 100 år sedan så gjorde man inte så här. Då lät man allting fara rätt ut i naturen. Men med tiden så har man kommit på fler och fler sätt att minska utsläppen.

5 Vad gör de som jobbar? Billerud Korsnäs är en ganska stor fabrik och därför finns det mycket folk och mycket olika yrkeskategorier. All personal som jobbar där jobbar ju inte med pappret som görs. Några är elektriker, mekaniker, kemister, laboranter, truckförare, It-specialister operatörer, städare m.m. Utbildning Eftersom att det finns många olika yrkeskategorier krävs det ju olika utbildningar till varje kategori. Det krävs en kemisk och teknisk utbildning till de som jobbar med pappret. Kunna blanda kemikalier, veta hur maskinerna fungerar m.m. Bilderna är från manöver rummet där de som jobbar med att t ex blanda kemikalier sitter. De kollar på en massa skärmar och styr maskinerna inifrån. Det finns många av de som jobbar där som har olika högskoleutbildningar men alla har inte det. De som inte har högskoleutbildning har jobbat där en längre tid och klarar sig bra. Men nu när man söker och vill ha jobb där bör man gå en högskoleutbildning för att få komma in. Ska man jobba inom processen så är det kemi- och maskin utbildningar, även process som man bör ha gått.

6 Är det mest män eller kvinnor som jobbar med yrket? Det är mest män som jobbar med yrket på grund av tradition. Förr i tiden var det ett tungt arbete där man skulle hugga ner träd, lyfta och göra lite mer fysiska grejer. Då behövdes det män som kanske var starkare än kvinnor och sen har det följt med hela vägen. Det är ju inte bara män som jobbar med yrket, men det är betydligt fler män än vad det är kvinnor. Det finns ungefär 400 anställda på Billerud Korsnäs och endast 1/4 av de är kvinnor. Män Kvinnor 25 % 75 %

7 Betydelse för individen och samhället Vad har pappersindustrin för betydelse för individen egentligen? Om man bor i ett litet samhälle som jag gör, så har det en stor betydelse för individen. Det är en stor fabrik som kräver mycket personal. Fabriken ger mycket jobb och arbetsmöjligheter åt folk. Vilket stoppar arbetslösheten i samhället. Vad har pappersindustrin för betydelse för samhället? Jag bor ju i Kalix som är ett litet samhälle, ca invånare. Kalix har ju en pappersfabrik, Billerud Korsnäs som har en stor påverkan på samhället. Det finns inte så mycket stora och framgångsrika företag/industrier bortsett från Billerud Korsnäs. Och jag tror att om inte Billerud Korsnäs hade funnits i Kalix så hade samhället sett annorlunda ut. Pappersindustrin ger mycket jobb vilket gör att mindre blir arbetslösa och befolkningen i Kalix kanske kan öka om fler folk flyttar hit från andra städer på grund av jobben. Själva skogsindustrin har väldigt stor betydelse för hela Sverige. Det är många länder i hela Europa som köper in papper från Sverige. Pappersindustrin är väldigt stor i Sverige eftersom att vi i Sverige kan göra väldigt bra papper av de träd vi har här. Pappersindustrin är så stor i Sverige att den kan jämföras med bilindustrin.

8 Miljön Pappersindustrierna är väldigt bra på många sätt, det ger arbetsmöjligheter, gör bra papper och det behövs verkligen. Men det finns en negativ sak också: det är mycket maskiner inblandade, skorstenar som släpper ut dålig rök, mycket dåliga kemikalier som också skadar miljön. Föroreningar släpps helt enkelt ut både i luft och vatten. Vilket självklart skadar miljön. Men de jobbar med att minska utsläppen och det ger bra resultat år för år.

9 Övrig fakta En modern pappersmaskin innehåller minst lika mycket datorkraft som en jumbojet. Ett av målen de jobbar mot är lika behandling. Att alla ska behandlas lika oavsett hur man ser ut, vad man har för bakgrund eller vilket kön man har. Hela produktionen drivs av biobränslen. Biobränslen är förnybara bränslen som inte skadar miljön lika mycket som andra fossila bränslen. Billerud Korsnäs kan göra världens starkaste papper, eftersom vi här i norr har långsam-växande träd. Långsam-växande träd har starka och bra fibrer och när trädet har det så blir även pappret starkt.

10 Slut Samantha Andersson 11/

11